Om barn och unga mellan 13 och 18 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.lio.se Om barn och unga mellan 13 och 18 år"

Transkript

1 Om barn och unga mellan 13 och 18 år

2 FNs barnkonvention innehåller mänskliga rättigheter för barn upp till 18 år. Varje barn har samma rättigheter oavsett vilken del av landet de bor i eller vilka föräldrar de har. Av barnkonventionens 54 artiklar handlar de fl esta om barns rättigheter och några om hur man ska arbeta med konventionen. Fyra artiklar utgör ramen och är vägledande för hur helheten och de andra artiklarna ska läsas. Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade. A rtikel 3 handlar om barnets bästa. Artikel 6 handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling. Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det och att vuxna ska lyssna på barn. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och måste avgöras från fall till fall. Barns bästa kan ses ur samhällets ögon (barnperspektiv) och med barns egna ögon (barns perspektiv). Barns bästa förändras över tid och ibland finns det motsättningar mellan barns bästa och andra samhällsintressen. Barnkonventionen har funnits sedan 1989 och 2010 fastslog regeringen en ny barnrättsstrategi. Den innehåller ett antal principer som ska vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner som i sina verksamheter möter och fattar beslut som berör barn. Svensk barnrättspolitik betonar det strategiska arbetet med konventionen, att stödja föräldraskapet, bekämpa våld mot barn och främja barns psykiska hälsa [1, 2]. Svensk ungdomspolitik [3] uppmärksammar också mänskliga rättigheter för ungdomar och unga vuxna mellan 13 och 25 år. Ungdomspolitiken har som övergripande mål att alla unga ska ha tillgång till välfärd och infl ytande. För att förverkliga dessa mål fokuseras fem huvudområden: Utbildning och lärande Hälsa och utsatthet Infl ytande och representation Arbete och försörjning Kultur och fritid

3 Att växa upp i Östergötland Vår resa genom livet börjar i en tanke om att bli förälder. Resan fortsätter genom födelseögonblicket och ut i världen med allt vad det innebär av blöjor, förskola, tredagarsfeber, skola och så småningom eget boende, arbete och kanske egna barn. Alla människor gör sin egen resa men våra förutsättningar och erfarenheter skiljer sig åt. Det präglar hur vi som vuxna förhåller oss till barn och unga. Utifrån ungdomspolitiken ska samhället verka för tonåringars rätt till välfärd och inflytande. Inte bara i egenskap av framtida resurs, utan för att tonåringarna har rätt till bra livsvillkor och en god hälsa här och nu. En tredjedel av befolkningen i Östergötland är barn och unga mellan 0 och 24 år och en god hälsa bland dem är ett gott tecken på regionens utvecklingskraft. En god folkhälsa innebär både att så många som möjligt har en bra hälsa men också att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. Det finns många faktorer som påverkar barn och ungas hälsa. Vissa förutsättningar kan man inte ändra på, till exempel hur gammal man är, var man är född eller av vem. Barn kan heller inte påverka vilken utbildning och sysselsättning föräldrarna eller annan vårdnadshavare har, eller i vilken mån de i sin tur är sjuka eller friska. Andra faktorer är livsstilsval och politiska beslut exempelvis om den fysiska och sociala miljön och samhällsekonomin. Dessa finns i barn och ungas omgivning men även om tonåringarna kan påverka mer och mer själva, påverkas de ändå till stor del av vuxenvärlden. Vi vet idag att barn och ungas förutsättningar är olika och vi vet också att sämre förutsättningar har samband med sämre hälsa. I Östergötland mår glädjande nog de allra flesta barn och unga bra, men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det finns exempelvis skillnader mellan tjejer och killar, mellan personer med och utan funktionsnedsättning, mellan olika sociala grupper och mellan personer födda i eller utanför Sverige. För att jämna ut dessa skillnader och skapa en god hälsa för alla måste vi förstå olika gruppers behov, ha en god bild av nuläget och förstå samband mellan olika förutsättningar och hälsa. Rapporten Tonårstid handlar om livsvillkor och hälsa hos barn och unga mellan 13 och 18 år och ingår i serien Att växa upp i Östergötland. Serien omfattar även rapporterna: Nu börjar livet, om den gravida familjen till femåringen Vi börjar skolan, om barn mellan 6 och 12 år Både ung och vuxen, om unga vuxna mellan 19 och 24 år Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år 3

4 Tonårstid Att vara tonåring är inte likt någonting annat. Man befi nner sig på väg in i vuxenvärlden men har en fot kvar i barndomen. Tonårstiden kännetecknas av många förändringar. Man ska hitta sig själv och vara unik men inte skilja sig från mängden. Kompis- och kärleksrelationer blir oftast mer betydelsefulla än relationen till föräldrarna. Känslorna lever sitt eget liv och många fl ickor har psykisk ohälsa. Det är också de många valmöjligheternas tid. Det är spännande att välja skola och ämnen men samtidigt är man rädd för att välja fel. Tonåringarna tillhör den digitala generationen och att umgås genom sociala medier är lika vanligt som att ses personligen. Tonåringens omgivning blir oändlig. Samtidigt fi nns det avigsidor som nätkränkningar och identitetskaos. I Östergötland bor det ungefär ungdomar mellan 13 och 18 år. Åtta procent av östgötarna är tonåringar (13-18 år). Det har under en period varit större årskullar till följd av den så kallade baby-boomen i början av 90-talet. Antalet minskar nu men kommer så småningom att öka [4]. Kunskap om hur många tonåringar det kommer att finnas är viktig för att kunna planera och möta till exempel en ökad eller minskad efterfrågan på platser i gymnasieskolan och tonåringarnas behov av hälso- och sjukvård. Figur 1. Antal barn år mellan (prognos för ). 4 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

