SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrgruppen för hantering av energifrågor (7) 5-7

Transkript

1 energifrågor (7) 5-7 PLATS OCH TID Stadshuset, Hagfors, kl BESLUTANDE Mikael Dahlqvist (s) Jan Bohlin (s) Åsa Johansson (s) Stellan Andersson (c) Leif Andersson (v) ÖVRIGA NÄRVARANDE Anna Sjörs, teknisk chef Caj Olsson, fastighetschef Roger Persson, lokalsamordnare Ulf Torehammar, kommunchef Peter Wasshammar, miljöchef JUSTERING Stadshuset UNDERSKRIFTER Anna Sjörs Sekreterare Mikael Dahlqvist Ordförande Stellan Andersson Justerare ANSLAG/BEVIS energifrågors protokoll är justerat och finns tillgängligt på nämndsekretariatet. Datum för anslagets uppsättande Datum för anslagets nedtagande Utdragsbestyrkande

2 energifrågor Dnr Intresseanmälan till projektet Uthållig kommun Uthållig kommun är ett program där Energimyndigheten stärker deltagande kommuner att nå uthållig tillväxt genom att föra in energiperspektivet i olika delar av den kommunala verksamheten. Processen styrs av kommunernas egna initiativ och krafter. Energimyndigheten bistår med omvärldsanalyser, kunskapsuppbyggnad, forskning, metodstöd och löpande erfarenhetsutbyte mellan deltagande kommuner. Arbetsinsatsen från kommunens sida beräknas inte blir större än den vi bedriver idag. Fem pilotkommuner har deltagit i programmets första period och inför nästa period, skall 20 ytterligare kommuner antas. Beslutsunderlag Tekniska enehtens skrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna in en intresseanmälan om att få delta i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun.

3 Energifrågor Dnr POLICY: Rådigheten över fjärrvärmen i Hagfors kommun En speciell styrgrupp har tillsats för att ge kommunstyrelsen rekommendationer kring upprättandet av ett policydokument avseende Hagfors kommun inställning till rådigheten över fjärrvärme. Problemställning Utredningen har fokuserat på hur rådigheten över fjärrvärmen på bästa sätt kan nå kommunalt uppställda mål för miljö, ekonomi och socialt ansvar. Dessa mål och hur vi klarar att uppnå dem är: Miljö och klimatmål: I Hagfors stad är spillvärme levererad i fjärrvärmen den uppvärmning som genererar minst påverkan totalt på klimatet. Därefter kommer deponigas/rötgas och biobränsle. I övriga kommundelar där dessa gratis energikällor ej finns är större biobränsleeldade när och fjärrvärmecentraler näst efter ren solvärme det som ger minst klimatpåverkan. Mål för att konvertera uppvärmningen i kommunen till klimatneutral uppvärmning finns i energiplanen. Utvecklingen av fjärrvärmen har dock bromsats av olika anledningar. Hagfors kommun har inte på ett optimalt sett kunnat styra utvecklingen av fjärrvärmen. Ekonomimål Uppvärmning är en hög kostnadspost för lokaler. Marknadens svängningar gör inte situationen lättare vid val av energikälla. Fjärrvärme är och bör fortsättningsvis - vara ett ekonomiskt attraktivt alternativ för fastighetsägaren. Historiskt har fjärrvärmenät med hög grad av spillvärme ett förhållande vis lågt kwh-pris. Nackdelen med marknadens krav på korta pay-off-tider är uppenbart. Korta avskrivningstider och höga krav på avkastning verkar motsatt ett lågt pris mot kund. De lägsta priserna har de äldsta kommunalt ägda fjärrvärmeanläggningarna med en förhållandevis hög avskrivning av fjärrvärmenäten Västerås och Borlänge är ett bra exempel. Utveckling av bygden, sociala mål Närproduktion av bioenergi ger lokala arbeten. Förädling av dessa biobränslen till t.ex. flisning, briketter, pellets, biogas, el eller drivmedel ger ännu större pluseffekter. Dessa företag har fördel av en lokal marknad bra är om det finns möjlighet för dem att leverera sina produkter lokalt, t.ex. i

