Om unga mellan 19 och 24 år

Transkript

1 Om unga mellan 19 och 24 år

2 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna beskriver att alla människor ska kunna leva i fred och frihet. Ytterligare exempel är alla människors lika värde och att alla får bestämma över sina liv. Alla har rätt att uttrycka åsikter och att känna sig säkra och skyddade mot övergrepp. Alla har rätt till grundläggande behov exempelvis boende, utbildning och hälso- och sjukvård [1]. I svensk ungdomspolitik uppmärksammas mänskliga rättigheter för unga vuxna. Ungdomspolitiken [2] har som övergripande mål att alla unga i åldern 13 till 25 ska ha tillgång till välfärd och infl y- tande. För att förverkliga dessa mål fokuseras fem huvudområden: Utbildning och lärande Hälsa och utsatthet Infl ytande och representation Arbete och försörjning Kultur och fritid Att växa upp i Östergötland Vår resa genom livet börjar i en tanke om att bli förälder. Resan fortsätter genom födelseögonblicket och ut i världen med allt vad det innebär av blöjor, förskola, tredagarsfeber, skola och så småningom eget boende, arbete och kanske egna barn. Alla människor gör sin egen resa men våra förutsättningar och erfarenheter skiljer sig åt. Det präglar hur vi som vuxna förhåller oss till barn och unga. Samhället ska verka för unga vuxnas rätt till välfärd och inflytande. Inte bara för att unga är en framtida resurs, utan för att de har rätt till bra livsvillkor och en god hälsa här och nu. En tredjedel av befolkningen i Östergötland är barn och unga mellan 0 och 24 år och en god hälsa bland dem är ett gott tecken på regionens utvecklingskraft. En god folkhälsa innebär både att så många som möjligt har en bra hälsa men också att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. Det finns många faktorer som påverkar ungas hälsa. Vissa förutsättningar kan man inte ändra på, till exempel hur gammal man är, var man är född eller av vem. Andra faktorer som påverkar är livsstilsval och politiska beslut, om den fysiska och sociala miljön och samhällsekonomin. I Östergötland mår glädjande nog de allra flesta unga vuxnabra, men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det finns exempelvis skillnader mellan unga kvinnor och män, mellan personer med och utan funktionsnedsättning, mellan olika sociala grupper och mellan personer födda i eller utanför Sverige. I rapporten presenteras en bild som kan inbjuda till diskussion kring hur vi kan skapa de bästa förutsättningarna för en god och jämlik hälsa bland alla unga i Östergötland. Rapporten Både ung och vuxen handlar om livsvillkor och hälsa hos unga vuxna mellan 19 och 24 och år ingår i serien om Att växa upp i Östergötland. Serien omfattar även rapporterna: Nu börjar livet, om den gravida familjen till femåringen Nu börjar vi skolan, om barn mellan 6 och 12 år Tonårstid, om barn mellan 13 och 18 år 3

3 Både ung och vuxen När man är mellan 19 och 24 år är man både ung och vuxen. En del har ingen brådska med att bli vuxna utan vill leva ungdomsliv. Man bor kvar hemma eller ger sig ut på långresa. Andra vill ta steget över till vuxenvärlden. En tillvaro med olika valmöjligheter som studier, arbete och boende. Samhället signalerar att individen har ett fritt val, vilket kan tolkas som du blir det du väljer. Valen blir på så sätt avgörande för den egna identiteten men är inte lika självklara för alla. I Östergötland bor det ungefär unga vuxna mellan 19 och 24 år vilket utgör 9 procent av befolkningen. Alla länets kommuner tar emot flyktingar [4]. Livsvillkoren under mottagningstiden har stor inverkan på hälsa och välbefinnande och många unga har påverkats av sina egna eller sina föräldrars traumatiska upplevelser [5]. Detta får betydelse när de själva söker sin identitet i Sverige. Flykten från hemlandet kan vara under flera år. Det innebär många uppbrott och separationer, vilket påverkar individens anknytning till nya platser och personer [6]. Även väntan på besked om uppehållstillstånd och flytt mellan olika transitboenden kan påverka de ungas hälsa. Under 2010 tog Migrationsverket i Sverige emot ungefär ansökningar om asyl från ensamkommande barn och unga [4]. Unga vuxna med funktionsnedsättningar Nästan en femtedel av alla unga vuxna i Östergötland har någon form av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. När man talar om funktionsnedsättning menar man antingen att individen har en långvarig sjukdom eller långvariga hälsoproblem som i hög grad påverkar individens dagliga