5 En allt större del av Sveriges befolkning är födda i ett annat land eller har föräldrar som invandrat till Sverige. I Östergötland har var fjärde tonåring ett annat ursprung än svenskt men andelen varierar mellan kommunerna. Kinda har lägst andel tonåringar med utländskt ursprung och Norrköping har högst [5]. Många av invandrarna är flyktingar som dessutom varit på flykt länge. Tiden från hemland till mottagarland kan ta flera år. Dessutom har man ofta stannat i andra länder under vägen. Detta formar barn och vuxna på olika sätt och kan få svåra följder för anpassningen i det nya hemlandet. Många flyktingfamiljer hamnar sedan i resurssvaga bostadsområden, vilket kan leda till utanförskap och ohälsa [6, 7]. De flesta barn som söker asyl i Sverige kommer tillsammans med sina föräldrar, men antalet ensamkommande barn har ökat under de senaste åren. Flest ensamma barn kommer från Afghanistan, Somalia och Irak och är vanligtvis killar mellan 15 och 17 år [8]. Kommunerna i länet har i uppdrag att ta emot 120 ensamkommande barn årligen. De flesta barn som kom under 2010 bor i Valdemarsvik, Norrköping och Linköping [9]. Varje år anländer ungefär 800 adopterade barn till Sverige. De flesta kommer från Kina, Sydkorea eller Vietnam. År 2008 bodde det ungefär adopterade tonåringar i Sverige, varav drygt var utlandsadopterade [10]. Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år Alla människor är färgade, annars skulle vi ju vara osynliga. 14-åring 5

6 Tonåringens familj Nästan alla tonåringar bor tillsammans med sina föräldrar och syskon [11]. Det är vanligast att bo med familjen i villa eller bostadsrätt. Men de som själva flyttar hemifrån under tonåren bor oftast i hyresrätt. I de mindre kommunerna finns det också en del unga som själva köper bostadsrätt eller villa [5]. De allra flesta tonårsföräldrar i Östergötland har ett arbete och trivs i största allmänhet med sina arbetsuppgifter. Åtta av tio tonårsföräldrar arbetar som anställd eller har ett eget företag. Var tionde förälder är arbetslös och ungefär var fjärde förälder är orolig för att mista sitt jobb inom det närmaste året. Var fjärde förälder har också haft svårt att klara av löpande utgifter. [11]. Skillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare har ökat i Sverige och flertalet av dem som har svårt att få ekonomin att gå ihop idag är ensamstående föräldrar (främst kvinnor) och föräldrar med invandrarbakgrund. I Östergötland lever mer än tio procent av barnen i ekonomiskt utsatta familjer. I familjer med en ensamstående förälder har 39 procent låg inkomst [12]. Att vara tonåring i en ekonomiskt utsatt familj kan exempelvis betyda att det inte finns pengar till kläder, fritidsintressen, till dator med tillgång till internet eller till att åka på semester. Tonårstiden är en period då många ungdomar får en allt större summa pengar som de själva disponerar. Enligt en undersökning får 13-åringarna i genomsnitt 400 kr per månad och 18-åringarna kr [13]. 6 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

7 Familj och kompisar främjar hälsa De allra flesta tonåringar tycker att de kommer bra överens med sina föräldrar och då framförallt med sin mamma. Nio av tio av killarna och åtta av tio av tjejerna i Östergötland säger att de har det bra hemma [14]. Ungdomar som har en bra och trygg relation med sina föräldrar har också ofta välfungerande kompisrelationer. Tjejerna har färre kompisar än killarna, men relationerna är ofta mer varaktiga [15]. De allra flesta har kompisar som de umgås med flera dagar i veckan [16]. Nästan alla niondeklassare har en eller flera kompisar [14]. Familjen är inte alltid en skyddande faktor En del tonåringar lever i utsatta situationer. Ett exempel är tonåringar i familjer som kommer från traditionella och patriarkaliska samhällen. Där är familjen, släkten och gruppens regler och heder viktigast. Man har sin identitet i gruppen och även sin lojalitet. Bryter man mot reglerna så skämmer man ut hela gruppen och måste ibland bestraffas. Under 2003 sökte ungefär tjejer upp till 25 år, hjälp för hedersrelaterade problem i Sverige. Under en treårsperiod sökte 250 tjejer stöd och hjälp i Östergötland [17]. Andra former av utsatthet handlar ofta om föräldrars belastade sociala situation eller deras oförmåga. Uppskattningsvis växer var tionde barn upp i en miljö där en eller två föräldrar missbrukar alkohol och ungefär 13 procent av barn i Östergötland bor tillsammans med två föräldrar varav den ena har uttalade psykiska besvär [11, 18]. År 2010 anmäldes 410 fall av misshandel mot barn mellan 7-14 år i Östergötland och 2009 anmäldes 78 fall där barn mellan 0 och 18 år varit utsatta för olika former av sexualbrott som anmäldes till polismyndighet [19]. Under 2009 vårdades ungefär 19 av 1000 ungdomar mellan 13 och 17 år enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om Vård av Unga i Östergötland. I den sociala öppenvården i länets kommuner fick 747 ungdomar mellan 13 och 20 år behovsprövat personligt stöd och 436 fick kontaktperson/familj [20]. Mamma är skitbra socialt och alla gillar henne och ingen misstänker att hon dricker men redan när jag sätter nyckeln i låset kan jag höra hur full hon är. 13-åring Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år 7

