PATIENTER, ARBETSMILJÖ OCH UTMANINGAR

Transkript

1 AKUTMOTTAGNINGEN SUS LUND PATIENTER, ARBETSMILJÖ OCH UTMANINGAR En rapport gällande akutläkarnas tankar kring situationen på akutmottagningen SUS Lund Telefonnummer Epost-adress Skane.se

2 VO Akutsjukvård och Internmedicin Akutkliniken, SUS Lund Ardavan Khoshnood, ST-läkare Akutsjukvård, PhDc Akutmottagningen, EA10, SUS Lund, Lund (a) , (m) Datum Lund, (9) Rapport gällande akutläkarnas tankar kring situation på akutmottagningen SUS Lund I egenskap av facklig representant har undertecknad under slutet på januari 2017 och början på februari 2017 gett möjlighet till samtliga läkare anställda av akutmottagningen i Lund att ge undertecknad sina åsikter kring situationen på akutmottagningen. Nedan följer en kort rapport av den respons som undertecknad fått. Kopia av denna rapport har skickats till Maria Ohlsson-Andersson verksamhetschef för VO Akutsjukvård och Internmedicin, sektionschef akutmottagningen SUS Lund Ulrika Pahlm samt Mellersta Skånes läkareförening. Rapporten kommer att presenteras på skyddskommitténs möte den 23 Mars Hjärtligen, Ardavan Khoshnood ST-läkare Akutsjukvård, SUS Lund Doktorand Klinisk Medicin, Lunds Universitet Besöksadress: Getingevägen 4 Telefon (växel): Internet: Organisationsnummer:

3 2 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Metod Resultat Respons på frågorna Hur upplever Du situationen på akutmottagningen? Anser Du att det föreligger ett hot mot patientsäkerheten? Om JA under punkt 2, förklara kort vad du tror är problemet Förslag till åtgärder Avslutning... 9

4 3 (9) 1. Bakgrund Den senaste tiden har media rapporterat om diverse problem på akutmottagningen i Lund 1. Bland annat har Kommunal sagt att patientsäkerheten är hotad. I samband med att stabsläge infördes i Lund under måndagen den 30/1 2, har återigen situationen på akutmottagningen i Lund kommit upp till diskussion. För att få en bild av hur läkarna på akutmottagningen i Lund ser på situationen, har samtliga fått möjlighet att svara på frågor som på olika sätt speglar situationen på akutmottagningen. 2. Metod Under tiden då mätningen pågick hade akutmottagningen i Lund 35 anställda läkare som var fördelade enligt följande: 11 specialister 17 ST-läkare 5 legitimerade Läkare 2 vikarierande underläkare innan AT Trettio 3 läkare fick svara på tre frågor: 1. Hur upplever Du situationen på akutmottagningen? 2. Anser Du att det föreligger ett hot mot patientsäkerheten? 3. Om JA under punkt 2, förklara kort vad du tror problemet är Av de som inte fått möjligheten att svara, berodde det antingen på nyanställning eller att de av diverse anledningar inte haft möjlighet att ställa upp.

5 4 (9) 3. Resultat Av totalt 30 läkare som fick möjligheten att svara, har 30 inkommit med svar vilket ger en svarsfrekvens på 100 %. 3.1 Respons på frågorna Hur upplever Du situationen på akutmottagningen? Samtliga respondenter anser att stämningen mellan läkarna är mycket god och att man trivs med sina kollegor. Samtliga läkare anser dock att situationen på akutmottagningen har blivit allt tyngre med åren, att arbetsbelastningen ökad och att situationen från tid till tid kan uppfattas som kaotiskt och uppgiven. I svaren framkommer också ett bekymmer över att läkarna, men också andra personalkategorier, oftast jobbar nära bristningsgränsen och på marginalen. Det skickas ofta ut sms till läkarna om att fler läkare behövs på akutmottagningen på grund av hög arbetsbelastning. En läkare skriver Vi jobbar hela tiden på marginalen av vad som är möjligt det som räddar oss är att folk ofta slår knut på sig själva, jobbar över, kommer in extra osv. En annan skriver att Situationen är belastad. Jag känner däremot att jag absolut inte kan komma till jobbet utan att ha sovit och ätit bra för jag är rädd för hög belastning och jag vill inte göra misstag. Ett bekymmer bland läkarna är att en hög arbetsbelastningen med tiotals opåtittade patienter normaliserats och numera är det som är det vanliga på akutmottagningen Anser Du att det föreligger ett hot mot patientsäkerheten? Majoriteten av läkarna anser att det tidvis finns ett hot mot patientsäkerheten. På frågan om det föreligger ett hot mot patientsäkerheten svarar 27 av 30 läkare (90,0%) att så är fallet. En läkare skriver att akuten är full av tickande bomber. Jag upplever patientsäkerheten hotad 4 av 5 arbetspass. Majoriteten av läkarna anser att patienter inte får den vård de behöver i tid, och att när arbetsbelastningen är så hög som den numera är, och patientflödet är så stor som den är, så finns det ingen