sysselsättningar. Bland unga vuxna är de vanligaste funktionsnedsättningarna nedsatt syn eller hörsel. Men det kan också handla om utvecklingsnedsättning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar [7]. En del är mer utsatta än andra En del unga vuxna lever i utsatta situationer, med omständigheter som kan leda till ohälsa och problem. Sådana omständigheter kan finnas hos individen själv, i omgivningen eller på samhällsnivå. Ju fler och tyngre riskfaktorer en individ har desto större är risken för ohälsa och problem. Det finns skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper. Dessutom finns skillnader i självskattad hälsa mellan utrikes och inrikes födda, mellan personer med och utan funktionsnedsättningar och mellan personer med olika sexuell läggning. Liknande skillnader finns också mellan andra grupper som lever i utsatta situationer exempelvis missbrukare, hemlösa och kriminella [8]. I Östergötland har antalet unga vuxna i åldrarna 19 till 24 år under en lång tid varit ungefär Under de senaste åren har antalet ökat till ungefär Detta har sin förklaring i den så kallade baby-boomen på 1990-talet då antalet barn som föddes ökade kraftigt [3]. Runt år 2020 kommer antalet unga vuxna åter vara tillbaka på den tidigare nivån, vilket bör tas med i samhällsplaneringen när det exempelvis gäller boende, studieplatser och arbetsmarknadsåtgärder. En allt större del av Sveriges befolkning är födda i ett annat land eller har föräldrar som invandrat. I Östergötland är 16 procent av åringarna födda utanför Sverige eller har föräldrar som är födda i ett annat land. De flesta med utländsk bakgrund bor i Norrköping eller Linköping [3]. Figur 1. Antal barn år mellan (prognos för ). Jag trivs med att vara jag, mitt liv, mina vänner och min familj. 22-åring 4 5

4 Unga vuxnas boende Litet bo jag sätta vill Boendet har en stor betydelse för unga vuxnas identitetsskapande och utgör en viktig länk till vuxenvärlden. Utan ett boende är det svårt att klara utbildning och arbete. Att flytta hemifrån är ett viktigt steg för att frigöra sig från sina föräldrar. De flesta unga vuxna lämnar föräldrahemmet när de är strax över 21 år i Sverige, unga kvinnor något tidigare än unga män. Unga med utländsk bakgrund flyttar hemifrån senare än de med svensk bakgrund. I de större kommunerna bor man kvar hemma längre än i de mindre [9]. Att många väljer att bo kvar i föräldrahemmet en längre tid idag kan bero på att det är svårt att hitta ett boende som passar. Givetvis kan det finnas fler skäl till att bo kvar hemma, exempelvis för att det är billigt och praktiskt [2]. De flesta kommunerna i länet har tillräckligt många bostäder och på vissa orter finns till och med ett överskott. Trots det råder det i hälften av länets kommuner brist på mindre lägenheter med låg hyra som ofta efterfrågas av unga vuxna [10]. Detta förklaras delvis av att många i den stora kull barn som föddes i början av 1990-talet nu söker sitt första egna boende. Unga med funktionsnedsättning och flyktingar har svårt att hitta lämpligt boende och utbudet av lämpliga bostäder för dem varierar mellan kommunerna. Det finns ingen klar prognos för hur stort behovet av dessa bostäder kommer att vara under kommande år, vilket innebär att det är svårt att planera för framtida behov [11]. Äntligen ett förstahandskontrakt. 24-åring Hyresrätter, studentbostäder och tillfälliga lösningar Majoriteten av de unga vuxna i länet bor i hyresrätter. I glesbygdskommunerna bor unga vuxna framförallt i bostadsrätter och villor. För att klara sitt boende har cirka sex procent av unga vuxna mellan 18 och 28 år bostadsbidrag [12]. Det finns flest unga vuxna med eget boende i Linköping och Norrköping eftersom många unga från andra kommuner i länet flyttar dit för att börja studera på universitetet. För studenter i Östergötland växlar utbudet av bostäder beroende på antalet universitetsstuderande. Ökar antalet studenter så ökar även konkurrensen om små billiga bostäder. För dem som inte har något eget boende är det idag också vanligt att bo inneboende eller tillfälligt hos kompisar [9]. Trygghet och otrygghet Det är inte enbart själva bostaden som är viktig för välbefinnandet utan också den omgivande miljön. De flesta unga vuxna trivs mycket bra i sitt bostadsområde, även om äldre vuxna generellt sett trivs bättre [11]. Trygghet hänger nära samman med tillit till människor i samhället och är ett av de mest grundläggande mänskliga behoven för att uppnå välbefinnande och psykisk