8 En skola för alla En del menar att skolan kan vara samhällets främsta investering i barn och unga. Ju tidigare man avbryter skolan desto sämre är förutsättningarna för god hälsa och utveckling [21, 22]. När man jämför dem som gått åtta år eller nio år i grundskolan visar det sig att det extra året leder till betydligt bättre hälsa i 40-årsåldern [22]. Familjens sociala status, traditioner och vanor påverkar till viss del hur barnen lyckas i skolan, men ungefär hälften av variationen i barnens prestationer förklaras av faktorer i skolans miljö. Främst handlar det om lärarnas undervisningsmetoder där social kompetens är avgörande [23]. Skolan har en stor betydelse för utvecklingen av barnens självkänsla. Det är när man klarar utmaningar som ligger på den övre gränsen av den egna förmågan som självkänslan ökar. Och om tilltron till den egna förmågan ökar så minskar risken för framtida depression [24]. Skolan, en plats för gemenskap och lärande Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att vara en plats för social gemenskap som ger lust och vilja att lära. Ungefär elever går på högstadiet i Östergötland och de flesta högstadieeleverna trivs i den skolan de går i och med sina lärare [25, 26]. Mer än hälften av niondeklassarna i länet säger att de har det bra i skolan, fler killar än tjejer. I Mjölby är det ännu fler, 72 procent som har det bra i skolan, vilket är högst i länet [14]. Även om de allra flesta högstadieelever känner sig trygga i skolan finns det elever som känner sig kränkta [26]. Enligt läroplanen ska ingen elev utsättas för mobbning och kränkande behandling. Mobbning kan vara såväl fysisk som psykisk och används olika av tjejer och killar. Tjejer som mobbar använder oftast psykisk mobbning medan killar använder sig mer av fysisk mobbning [27]. På högstadiet upplever var tredje elev att mobbning förekommer [26]. Var femte elev bland länets niondeklassare vet någon i klassen som mobbas. Var tionde elev säger att de blir mobbade själva. Det betyder att ungefär 450 niondeklassare i Östergötland blir mobbade i skolan [14]. Gymnasiebehörigheten en viktig milstolpe Resultaten i grundskolan har försämrats betydligt sedan början av 1990-talet. Försämringen visar sig tydligast i matematik och naturvetenskapliga ämnen, men det finns även en svag 8 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

9 Som pedagog har man ett lysande tillfälle att ta tag i tonåringars lust att skriva. Skrivandet är numera en daglig aktivitet på sätt som sällan skådats. nedgång i läsförståelse. År 2010 hade 84 procent av eleverna i Östergötland minst betyget godkänt i ämnesproven för svenska (läsförståelse). Bland de 16 procent som var underkända fanns betydligt fler killar än tjejer. I ämnesprovet i matematik var ännu fler underkända men nu istället fler tjejer. Svenska elever är överlag duktiga på engelska och 96 procent uppnådde också godkänt på ämnesprovet i engelska [25]. För att vara behörig till nationella program på gymnasiet krävs minst betyget godkänd i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk. Elever som inte uppnår behörighet är hänvisade till gymnasieskolans individuella program. Bland de elever som slutade nian 2010 i Östergötland hade närmare nio av tio gymnasiebehörighet. De som inte fick behörighet var oftast underkända i matematik. Ett fåtal elever saknade betyg i samtliga ämnen [25]. Fler går i kommunala skolor Ungefär ungdomar går på 48 gymnasieskolor i Östergötland. Det finns lika många kommunala som fristående skolor, men fortfarande går de flesta eleverna i de större kommunala skolorna. Ungefär en fjärdedel går på friskolor eller i landstingsskolor. Totalt 440 elever går också i kommunala gymnasiesärskolor. Det är ungefär lika många elever som går studieinriktade och yrkesinriktade program och det populäraste programmet är det samhällsvetenskapliga. Tre fjärdedelar av dem som påbörjar en gymnasieutbildning avslutar den [25]. En ny gymnasiereform håller på att förändra dagens gymnasieskola. Framöver kommer det att finnas 18 nationella program. Man kommer också att skilja mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen och införa lärlingsutbildning. Men reformen kommer även att innebära förändringar när det gäller ämnen, examen och betyg [28, 29]. Nästan alla elever på naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet (99 %) uppnår minst betyget godkänt i de tre kärnämnena engelska, matematik och svenska. På övriga program är det färre som klarar alla tre ämnena (83 %). Endast fyra procent av dem som går individuellt program uppnår godkänt betyg i kärnämnena. Av dem som tar studenten i Östergötland har 66 procent behörighet till högskolestudier [25]. Stress i skolan I gymnasieskolan säger 50 procent av tjejerna och 21 procent av killarna att de är stressade. Oftast handlar stressen om läxor och krav eleven ställer på sig själv, men det är också stress över prov, betyg och fritidsaktiviteter som inkräktar på skolarbetet. Stressen har minskat något under de senaste tio åren. Även om det är vanligare med mobbning i grundskolan säger var tionde elev i gymnasieskolan att mobbning förekommer [26]. Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år 9

