Utbildningsinspektion i Vuxenutbildningen

Transkript

1 Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Kommunal vuxenutbildning, komvux Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 76 Svenskundervisning för invandrare, sfi 300 Den kommunala vuxenutbildningen i Helsingborg ligger under Utvecklingsnämndens förvaltning. Nämnden verkar inom fem områden arbetsmarknad, vuxenutbildning, näringsliv, integration och försörjningsstöd. Utvecklingsnämnden ansvarar för all kommunal vuxenutbildning samt Kvalificerad Yrkesutbildning (KY). Helsingborg vill erbjuda ett varierat utbud med olika pedagogiska metoder, varför många utbildningsanordnare bedriver vuxenutbildning på nämndens uppdrag. Utbildning bedrivs vid: - Kärnan, som har alla skolformer inom vuxenutbildningen samt har det samlade ansvaret för stadens vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Svenskundervisning för invandrare (sfi) bedrivs här för den mellanutbildade gruppen. - Folkuniversitetet, som har utbildning inom gymnasial vuxenutbildning omfattande främst kärnämnen samt kurser inom det ekonomiska området. - Lernia, som har svenskundervisning för lågutbildade invandrare och flera yrkesutbildningar. - NK DataCenter AB, som har svenskundervisning för invandrare för högutbildade. - Victum Kompetensutveckling AB, som har förberedande vårdutbildning för invandrare och merparten av vårdutbildningarna. - ABF, som i ett nytt uppdrag har uppsökande verksamhet riktad mot lågutbildade. - Kunskapshuset, som erbjuder självstudier samt studier med lärarhjälp vissa tider i flertalet allmänna ämnen på grundläggande och gymnasial nivå. - Rönnowska skolan, som har enstaka kurser i yrkesämnen. Studie- och yrkesvägledning för vuxna finns i huvudsak samlad i Vägledningshuset. Detta drivs i samverkan mellan Utvecklingsnämnden och arbetsförmedlingen. Kärnan har under de senaste åren flyttat till och från olika lokaler i staden. Den har nu fått lokaler som rymmer all verksamhet och som ger möjlighet till pedagogisk utveckling under ett och samma tak med samverkan mellan olika skolformer och nivåer av den kommunala utbildningen för vuxna. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i vuxenutbildningen i Helsingborg har bestått av undervisningsrådet Michael Erenius och experten Thorbjörn Levin. Besök i vuxenutbildningen genomfördes den 9 till 11 februari samt den 20 och 23 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. På vuxenutbildningen Kärnan, Folkuniversitetet och NK DataCenter AB genomfördes formella intervjuer med rektor eller utbildningsansvarig, lärare, studerande samt övrig personal. Lektionsbesök i de olika skolformerna genomfördes. Under besöken genomfördes också intervjuer med ordföranden i Utvecklingsnämnden, förvaltningschefen samt verksamhetschefen/rektorn. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit den attitydundersökning som utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun nyligen genomfört, Utvärdering av vuxenutbildningen i Helsingborg. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. I läroplanen för de frivilliga skolformer som ingår i vuxenutbildningen framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Miljön i de av inspektörerna besökta verksamheterna upplevs av intervjuad personal och studerande som trygg. Enligt såväl rektor, personal och studeran- 3

4 SKOLVERKET de vid Kärnan har det inte förekommit några fall av kränkande behandling under senare år. Det finns enligt de studerande på Kärnan inte heller någon tolerans för sådant beteende bland de studerande. Lärare på den grundläggande vuxenutbildningen och särvux vid Kärnan menar att de kan se en förändring i positiv riktning hos de studerande under studietiden vad gäller ansvarstagande och synen på människors värde. De studerande utvecklas även i sitt demokratiska synsätt menar de intervjuade lärarna. Detta gäller även deltagare i sfi vid Kärnan och hos NK DataCenter AB, även om det där kan ta lite tid innan alla deltagare har utvecklats till att omfatta de demokratiska arbetsformerna. Lärare på den gymnasiala vuxenutbildningen är mer tveksamma i sin bedömning vad gäller de studerandes deltagande i det demokratiska arbetet och om de utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer. Ett skäl till detta, menar man, är att studierna i de olika ämnena oftast läses på kort tid och att det just därför är svårt att avgöra om det sker en utveckling på grund av studierna. I intervjuer med de studerande hos de olika anordnarna framkom det att viljan att påverka och att aktivt delta i det demokratiska arbetet var låg hos flertalet studerande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att resultaten av arbetet med normer och värden är goda. En djupare analys av orsakerna till den bristande viljan att påverka och delta i det demokratiska arbetet bör dock göras. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. De studerande är enligt intervjuade lärare hos de olika anordnarna vanligtvis medvetna om målen med sin utbildning. De flesta kan också utvärdera sitt lärande. Flertalet av den personal som intervjuats anser att övervägande delen av de studerande också når sina individuella mål och även kursplanemålen. Drygt 80 procent av de studerande på gymnasial nivå på Kärnan når målen i den bemärkelsen att de får lägst betyget Godkänd. Motsvarande siffra på nationell nivå var läsåret 2001/ procent. Inspektörsteamet har inte tagit del av tillräckligt underlag för att göra en bedömning av hur måluppfyllelsen är hos övriga anordnare. Andelen studerande som slutförde sina kurser i gymnasial vuxenutbildning eller sin påbyggnadsutbildning 2002 var enligt den nationella statistiken 74 procent i Helsingborg. Detta ligger i paritet med den nationella bilden. Under hösten 2003 hoppade cirka 25 procent av de studerande på Kärnan av utbildningarna, det vill säga gjorde studieavbrott. Däremot är avbrotten få på omvårdnadsprogrammet på Kärnan. Avbrotten följs alltid upp av de olika ut- 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun bildningsanordnarna. Av intervjuerna framgår det att orsakerna i en del fall beror på studiesvårigheter men också att det i en del fall beror det på positiva förändringar i den enskildes liv. Andelen studerande på svenskundervisning för invandrare som avbröt sina studier i kommunen 2002 var 70 procent enligt den nationella statistiken. Motsvarande siffra nationellt var 55 procent. En orsak till de höga siffrorna är att byten mellan de olika anordnarna av svenskundervisning för invandrare registreras som avbrott. Nationella prov genomförs i alla de kurser där sådana förekommer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att resultaten under området kunskaper är tillfredställande. Dock bör en djupare analys av orsakerna bakom den lägre måluppfyllelsen på den gymnasiala vuxenutbildningen på Kärnan göras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Kärnan har ett nyligen framtaget handlingsprogram mot kränkande behandling. Detta har tagits fram tillsammans med personal och studerande. På Kärnan har man även tagit fram ett program med rutiner mot våld och hot. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling saknar skrivningar kring förebyggande arbete vilket däremot finns i programmet med rutiner mot våld och hot. Några direkta förebyggande åtgärder hade man vid inspektionstillfället inte hunnit genomföra. Av intervjuerna framkom att programmen inte ännu hade hunnit bli kända bland de studerande. Utbildningen ska försöka sprida kunskap om dessa genom det nya elevråd man hoppas kunna få att fungera under våren Något övergripande program mot kränkande behandling finns inte för utvecklingsnämnden. Kärnan hade ett väl fungerande elevråd fram till och med vårterminen Det senaste året har det inte fungerat och vid inspektionsbesöket fanns det inget elevråd. Under våren arbetar man med att få till stånd ett fungerande elevråd. De studerandes intresse för att få igång ett elevråd var vid intervjuerna inte stort. Deras uppfattning är att de är där för att studera och inget annat. Vid intervjuerna framkom det att de studerande inte hade något intresse av att påverka och att de förlitade sig på att lärarna eller skolledningen skulle lösa de problem som kunde uppstå. På NK DataCenter AB har man just fått till stånd ett fungerande elevråd, medan Folkuniversitetet anser sig ha har oerhört svårt att få igång något elevråd. Detta beror enligt ledningen på Folkuniversitetet på att det är svårt att få en kontinuitet i ett elevråd då alla läser kortare gymnasiala kurser. 5

6 SKOLVERKET Flertalet lärare har enligt de studerande ett gott förhållningssätt mot de studerande. Samtliga av de studerande som intervjuats hos de olika anordnarna känner att de kan påverka i undervisningssituationen. Det finns dock variationer i vilken mån de reellt kan ha ett inflytande över hur deras lärande utformas vad gäller innehåll och arbetsformer. Hos de olika anordnarna sker samverkan mellan lärarna på olika sätt, till exempel i ämnesorienterade arbetslag, och i denna samverkan diskuterar man gemensamma förhållningssätt till de studerande och till olika situationer som uppstår. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet är tillfredställande. De studerande kan påverka i undervisningssituationen även om variationer finns i hur mycket av innehåll och former de kan påverka. Flertalet lärare har ett vuxet förhållningssätt och en samverkan mellan lärarna kring gemensamma förhållningssätt. Kärnan har både ett handlingsprogram mot kränkande behandling och mot våld och hot. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling kan utvecklas genom att skrivningar om förebyggande arbete tillfogas. Ett övergripande handlingsprogram mot kränkande behandling för Utvecklingsnämnden bör utvecklas. Arbetet med att få till stånd fungerande elevråd bör fortsätta så att de studerande får tillgång till forum för att diskutera och driva frågor kring utbildningarna. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. s organisation med olika utbildningsanordnare ger möjligheter till breddat utbud och tillfälle för de studerande att utnyttja olika lärstilar under förutsättning att de är medvetna om olikheterna mellan utbildningsanordnarna vad gäller pedagogik och organisation. För varje kurs har man på Folkuniversitetet en arbetsplan. De studerande arbetar med ämneselement/moduler och kan starta var som helst i modulschemat. Man har ingångar var fjärde vecka, det vill säga flexibel ingång och flexibel utgång. Undervisningen är upplagd i obligatoriska teorilektioner om två tillfällen i veckan. Till detta kommer även flera tillämpningspass i veckan och här kan man också få stöd. Tillämpningspassen är också obligatoriska men hur många som är obligatoriska beror delvis på vilken kurs det handlar om. I kommunen har man lagt svenskundervisningen för invandrare samt svenska som andraspråk tillsammans i olika spår. Vilket spår de studerande följer är beroende av deras utbildningsbakgrund. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Vid NK DataCenter AB, där man har studerande som har en skolbakgrund om minst tretton år från hemlandet, börjar de studerande på sfi på kurs C och man delar in undervisningen i olika grupper. Grupp 4, 3 och 2 motsvarar C-nivån, där grupp 4 är de som är rena nybörjare. D-nivån delas in i grupp 1 och grupp A, där A är den grupp som nått längst. Varje måndag kan man starta i en ny grupp, men endast om man har klarat det kunskapstest som genomförs varje fredag. I undervisningen försöker lärarna använda sig av de studerandes praktikerfarenheter. Riktvärdet för undervisningens omfattning i tid om 525 timmar är enligt anordnaren inte något problem. I timmarna ligger undervisning, praktik vägledning och studieplanering. Allt är registrerat, men man räknar vanligtvis inte timmarna, och de studerande får enligt utbildningsanordnarens uppgift den tid de behöver för att nå kunskapsmålen. På Kärnan startade man förra året bland annat en framtidsverkstad, där man har försökt hitta lösningar för det individuella lärandet. Man har arbetat i temagrupper, infört tioveckorskurser och en flexibel vårdutbildning. Till exempel har man tio studerande i Engelska A och B som läser tillsammans, där arbetslaget har arbetat med att skapa en god inlärningsverksamhet, samt en grupp studerande i spanska från steg 2 till steg 7. Man har hållit temadagar och startat CFLutbildningar för femton lärare. Ett samarbete kring konkretiseringar av kursplanerna mellan grundläggande och gymnasial vuxenutbildning hade vid inspektionstillfället just avslutats. På Kärnan arbetar man mycket med datorbaserade läromedel. Enligt såväl personal som studerande är individualisering något man arbetar med på Kärnan, bland annat genom de individuella studieplaneringar man upprättar i de olika kurserna. Lärarna försöker utgå från elevernas förutsättningar i undervisningen. De studerande på den grundläggande vuxenutbildningen kan själva lägga upp sitt schema, vilket de anser vara till fördel för inlärningen. Av intervjuer och observationer förefaller det som om de studerande arbetar relativt tidseffektivt. De intervjuade lärarna på den gymnasiala vuxenutbildningen på Kärnan upplever att det inte är lika lätt att individualisera i de kortare kurserna på gymnasial vuxenutbildning. De studerande kan dock i stort sett börja och sluta sina studier i de stora kärnämnena på gymnasial nivå en gång i månaden. I övriga ämnen gör man ett intag en gång per termin. De studerande kan gå över från grundläggande till gymnasial nivå en gång i månaden. Den utlagda undervisningstiden för studerandegrupperna bedöms av såväl flertalet lärare som studerande i huvudsak vara lagom tilltagen. På Kärnan kan man även läsa ett antal kurser på distans. Vid särvux kan de studerande få högst sex timmar undervisning per vecka, vilket är detsamma som studier på heltid i kommunen. De studerande arbetar i blandade grupper studerande på grundläggande nivå tillsammans med dem på gymnasial nivå. Den största gruppen är på åtta och den minsta på fyra deltagare. Undervisningen i särvux kännetecknas av en hög grad av individualisering i huvudsak med stöd av datorer och ett stort utbud av IT baserade läromedel. Undervisningen upplevs vara varierad av samtliga intervjuade studerande hos de olika anordnarna. Även en viss ämnessamverkan förekommer. Den individuella studieplanen som den definieras i förordningen om kommunal vuxenutbildning är vanligtvis relativt okänd bland de studerande. Av intervjuer 7