hälsa. I Östergötland känner sig två tredjedelar av de unga vuxna trygga och säkra i sitt bostadsområde men upplevelsen av säkerhet och trygghet skiljer sig åt mellan män och kvinnor [13]. Bland unga vuxna säger 50 procent av kvinnorna att de avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallna eller rånade, jämfört med 14 procent av männen. Samtidigt är det unga män som oftare råkar ut för fysiskt våld, tio procent jämfört med fyra procent av kvinnorna. Sammanlagt betyder det att cirka unga har blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste året och nästan lika många har blivit utsatta för hot [7]. Om jag cyklar fort och samtidigt pratar i mobilen känns det inte lika farligt att åka hem sent. 19-åring 6 7

5 Så sysselsätter sig unga vuxna Om att välja studier I Östergötland har 66 procent grundläggande behörighet till högskolan när de tar studenten. Inom tre år efter gymnasietiden går 42 procent vidare till universitetsstudier och majoriteten väljer att studera vid Linköpings universitet. År 2009 ökade antalet ansökningar till universiteten, men minskade något igen år 2010 [14]. Minskningen förklaras delvis av en förbättrad konjunktur och något färre 19-åringar. En del unga studerar vidare för att slippa arbetslöshet men de flesta studerar för att få ett bra arbete i framtiden [2]. Av dem som påbörjar en universitetsutbildning tar tre av fyra sin examen inom sju år [14]. Om att vara student En bra arbetsmiljö är en förutsättning för goda studieresultat. De flesta säger att de är nöjda med sin utbildning och med lärarnas förmåga att förmedla kunskap. Ungefär 80 procent av studenterna i Östergötland är nöjda med livet som student och tycker att studierna är lagom utmanande. Den studentdrivna mottagningsverksamheten när man börjar på universitetet får toppbetyg av studenterna. Men det finns också svårigheter med Det är väl bara att plugga, åka utomlands, skaffa arbetserfarenhet, livserfarenhet, gå ner i vikt, fixa sambo, en cool fondvägg och kanske katt. 2o-åring studierna. Av kvinnorna upplever 40 procent att stress är ett hinder, jämfört med 25 procent av männen. 21 procent säger att ekonomin är ett stort hinder och 30 procent har extrajobb för att klara ekonomin. Ungefär fyra procent av studenterna i länet upplever att de varit utsatta för kränkningar av andra studenter eller för sexuella trakasserier [15]. Ge mig ett jobb! Ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden är viktigt för tillgång till välfärd och inflytande. Att ha ett arbete ger en lön som i sin tur ger möjlighet till eget boende och självständighet. Andelen unga som står utanför arbetslivet påverkar den psykiska hälsan i den åldersgruppen. Ju mer arbetslöshet desto mer psykisk ohälsa bland unga vuxna [16]. Unga pendlar ofta mellan studier, arbetslöshet och arbete under flera år innan de etablerar sig på arbetsmarknaden. Få unga startar egna företag och många har tidsbegränsade anställningar [17]. Ungas arbetsmarknad är konjunkturkänslig och vid lågkonjunktur drabbas främst de unga vuxna som är på väg in på arbetsmarknaden ökade antalet arbetslösa bland unga vuxna kraftigt i jämförelse med Trots konjunkturuppgången under 2010 ökar andelen arbetslösa fortfarande något bland dem. I Östergötland är idag mer än var tionde åring arbetslös. Överlag är något fler män än kvinnor arbetslösa, men flest arbetslösa finns bland utrikes födda unga män. Allt fler arbeten kräver kvalificerad utbildning medan det blir färre arbeten som kräver kortare utbildning. Unga som enbart har grundskole- och gymnasieutbildning eller som har något funktionshinder har därför extra svårt att få arbete [18]. Skillnader finns också inom länets kommuner där Boxholm för tillfället har flest arbetslösa. Ydre har lägst arbetslöshet, vilket kanske kan förklaras av utflyttning och goda pendlingsvanor. Näst lägst arbetslöshet har Linköping, vilket delvis kan förklaras av att en stor andel unga studerar vid universitetet [18]. Ungas ekonomi Generellt sett upplever unga vuxna en sämre ekonomi jämfört med äldre, och då särskilt unga med utländsk bakgrund, ensamstående med barn och lågutbildade [19]. Faktum är att andelen mellan 16 och 24 år som har inkomster under försörjningsstödsnormen 1 har ökat från 15 procent år 1989 till 41 procent år 2006 [20]. Av alla som får ekonomiskt försörjningsstöd i Sverige är unga vuxna mellan 18 och 29 år den största gruppen [8]. Drygt sju procent av de svenskfödda unga vuxna (19-25 år) i Östergötland fick ekonomiskt