10 En egen livsstil som uttryck När ungdomarna är 14 år har de flesta kommit in i puberteten. För några dröjer det längre medan andra kan få pubertetstecken redan vid åtta till tio års ålder. Kroppen och utseendet förändras under tonårsperioden och humöret svänger. Tonåren är också en tid av experimenterande. Man kanske byter skola, träffar nya vänner, blir kär eller provar alkohol för första gången. Skolan upptar mycket tid men unga själva (16-19 år) tycker att det viktigaste är att ha roligt på fritiden [30]. Man har som förälder stora möjligheter att påverka sina barns livsstil och vanor. Barn som lever i familjer där man är fysiskt aktiva blir oftast själva fysiskt aktiva. Detsamma gäller andra vanor som exempelvis hur man äter [15, 31]. Det är också vanligare att tonåringar använder tobak om föräldrarna gör det. Men det är inte bara föräldrarnas egna vanor som har betydelse utan också hur föräldrarna förhåller sig till att barnen röker eller dricker alkohol [32]. Föräldrar kan exempelvis genom att engagera sig och sätta tydliga gränser påverka alkoholdebut och framtida konsumtionsmönster. Föräldrar har under senare år blivit mer restriktiva att bjuda minderåriga på alkohol och nattvandring i kommunerna har utvecklats med nätvandring på internet [33]. Att träffas utan att ses Sociala medier har blivit en stor och viktig del av ungas vardag. Nästan alla tonåringar har en egen mobiltelefon och tre av fyra har en egen dator. Man bloggar, chattar, umgås på sajter, gör läxor och laddar ner musik och filmer. Allt fler umgås på sociala sajter medan färre träffar kompisar i verkliga livet. Tjejer använder internet främst till att kommunicera medan killarna i första hand använder nätet för att spela spel och se film. Var tredje tonåring tillbringar mer än tre timmar varje dag på internet och ofta gör man flera saker samtidigt. Man tittar på tv, samtidigt som man har datorn i knäet och skickar sms på mobilen [34]. En studie visar att drygt hälften av tonåringarna lämnar ut sina e-postadresser och en tredjedel sitt telefonnummer till någon de bara känner via internet [35]. De allra flesta tonåringar har glädje av internet och sociala medier. Men i en studie om ungas spel- och datorvanor sa drygt var femte att de såg negativa konsekvenser av sitt internetanvändande. Tonåringar spelar också ofta spel om pengar trots att nästan hela spelmarknaden har en åldersgräns på 18 år. Andelen som har problem med sitt spelande är nästan dubbelt så hög bland åringar i jämförelse med övriga befolkningen [36]. I Östergötland har uppskattningsvis var tionde kille men endast ett fåtal tjejer riskabla spelvanor [11]. Internet medför också negativa konsekvenser i form av kränkningar och andelen som blivit utsatta för kränkningar ökar i takt med att användandet ökar. Den som kränker på mobiltelefonen eller på internet kan dölja sin identitet ganska lätt medan den som blir kränkt inte kan komma undan. De allra flesta som varit utsatta för kränkningar kan anförtro sig till en kompis eller en förälder [19]. Jag väljer helt själv hur jag ska presentera mig för andra på nätet och hur andra ska uppfatta mig men jag följer inte med okända människor ut från nätet och in i den riktiga världen. 16-åring 10 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

11 Jag älskar att dansa. Hela kroppen blir liksom glad. 16-åring Närmare hälften av tjejerna har varit med om att någon försökt övertala dem att lägga ut sexuella bilder på sig själva, prata om sex eller agera framför webbkameran. På gymnasiet säger var tionde elev att de någon gång lagt ut bilder eller filmer på sig själva på nätet när de varit lättklädda. Flickor som varit utsatta för kränkningar är mer mottagliga för sexuella kontakter med okända personer [19]. Träning, mat och ökat stillasittande En annan fritidssysselsättning bland tonåringar är att träna och sporta. Fysisk aktivitet är positivt både för den fysiska och för den psykiska hälsan. I den här åldern är det mest populärt med promenader, gympa, jogging och styrketräning. De föreningsidrotter man främst ägnar sig åt är fotboll, innebandy, ridsport, golf och ishockey [37]. Ungefär 90 procent av killarna och 80 procent av tjejerna mellan 16 och 18 år i Östergötland är fysiskt aktiva varje dag [11]. Det är mindre vanligt att träna om man lever i socioekonomiskt utsatta områden. Men killar med utländsk bakgrund idrottar mer än killar med svensk bakgrund. För tjejer är det ett motsatt förhållande [38, 39]. Många åringar äter för mycket feta och sockerrika men näringsfattiga livsmedel [11]. Stillasittande och dåliga matvanor ökar risken för exempelvis övervikt och fetma. En uppföljning av barn födda 1991 i Östergötland år 2007 visade att 14 procent av tonåringarna hade övervikt och fyra procent hade fetma. I den här åldern är det en något större andel killar än tjejer som har övervikt eller fetma. Det finns också en liten andel under- Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år 11

