Mikael Dahlqvist (S) Jan Bohlin (S) Åsa Johansson (S) Stellan Andersson (C) Leif Andersson (V)

Transkript

1 Styrgruppen för hantering Av energifrågor (8) 4-7 PLATS OCH TID Stadshuset, Hagfors, kl BESLUTANDE Mikael Dahlqvist (S) Jan Bohlin (S) Åsa Johansson (S) Stellan Andersson (C) Leif Andersson (V) ÖVRIGA NÄRVARANDE Johanna Thorén, miljö- och klimatinformatör Anna Sjörs, teknisk chef Jan Larsson (M) ej tjänstgörande ersättare JUSTERING Stadshuset UNDERSKRIFTER Anna Sjörs Sekreterare Mikael Dahlqvist Ordförande Stellan Andersson Justerare ANSLAG/BEVIS energifrågors protokoll är justerat och finns tillgängligt på nämndsekretariatet. Datum för anslagets uppsättande Datum för anslagets nedtagande Utdragsbestyrkande

2 energifrågor Föregående mötens protokoll Protokoll från mötena samt gicks igenom och lades till handlingarna.

3 Energifrågor Dnr Naturvårdsprogram för Hagfors kommun Hagfors kommun beviljades 2004 bidrag till framtagandet av ett lokalt naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammets syfte är att ge underlag till kommunal planering och formulera inriktningen för det kommunala naturvårdsarbetet. Naturvården spelar roll för människors hälsa, friluftsliv och rekreation och dessutom som en del av marknadsföringen av Hagfors kommun. Naturvårdsplanen möjliggör marknadsföring av många unika och speciella miljöer som finns i kommunen och på så vis skapa engagemang hos både beslutsfattare, tjänstemän, medborgare och turister. Hagfors kommun är en kommun med mycket natur och har därmed mycket att bidra med till den ökade ekoturismen. De kommuner i Värmlands som arbetar fram ett naturvårdsprogram är Forshaga, Munkfors, Sunne, Torsby och Kil. Dessa kommuner ger naturvårdsprogrammet status av ett tematisk tillägg till översiktsplanen, samma status som kommunens Vindkraftplan kommer att få. Arbetet behöver en politisk förankring för att få rätt inriktning på mål- och åtgärdsförslagen. I översiktsplanen 2000 finns ett antal rekommendationer kopplat till kapitlet naturvård och hushållning med naturresurser. En uppdatering och en prioritering av dessa rekommendationer behövs. Listan bifogas detta utskicket till styrgruppen, och efter en politisk bedömning kan en ny prioritering göras. Beslut Styrgruppen beslutar att Naturvårdsprogrammet ska utgöra ett tematiskt tillägg till Hagfors kommuns översiktsplan 2000.

4 Energifrågor Dnr Svar på remiss angående Indikatorer för Uthållig kommun Bakgrund Energimyndigheten har inbjudit Hagfors kommun att inkomma med yttranden över ett förslag på indikatorer/nyckeltal för uppföljning av arbetet inom Uthållig kommun. Förslaget på indikatorer har tagits fram av Profu. Till förslaget har även bifogats synpunkter från Sveriges Kommuner och Landsting. Beslut Styrgruppen för energifrågor beslutar att till Energimyndigheten framföra yttrande enligt nedanstående tjänstemannaförslag. Remissvar på Indikatorer för Uthållig kommun. Energimyndigheten har skickat ut den av Profu framtagna rapporten Indikatorer för Uthållig kommun på remiss. Syftet är att samla in synpunkter på föreslagna indikatorer. Tillsammans med rapporten har bifogats Sveriges Kommuners och Landstings synpunkter. Förslaget har beretts av personal inom tekniska. Allmänna synpunkter på förslaget PROFU s förslag på indikatorer ger generellt sett en bra täckning av de olika områden som kommunerna arbetar inom samt överensstämmer bra med vad det är möjligt att ta fram. Hagfors kommun har några synpunkter på föreslagna indikatorer. De föreslagna indikatorerna har behandlats och utvärderats med följande utgångspunkter från Hagfors kommuns sida: 1. Indikatorer används som mätbart mått för uppföljning av kommunens egna mål och ambitioner. Detta kräver att indikatorn är utformad på ett sätt som, direkt eller enkelt kan fås att, överensstämma med relevanta målformuleringar. Endast max 10 indikatorer krävs för detta syfte. 2. Indikatorer används för att följa utvecklingen i en tidsserie inom ett område för att samla kunskapsunderlag för eventuella framtida mål och insatser. 3. Indikatorer används för att ge ledtrådar för vidare analys och prioriteringar inom ett annars svåröverskådligt område genom att kunskap kan fås genom att jämförelser med liknande kommuner/liknande delar av kommunen kan göras för en given tidpunkt. Detta kräver dock att indikatorerna är på en sådan nivå att de leder till sådan kunskap samt att jämförelsetal för andra kommuner finns och tas fram på liknande sätt. I detta ligger att indikatorerna i första hand ska återspegla något som kan påverkas och jämförelser med andra kommuner ska då i så stor utsträckning återspegla skillnader i energieffektivitet (el. motsvarande) istället för strukturella skillnader mellan kommunerna.

5 energifrågor 6 forts Syftet med indikatorerna är otydligt Det framgår inte helt klart vad syftet med indikatorerna är vilket gör det svårt att bedöma vissa av de föreslagna indikatorerna. Det oklara syftet berör två aspekter: o Det övergripande syftet med att ta fram indikatorer inom Uthållig kommun i relation till de andra sammanhang då olika indikatorer tas fram och sammanställs. (ex SKL, SCB etc) o Syftet med de enskilda indikatorerna. Det avspeglas framförallt i utformningen av vissa indikatorer där man får intrycket av att syftet varit att få en indikator som är jämförbar mellan kommuner på bekostnad av vad som är relevant för kommunens egen uppföljning. Förslaget har få framåtblickande indikatorer Hagfors kommun anser att det i ett indikatorarbete inom Uthållig kommun borde finnas utrymme att prova nya indikatorer, kanske på ett fåtal (större) kommuner, inom områden som i framtiden kan bli mer framträdande, t.ex. fysisk planering. Förslaget innehåller relativt få indikatorer inom områden som på lång sikt kan bli viktiga i det kommunala arbetet där tidsserier av utvecklingen bakåt i tiden kan vara av värde som kunskapsunderlag, jämfört med indikatorer som avspeglar arbete som görs idag eller till stor utsträckning redan gjorts (exempelvis andel fossil energi för uppvärmning). Antalet indikatorer som i huvudsak fungerar för mätning av måluppfyllelse är för stort De indikatorer som i huvudsak har som syfte att ge en övergripande skildring av utvecklingen i kommunen bör vara max 10 st. Förslag på lämplig uppföljnings/rapporteringsintervall saknas Det framgår inte av remissförslaget vad man anser vara ett rimligt uppföljningsintervall för de olika indikatorerna. I vissa fall kan man misstänka att indikatorerna inte ändras så mycket från år till år, exempelvis när det gäller energianvändning i den totala verksamhetslokalstocken. I andra fall kan den ändras mycket mellan olika år, t.ex. avseende andel nybyggnation som värms med fjärrvärme. Valet av uppföljningsintervall har stor betydelse för arbetsinsatsen och det bör åtminstone ges rekommendationer om dessa. Synpunkter på enskilda indikatorer Endast huvudindikatorerna i remissförslaget behandlas. 1. Verksamhetslokaler Konverteringen från fossila bränslen för uppvärmning har kommit mycket långt och mer arbete koncentreras till effektivisering. Hagfors kommun instämmer därför med SKL:s bifogade remissvar, dvs. att indikatorerna i huvudsak koncentreras till kwh/m 2 och att man går efter inköpt el och inköpt övrig energi. 2. Kommunala bolag Se verksamhetslokaler. 3. Fjärrvärme Det finns ett ganska litet behov av indikatorer på den övergripande nivå som finns i remissförslaget för det praktiska arbetet med att förbättra fjärrvärmeverksamheten eftersom man ofta endast har ett eller ett fåtal fjärrvärmesystem i varje kommun och man har då god insikt i denna verksamhet. Föreslagna indikatorer kommer därför att användas i huvudsak för

6 energifrågor 6 forts att följa upp mål inom fjärrvärmeverksamheten. Med tanke på det är 5 st indikatorer ett för stort antal. Fjärrvärmeleveranser och elproduktion i MWh/år är intressanta att följa upp för kommunen/fjärrvärmeföretaget i den egna verksamheten. Hagfors anser dock att utformningen på indikatorn fjärrvärmeleveranser som MWh/invånare är väl tillkrystad. Det praktiska värdet av att ett sådant tal är mycket begränsat såväl för uppföljning och utveckling inom verksamheten som vid jämförelse mellan kommuner. Förslag: indikatorerna fjärrvärmeleveranser och elproduktion utgår. Avseende elproduktion i fjärrvärmesystem inkluderas det (om relevant) i förnybar elproduktion under rubriken övrigt och indikator för fossil energi i fjärrvärme justeras för att avse endast värmeproduktion. 4. Vatten och avlopp 5 indikatorer för området bedöms av Hagfors kommun vara i överkant. Indikatorer bör inriktas mot elanvändning och biogasproduktion. Förslag 1: endast en indikator används om syftet enbart är att ge en övergripande bild av utvecklingen inom VA: elanvändning för VA/invånare. Alternativt Förslag 2: Tre indikatorer används om syftet är att litet mer ingående kunna följa och jämföra sin egen VA-verksamhet. En uppdelning mellan vatten och avloppsverksamhet görs. o Avlopp: Specifik elanvändning/ton BOD. När det gäller avlopp bör indikatorn relateras till ton BOD behandlat/år för att använda ett mer vanligt mått inom avloppsverksamhet. Indikatorn är relevant för att följa utvecklingen i den egna kommunen och för kommunjämförelse men då bör indikatorn även inkludera uppgift på storleken i ton BOD behandlat/år, exempelvis 4000 kwh/ton BOD@150 ton behandlat. Detta eftersom specifik elanvändning är så pass storleksberoende att måttet vid kommunjämförelse annars till stor del säger vilka som har stora och vilka som har små reningsverk. o Vatten: Specifik elanvändning/m 3 sålt vatten. o Biogasproduktion MWh/ton BOD. Eventuell tilläggsindikator: andel facklad biogas (%) 5. Gatubelysning Till skillnad från exempelvis den mångfald åtgärder som finns för att praktiskt påverka de föreslagna indikatorerna inom verksamhetslokaler eller VA, så är det mer begränsat inom gatubelysning. I princip kan man byta belysning till de relativt få olika alternativ som finns på marknaden för gatubelysning och justera tiden det är tänt. Det finns med andra ord knappast så mycket kunskap att hämta vid jämförelser av föreslagen indikator mellan olika kommuner och därmed även av en indikator som är jämförbar mellan kommunerna. På en övergripande nivå är, för kommunens egen del, den totala elanvändningen för gatubelysning (kwh/år) mer intressant att följa. Förslag: Föreslagen indikator bör tas bort eller kompletteras med en indikator som ger en bredare bild av utvecklingen på området.

7 energifrågor 6 forts Kommunala transporter Hagfors kommun anser indikatorerna vara väl utformade för att kunna bryta ner de kommunala transporterna i energieffektivitet och transportbehov, men anser att arbetsfordon inte bör räknas in på grund av svårighet vid insamlande av pålitliga data. Syftet med specifik körsträcka är framförallt att följa utvecklingen över tid inom kommunen och inte för kommunjämförelser vid en viss tidpunkt. 7. Kollektivtrafik I dagsläget vore det svårt att få fram data som är tillförlitliga gällande personkilometer i kollektivtrafiken. Om datainsamlingsproblemen kan lösas anser Hagfors kommun de föreslagna indikatorerna bra. 8. Fysisk planering Detta är ett område där många kommuner inte arbetat så mycket kopplat till energi och där arbetet inom Uthållig kommun kan vara intressant som litet av ett pionjärarbete för något som kan komma att bli mer aktuellt framöver. Ett av de relativt få områden kopplat till transporter som kommunen kan påverka är transportbehovet genom fysisk planering. Därför anser Hagfors kommun att det kan vara av värde att vara mer experimenterande med indikatorer på detta område men att indikatorerna är tilläggsindikatorer. Att då använda en indikator inom fysisk planering som är kopplat till uppvärmning och utbyggnad av fjärrvärme anser Hagfors kommun vara av mindre värde. Indikatorn för fjärrvärme vid nybyggnation ger vidare ett intryck av att fjärrvärme, av kommunen, ses som en föredragen teknik för uppvärmning vid nybyggnation. Förslag: Indikatorer kopplade till fjärrvärme utgår och en indikator kopplat till transportarbete införs. Exempelvis: Andel invånare inom vissa avstånd från viktiga samhälleliga och kommunala funktioner, som kanske köpcenter, matbutik, skola/förskola. Det är nog ett omfattande arbete att få fram sådana data men större kommuner skulle nog klara det och det skulle vara intressant för framtida insatser vilka lärdomar man kan få från dessa kommuner när det gäller att få fram statistik på sådant. 9. Krishantering Kommunen anser att det är bra att remissförslaget även innehåller aspekter kring krishantering. Inom ramen för remisstiden har det dock inte funnits utrymme att bedöma de föreslagna indikatorerna.

8 Energifrågor Dnr Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet (World Mayors and Local Government Protection Agreement) är ett globalt avtal som utvecklats för och av kommuner inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 20 % minskning av växthusgaser till Syftet med avtalet är att lyfta fram det klimatarbete som görs på lokal nivå. Hittills har 600 kommuner i Europa skrivit på, i Sverige är det hittills Göteborg, Linköping, Malmö, Örebro, Stockholm, Växjö och Falköping. Avtalet är öppet för alla typer av kommuner, stora som små. Hagfors kommuns arbete för en hållbar utveckling ligger helt i linje med åtaganden i Borgmästaravtalet. Hagfors kommun är en av fem kommuner inom Värmland som anslutit sig till Energimyndighetens program Uthållig kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Hagfors kommun undertecknar Borgmästaravtalet och förbinder sig därmed till att utföra de åtaganden som kopplas till avtalet.