bistånd under 2008 och fyra gånger så många bland unga vuxna som är utrikes födda [2]. Närmare var tredje åring i Östergötland säger att de haft svårt att klara sina löpande utgifter någon gång under det senaste året [7]. Större ungdomskullar och svag konjunktur har bidragit till ökad betalningsproblematik och skuldsättning i denna grupp. Störst ökning har skett bland unga som är utrikes födda. Många unga har de senaste åren använt sig av så kallade sms-lån för att snabbt få fram extra pengar. Unga vuxna är fortfarande överrepresenterade bland personer med obetalda skulder i samband med sms-lån men andelen har minskat något. Det är istället främst bland vuxna över 36 år som denna typ av lån har fortsatt att öka markant under de senaste åren [21]. 1 Ekonomi som ligger under gränsen för att samhället ska ge ekonomiskt stöd, tidigare kallat socialbidrag, ekonomiskt bistånd och numer ekonomiskt försörjningsstöd. 8 9

6 Inflytande, fritid id och livsstil il Hade tänkt börja gymma. Märker man skillnad på kroppen snabbt? 24-åring Hur deltar unga vuxna i samhällslivet? Det är betydelsefullt att alla unga vuxna har möjlighet att vara med och påverka såväl sin egen situation som samhällets utveckling. Det gäller framför allt de mer resurssvaga. Dagens unga gör en tydlig koppling mellan politik och det egna vardagslivet, till exempel i val av produkter när man handlar. Unga vuxna engagerar sig också politiskt genom till exempel aktivism på internet [22]. Samtidigt som unga vuxna deltar mindre i politiska partier har deras deltagande i riksdagsval ökat och tre av fyra unga under 25 år röstade Valdeltagandet var lägre bland unga som har kort utbildning, är låginkomsttagare, utrikes födda eller arbetslösa [20]. Föreningsliv är en annan form av engagemang men andelen aktiva medlemmar i olika föreningar har minskat de senaste tio åren, även om åringarna är mer aktiva än åringarna [23]. Fritid ska vara roligt! Fritiden har en central roll för många ungas identitetsskapande och för att utveckla sociala relationer. Unga vuxna tycker att det är viktigast att ha roligt på fritiden, följt av att lära sig nya saker och att umgås med andra som delar ens intresse. Andelen unga som idrottar, är i naturen, går på bio eller läser böcker har minskat de senaste åren medan användningen av internet har ökat [24]. Datorer har funnits under hela åringarnas uppväxt och är ett naturligt inslag i deras liv, och ibland benämns de unga vuxna vara digitalt infödda [25]. Man använder internet till att skapa och upprätthålla sociala relationer, söka information, ladda ner media, handla och spela spel. Bloggandet bland unga kvinnor fördubblades under En tredjedel skriver egna och ännu fler läser andras bloggar. Unga män lägger istället mer tid på att spela spel, ladda ner filmer och musik eller titta på videoklipp på nätet [26]. Guuud vad tiden går fort, skulle ju bara kolla Facebook och googla lite. 21-åring Internet har som mycket annat för- och nackdelar. Det kan handla om kränkningar och att tappa kontrollen över sitt spelande. Spelproblem är speciellt vanligt bland unga och ekonomiskt utsatta [27]. I Östergötland säger var tionde ung vuxen att de försökt minska sitt spelande [7]. En annan del av internet ger ökade möjligheter att exponera sig sexuellt, men även att bli sexuellt utnyttjad. Majoriteten unga säger att de aldrig lagt ut sexiga bilder av sig själva men nio procent av åringarna i Sverige har lagt ut bilder. Det kan vara svårt att se vilka konsekvenser sådana bilder kan få i framtiden [28]. Internet har även blivit en ny arena för sexhandel. I en nationell studie säger tio procent av unga vuxna att de kan tänka sig att ta emot ersättning för sexuella tjänster och knappt två procent uppger att de någon gång sålt sexuella tjänster. Det är framför allt unga med en negativ självbild, psykisk ohälsa eller unga som utsatts för våld och sexuella övergrepp som har sålt sexuella tjänster [28]. Soffpotatisar är vi allihopa Regelbunden motion förbättrar hälsan och minskar risken för många sjukdomar. Sedan början av 1980-talet är det fler som motionerar även om vi totalt sett rör oss allt mindre i vardagen. Många har stillasittande arbeten, åker bil, använder datorer och ser på tv allt mer [29]. Närmare tre av fyra åringar är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Många väljer att idrotta i föreningssporter men minst lika många väljer att motionera i oorganiserade former [2]. I dag äter vi mer feta, sockerrika och näringsfattiga livsmedel och endast tio procent av kvinnorna och ännu färre av männen äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Mindre bra matvanor och ett ökat stillasittande ökar risken för under- eller övervikt. Majoriteten av dagens unga är normalviktiga. 