12 viktiga tonårstjejer [40]. Undervikt kan vara ett tecken på matproblem av olika slag som kan förekomma redan hos små barn och skolbarn, särskilt flickor. Det är svårt att uppskatta hur många tonåringar som har ätstörningar, men resultat från olika studier visar att ungefär sex procent av flickorna i övre tonåren löper risk att utveckla någon form av stört ätbeteende [41]. Ett sätt att förebygga övervikt är att främja den fysiska aktiviteten. Då är det viktigt att skapa lättillgängliga grönområden i närheten av bostadsområden. En annan viktig aspekt är att skapa trygga bostadsområden. Trygghet påverkar också den psykiska hälsan och välbefinnandet [42]. Fler tjejer än killar är rädda för att gå ut ensamma och avstår ibland till och med från att gå ut. Närmare hälften av tjejerna mellan 16 och 18 år i Östergötland säger att de ibland avstår från att gå ut ensamma. Betydligt färre killar i samma ålder avstår från att gå ut trots att det är de som oftare blir utsatta för fysiskt våld. 17 procent av killarna och två procent av tjejerna har blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste året [11]. Allt fler tonåringar väljer att inte dricka eller använda tobak Alkoholdebuten sker ofta under tonåren, trots att det enligt lag inte är tillåtet att dricka alkohol innan man fyllt 18 år. Forskning visar att de ungdomar som får smaka alkohol hemma är de som dricker mera och som ofta får ett problematiskt förhållningssätt till alkohol och också oftare psykisk ohälsa [43]. De senaste 30 åren har andelen unga tonåringar som helt avstår från att dricka alkohol tredubblats. Men ändå dricker mer än hälften av niondeklassarna och drygt fyra av fem elever på gymnasiet i Sverige alkohol [44]. Den totala alkoholkonsumtionen är högre bland gymnasieelever än bland högstadieelever och killar dricker mer än tjejer [44]. Var fjärde elev i nian i Östergötland och var femte elev på gymnasiet dricker ibland stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle (berusningsdrickande) [11, 14]. I samband med berusningsdrickande uppstår ofta problematiska situationer, som exempelvis slagsmål eller oskyddat sex. Det finns även samband mellan skolk och hög alkoholkonsumtion [44]. Trots att fler och fler ungdomar inte provar på att röka och att debutåldern verkar ha stigit så röker ändå var tionde niondeklassare i Östergötland dagligen [14]. En ny trend är att röka vattenpipa. Var tredje kille och var fjärde tjej i nian och ännu fler i gymnasiet har någon gång rökt vattenpipa [45]. Andelen niondeklassare som någon gång har använt narkotika minskade kraftigt under talet för att sedan öka fram till i början av 2000-talet då andelen var tio procent [44]. År 2009 var det fem procent av killarna och två procent av tjejerna mellan 16 och 18 år i Östergötland som någon gång i livet använt hasch eller marijuana [11]. Sannolikheten att man provar på hasch är desto högre bland dem som redan använder tobak (64 %) jämfört med dem som inte gör det (4 %) [33]. Jag oroar nästan ihjäl mig innan hon är hemma och jag vet att hon mår bra. 12 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

13 Jag vet vad folk förväntar sig av mig och jag gör som jag alltid har gjort - lever upp till förväntningarna. 17-åring För en del tonåringar blir missbruket av narkotika, alkohol eller läkemedel så stort att de behöver söka hjälp. På en del beroendeenheter finns en speciell mottagning som vänder sig just till ungdomar. På mottagningen kan de unga ta prover och få råd och samtal. Under 2010 besökte ungefär 260 tonåringar beroendeenheterna i Östergötland, av dessa var cirka 190 killar [46]. Att upptäcka sin sexualitet Många upptäcker sin sexualitet under tonåren och tar ytterligare ett steg mot vuxenlivet. Socialstyrelsens undersökning Ungdomsbarometern visar att genomsnittsåldern för första samlaget är 16 år för tjejer och 16,5 år för killar. Dagens tonåringar pratar mera öppet om sex än tidigare generationer. De har också en mer liberal inställning till tillfälliga sexuella kontakter och att ha samlag första kvällen med ny bekantskap. Ungdomsbarometern visar samtidigt att ungdomar mellan 15 och 19 år inte har fullgoda kunskaper om sex och sexuellt överförbara sjukdomar. Attityden till kondom är generellt god men användandet är lågt. 27 procent av tjejerna och 41 procent av killarna säger att man använt kondom vid senaste samlaget. Drygt 16 procent hade inget skydd eller avbröt samlaget och resterande använde andra preventionsmedel. Kunskapen om hiv är låg i Sverige och bara ungefär sju procent av ungdomarna tycker att smittrisken för hiv är stor [47]. Utforskande av sin identitet och sexualitet kan också skapa bekymmer. Rätten att själv bestämma över sin kropp och inte ställa upp på det man inte vill kan vara svårt när man själv söker sin identitet. De allra flesta ungdomar säger att de inte varit alkoholpåverkade vid senaste samlaget, men ungefär tio procent var ganska eller mycket påverkade [47]. Det är betydligt vanligare att tjejer i gymnasieåldern utsätts för någon form av sexuell handling mot sin vilja (25 %) än killar (7 %). Tio procent av tonåringarna kan tänka sig att ta emot ersättning för sexuella tjänster och knappt två procent säger att de någon gång sålt sexuella tjänster, något fler killar än tjejer [35]. Idag har alltså det sexuella risktagandet ökat. Vilket exempelvis kan medföra klamydia, som är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen bland ungdomar i Sverige. Antalet klamydiafall har ökat sedan slutet av 1990-talet, men från 2008 har det skett en minskning. I åldern upp till 19 år rapporterades det i Östergötland 615 fall av klamydia under 2010 jämfört med 729 fall år 2009 [48]. Ett annat exempel är oplanerade graviditeter. En del väljer att fullfölja graviditeten och i Sverige har antalet kvinnor under 20 år som föder barn varit konstant under de senaste tio åren (ungefär 1 300). Att vara tonårsförälder är vanligare när man bor i socioekonomiskt utsatta områden och för ganska många kan det vara svårt att hantera föräldraskapet och kanske samtidigt avsluta skolan eller att få ett arbete. Att vara ung förälder är dessutom många gånger detsamma som att vara ensam mamma eftersom förhållandet till barnets pappa ofta tar slut redan under graviditeten [49, 50]. En del som blir gravida gör abort. Under 2009 gjordes 20 tonårsaborter per 1000 kvinnor (15-19 år) i länet [51]. 30 procent av tjejer mellan 15 och 19 år i Sverige har också vid något tillfälle använt dagen efter piller, medan 12 procent har gjort det flera gånger [52]. Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år 13

