Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB

Transkript

1 ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL / f Sammanträdesdatum Blad 7 Ks 139 Au 135 Dnr 149/ Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB Kommunfullmäktige beslutade den 30 september 2010, 78, att en redovisning av hur Arboga Energi AB ska kunna hålla en taxa i nivå med jämförbara kommuner ska ske i samband med kommunfullmäktiges beslut om taxor i november Från Arboga Energi AB genom vd och ordförande har den 13 oktober 2010 inkommit en redovisning med anledning av diskussionen kring fjärrvärmetaxan. Av skrivelsen framgår att Arboga Energi AB har som ambition att leverera ett bra alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. I redovisningen ingår bland annat resultat av de miljöaspekter som beaktas inom företaget samt en jämförelse ur ett kostnadsperspektiv mellan Arboga Energi AB och elleverantörer i andra kommuner i samma storleksordning. De senaste årens samt årets taxehöjningar avseende fjärrvärmetaxan redovisas och jämförs med andra kommuners beräknade höjningar. Vd för Arboga Energi AB deltar vid sammanträdet och redovisar en taxejämförelse för år 2011 avseende värmeverk med ungefär lika stora leveranser som Arboga samt med närliggande kommuner. Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Informationen läggs till handlingarna. Skickas till: Kommunfullmäktige Akten Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekreterar s sign. Utdrags estyr nde

2 Lill"fr7Ar E fi/o pf/ / Redovisning från Arboga Energi AB till Kommunfullmäktige med anledning av diskussionen om fjärrvärmetaxan Sedan Arbogas första fastbränslepanna byggdes för att eldas med träflis 1984 har konkurrensen om detta bränsle ökat kraftigt. Att en liten anläggning som den i Arboga valde träflis framstod så småningom som naturligt med tanke på att tekniken med en panna med rörlig snedrost var någorlunda beprövad samt att detta miljövänliga bränsle krävde en mindre avancerad rökgasrening. Sedan dess har även större energianläggningar lämnat sina tidigare bränslen ofta i form av kol och av miljöskäl gått över till att använda träflis. Konkurrensen har genom detta ökat dramatiskt och priserna har stigit kraftigt även i relation till konsumentprisindex. I Arboga Energis drift utgör bränslepriset nästan 40 % av de totala kostnaderna och det har varit nödvändigt att höja taxan för att kompensera för det ökade bränslepriset. I fjärrvännebranschen råder det stora skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan företag av Arboga Energis slag och de företag som kan använda spillvärme från någon närbelägen industri som t.ex. Köping och Luleå. En annan grupp företag är de som har ett tillräckligt stort värmeunderlag för att även kunna producera el. Då blir värmen en slags spillvärme från elproduktionen. Exempel på sådana företag i vår närhet finns i Västerås, Eskilstuna och Örebro. De studier som gjorts av Arbogas förutsättningar att producera el i en anläggning med konventionell teknik, där el-turbinerna drivs med ånga, visar att värmeunderlaget skulle behöva vara mer än 50 % större än vad det är idag (100 GWh). Inom Arboga Energi är ambitionen att leverera ett bra alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. Värmeleveranserna ska vara trygga, milj övänliga och prisvärda. Tryggt är det genom att fastighetsägaren kan lita på att man får sin värme levererad utan att man själv behöver bekymra sig. Miljövänliga är leveranserna genom att hela produktionen är fossilfri genom att det nu också till den spetsproduktion, som måste tillsättas när det är som allra kallast, användes biologisk olja. I Arboga kommuns egen "Energi och klimatstrategi" från framgår det att energiförsörjningen svarar för 98 % av den minskning av koldioxidutsläppen som skett under perioden 1990 till 2007 "en minskning som främst torde bero på att allt fler hushåll har anslutit sig till fjärrvärme samt att antalet industrier i kommunen har minskat". Efter det att fjärrvärmeverksamheten i Arboga övergått från att vara ett kommunalt verk till att bli Arboga Energi AB lät bolaget göra en analys av företaget, analysen gjordes av Lars Andersson tidigare Vd för Eskilstuna Energi och Miljö och är daterad Han konstaterade att "Fjärrvärmepriset i Arboga ligger på 40 plats av landets 84 kommuner med invånareantal mellan och invånare". Han konstaterade också att antalet anslutningspunkter för fjärvärme i Arboga var högt beroende på att en större andel småhus var anslutna, en "högre andel småhus ger en högre kostnad och därmed ett högre pris till kund". 'Mn bedömning är att fjärrvärmepriset för Arboga Energi verkande i en kommun med invånare är rimligt". Slut på citaten från Lars Anderssons rapport. Flispriserna har fortsatt att öka och styrelsen i Arboga Energi har tillsammans med Vd ofta diskuterat hur värmetaxan ska kunna hållas nere med bl.a. jämförelserna i den sammanställning som kallas Nils Holgersson som underlag. Detta har lett till att Vd har lyckats lägga om inköpen av flis från stora årsupphandlingar till flera mindre inköp på en mer lokal marknad.

3 En ny genomgång har visat att det har funnits motiv för att kunna förlänga vissa avskrivningstider på anläggningen. Prisökningarna har på detta sätt kunnat hållas nere. Arboga Energis taxehöjningar har varit lägre än för genomsnittet för år 2009 och Taxan har dessutom gjorts mer kostnadsriktig i relationen mellan flerbostadshus och småhus. Dessa förändringar kommer att leda till ett bättre läge i jämförelsen av fjärrvärmepriset i den kommande Nils Holgersson undersökningen. Den nya taxan för 2011 innebär en mycket liten höjning på 0,82 % för flerbostadshus till 79,5 öre/kwh och 1,16 % till 84,6 öre/kwh för småhus. De uppgifter som hittills funnits att tillgå om taxehöjningar i andra kommuner tyder på att det inte kommer att vara ovanligt med taxehöjningar på c:a 5%. För framtiden är det viktigt att fortsätta utreda hur Arboga Energi ska kunna motverka effekten av fortsatta prisökningar på biobränslen. Mycket tyder på att planerna på en ökad användning av biomassa både som bränsle och drivmedel kommer att leda till fortsatta prishöjningar. Tänkbara lokala alternativ är att utreda förutsättningarna för att elda en utsorterad bränslefraktion från avfall eller att hoppas på att det kommer ny teknik som skulle kunna göra det lönsamt att producera el även i mindre anläggningar. Ett KAK-alternativ är att överföra spillvärme från industrier i Köping genom en ledning till Arboga och Kungsör. Dessa nya alternativ är alla intressanta men skulle också kräva så stora investeringar att de blir en fråga inte bara för Arboga Energi som företag utan också för Arboga kommun som ägare. Arboga den 15 oktober 2010 / -o 16-t, k ö t,, Per-Olov Nilsson, ordförande

4 ENERGI AB Kommunstyrelsen Fjärrvärmen är den tysta klimatrörelsen Alla pratar om klimathotet, att vi ska flyga mindre, skaffa miljöbil, konsumera klokare, osv. Allt det här är bra. Men fjärrvärmen då, vart tog den vägen i klimatdebatten? Glöm inte att den samlade svenska satsningen på fjärrvärme är det största enskilda bidraget i arbetet för att hejda en skenande klimatutveckling. Och det är i hög grad kommunerna vi ska tacka. Det är ett hundratal svenska kommuner, bland dem Arboga genom Arboga Energi, som gjort och kommer att fortsätta göra grovjobbet för att ge så många som möjligt en koldioxidneutral uppvärmning av hus och hem. Fjärrvärmen är den tysta klimatrörelsen som länge förbisetts i det offentliga samtalet Klimatfrågan tar nu allt större plats i debatten. Marknaden förväntar sig klimatneutralitet. Värmelösningar som inte belastar klimatet har blivit ett växande kundintresse, och det gäller såväl på individnivå som för samhället i stort Fjärrvärmen står mycket stark i klimatfrågan och är faktiskt världsunik med sina låga utsläpp av koldioxid. Fjärrvärmebranschen har betytt mer än något annat för att minska utsläppen av koldioxid i Sverige. Utfasningen av fossila bränslen började tidigt. Sedan 1982 har övergången till förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen minskat de årliga utsläppen av växthusgaser med 11,5 miljoner ton. Det är fyra gånger mer än det nya, svenska klimatmålet. Räknat från

5 1990 har fjärrvärmens koldioxidutsläpp minskat med nästan 60 procent, tre gånger EU-målet Dessa och andra siffror visar att fjärrvärmen har haft och har en avgörande betydelse för Sveriges omställning från fossilt till förnybart. Ett hållbart samhälle ska värmas med fjärrvärme. Men hur känt är detta hos allmänheten och bland beslutsfattare i politik och näringsliv? Inte så värst, trots att fjärrvärmen utfört ett förvandlingsnummer av det extraordinära slaget på den svenska energimarknaden. Det har gjorts utan större åthävor och allmänt erkännande. Arboga kommun har prioriterat miljötänkandet under årtionden. Redan 1979 satsade man på utbyggnad av fjärrvärme. Idag förser Arboga Energi AB, ett helägt bolag av kommunen, villor, hyresbostäder, bostadsrättsföreningar och industrier samt offentliga lokaler med fjärrvärme. Arboga Energi har numer lyckats övergå till hundraprocentigt biobränsle, något som innebär att fjärrvärmeverket inte släpper ut någon fossil koldioxid över huvud taget. Hur många arbogabor vet t ex att i Arboga är de flesta flerbostadshus samt nästan 600 småhus anslutna till fjärrvärmen. Lokaler och industrier är också anslutna. Totalt får 4000 hushåll värme och varmvatten från Arboga Energi. Nu är det dags att förse Åsby Teknikpark med fjärrvärme producerad med biobränsle. Byggnaderna kommer att anslutas successivt under 2010 och Genom att välja den resurssnåla och miljövänliga uppvärmningsformen fjärrvärme minskas vår klimatpåverkan. Med fjärrvärme är alla vinnare Bernt Mellgren VD Arboga Energi AB

6 G Värmeverk med ungefär lika stora leveranser som Arboga Nils Holgersson ENERGI AB Arboga GWh % öre/kwh öre/kwh öre/kwh 75,4 77,4 78,8 79,5 5,44 Strängnäs ,7 76,8 79,2 3,26 Kungälv 95 73,5 73,9 78,5 6,75 Falköping 82 65,7 67,2 69,9 6,38 Arvika 83 74,8 77,5 80,3 7,29 Ludvika 92 75,9 77,9 81,7 7,63 Kalix 96 72,9 77,3 81,9 12,32 Oskarshamn 94 69,1 72,8 77,0 11,36 Mark 80 81,3 83,8 83,8 3,03 Kristinehamn 95 77,4 84,2 84,2 86,97 12,36 Mora 92 67,5 70,1 72,5 7,41 Tranås ,15 56,09 59,1 9,12 Västerås ,57 52,16 55,1 60,02 21,08 Köping ,43 45,61 52,2 54,8 26,18 Örebro ,6 74,1 74,2 3,69 Eskilstuna ,44 65,81 68,6 11,69 Kungsör 32 69,17 70,4 77,0 81,67 18,07 Flispris ,13 Medelpris 74,8 Bland Sveriges 84 kommuner mellan och invånare är Arboga på 49 plats Prisskillnad i % mellan Arboga och medelpriset i Sverige 5,35 BERNT MELLGREN TAXEJÄMFÖRELSE