6 procent har undervikt medan 14 procent har övervikt och 3 procent har fetma [7]. Alkohol Under senare år har attityder och beteenden ändrats när det gäller alkoholvanor i Sverige. Det innebär att man börjar se en del negativa konsekvenser, exempelvis fler depressiva besvär och avsiktliga skador, ökat antal alkoholförgiftningar och ökad alkoholrelaterad dödlighet bland unga vuxna. Alkoholkonsumtionen bland unga har ökat [30, 31]. Unga vuxna är också den åldersgrupp som dricker störst mängd alkohol vid de tillfällen de dricker (berusningsdrickande) [7]. Att ha riskabla dryckes

7 Man får räkna med att ligga däckad dan efter en bra fest men det kan det ju vara värt. 23-åring Idag finns många stödgrupper för unga föräldrar via kommunen, landstinget och internet [36]. Det sexuella risktagandet har ökat och fler och fler har sex tidigt i en relation [35]. Unga vuxna är sämst i Sverige på att använda kondom och klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen [37]. Antalet fall har ökat sedan slutet av 1990-talet, men börjat minska igen från Bland åringarna rapporterades det i länet drygt 700 fall av klamydia under 2010, vilket är en minskning i jämförelse med året innan [38]. I maj 2008 startade nättestet där man kan testa sig via webben genom att skicka in ett klamydiatest. Metoden togs fram främst för att nå unga män eftersom de sällan söker vården för sina besvär. Under 2010 beställdes närmare test av unga vuxna. Det är ungefär lika många män som kvinnor som utnyttjar tjänsten idag men fler män än kvinnor som testar sig visar sig ha klamydia [39]. Antalet tonårsaborter har minskat med åtta procent sedan Däremot har antalet aborter i åldern 20 till 24 ökat. År 2009 genomfördes 30 aborter per unga kvinnor i Östergötland [40]. Han är så otroligt vacker, vill bara ha honom, den finaste personen jag vet. 19-åring vanor innebär till exempel att dricka en flaska vin eller motsvarande vid ett och samma tillfälle en eller flera gånger i månaden 2. I Östergötland har hälften av de unga männen och var tredje ung kvinna riskabla dryckesvanor [7]. Det är färre utrikes födda unga som har en riskabel alkoholkonsumtion jämfört med svenskfödda unga vuxna [30]. Tobak och narkotika Nästan 20 procent av de unga kvinnorna och 15 procent av de unga männen i länet röker dagligen. Rökning är vanligare bland dem med sämre ekonomi och bland arbetslösa [19]. Snusning är vanligast bland män men förekommer även hos kvinnor. Det är svårt att få en bild av hur vanligt det är med narkotikabruk hos unga vuxna. Ungefär 18 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i länet säger att de någon gång använt hasch eller marijuana. Det är en ökning med sju procent sedan 2006 [7]. Unga män använder generellt sett mer narkotika än unga kvinnor och återigen är män som har sämre ekonomi eller som är arbetslösa överrepresenterade. Men en ny undersökning visar att fler unga med högutbildade föräldrar har provat cannabis i jämförelse med unga med lågutbildade föräldrar. Sannolikheten är också betydligt högre bland tobaksrökande unga i Sverige att prova narkotika (64 %), jämfört med dem som inte röker (4 %) [34]. Och störst av allt är kärleken Sexualitet kan handla om kärlek, lust och att få barn men också om risken för könssjukdomar och oönskade graviditeter. Unga människor idag är generellt sett nöjda med sina relationer och sin sexualitet. Den upplevs också jämlik. Dessutom har en större andel unga vuxna flera sexuella partners innan man ingår i en mer fast relation [35]. Medelåldern för när man får sitt första barn har stigit markant de senaste 40 åren var kvinnor som fick sitt första barn i genomsnitt 24 år gamla och männen 26 år. Idag har genomsnittsåldern ökat till 28 år för kvinnor och 31 år för män. Totalt 14 procent av de barn som föddes i Östergötland under 2009 hade en mamma som var 24 år eller yngre [20]. Att bli ung förälder kan medföra fantastiska upplevelser men även påverka möjligheterna att skaffa en utbildning eller ett arbete. 2 Definition enligt Statens folkhälsoinstitut