14 Från frisk till sjuk De allra flesta tonåringar mår bra och känner sig lyckliga. En totalundersökning i årskurs nio i länet visar att 81 procent av tjejerna och 93 procent av killarna mår bra. Det finns givetvis variation mellan länets kommuner och även inom kommunernas olika bostadsområden. 80 procent av tjejerna och 89 procent av killarna i nian säger också att man har det bra hemma. Men det är betydligt färre tjejer som säger att de trivs mycket bra med livet (39 %) jämfört med killar (61 %). Tjejerna i nian i Östergötland är även mer missnöjda med sitt utseende, 29 procent jämfört med 11 procent av killarna [11, 14]. I tonåren börjar man se tydliga skillnader mellan tjejers och killars självskattade hälsa. Tjejer i årskurs nio i länet har till exempel dubbelt så ofta ont i magen och huvudvärk som killar har. Tjejerna är också mera oroliga och ledsna. Samtidigt är killarna mer glada än tjejerna [14] (tabell 1). Från nationellt håll har man följt skolbarns hälsovanor sedan Den senaste undersökningen antyder att ökningen av den psykiska ohälsan bland 15-åringarna har planat ut och i vissa fall minskat [63]. trin i Östergötland. De hade i genomsnitt elva besök per person under De vanligaste orsakerna för tjejer var bland annat neurotiska stressrelaterade syndrom och förstämningssyndrom. För killar var de vanligaste orsakerna beteende- och känslomässiga störningar [46]. Förskrivning av antidepressiva läkemedel till åringarna i länet har ökat med 20 procent sedan År 2009 förskrevs recept i länet till patienter mellan 15 och 19 år [51]. I Östergötland har var tionde tonåring någon typ av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som på olika sätt påverkar vardagen. Det rör sig om ungefär 15 procent av killarna och fyra procent av tjejerna. Den vanligaste funktionsnedsättningen bland tonåringar är nedsatt rörelseförmåga [11]. Men funktionsnedsättning kan också handla om syn- eller hörselnedsättning, utvecklingsnedsättning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD eller autism. Under de senaste åren har förskrivning av psykostimulantia ökat även i länet. Under 2009 förskrevs recept i länet [51]. Tabell 1 Andel tjejer och killar i årskurs nio i Östergötland med olika besvär under Totalt Tjejer Killar Ofta eller alltid huvudvärk 18 % 24 % 11 % Ofta eller alltid ont i magen 12 % 17 % 6 % Ofta eller alltid ledsna 18 % 28 % 7 % Oroar sig mycket 59 % 75 % 42 % Ofta eller alltid glada 72 % 66 % 78 % Den psykiska ohälsan kan ta sig olika uttryck från diffusa obehagskänslor till allvarlig psykisk ohälsa. Det är vanligt att tonåringar och framför allt tjejer inte tycker att de duger som de är, känner skuldkänslor och har en dålig självbild. De kan bli fixerade av sitt utseende medan killar med depressiva anlag däremot kan bli mer fixerade av prestationer [53]. Ett allvarligt tecken på psykisk ohälsa är när man funderar på att ta sitt liv. I en enkätundersökning säger 21 procent av tjejerna och 7 procent av killarna mellan 16 och 18 år i Östergötland att de allvarligt övervägt att ta sitt liv [11]. Under 2010 besökte ungefär 930 tjejer och 700 killar mellan 13 och 18 år Barn- och ungdomspsykia- 14 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

15 Ungdomsmottagningarna i länet har drygt besök per år i åldrarna 13 till 18. Många ungdomar vänder sig till ungdomsmottagningen med frågor om relationer, preventivmedel eller andra besvär. På ungdomsmottagningen kan man också testa sig mot könssjukdomar, och ungefär var tionde besökare är en kille. Drygt hälften av tonåringarna har besökt primärvården under det senaste året. För de allra flesta handlar det om preventivmedelsrådgivning eller problem med andningsorganen, men även psykiska besvär [46]. Likväl som att det finns skillnader mellan killars och tjejers självskattade hälsa i tonåren finns skillnad i sjuklighet. En skillnad kan man se på förskrivning av recept mot infektioner. Under 2009 förskrevs ungefär recept mot infektion till tjejer mellan 15 och 19 år i Östergötland medan recept förskrevs killar i samma ålder [51]. Allt från preventivmedel till tänder Den vanligaste orsaken till läkarbesök på sjukhus för tjejer är bland annat preventivmedelsrådgivning, vaccination eller hjälp vid allergiska reaktioner. De vanligaste orsakerna till läkarbesök för killar handlar om skador och förgiftningar [46]. I tonåren sker flest skador vid sport- och idrottsplatser men också i trafiken. De sjukvårdsrapporterade skadorna i vägtrafiken ökar kraftigt i tonåren och är som högst vid 15 års ålder. Generellt sett är det killar i femtonårsåldern som är den åldersgrupp som kräver flest vårddygn. Trafikskador är den vanligaste dödsorsaken i den här åldersgruppen. Precis som för andra åldersgrupper är förgiftning med läkemedel den vanligaste typen av förgiftning. Det som skiljer åringar från andra åldersgrupper är att många förgiftningar beror på alkohol [54]. De allra flesta tonåringar går också till tandläkaren. Av alla 16-åringar i Östergötland är 40 procent helt kariesfria [55]. Vi borde se självmordsförsök bland unga på samma sätt som när ett barn kommer in akut med hög feber och misstänkt leukemi, lägga in för observation och utredning. Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år 15