8 SKOLVERKET med de studerande framgår det även att den i de fall den är känd inte upplevs som ett levande dokument. Den individuella studieplanen upprättas på Vägledningshuset. Via antagningsenheten skickas en kopia till berörda utbildningsanordnare. Eventuella förändringar eller nyval behandlas av antagningsenheten/vägledningshuset och förs in i den individuella studieplanen. På Kärnan kan även studie- och yrkesvägledaren behandla förändringar av den individuella studieplanen. Nya studerande inom sfi hänvisas först till Kunskapshuset. Efter samtal och eventuella diagnostiska tester där fördelas de ut på de olika anordnarna. Därefter upprättar utbildningsanordnarna de individuella studieplanerna. På Vägledningshuset har man köpt in en IT-baserad modell för individuell studieplan, den så kallade Västeråsmodellen. I denna modell ägs den individuella studieplanen av den enskilde. NK data ska som första anordnare prova denna under våren. Vid intervjuerna framkom att det råder en begreppsförvirring framför allt hos de studerande, men även hos personalen hos de olika utbildningsanordnarna kring de individuella studieplanerna. Den i förordningen reglerade individuella studieplanen blandas ofta ihop med den lokala så kallade individuella studieplanering som de studerande har i de olika kurserna. I avtalen mellan Utvecklingsnämnden och anordnarna finns det inskrivet att elever i behov av stöd också ska ges sådant. Studerande med läs- och skrivsvårigheter på Kärnan kan få hjälp på SOL (Skriv Och Läscentrat). SOL kan även användas av studerande från övriga anordnare. I övrigt hanteras stödundervisningen i varje kurs. Stöd ges huvudsakligen om den studerande själv tar initiativ och visar på ett behov av detta. Samtliga studerande som intervjuades hos de olika anordnarna framför att lärarna är mycket tillmötesgående vad gäller att ge stödundervisning och att detta fungerar bra. Däremot har det vid inspektionsbesöken framkommit att man hos anordnarna överlag saknar rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp stödbehov. Lärarna på grundläggande vuxenutbildning på Kärnan menar dock att det är lätt att upptäcka stödbehov och att en viss uppföljning sker. Intervjuerna med lärare och studerande hos de olika anordnarna bekräftar att de studerande får information om kursplanernas mål och betygskriterier. Lärarna på Kärnan framhåller i intervjuerna att de introducerar, följer upp och relaterar vid betygsättningen till målen och betygskriterierna i kursplanerna. De studerande som intervjuades på Kärnan bekräftar att de får fortlöpande information om var de ligger i kunskapsutvecklingen. De har normalt sett tre samtal under varje kurs med läraren om hur man ligger till betygsmässigt. Intervjuerna med lärarna hos de olika anordnarna visar på att det finns en medveten strävan att använda sig av ett allsidigt underlag för betygsättningen. Av intervjuerna med de studerande hos de olika anordnarna framgår det däremot att de studerande, trots att de fått informationen om målen och betygskriterierna i kursplanerna, många gånger är osäkra över vilka faktorer som ligger till grund för betygssättning. Variationen är stor mellan de studerande vad gäller deras uppfattning om vilka kriterier som ligger till grund för betygsättningen. En del förstår att det är målen i kursen de ska nå medan andra pekar på att närvaro, aktivitet under lektioner och resultat på prov betyder mycket vid betygsättningen. Flertalet av de studerande pekar på att de nationella proven väger tungt vid betygsättningen. De studerande som intervjuades upplever trots detta betygen som rättvisa. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Lärarna hos de olika utbildningsanordnarna anser att resultaten på de nationella proven stämmer väl överens med deras uppfattningar om vad de studerande kan. Inom särvux arbetar lärarna utifrån från kursplanerna och gör en individuell planering för de studerande. En gång om året stämmer de av om den studerande nått målen i kursplanen och om så har skett sätts betyg på kursen. Av intervjuerna med personalen hos de olika anordnarna framgår det att samtal kring betyg och bedömning främst förs mellan enskilda lärare och i arbetslagen hos anordnarna. Det framgår vidare av intervjuerna att det saknas övergripande rutiner för att säkerställa likvärdigheten i betygsättningen inom vuxenutbildningen. Den validering som sker idag görs mot betyg och oftast hos de större entreprenörerna. I utbildningar på Kärnan som motsvarar gymnasieskolans omvårdnadsprogram är det relativt vanligt med validering i karaktärsämnena. Här tar man in personer som redan arbetar i kommunen inom vården men som saknar utbildning inom området. Avdelningarna på sjukhuset är med i valideringsprocessen. På Folkuniversitetet kan de studerande validera sina kunskaper under de två introduktionsveckorna En del har validerat hela kurser mot betyg. Främst har det handlat om validering av kunskaper inom engelska och matematik. Prövningar erbjuds och genomförs. De studerande på svenskundervisningen för invandrare gör regelbundet studiebesök i närsamhället. Studiebesök genomförs på arbetsplatser och på politiska och kulturella institutioner. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att den pedagogiska verksamheten uppvisar överlag är god. Bland annat ger organisationen av vuxenutbildningen möjlighet till ett brett utbud med tillfälle för de studerande att utnyttja olika lärstilar. Vidare finns det många goda exempel på individualisering och spännande lösningar gällande samläsning i olika ämnen. Arbetet med att utveckla den individuella studieplanen behöver dock fortsätta så att denna blir ett levande dokument som ägs av den studerande som inte förväxlas med individuella studieplaneringar i olika kurser. Vidare behöver rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp stödbehov utvecklas. Avslutningsvis måste vuxenutbildningen utveckla övergripande rutiner för att säkerställa en likvärdig betygssättning. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. 9

10 SKOLVERKET För den kommunala utbildningen för vuxna i Helsingborg ansvarar Utvecklingsnämnden, som verkar inom fem områden arbetsmarknad, vuxenutbildning, näringsliv, integration och försörjningsstöd. En stor del av vuxenutbildning ligger utlagd på entreprenad, även den sfiutbildning på kvällstid som ligger på Kärnan. Två rektorer på förvaltningen ansvarar för entreprenaden. För verksamheten vid Kärnan, inklusive Skriv- och läscentrum (SOL), finns en ansvarig verksamhetschef och en rektor. Som grund för vuxenutbildningen Kärnan ligger ett treårigt uppdrag (åren ), vilket garanterar 30 procent av den gymnasiala volymen, 300 årsstudieplatser på grundläggande nivå samt 50 årsstudieplatser på särvux. Antagningen till all vuxenutbildning är delegerad till två vägledare på Kunskapshuset. Dessa vägledare ansvarar direkt under nämnden. De både förvaltningsrektorerna är väl kända hos de olika utbildningsanordnarna. De besöker anordnarna minst en gång i månaden och vid dessa besök auskulterar man även ofta på lektioner. En gång i månaden har alla anordnarna frukostmöte med förvaltningens två rektorer. Vid dessa möten får anordnarna information om nuläget vad gäller vuxenutbildningen och det ges möjlighet att lyfta frågeställningar som rör verksamheten. På Kärnan vet de studerande vem verksamhetschefen och rektor är. Av intervjuerna framgår det att dessa är väl förtrogna med den dagliga verksamheten. Enligt personalen tar ledningen ett övergripande ansvar för det pedagogiska arbetet. Ledningsgruppen, som består av verksamhetschef, rektor och projektledare, håller regelbundna möten varje vecka. På sfi-spåret på Kärnan har man två projektledare som leder det dagliga arbetet. En av dessa har ett pedagogiskt utvecklingsansvar och arbetar mer med personalen. Den andra projektledaren har hand om nivåbestämning och inslussning av de studerande. De får däremot inte anställa, inte lönesätta och inte heller ta beslut om den övergripande budgeten. På vuxenutbildningen Kärnan har man även en utvecklingsledare som ansvarar för katalog, schema, trycksaker och kontakten med vägledningshuset angående broschyrer, kursutbud, datasupport och anbudsskrivande. På såväl Folkuniversitetet som NK Data upplever både personal och studerande att det finns en engagerad ledning. Personalkonferens hålls en gång i veckan på NK Data. Lärarmöten kring studerande hålls var femte vecka. Då det är en liten arbetsplats så är det korta och snabba beslutsvägar. har en minimal samverkan med gymnasieskolorna och man känner inte något större behov av en sådan. Kärnan har samverkat med gymnasieskolorna kring en datautbildning. Dessutom informerar man regelbundet studie- och yrkesvägledarna på gymnasieskolorna. De har också bjudits in att besöka Vägledningshuset och Kunskapshuset i olika omgångar. Inom omvårdnadsutbildningarna på Kärnan har man en viss samverkan med Victum. Bland annat lånar man lärare av varandra. Gymnasieskolorna har varit med i konkurrensen om utbildningar och har lagt anbud. Petri gymnasieskola fick tandskötarutbildningen och på Rönnowska gymnasieskolan genomför man en del kurser i yrkesämnen. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Utvecklingsnämnden arbetar med balanserade styrkort. Styrkortet för vuxenutbildningen innehåller huvudområdena ekonomi, deltagare, process/arbetssätt samt framtid/utveckling. Under varje huvudområde anges framgångsfaktorer och indikatorer. För varje indikator anges ett målvärde och ett nuvärde. I styrkortet för vuxenutbildningen ingår kvalitativa indikatorer såsom: nöjd deltagare och andel deltagare som upplever att deras kunskap/erfarenhet tagits tillvara. Utvecklingsnämnden och de olika anordnarna upprättar kvalitetsredovisningar för vuxenutbildningen. Utvecklingsnämnden ger årligen direktiv till anordnarna om innehåll och form för den av nämnden begärda kvalitetsredovisningen. Utvecklingsnämndens kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen baseras tillstora delar på anordnarnas kvalitetsredovisningar. De mål som ingår kvalitetsredovisningen utvärderas endast delvis. Analysen av måluppfyllelsen/resultaten är bristfällig och de åtgärder man föreslår är endast delvis kopplade till målen, resultaten och analysen. Om Utvecklingsnämndens kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen är att betrakta som kommunens kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen så gäller denna för läsåret 2002/03 och inte för kalenderåret som förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet kräver. Under innevarande år har man även genomfört en attitydundersökning kring vuxenutbildningen via TEMO. På Kärnan har man gjort kvalitetsundersökningar, utvärderingar, under hösten i varje ämne. De studerande fick dock inte någon återkoppling av resultatet. I mitten av terminen gör man en utvärdering via enkät. Denna återkopplas till de studerande. Man har också en stor utvärdering en gång per år som leder till att man identifierar förbättringsområden. Den ligger också till grund för beslut om kompetensutveckling. Resultaten av den tas in i kvalitetsredovisningen. I övrigt har man en mitterminsutvärdering och en utvärdering efter varje kurs. De egna utvärderingarna är för lärarnas egna arbeten. På NK DataCenter AB gör man varje år en enkät till utvalda studerande, inklusive deltagarna på sfi. Man genomför även regelbundna muntliga utvärderingar. Folkuniversitetet har en egen utvärdering som man gör via Göteborgs universitet. Den genomförs en gång per termin och är transparent ner till lärarnivå. Man utvärderar även introduktionsveckorna. Allt detta ligger till grund för den av nämnden beställda kvalitetsredovisningen. Resultaten tas fortlöpande upp vid lärarmötena och återförs även till deltagarna via anslag på skolan. Man bjuder även in studerande till samtal om utveckling och ger feedback. Allt detta uppges leda till revideringar av arbetsplanen. Utbildningsanordnarna följer upp de studerande som slutar efter fullföljda studier. Uppföljningen görs 90 dagar efter slutförda studier. Anordnarna följer också upp dem som gör studieavbrott. Efter 30 dagar görs en uppföljning av dessa, där man försöker ta reda på orsakerna till studieavbrottet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att styrningen och ledningen fungerar mycket väl. Även kvalitetsarbetet är överlag gott. Däremot kan Utvecklingsnämndens kvalitetsredovisning förbättras gällande utvärdering av mål, analys av utfall samt förslag till åtgärder kopplade till mål, resultat och analys. Vidare måste kommunens årliga kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen upprättas för kalenderåret och inte för läsåret. 11

12 SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Svenskundervisning för invandrare erbjuds via Lernia, NK DataCenter AB och vuxenutbildningen Kärnan. De olika utbildningsanordnarna ansvarar för deltagare med olika utbildningsbakgrund. Kärnan har mellangruppen som är den största. NK Data har hand om de högutbildade och Lernia de lågutbildade. Alla sfi-studerande har praktik, men i olika grad beroende på vilken grupp man tillhör. All inskrivning av studerande på sfi sker på Kunskapshuset. Eventuella flyktingar hänvisas direkt till Kunskapshuset. Ett alternativ för arbetslösa invandrare med språkproblem är att läsa sfi på halvtid, eftersom de ej kan ha heltid på grund av bestämmelserna för A-kassan. Helsingborg klarar av att erbjuda plats inom tre månader. Heltid på särvux är lika med 6 timmar i veckan. Ramen man har tilldelats är 50 studerande på heltid. Under senvintern har man 76 studerande som går i genomsnitt 3 timmar i veckan. Några heltidsstuderande fanns inte vid inspektionsbesöket. Flertalet av de studerande går 2-2,5 tim/veckan medan några går 5 timmar i veckan. Det tycks inte finnas någon strukturerad uppsökande verksamhet för att nå blivande särvux-studerande, till exempel inom invandrargrupperna. I den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds kärnämneskurserna samt grundläggande datoranvändning och en introduktionskurs till vuxenutbildningen. Övriga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte. Utbildning på gymnasial nivå erbjuds av olika utbildningsanordnare i olika ämnen. Viss utbildning erbjuds också via distansundervisning. Sammanhängande utbildningar inom vårdområdet erbjuds bland annat på Kärnan. SOL-vård är en egen utbildning som också erbjuds på Kärnan. Utbildningen är förlagd till 6 terminer och innehåller mycket praktik. Sedan 1999 får de som vill konkurrenskomplettera efter beslut i kommunen endast göra detta via prövningar. Kommunen har även beslutat att de som fått slutbetyg i gymnasieskolan under de tre första åren därefter endast tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen för att läsa om icke godkända ämnen och ämnen som vederbörande behöver för särskild behörighet till vidare utbildning. Denna begränsning gäller från och med den 1 juli Motiveringen till detta är enligt kommunen att man kommer att ha fler sökande än antalet 12

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun platser och då tvingas till ett urval enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning. Förordningen fastställer att företräde skall ges till den som har kort tidigare utbildning. Kommunen definierar kort tidigare utbildning som mindre än treårig gymnasieutbildning. Detta beslut innebär emellertid att en kategori studerande alltid exkluderas från delar av den kommunala vuxenutbildningen. Beslutet upphävdes under inspektionen. Kommunen erbjuder inte några egna påbyggnadsutbildningar. Däremot betalar man cirka sju miljoner per år i interkommunal ersättning för studerande på påbyggnadsutbildningar i andra kommuner. Möjligheten att använda sig av orienteringskurser utnyttjas endast i ringa omfattning i Helsingborg. Individuella kurser har man ännu inte kommit igång med att erbjuda. Möjligheten att studera flexibelt finns och på vuxenutbildningen Kärnan är det i stor utsträckning möjligt att läsa på olika nivåer samtidigt. Inspektörerna har dock via ett antal intervjuer fått bilden av att möjligheten för studerande på sfi att kombinera studierna på sfi med andra nivåer är begränsad. I intervjuerna framkommer det att eftersom sfi och svenska som andraspråk när det läses på dagtid ska läsas på heltid blir det i realiteten omöjligt att kombinera studier i detta ämne med kurser på dagtid på exempelvis grundläggande vuxenutbildning. Däremot går det att kombinera med kvällskurser. Sfi-studier på kvällstid kan kombineras med hela det övriga utbudet Kunskapshuset är öppet för alla vuxna över 20. Vissa söker bara kunskaper, vissa söker stöd i olika ämnen, andra studerar på distans och en del går dit bara för att få hjälp att skriva jobbansökningar. Här finns handledare att tillgå i de vanligaste ämnena. De olika utbildningsanordnarna har viss samverkan med Kunskapshuset bland annat för olika stödinsatser. Vägledningshuset i Helsingborg drivs i samverkan mellan Utvecklingsnämnden och arbetsförmedlingen. Hit kan blivande studerande komma för information och vägledning inför studie- och yrkesval. Med viss regelbundenhet besöker vägledarna från Vägledningshuset de olika anordnarna för att informera de studerande. Den uppsökande verksamheten sker framför allt via Vägledningshuset. Personalen där har bland annat försökt att använda sig av kommunens bibliotekspersonal som ambassadörer i det uppsökande arbetet. Kommunens organisation med en nämnd med ansvar för såväl vuxenutbildning som arbetsmarknad, integration, försörjningsstöd och näringsliv stödjer sammantaget den uppsökande verksamheten. Alla vägledare på Vägledningshuset har hand om rekryteringsbidraget. Vägledarna på Visionscenter har också möjlighet att bevilja rekryteringsbidrag. Nämnden har fastställda riktlinjer för vilka som kan komma ifråga för rekryteringsbidraget. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att tillgången till pedagogisk verksamhet och utbildning huvudsakligen är god. Däremot måste vuxenutbildningen erbjuda de studerande i den grundläggande vuxenutbildningen under- 13

14 SKOLVERKET visning i alla de ämnen som framgår av förordningen om kommunal vuxenutbildning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Hos de olika anordnarna finns i stort sett endast behöriga lärare anställda. Lärarkåren är stabil. Förändringarna är tydligast på Kärnan, där antalet lärare har minskat kraftigt de senaste åren. Speciallärare finns främst på SOL men också vid Kärnans Roma-grupp. De anställda på Kunskapshuset arbetar cirka femton timmar på Kunskapshuset och övrig tid hos andra utbildningsanordnare. Studie- och yrkesvägledningen är huvudsakligen koncentrerad till Vägledningshuset, men det finns även en tjänst utlagd på Kärnan. På Kärnan finns det en kompetensutvecklingsplan. Kompetensutveckling tas även upp i medarbetarsamtalen. Lärarna på Kärnan menar dock att det saknas en tydlig övergripande planering för kompetensutvecklingen och är osäkra på om det som tas upp i samtalen dokumenteras. Varje arbetslag har sin egen kassa för kompetensutveckling och där fattas i praktiken besluten om kompetensutvecklingen. Ibland blir det gemensamma teman, men oftast blir det egna kompetensutvecklingsinitiativ, som respektive lärare genomför utanför ordinarie arbetstid och sedan tar ut kompensationsledighet för vid lämpligt tillfälle. Kompetensutveckling ges även hos övriga besökta anordnare. Det finns ett väl fungerande bibliotek på Kärnan som används av såväl studerande som lärare. Bibliotekarien har 75 procents tjänst. Hon har regelbundna möten med gymnasiebibliotekarierna i Helsingborg och har även börjat få kontakter med bibliotekarier vid andra kommunala vuxenutbildningar i landet. Vid inspektionsbesöket framkom att hon i dagsläget inte har mycket samverkan med lärarna men att hon gärna ser en utveckling av detta. På Kärnan finns det datorer i varje sal, men även utanför salarna för eget arbete. I dag har enheten bara en renodlad datasal, eftersom efterfrågan av datautbildningar har minskat. Man har således god tillgång till datorer och programvaror. På NK Data finns en god tillgång till datorer och till programvara för svenskundervisning för invandrare. På NK Data får de studerande låna läromedel mot depositionsavgift eller köpa själva. Även på Folkuniversitetet är tillgången på datorer god men de studerande upplever att datorerna är något föråldrade. Den fysiska miljön på Kärnan känns väl anpassad för vuxnas studier och möjliggör olika arbetssätt. Lokalerna är även godtagbara för studerande med fysiska funktionshinder. Enheten har magnovision för synskadade men saknar hörsel- 14

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun slingor. Även hos övriga inspekterade anordnare bedöms lokalerna vara ändamålsenliga för vuxnas lärande. Kärnan är garanterad 30 procent av de gymnasiala studieplatserna fram till och med Förvaltningen är lyhörd för behov och enheten fick innevarande verksamhetsår många platser utöver planerat antal. I kronor räknat utgör resurserna kr per studerande (jämför riket kr). Utifrån behoven får särvux och dyslexicentrum en högre tilldelning, medan grundläggande och gymnasial vuxenutbildning får en något lägre tilldelning per studerande. Personalen upplever att det finns en öppen diskussion om fördelningen av resurser inom enheten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att tillgången till resurser för vuxenutbildningen är god. Sammanfattande bedömning Enligt inspektörsteamets bedömning är den verksamhet som bedrivs vid vuxenutbildningen i Helsingborgs kommun av god kvalitet. Det finns en väl uppbyggd infrastruktur för vuxnas lärande i kommunen. Verksamheten präglas av en trygg miljö och ett gott klimat. når tillfredsställande resultat gällande kunskaper och de studerande har god tillgång till stöd. Det finns många goda exempel på individualisering och spännande lösningar gällande samläsning i olika ämnen. har en god tillgång till resurser gällande lärarkompetens, lokaler och läromedel. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - de studerandes deltagande i det demokratiska arbetet bland annat gällande elevråden, - handlingsprogram mot kränkande behandling vid vuxenutbildningen Kärnan, - individuella studieplanen, - rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp stödbehov samt - kvalitetsredovisningen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Avseende säkerställandet av en likvärdig betygssättning så följs vuxenutbildningens resultat inte upp tillfredställande och utvärderas inte i förhållande till de riksgiltiga målen. (2.6 Rektors ansvar i läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Alla ämnen i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte (2 kap. 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). 15

16 SKOLVERKET - Kommunens kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen gäller läsåret 2002/03 och inte för kalenderåret (2 Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort Lund Michael Erenius Thorbjörn Levin 16