8 Hälsa och sjukvård En stor majoritet av unga vuxna har en god fysisk och psykisk hälsa, men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Unga arbetslösa och utlandsfödda har betydligt mer besvär med sin hälsa än de som arbetar eller studerar [19]. Unga vuxna med hbtidentitet (homosexuella, bisexuella och transpersoner) har också sämre hälsa jämfört med andra jämnåriga [41]. Mellan hopp och förtvivlan De flesta unga känner sig lyckliga och anser att de har någon att dela sina innersta känslor med. De flesta har också en god tilltro till sin egen förmåga, känner att de gör nytta, kan fatta beslut och ta tag i sina problem [7]. Men psykisk ohälsa har blivit vanligare bland unga vuxna sedan 1990-talet och har märkbart försämrats i Sverige och i Östergötland [42]. Ungefär en tredjedel av unga män och kvinnor i Östergötland har besvär med sömnsvårigheter och ungefär en femtedel känner Jag orkar inte mer, allt känns så meningslöst, jag får ångest. 2o-åring sig ganska eller mycket stressade. Nästan hälften känner sig också ängsliga, oroliga eller har ångest. I jämförelse med tonåringarna, där tjejer uppger en sämre självskattad hälsa än jämnåriga killar, har skillnaderna mellan könen i denna åldersgrupp blivit mindre [7]. Ungefär en tredjedel av de unga vuxna i Östergötland har tillitsproblem. Det finns tydliga samband mellan brist på tillit till andra människor och psykisk ohälsa [43]. En tredjedel av de unga säger att de har blivit kränkta för sitt utseende, kön, ålder eller etnisk bakgrund. Två tredjedelar känner hopplöshet inför framtiden [13]. Vissa gör det mer än andra och närmare var femte ung vuxen i Östergötland (25 % kvinnor och 11 % män) har någon gång övervägt att ta sitt liv. Totalt unga i Östergötland (6 %) säger att de har försökt ta sitt liv någon gång [7]. Stöd och preventivmedel Trots att de flesta unga vuxna mår bra så behöver de hälso- och sjukvård ibland. En av tio unga vuxna vänder sig till länets ungdomsmottagningar för preventivmedelsrådgivning, förnyelse av recept eller svårigheter att bli gravid [44]. På ungdomsmottagningen behöver man inte beställa tid i förväg [39]. Studenternas motsvarighet är studenthälsan. Där erbjuds råd och stöd vid fysisk eller psykisk ohälsa. Var tionde student besöker studenthälsan någon gång under sin studietid och de främsta orsakerna är nedstämdhet, depression, ångest, medicinsk rådgivning, stress och relationsproblem [45]. Infektioner, skador och psykiatri Drygt hälften av unga vuxna mellan 19 och 24 år har också besökt primärvården under det senaste året. Det är ingen stor skillnad mellan vad kvinnor och män söker för. Till primärvården vänder sig de unga framförallt för sjukdomar i andningsorganen, diffusa symtom, samt skador och förgiftningar [44]. Däremot är det en skillnad i läkemedelsförskrivning. De unga kvinnorna förskrivs dubbelt så mycket läkemedel vid infektion jämfört med männen [46]. När unga blir inlagda på sjukhus är det oftast i samband med graviditeter, aborter, psykiska störningar eller skador [44]. Unga skadar sig oftast vid sport- och idrottsaktiviteter, men även i hem- och fritidsmiljö. Män skadar sig mest i samband med reparationer, underhåll och hobbyverk- samhet, ofta i form av skärskador på händer och fingrar eller ögonskador. Det som utmärker sig bland unga kvinnors skador i den här åldern är självskador. Unga vuxna, särskilt män, skadas oftare än andra åldersgrupper vid trafikolyckor [47, 48]. Cirka fem procent av åringarna i Östergötland har varit i kontakt med vuxenpsykiatrins öppenvård. De vanligaste orsakerna är neurotiska stressrelaterade syndrom 3, beteende- och känslomässiga störningar. När det gäller förskrivning av läkemedel till åringar kan vi se en förändring. Förskrivning av antidepressiva medel har ökat med 18 procent och psykostimulantia med nästan 200 procent sedan Ungefär 430 personer mellan 19 och 24 år var under 2009 i kontakt med beroendevården i Östergötland, främst med anledning av alkohol- eller annat drogbruk [44]. Alla barn och ungdomar får regelbunden tandvård till och med det år de fyller 19. Trots att man sedan själv får bekosta tandvården säger 88 procent av åringarna att de varit hos tandläkare eller tandhygienist under de senaste två åren. Tandhälsan hos unga vuxna är god och har blivit allt bättre. Andelen kariesfria 19-åringar har ökat från 56 till 61 procent mellan 1994 till Samtidigt har andelen med mycket karies sjunkit från åtta till fem procent [49, 50]. 3 Till exempel fobiska-, panik-, ångest-, tvångs- och posttraumatiskt stressyndrom 14 15

9 Växtkraft nu och sen Unga vuxna idag är en hetrogen grupp med olika förutsättningar. För inte så länge sen ansågs man som åring vara vuxen med allt vad det innebär, medan man idag omfattas av ungdomspolitiken. Därför kan man även i denna åldersgrupp diskutera liknande utmaningar som gäller för barn och ungdomar upp till 18 år och som har påpekats länge. I en länsrapport från 1990-talet uppmärksammades avsaknaden av en samlad bild av barn och ungas hälsa. Den beskrev även en oro inför ökad psykisk ohälsa och efterfrågade samverkan mellan organisationer och myndigheter. Följande utmaningar kvarstår för unga vuxna idag: Allas rätt till välfärd och inflytande Utökad kunskap Samverkan Balans mellan stöd och egen förmåga Från ord till handling Hälsa bland östgötska unga vuxna är avgörande för utvecklingskraften i regionen. Men det är inte bara en förutsättning för regional utveckling och tillväxt, utan en rättighet här och nu. Hur går vi från ord till handling och skapar jämlika uppväxtvillkor för unga vuxna i Östergötland? Allas rätt till välfärd och inflytande internet som arena? För att alla unga ska få inflytande är det betydelsefullt med samhällsengagemang på olika sätt. Det är en utmaning att få med även de som sällan deltar, exempelvis unga som har kort utbildning, är låginkomsttagare, utrikes födda eller arbetslösa. Unga vuxnas engagemang syns i ett ökat valdeltagande och genom aktiviteter på internet, men inte längre i politiska partier och föreningsliv. Var får de utrymme för sin kraft och sitt inflytande på sina egna villkor? Unga upp till 25 år kallas digitalt infödda och för dem är den nya tekniken ett naturligt inslag. De äldre, digitala invandrare, behöver öka kompetensen och kreativiteten för att kunna möta unga på mer jämlika villkor [25]. Utökad kunskap med hjälp av unga vuxna Det finns ett ökat utbud av kunskap om livsvillkor och hälsa bland unga vuxna. Men det saknas kunskap om hur livsvillkoren påverkar ungas hälsa och hur villkoren har förändrats över tid. Problemet är att våra traditionella undersökningsmetoder inte attraherar den här åldergruppen. Generellt svarar 60 procent av vuxna när de ombeds fylla i enkäter som mäter hälsa. Bland unga (16-29 år) svarar endast 50 procent av kvinnorna och 30 procent av männen. Det innebär svårigheter att uttala sig om deras hälsa. Vi kan inte använda traditionella indikatorer som beskriver ungas vanor i form av exempelvis bio- eller biblioteksbesök längre. Det saknas indikatorer som beskriver unga vuxnas förändrade vanor. Samverkan för arbete och självständighet Ett utvecklingsområde är samverkan mellan myndigheter för att ge stöd till alla unga vuxna som behöver få arbete och möjlighet att leva ett självständigt liv. I Sverige har det visat sig att ungdomar får bära en större del av den totala arbetslösheten jämfört med andra länder i Europa, även under högkonjunktur. Att inte ha ett jobb kan vara den största förklaringen till psykisk ohälsa hos unga. En jämförelse av utvecklingen mellan Europas olika länder visar att den psykiska ohälsan följer ett minskat utbud av arbetstillfällen [16]. Med tanke på att vi står inför ett generationsskifte mellan 90-talisternas inträde och 40-talisternas pensionsavgångar så är utmaningen extra angelägen. Balans mellan stöd och egen förmåga ensam är inte stark? Vi lever i ett utvecklat välfärdssystem med stora förväntningar av förbättrade livsvillkor. Men det finns ett glapp. Förväntningarna ökar i snabbare takt än den faktiska utvecklingen. Samma sak gäller förväntningar om en god hälsa eftersom vi har mindre acceptans för att må dåligt. Dessutom har vårt språkbruk suddat ut gränserna mellan psykiatrisk sjukdom, psykisk ohälsa och det som faktiskt är livets naturliga påfrestningar. Utmaningen ligger i att vi fortfarande har rätt att ställa krav på samhället men att vi samtidigt måste utveckla vår förmåga att ta ansvar. För unga kan det vara en balansakt att hantera ökade krav och att hela tiden göra individuella val. Sverige är ett land där vi inte förlitar oss så mycket på traditioner och religion utan istället på individens egna rättigheter och förmåga att fatta beslut. Nya möjligheter och ett mindre förutsägbart liv är på många sätt positivt men kan också hjälpa till att förklara den ökade psykiska ohälsan [51, 52]

10 Referenser 1. Förenta Nationerna FN., Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna - Värdighet och rättvisa åt alla Ungdomsstyrelsen, Ung idag En beskrivning av ungdomars villkor, in 2010: , Stockholm. 3. Landstinget i Östergötland, Data från Supercross, SCB. 2011, Folkhälsocentrum. 4. Migrationsverket, Samarbete för ensamkommande barns bästa, 4: Andersson, H.E., Ascher H., Björnberg, U. & Eastmond, M., Mellan det förflutna och framtiden - Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. 2010: Göteborg: Geson Hylte Tryck. 6. Al-Baldawi, R., Culture, migration and the reconstruction of individual identity and family structure, in Reflections on diversity and change in modern society : a Festschrift for Annick Sjögren. 2002: Botkyrka. p Landstinget i Östergötland, Data från nationella enkäten Hälsa på lika villkor 2009, lokalt urval Östergötland. 2009: Folkhälsocentrum. 8. Socialstyrelsen, Social rapport : Stockholm. 9. Boverket., Ungdomars boende - Lägesrapport 2010, in Boverket online Länsstyrelsen i Östergötland, Bostadsmarkanden Boendeplanering i Östergötland Försäkringskassan online, Landstinget i Östergötland, Data från Befolkningsenkät BE , Folkhälsovetenskapligt centrum. 14. Högskoleverket online Linköpings universitet, Data hämtat från enkät Nöjd-Student- Index, NSI Lager, A. & Bremberg S., Association between labour market trends and trends in Young people s mental health in ten European countries BMC Public health, : p Kjellberg, A., Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, in Sociologiska institutionen, Lunds universitet Arbetsförmedlingen, Lindell, C., Eriksson, E., Jernberger, A., & Walter, L., Pengarna och livet, in Östgötens hälsa 2006, rapport 2007: , Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum. 20. SCB online Kronofogden online Ungdomsstyrelsen, Fokus 10 - En analys av ungas inflytande, 2010: : Stockholm. 23. Statistiska centralbyrån, Undersökningar om levnadsvaneförhållanden (Ulf) Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd - Ungdomsstyrelsens attityd och värderingsstudie 2007, in 2007: : Stockholm. 25. Carlsson, U.E., Barn och unga i den digitala mediekulturen, ed. y.a.m. The international Clearinghouse on Children. 2010: Göteborg; Nordicom, Göteborgs universitet. 26. Mediarådet, Statens folkhälsoinstitut., Spel om pengar och spelprobelm i Sverige 2008/2009, R 2010: : Östersund. 28. Ungdomsstyrelsen, Se mig - Unga om sex och Internet, in 2009: : Stockholm. 29. Statens folkhälsoinstitut, Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet., Stockholm, Malmgren, L., Ljungdahl, S. & Bremberg S., Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion - hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser. 2008: Statens folkhälsoinstitut, Östersund. 31. CAN online., Nygård B., Den ojämlika hälsan. 2007, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Stockholm. 33. Honjo, K., Tsutsumi, A., Kawachi, I., & Kawakami, N., What accounts for the relationship between social class and smoking cessation? Results of a path analysis. Soc Sci Med, (2): p. p Statens folkhälsoinstitut online Forsberg, M., Ungdomars sexuella hälsa - internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete, in A : Socialstyrelsen, Stockholm. 36. Ungdomsstyrelsen online, RFSU online Landstinget i Östergötland., Data hämtat från Smittskyddsenheten Landstinget i Östergötland online Socialstyrelsen, Aborter Induced abortions 2009, : Stockholm. 41. Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsopolitisk rapport 2010, 2010: , Östersund. 42. Bremberg, S., & Eriksson, L. (red), Investera i barns hälsa. 2010: Gothia förlag. 43. De Silva, M., McKenzie, K m.fl., Social capital and mental illness: a systematic review. J Epidemiol Community Health, (8): p Landstinget i Östergötland, Data från Landstingets i Östergötlands Vårddatalager. 2011: Folkhälsocentrum. 45. Linköpings universitet., Studenthälsan Läkemedelsverket data online. 2011, Räddningsverket, Skador och skadeprevention - en antologi. 2009, Karlstad. 48. Socialstyrelsen, Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2009, in A : Stockholm. 49. Aronsson, K., & Mako, E, Tandhälsan hos barn och ungdomar 3-19 år i Östergötlands kommuner år , Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum. 50. Aronsson K. & Mako E., Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år : Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. 51. SOU, Ungdomar stress och psykisk ohälsa - analyser och förslag till åtgärder, in 2006: : Stockholm. 52. Lindblad, F. & Lindgren, C., Välfärdslandets gåta. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? 2009: Stockholm: Carlssons. Folkhälsocentrum Landstinget i Östergötland Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Tryck: LTAB Mars

11 20