16 Vi ser mot framtiden Varje tonåring har rätt att må bra och känna hopp inför sin framtid. Många tonåringar har redan på förhand sämre förutsättningar på grund av föräldrarnas ekonomiska eller sociala situation. Därför är det en utmaning att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa [12, 56]. Redan i början på 1990-talet skrevs en omfattande rapport i Östergötland om barn och ungdomars hälsa med slutsatsen att en heltäckande och aktuell bild saknades. En bild som skulle kunna ligga till grund för prioritering, resursfördelning och uppföljning. Det fanns även oro för en ökad ökad psykisk ohälsa och efterfrågan på förebyggande insatser och samverkan [57] Nu har tjugo år gått och vi står fortfarande inför stora utmaningar: Tillämpning av barnkonventionen Samlad kunskap Samverkan Balans mellan stöd och egen förmåga Tillämpning av barnkonventionen tonåringar har egen kunskap Tonåringarna har själva nyckeln till hur barnkonventionen kan omsättas i handling och hur de ska få tillgång till välfärd och inflytande. Ungdomsråd i kommuner och landsting kan fungera som ett rådgivande komplement till barnkonsekvensanalyser. Det är viktigt att låta tonåringarnas röster vara vägledande i framtiden. Tonåringarna kan lära oss vägen genom sociala medier och hur vi ska nå de grupper av tonåringar vi vanligtvis inte når. Våra organisationer måste utvecklas tillsammans med den transparanta trend som går genom samhället och framför allt förbättra språk- och kulturkompetensen, men också ta vårt ansvar för att på hälsosamt sätt beskriva de val och utmaningar vi ställer tonåringarna inför [49, 58]. 16 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

17 Samlad kunskap i länet, kommunerna och länsdelarna På många håll genomförs idag lokala enkätundersökningar om exempelvis tonåringars hälsa, drogvanor och fritidsvanor. Undersökningarna visar en ögonblicksbild, men ger inte möjlighet att jämföra, följa trender eller se samband. Den senaste tidens nationella utvärderingar av olika insatser mot psykisk ohälsa och mobbning är ett uttryck för behov av ökad kunskap [2, 59, 60]. Att ta fram indikatorer för att mäta barn och ungdomars livsvillkor och hälsa är ett utvecklingsarbete som pågår inom barnrättspolitiken i Sverige. Samverkan gemensamma mål och tydligt ansvar Genom att utveckla samverkan ökar möjligheten att både ge stöd och att följa livsvillkor och hälsa över tid. I hälsosamtalen följer skolhälsovården tonåringarnas självskattade hälsa, livsvillkor och livsstil, såväl hemma som i skolan från andra klass i grundskolan ända upp till gymnasiet. Här finns utvecklingsmöjligheter att systematisera och samordna kunskap. Om exempelvis problem med skolnärvaro upptäcks finns möjlighet att prioritera och identifiera vem som ska göra vad. Men då måste samverkan bygga på gemensamma mål och tydlig ansvars- och rollfördelning. Balans mellan stöd och egen förmåga frihet och ansvar Tonårstiden är en period för identitetsskapande, där man prövar sig fram och testar gränser. Man kan känna sig vilsen och må dåligt vilket det generellt sett finns mindre acceptans för idag. Samtidigt har vårt språkbruk suddat ut gränserna mellan psykiatrisk sjukdom, psykisk ohälsa och det som faktiskt är livets naturliga påfrestningar. Tonåringar behöver stöd och förståelse från vuxenvärlden. Idag förväntas tonåringar ta stort ansvar för att välja inriktning tidigt i livet. Men det kan vara svårt att balansera stor frihet och eget ansvar när resultatet hela tiden reflekterar en själv. Och kan vi egentligen ställa samma krav på alla tonåringar? Det finns stora skillnader mellan tonåringar som har rätt att uttala sig och förmåga att handla och de som inte har förmågan men ändå förväntas att ta ansvar för sitt liv [49, 61, 62]. Från ord till handling Hälsa bland östgötska barn och unga är avgörande för utvecklingskraften i regionen. Men det är inte bara en förutsättning för regional utveckling och tillväxt, utan en rättighet för barn här och nu. Hur går vi från ord till handling och skapar jämlika uppväxtvillkor för barn och unga i Östergötland? Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år 17