6 5 (9) möjlighet att hålla koll på alla patienter vilket kan bidra till att man missar provsvar, att ordinera mediciner med mera. En läkare (3,3%) skriver att patientsäkerheten inte är mer hotad än vanligt utan att utveckla. Två läkare (6,7%) menar att patientsäkerheten inte är hotad. En av dem påpekar att de som behöver akutvård får det i tid, medan den andra menar att patientsäkerheten inte är hotad då hen håller stenkoll på sina patienter Om JA under punkt 2, förklara kort vad du tror är problemet. Nedan påpekas de vanligaste problemen som läkarna bedömer är anledningen till den belastade situationen på akutmottagningen: I. Platsbrist. Platsbristen kan indelas i två bitar; platsbrist på sjukhuset och platsbrist på akutmottagningen. o Platsbrist på sjukhuset Patienter på akutmottagningen som bedöms vara i behov av inneliggande vård kommer inte iväg från akutmottagningen. De kan bli liggande på akutmottagningen i timmar om inte över ett dygn innan vårdplats blir ledigt och de kan lämna akutmottagningen. Detta bidrar till att akutmottagningen blir en avdelning utan den kompetens och de resurser som behövs. Många avdelningar visar en ovilja att ta emot patienter, och det gäller att kunna sälja patienten korrekt till avdelningen. Det finns även en upplevelse av att man behöver fjäska för avdelningarna för att de inte skall vara arga eller spydiga när en patient skall rapporteras över. En viktig fråga vad gäller att lägga in patienter, är huruvida beslutet från tillförordnande förvaltningschef Anders Dybjer, Regler för inläggning av patienter från akutmottagningarna

7 6 (9) (vuxna) daterad , fortfarande gäller eller inte? Detta är en fråga som läkarkåren är angelägen att få besvarad. Beslutet klargör att inläggande läkare och vårdplatskoordinator har rätt att lägga in patienter på alla vårdplatser förutom de så kallade snabbspåren. Vidare stadgar beslutet att avdelningarna måste ta emot patienten senast två timmar efter att beslut om inläggning är fattat. Trots detta tydliga dokument från förvaltningschefen finns det två allvarliga problem: 1. Inläggande läkare måste ofta under lång tid övertyga läkare på annan avdelning att acceptera patienten. I många fall lyckas inte detta då avdelningsläkaren har för få platser som denna vill spara på eller menar att patienten borde ligga någon annan stans, och således kör över beslutet från den inläggande läkaren. 2. Det är extremt sällsynt att patienter tas upp till avdelning två timmar efter att beslut om inläggning är tagen. o Platsbrist på akutmottagningen Då varje pass påbörjas med att få rapport på patienter som inväntar inläggning, blir det mycket svårt och beroende på belastningen på akutmottagningen om inte omöjligt att fokusera på nya patienter som söker akut. Platsbristen på akutmottagningen kan leda till långa väntetider innan nya patienter kan bedömas, vilket kan innebära en patientfara. Platsbristen på sjukhuset och följaktligen på akutmottagningen, bidrar till en obalans mellan inflöde och utflöde av patienter som i sin tur bidrar till en stor belastning på akutmottagningen, som igen resulterar i konsekvenser som att patienter inte får vård i tid, att kontroller glöms bort eller faller mellan stolarna, att ge antibiotika i tid faller bort med mera.

8 7 (9) II. Patientflöde. Patientflödet bedöms som mycket stort. Det finns en hel del patienter som släpps in via inskrivningen som inte har någon akut åkomma. Detta ökar både belastningen och arbetsbördan på akutmottagningen. III. Lokalen. Akutmottagningen i Lund bedöms vara alldeles för liten i jämförelse med det patientflöde som den har, och än värre blir det när patientflödet ökar och patienterna inte kommer ifrån akutmottagningen. Vidare bedöms arbetsrummen som stökiga, söndriga och smutsiga, där det ofta inte finns tillräckligt med arbetsplats och datorer för läkarna att påbörja sitt arbete. IV. Bemanning. Det finns en tydlig snedfördelning av kompetens och numerär på akutmottagningen. o Dagtid kan bemanningen med läkare vara så pass bra att det till och med är överbemannad, medan kvällstid kan vara extremt underbemannad. o Oftast, om inte alltid, är det alldeles för få sjuksköterskor per läkare vilket gör att sjuksköterskorna inte hinner med ordinationer, kontroller med mera. Underbemanning av sjuksköterskor är ett mycket allvarligt problem. o På helgerna är underbemanning av läkare ett stort problem. Fler läkare behövs för att tillgodose det stora patientflödet. o Det största problemet vad gäller bemanning är dock bemanningen nattetid. Inte sällan är det lika många patienter på akutmottagningen nattetid som kvällstid. Nattetid jobbar enbart tre läkare, varav en är mindre erfaren. Det behövs ytterligare förstärkning med läkare sen kvällstid och nattetid. V. Arbetsbörda. Arbetsbördan bedöms som mycket hög med flera vittnesmål från personal som inte hinner äta, besöka toaletten eller ens dricka. 4. Förslag till åtgärder Läkarkollegiet vid akutmottagningen SUS Lund anser att reformer behövs för att ta itu med problematiken på akutmottagningen i Lund och föreslår följande för de ovan rubricerade problemen:

9 8 (9) I. Platsbrist. För att lösa det stora problemet med hög belastning på akutmottagningen är det av största vikt att förvaltningschefens beslut från respekteras och efterföljs. Detta görs inte idag. En del av läkarna på avdelningarna vet inte om detta beslut, och en betydande del fullständigt ignorerar den. Ofta händer det också att den lista över tillgängliga vårdplatser som vårdplatskoordinator/driftansvarig sjuksköterska har, inte är förenligt med det som avdelningarna uppger. Det har visat sig flertalet gånger att avdelningarna sparar på platser. På grund av dessa problem uppstår det ofta konflikter. Samma problem gäller med att avdelningarna sällan tar emot patienter inom den beslutade 2-timmarsgränsen. Frågan är således om detta beslut fortfarande gäller? Vad tänker verksamheten göra för att den äntligen skall respekteras och följas? II. Patientflöde. Viktigt att inskrivningen förstärks så att patienter som inte är i behov av akutvård kan hänvisas till rätt instans. Det bör utredas huruvida en läkare kan fungera som stöd för inskrivningen. III. Lokalen. Lokalen behöver ett rejält lyft så att den blir mer arbetsvänlig. Fler arbetsplatser är av vikt. Den planering som idag gäller för ombyggnad av akutmottagningen i Lund, kan möjligen förbättra situationen. En punkt som är återkommande är att sjuksköterskorna under lunchtid har sitt möte i lunchrummet vilket är ohållbart. IV. Bemanning. Bemanningen vad gäller läkare måste vara jämn morgon och kväll. Det är problematiskt med ett stort antal läkare på dagtid och betydligt mindre kvällstid. Nattetid är situationen fullständigt oacceptabelt. Tre läkare som skall hantera alla medicin, neurologi och kirurgpatienter är inte möjligt. Det finns behov av minst en läkare till nattetid, och detta måste åtgärdas snarast. Sjuksköterskornas bemanning är utan tvekan katastrofalt. De måste bli fler. V. Arbetsbörda. Den stora arbetsbördan tros bero på ovannämnda faktorer. Om de kan lösas lär även arbetsbördan bli något enklare.

10 9 (9) 5. Avslutning Situationen på akutmottagningen SUS Lund är större delen av tiden belastad och svår. Detta är dock ett reversibelt tillstånd. Fler sjuksköterskor, bättre läkarbemanning främst kvälls och nattetid samt att verksamheten och förvaltningen tydligt bidrar till att beslutet gällande inläggningar från respekteras, är de viktigaste åtgärderna.