4 Energifrågor 6 forts fjärr/närvärmecentraler, pellets/brikettpannor och möjlighet att sälja spillvärme. Leveransen av spillvärmen in i fjärrvärmenätet är idag ytterst viktigt, både för ekonomiskt, men även ur verksamhetens miljöprofil en helhetssyn över energisituationen bör eftersträvas. Kommunen bör vara en möjliggörare för detta. Alternativ 1 följer av ett strategibeslut med innebörden att den monopolställning gentemot kund som fjärrvärme har hanteras bäst genom ett kommunalt ägande Alternativ 2 följer av ett strategibeslut där ett kommunalt ägande av fjärrvärmenätet motiveras av den monopolställning en nätägare har. Nätet bör därför vara i det allmännas kontroll. Fjärrvärme/närvärme är ett bekvämt alternativ för uppvärmning för den enskilde. Ansvaret för tekniken ligger på värmeleverantören. Krångel och fel uppstår inte ofta, och är vanligen inte fastighetsägarens ansvar. Anslutningsgraden i Ekshärad och Råda visar på detta. Presentation av alternativ Alternativ 1 Fjärrvärmen läggs i ett kommunalt bolag. Kommunen har i detta alternativ det fulla ansvaret för utvecklingen av fjärrvärmen, kundrelationerna, priser mm. Kommunen kan själv drifta värmecentralerna eller lägga ut det på driftentreprenad, alternativt kan delar av fjärrvärmeverksamheten läggas ut på entreprenad, t.ex. försörjning med bränsle. Fördelar: Kommunen har full rådighet över en central samhällsfunktion. Nackdelar: Ett stort ekonomiskt åtagande att köpa in anläggningarna med ett visst risktagande. Alternativ 2 Kommunen har rollen som värmedistributör till kunden. Kommunen tillförskaffar sig rådighet över nätet och kundhanteringen och därmed över utvecklingen. Kommunen säkerställer värmeleverans in på nätet genom olika typer av avtal från olika värmeleverantörer, t.ex. med Uddeholm Tooling. Kommunen övertar vid optionstillfället eller vid annan tidpunkt fjärrvärmeledningsnätet i Hagfors, Ekshärad och Råda dessa är idag inte separat värderade. Värmeanläggningar t.ex. spillvärmeanläggningar i järnverket utförsäljs vid tillfälle till entreprenör som är inriktad på fjärrvärmeproduktion. Kommunen bör ansvara för backup centraler. Principer för avtal gällande köp av FÄRDIG VÄRME är väl utvecklad. Fördelar: Kommunen har rådighet över en central samhällsfunktion, och kan styra utvecklingen. Kommunen behöver inte bygga upp specialistkompetens

5 energifrågor kring driften och utvecklingen av energiproduktionen, dvs. pannor och spillvärmeåtertagande m.m. Nackdelar: Kommunen blir beroende av marknaden vid energiproduktionen. Alternativ 3 följer av ett kommunalt strategibeslut med innebörden att fjärrvärmeproduktion inte är en kommunal angelägenhet. Alternativ 3 Vid optionstillfället eller tidigare säljer kommunen ut hela anläggningen i Hagfors och i Ekshärad till en eller flera privata aktörer. Priset bör vara minst det bokförda värdet för att kommunen inte ska göra en förlust. Idag är det osäkert om anläggningens marknadsvärde motsvarar det bokförda värdet. Fördelar: Kommunen inte behöver lägga ut några pengar eller behöver bygga upp någon kompetens kring fjärrvärmen. Nackdelar: Kommunen släpper verksamheten till den fria marknaden vid ett tillfälle, men sitter sedan fast i en monopolsituation som ej är styrbar. Konsekvenser Alternativ ett och två förutsätter ett nytt kommunalt bolag. Detta bolag kan med fördel breddas för att underlag för specialistkompetens kring ekonomisk frågor och kring kundhanteringen utökas med VA och avfallssektorn, och får då konsekvensen att dessa verksamheter stärks. Alternativ ett bör ge det lägsta värmepriset på sikt under förutsättning att anläggningarnas reala värde motsvarar förvärvsvärdet. Alternativ två kan ge konsekvensen att värmeanläggningarna som sköts av marknaden inte drivs långsiktigt optimalt. Risk finns att marknaden istället för att optimera driften höja kwh-priset. Om värmeleveransen till störta delen består av spillvärme minimeras denna risk. Alternativ tre kan synas vara den enklaste utvägen med flera fördelar, som många kommuner därför valt. Konsekvensen av detta kan bli dyra värmepriser, samt ett inaktivt fjärrvämebolag, som inte vill utvidga sig mot icke-lönsamma villakvarter. Hagfors kommun är just nu i en situation där andra aktörer för att utvecklas behöver garantier för att leverera fjärrvärme in på nätet vilket sannolikt vore ytterst komplicerat om fjärrvärmebolaget idag var helt privat. Av detta kan man dra konsekvensen att kommunens handlingsfrihet i denna fråga sannolikt även i framtiden är viktig för olika energikombinats utveckling i vår bygd.

6 energifrågor Beslutsunderlag Tekniska enehtens skrivelse Förslag till beslut Styrgruppen för energifrågor har enats om att föreslå kommunfullmäktige följande strategiska principbeslut: Hagfors kommun ska vara ytterst ansvarig för utvecklingen av fjärrvärmen i vår kommun. Hagfors kommun skall vara ägare av fjärrvärmenäten och ansvara för värmeleveransen gentemot kund. Värmeleveransen in på nätet ska kunna ske på olika sätt, genom avtal med externa aktörer så väl som egen kommunal värmeproduktion. En arbetsplan med förslag på interimistiska juridiska styrdokument skall tas fram under hösten och fastställas av kommunstyrelsen.

7 Energifrågor Nästa möte Blir i höst.