18 Referenser 1. UNICEF, Barnkonventionen. FNs konvention om barnets rättigheter. 2009: Stockholm. 2. Regeringen, Proposition 2009/10:232, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, Socialdepartementet, Ungdomsstyrelsen, Ung idag En beskrivning av ungdomars villkor, in 2010: , Stockholm. 4. Statistiska centralbyrån online, Befolkningsprognos Landstinget i Östergötland, Data från Supercross, SCB. 2011, Folkhälsocentrum. 6. Andersson, H.E., Ascher H., Björnberg, U. & Eastmond, M., Mellan det förflutna och framtiden - Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. 2010: Göteborg: Geson Hylte Tryck 7. Al-Baldawi, R., Culture, migration and the reconstruction of individual identity and family structure, in Reflections on diversity and change in modern society : a Festschrift for Annick Sjögren. 2002: Botkyrka. p Migrationsverket, Samarbete för ensamkommande barns bästa, in 4: Migrationsverket online SCB online Landstinget i Östergötland, Data från nationella enkäten Hälsa på lika villkor 2009, lokalt urval Östergötland. 2009: Folkhälsocentrum. 12. Salonen, T., Årsrapport Barns ekonomiska utsatthet, ed. Rädda Barnen Ahrengart, M., Tonåringarna och deras pengar V. 2008: Institutet för privatekonomi. Swedbank och Sparbankerna. 14. Landstinget i Östergötland, Om skolbarns hälsa i Östergötland - från en nationell kartläggning, in Rapport 2010: : Folkhälsovetenskapligt centrum. 15. Heinemans, N., & Lindberg, L., Högstadieelevers föräldra- och kamratrelationer: samband med hälsa och levnadsvanor, in 2010: , Karolinska Institutets folkhälsoakademi Stockholm. 16. Statistiska centralbyrån, Barns sociala relationer, in Levnadsförhållanden rapport Länsstyrelsen i Östergötland, Om våld i hederns namn, Länsstyrelsen i Östergötland, Wenemark, M., Östgötens psykiska hälsa. Om barnfamiljer, in Rapport 2006: : Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. 19. Brottsförebyggande rådet data online, Socialstyrelsen, Barn och unga, insatser år : Stockholm. 21. Bremberg, S., & Eriksson, L. (red), Investera i barns hälsa. 2010: Gothia förlag. 22. Spasojevic, J., Effects of education on adult health in Sweden: Results from an natural experiment, in City University of New York Graduate Center. 2003: New York. 23. Hattie, J., Visible Learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, ed. Routledge. 2008, Oxon, UK. 24. SOU, Ungdomar stress och psykisk ohälsa - analyser och förslag till åtgärder, in 2006: : Stockholm. 25. Skolverket online Skolverket, Attityder till skolan, in Rapport : Stockholm. 27. Skolverket, Skolan - En arena för mobbning 2002, Skolverket, Regeringen, Proposition 2008/09:199, Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan., Utbildningsdepartementet, Editor Statens offentliga utredningar, SOU 2008:27, Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd - Ungdomsstyrelsens attityd och värderingsstudie 2007, in 2007: : Stockholm. 31. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Fetma - problem och åtgärder, in SBU-rapport nr 160, Statens folkhälsoinstitut, Tonåringar om tobak, in R 2010: : Östersund. 33. Statens folkhälsoinstitut online Medierådet, Ungar och medier - Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier : Stockholm. 35. Ungdomsstyrelsen, Se mig - Unga om sex och Internet, in 2009: : Stockholm. 36. Statens folkhälsoinstitut., Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009, in R 2010: : Östersund. 37. Riksidrottsförbundet, Idrotten i siffror. 2008, 38. Statistiska centralbyrån, Barns fritid, in Levnadsförhållanden rapport Barnombudsmannen, Upp till 18 - fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR 2010: : Stockholm: Fritzes. 40. Angbratt, M., Ekberg, J., & Walter, L.,, Uppföljning av ungdomars vikt i Östergötland - Vad har hänt med 91-orna?, in Rapport 2008: , Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum. 41. Engström, I., & Norring, C., Estimation of the population at risk for eating disorders in a non-clinical Swedish sample: a repeated measure study. Eat weight Disord, (1): p Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

19 42. Statens folkhälsoinstitut, Levnadsvanor - Lägersrapport 2010, in A 2010: : Östersund. 43. Ljungdahl, S., & Brember, S., Högre alkoholkonsumtion hos barn som får dricka alkohol tillsammans med sina föräldrar, Statens folhälsoinstitut, CAN, Skolelevers drogvanor Statens folkhälsoinstitut, Vattenpipa - rök utan risk?, in R 2010: : Östersund. 46. Landstinget i Östergötland, Data från Landstingets i Östergötlands Vårddatalager. 2011: Folkhälsocentrum. 47. Socialstyrelsen, Ungdomsbarometern Landstinget i Östergötland., Data hämtat från Smittskyddseneheten Ungdomsstyrelsen online, Ungdomsstyrelsen, Unga föräldrar - studier och arbete, 2009:1, Socialstyrelsen online Socialstyrelsen, Ungdomsbarometern. Ungdomar och sexualitet Statens offentliga utredningar, SOU 2006:77, Ungdomar stress och psykisk ohälsa - analyser och förslag till åtgärder Schyllander, J., Olycksfall bland barn och ungdomar, in NCO 2007: , Nationellt centrum för lärande från olyckor, Räddningsverket. 55. Aronsson, K. & Mako, E., Tandhälsan hos barn och ungdomar 3-19 år i Östergötlands kommuner år , Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum. 56. Socialstyrelsen, Social rapport : Stockholm. 57. Landstinget i Östergötland, Barn och ungdomars hälsa. Analysdel med sammanfattande kommentarer som bygger på underlagsdelen Barn och ungdomas hälsa Barnombudsmannen online, Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, in Rapport : Stockholm. 60. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt, in nr 202, SBU, Editor. 2010: Stockholm. 61. Lindblad, F.& Lindgren, C., Välfärdslandets gåta. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? 2009: Stockholm: Carlssons. 62. Köhler, L., Varför mår barnen sämre än de har det? Läkartidningen, (26-27): p Statens folkhälsoinstitut. Förhandsrapport Skolbarns hälsovanor Folkhälsocentrum Landstinget i Östergötland Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Tryck: LTAB Mars 2011

20 20 Tonårstid, om barn och unga mellan 13 och 18 år

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

www.lio.se Om unga mellan 19 och 24 år

www.lio.se Om unga mellan 19 och 24 år www.lio.se Om unga mellan 19 och 24 år FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna beskriver att alla människor ska kunna leva i fred och frihet. Ytterligare exempel är alla människors lika

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

www.lio.se Om barn mellan 6 och 12 år

www.lio.se Om barn mellan 6 och 12 år www.lio.se Om barn mellan 6 och 12 år FNs barnkonvention innehåller mänskliga rättigheter för barn upp till 18 år. Varje barn har samma rättigheter oavsett vilken del av landet de bor i eller vilka föräldrar

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, 581 91 Linköping www.lio.se/fhvc

Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, 581 91 Linköping www.lio.se/fhvc www.lio.se 0-24 år Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, 581 91 Linköping www.lio.se/fhvc Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Tryck: LTAB Januari

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet 100 80 60 40 20 0 GOD LIVS- KVALITET (värde 6 eller högre på en skala 0-10) MINDRE GOD LIVSKVALITET (värde 5 eller lägre) Fig. 2 Andel som ej har möjlighet att framföra

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer