Skolan har under året utöver ordinarie verksamhet arbetat med följande:

Transkript

1 Sida 1(39) Årsredovisning 2014 Göteborgs folkhögskola 1. Sammanfattning Året har präglats av stora förändringar. Skolan har under året bytt rektor. En ny rektor rekryterades under sommaren och började sin tjänst under september månad. Hösten präglades mycket av anpassningar till en gemensam förvaltning. Ledningen har börjat titta över hur organisationen ska se ut framöver. Efter besked om att skolan inte erhåller regionbidrag till om- och tillbyggnad av lokaler på Nya Varvet har ledningen varit tvungen att hitta andra alternativ. Skolan flyttade därför från Kursgården och teaterlokalen Durken i september månad. Efter förhandlingar med fastighetsägaren Källfelts byggnads AB flyttade skolan sina administrativa lokaler till "Röda stugan" som ligger mycket nära moderskolan på Nya Varvet. Teaterlokaler förhyrs på "Ungdomens Hus 1200 kvadrat" på Frölunda Torg. Andra lokaler på Nya Varvet är också av intresse och ledningen fortsätter samtalen med fastighetsägaren om att hyra flera lokaler på området. Göteborgs folkhögskola har under hösten endast kunna erbjuda konferenser i begränsad omfattning på grund av lokalbristen på Nya Varvet. På grund av minskat regionbidrag har skolan flyttat från sina lokaler i Bergsjön och utbildningen till personlig assistent är nu förlagd till Backa. Kontakter har tagits med flera stadsdelar för att se hur ett samarbete med Göteborgs stad kan utvecklas ytterligare. Söktrycket är fortsatt högt till skolans alla kurser, ca tre sökande till varje plats. Allmän kurs har fler deltagare än tidigare år, eftersom ledningen under våren tog beslut om att pausa antagningen till Fritidsledarutbildningen ht 14. Skolan har därför kunnat erbjuda fler platser på allmän kurs. Ca 40 deltagare från studiemotiverade folkhögskolekurser har också valt att fortsätta sina studier på Göteborgs folkhögskolas allmänna kurs. Styrelsen har tagit beslut om att permanenta Sfi utbildning på Göteborgs folkhögskola och under året har deltagare läst Sfi i Biskopsgården. Skolan har under året utöver ordinarie verksamhet arbetat med följande: Etableringskurs på folkhögskola är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen till Folkbildningsrådet. Skolan har genomfört två etableringskurser under året. Skolan har fått i uppdrag av VGR att driva 2 distansutbildning i svenska språket för utländska läkare. Som en del av skolans samarbete med stadsdelen Norra Hisingen startades ht 2014 en uppdragsutbildning till Måltidsarbetare/Lokalvårdare med 20 deltagare. Svenska som främmande språk; För arbetslösa - Samarbetet med Arbetsmarknadstorget Västra Hisingen fortsätter. Svenskundervisning för personal på Sahlgrenska/Östra sjukhuset Handledarekurs städledare - uppdrag VGR Planerat och förberett för att starta upp en filmproduktionsutbildning ht 15 på uppdrag av VGR

2 Sida 2(39) Tack vare nya uppdrag och projekt samt planerade besparingar på grund av minskat regionbidrag, redovisar Göteborgs folkhögskola ett positivt resultat om 50 tkr för Folkhögskolekansliet Folkhögskolekansliet har under året arbetat med samordnings- och utvecklingsfrågor för regionens folkhögskolor. Detta har bland annat resulterat i utarbetande av ett samverkansprojekt med personalstrategiska och RUN som syftar till att anställa unga arbetssökande i regionens förvaltningar kallat VIA. Vidare deltar kansliet i utarbetandet av ett nytt nationellt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige. Dessutom arbetar folkhögskolorna för ett omfattande IS/IT projekt tillsammans med Botaniska och Naturbruksskolorna som syftar till att ge verksamheterna tillgång till den digitala infrastruktur som verksamheterna kräver. Regionens möjligheter att använda folkhögskolorna till interna konferenser och arbetet med att fortbilda vårdanställda i svenska och samhällsorientering fortsätter och utvecklas. Beslutet om politisk organisation 2015 leder till en gemensam styrelse för sex folkhögskolor och en styrelse för Agnesbergs folkhögskolor. Regionens administrativa system är nu förberedda för den förändrade organisationen. 2. Verksamheten Allmän kurs Nya Varvet Allmän linje, Nya Varvet, gymnasienivå har som tidigare år haft ett fortsatt högt söktryck till läsårsstarten ht 2014 med ungefär 400 sökande till åk 1, 2 och 3. Höstterminen 2014 antogs 195 heltidsstuderande till linjen varav 39 deltagare var Smf-fortsättare (studerande som tidigare genomfört en studiemotiverande folkhögskolekurs). På grund av ett utvecklingsarbete på Fritidsledarlinjen antogs inga nya studerande till Fritidsledarutbildning ht 2014 och ett stort antal av dessa platser förlades istället på allmän linje gymnasienivå. Dessutom tilldelades skolan extra platser för studerande som genomfört en Studiemotiverande folkhögskolekurs på skolan. Inför höstterminens start förändrade vi inriktningarna i åk 3 och startade två nya inriktningar, Hållbart Globalt och Samtida Berättelser och valde att lägga ned inriktningen Projekt. Musikinriktningen, Naturvetenskaplig inriktning och College behölls. Den nya inriktningen Hållbart Globalt fokuserar på globala frågor och ett hållbart samhälle. I samtida berättelser får deltagarna på olika sätt utveckla sin förmåga att berätta historier, kanske i form av en novell, pjäs eller en videoinspelning. De nya inriktningarna har kompletterad utbudet i åk 3 och deltagarna har på ett bättre sätt än tidigare kunnat välja inriktning efter sina intressen. Vid vårterminens beslut användes för första gången den nya omdömesskalan med 7 skalsteg och det nya gymnasiebehörighetssystemet för att sätta behörigheter. Vår SYV förberedde oss väl inför detta och omdömes- och behörighetssättningen fungerade bra. Läsfrämjande aktiviteter Alla folkhögskolor i Sverige har under 2014 fått i uppdrag av folkbildningsrådet att arbeta

3 Sida 3(39) med läsfrämjande aktiviteter eftersom undersökningar har visat att läsandet bland unga minskar. Göteborgs folkhögskola har alltid betonat värdet av läsning och har därför ett skolbibliotek med ca 8000 böcker och ett trettiotal tidskrifter. En skolbibliotekarie är anställd på halvtid i biblioteket. Följande Läsfrämjande aktiviteter genomfördes på Göteborgs folkhögskola under Under våren 2014 startade skolan upp ett läsprojekt med läsforskaren Lisbeth Stenberg. Hon har fått ett forskningsanslag för "Läsning som ett medel för emancipation?". Syftet är att belysa om gemensam litteraturläsning (högläsning) och efterföljande samtal om det man läst kan spela en roll för hälsoskapande processer. Hon har följt två olika gruppers arbete med detta på skolan, SMF gruppen och en Sfi D grupp. 2. Bookcrossing. Vi köpte in 50 nya böcker som blev "vandringsböcker". I dessa böcker skrev en lärare/studerande in varför de tyckte denna bok var läsvärd. Sedan lades dessa böcker ut på olika platser på skolan. Dessa böcker ska sedan vandra mellan olika läsare på skolan, 3. Högläsning på lunchrasten. På allmän linje har varje klass (nio stycken) ansvarat för en högläsningsstund en gång per vecka under lunchen under 9 veckor. Detta har varit mycket uppskattat och vi planerar att fortsätta med högläsning under vårterminen Extra roligt är det när de studerande läser upp eget material som dikter eller noveller. Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) Skolan har under arbetsåret 2014 genomfört flera SMF-kurser med lyckat resultat. Av dem som genomförde en SMF-kurs på skolan vårterminen 2014 är det en relativt hög andel som av personliga skäl väljer att avbryta kursen (ca 40%). Men av dem som genomförde kursen fortsatte hela 90 % att studera eller fick arbete. Av de personer som slutade höstens SMF-kurs i december kommer 10 personer att fortsätta på allmän linje i vår. Tre deltagare har även valt att istället söka till höstens kursstart Detta visar att SMF-kurser är ett bra sätt att minska ungdomsarbetslösheten och ungas utanförskap. Under våren var det svårare att rekrytera till SMF-kurserna på grund av ändrade ekonomiska förhållanden för arbetsförmedlingen då de hade svårt att skriva in arbetslösa presumtiva deltagare i aktivitetsgarantin. Under hösten har arbetsförmedlingen haft större möjligheter att göra detta och vi har därför kunnat starta tre SMF-kurser under höstterminen. Backa Norra Hisingens politiker har fastslagit att de ser samarbetet med Göteborgs folkhögskola som en varaktig verksamhet. Göteborgs folkhögskola och projektledaren från stadsdelens utvecklingsenhet arbetade under våren med att göra en analys av vad som skulle vara ett ännu mer lokalt anpassat kursutbud inför läsåret 2014/2015. Till sin hjälp har Projektarbetsgruppen haft en Referensgrupp som består av medarbetare på Arbetsförmedlingen, Arbetslivscentrum, Arbetsmarknadstorget, försörjningsstöd, fältassistans med flera. De är medarbetare som möter Norra Hisingens invånare och har en god bild av deras utbildningsbehov. Som ett resultat av detta arbete startade vi därför höstterminen 2014 tre kurser i Backa folkets hus. En måltidsbiträdes/lokalvårdsutbildning, en Personlig assistentutbildning och en SMF-kurs. Måltidsbiträde/Lokalvårdskursen är en ettårig halvtidsutbildning med 20 platser.

4 Sida 4(39) Kursdeltagarna kommer under kursen att praktisera på arbetsplatser på Norra Hisingen och efter genomförd utbildning finns det stora möjligheter till anställning i stadsdelen. Den finansieras av medel från stadsdelen. Den Personliga assistentutbildningen startade vid höstterminens början med 25 platser. Söktrycket till kursen var stort med över tre sökande per plats. Vid vårens utvärdering av föregående läsårs Personlig assistentutbildning visade det sig att nästan samtliga av de 14 som fullföljde kursen (av 17 personer vid kursstart) fick jobb som personlig assistent efter kursens slut. Målet var också att starta en studiemotiverande kurs i Backa och i december kunde vi i samarbete med stadsdelen Norra Hisingen och lokalpolisen i Backa starta en kurs med 13 deltagare. Fritidsledarutbildningen Skolans ledning tog under våren beslutet att göra ett uppehåll i antagningen av nya deltagare till fritidsledarutbildningen. Under perioden har ett nytt arbetslag skapats, utvecklingsarbetet med ny lokal plan startat och verksamheten med de innevarande klasserna pågått. Höstterminen 2014 har fritidsledarutbildningen 45 deltagare fördelat på två klasser. Antalet avbrott har varit 2 och orsaken har varit att dessa deltagare begärt och beviljats studieuppehåll. I december 2013 gick 24 studeranden ut från utbildningen. 19 med fullständigt studieintyg och 5 med interimintyg. Utvecklingsarbetet innefattar också rekrytering av ny personal och därför används höstterminen 2014 till att skapa kontakter men också att pröva en del personer i några kurser på utbildningen. Deltagarna ges möjlighet till att vara med att påverka utvecklingsarbetet genom de terminsvisa utvärderingarna. Fritidsledarutbildningen samverkar också under läsåret med KEKS- nätverket (Kvalitet och kompetens i samverkan) i en fortbildningssatsning för yrkesverksamma fritidsledare. Fortbildningen syftar till att utveckla ungas möjlighet till påverkan i den öppna verksamhet de besöker. Biskopsgården Etableringskurs för nyanlända Göteborgs folkhögskolas filial i Biskopsgården har under året genomfört två etableringskurser för nyanlända (30 deltagare) vilket är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen till Folkbildningsrådet. Målgruppen är personer som omfattas av etableringsuppdraget för nyanlända och i första hand personer med kort utbildningsbakgrund. Sfi I Biskopsgården bedrivs Sfi-verksamhet på C och D-nivå. Totalt studerar deltagare Sfi och varje grupp har ca 25 deltagare. Omfattningen på studierna är 15 klocktimmar 5 dagar i veckan.

5 Sida 5(39) Allmän linje grundkurs Göteborgs folkhögskola bedriver en kurs där deltagare kan uppnå behörighet på grundskolenivå. Kursen har obligatoriska ämnen såsom, svenska, engelska, matte, naturkunskap och samhällskunskap. Kursens längd kan variera mellan 1 till 2 år och beror på deltagaraens språkkunskaper. Höstterminen 2014 startade 25 stycken deltagare. Sfi/Grundkurs Kursen avslutades i maj och hade ca 15 deltagare och syftet med kursen var att förbereda deltagarna för studier på grundnivå. Uppdragsutbildningar i bla svenska språket Kurs för städhandledare Under hösten genomfördes en kortkurs för städhandledare anställda inom Västra Götalandsregionen. Syftet med kursen var främst att ge deltagarna pedagogiskt stöd i handledarekunskap, grundläggande pedagogik för att kunna lära ut material men även hjälp med att hantera det material som handledarna sedan ska undervisa och lära ut. Deltagarna var 8 och det erbjöds även uppföljande samtal vid behov. Språkkurs för diversepersonal på Sahlgrenska och Östra sjukhuset Under hösten genomfördes två utbildningar för personal på sjukhusen, se ovan, för att förbättra deras kunskaper i svenska. Kursen är på ca 10 veckor och varje kursstart har 10 deltagare. Under våren 2015 startar ytterligare två kurser. Distanskurs för utlandsrekryterade läkare Under hösterminen 2014 avslutades och påbörjades en distanskurs för utlandsrekryterade läkare. En kurs avslutades i september och en ny kurs startade i oktober. Den nya kursen har 9 deltagare från Spanien och Tyskland och bedrivs på distans med några få fysiska träffar inplanerade. Deltagarna ska på 8 månader nå upp till språknivå B2 enligt det Europeiska språkrådets nivåskala. Språkundervisning för deltagare inom stadsdelen Västra Hisingen Stadsdelen Västra Hisingen har ett projekt för de personer som är avbrottade från Sfi, arbetslösa och inskrivna på socialförvaltningen. I projketet ingår svenskundervisning en dag i veckan som har utförts av Göteborgs folkhögskola. Språkcafé på Öppna förskolan Under höstterminen påbörjades ett samarbete med en öppen förskola i Biskopsgården. Resultatet blev ett språkcafé för de föräldrar som kommer med sina till öppna förskolan. Under tiden föräldrarna i grupp träffar en pedagog tar fröskolans personal hand om barnen.

6 Sida 6(39) Samarbete fortsätter även under vårterminen Projekt Språkkurs Tillsammans med stadsdelen Västra Hisingen påbörjades ett projekt för boende i stadsdelen. Målgruppen är de personer som av olika anledningar har hamnat utanför sytemet och för tillfället står utan aktivitet och har svårt att komma vidare på grund av dåliga språkkunskaper men som är fullt kapabla att fortsätta studera eller jobba. Syftet är dels att förbättra personernas språkkunskap men även få personerna att igen känna att de är en del i ett sammanhang och att detta projekt inte är en tillfällig aktivitet utan istället en viktig del i deras väg mot vidare studier eller svensk arbetsmarknad. Språkstudierna varvas med samhällskunskap, friskvård, datorkunskap och studiebesök. Projekt Skolverket I slutet av våren 2014 och i början av hösten 2014 har vi kunnat erbjuda extra stöd i Sfigrupperna tack vare statsbidraget från Skolverket. De extra resurser vi har satsat på är studievägledare, modermålslärare, individuella samtal, läxhjälp, datorstöd mm Övrigt Referensgrupp GRINT GRINT är ett Eu-projekt som sträcker sig över tre år och som genomför en kartläggning i Göteborgsregionen för att kunna bedöma framsteg av utbildningssatser kopplade till sfi. Som studierektor för filialen i Biskopsgården med sfi-verksamhet var det naturligt att tacka ja till uppdraget att tillsammans med olika parter skapa en långsiktig och hållbar utvecklin av sfiundervisningen både på ett pedagogiskt och organisatoriskt plan. Nätverk sfi-anordnare Göteborgs stad Initativ har tagits till ett nätverk för skolledare eller andra ansvariga för sfi-verksamheten hos olika utbildningsanordnare i Göteborgs stad. Träffarna planeras och organiseras at GR pedagogiskt centrum. Referensgrupp VIA-projketet Folkhögskolornas utbildningsinsats inom VIA-projektet beräknas påbörjas under vårterminen I referensgruppen sitter personal från VIA-projektet, Validering i Väst samt Göteborgs folkhögskola för att gemensamt ta fram en fortbildning för de lärare som ska undervisa inom VIA-projketet. Personal från Göteborgs folkhögskola är med vid fortbildningen för att med sina erfarenheter inom Meritportfölj ge stöd åt de pedagoger som kommer att jobba med utbildningen. Saraföreningen

7 Sida 7(39) Saraföreningen som arbetar för att stärka vårt internationella samarbete och framför allt vårt samarbete med vår vänfolkhögskola i Tanzania har haft regelbundna möten och också gjort en studieresa till Tanzania där 6 av föreningens medlemmar och skolans pedagoger deltog. Folkhögskolans dag Lördagen den 29 mars genomfördes Folkhögskolans dag/öppet hus på huvudskolan där skolans deltagare visade upp vår verksamhet för anhöriga och besökare. Ca 200 personer deltog. Dagen annonserades i GP under Vad händer i veckan och våra studerande satte upp affischer i sina bostadsområden. Dessutom skickades det, eller distribuerades, ut affischer till arbetsförmedlingar, bibliotek och vårdcentraler i Göteborg. Vi annonserade också på facebook. Annonsen nådde facebookanvändare och 640 av dessa klickade sig vidare till vår hemsida. Aktiviteter som erbjöds under dagen var: Information om skolan Utställningar Musikuppträdanden av vår musikinriktning Barnaktiviteter Loppmarknad Studerande och personal upplevde att dagen var lyckad men vi kan se en trend med vikande besöksantal av presumtiva sökanden och kommer därför att utvärdera dagen och se hur vi kan förnya upplägget så att vi når denna grupp bättre. Jubileum musikinriktning Den 25 april firade vi 10 års jubileum med skolans musikinriktning. Före detta studerande på inriktningen uppträdde på Musikens hus för skolans personal och tidigare studerande. Intern service och konferensverksamhet Intern service utgör teknisk-praktisk stödfunktion för skolan. I avdelningens operativa ansvar ingår IT/telefoni, caféverksamhet, vaktmästeri, konferens, fastighets- och lokalfrågor inkluderat städ och säkerhet, samt utveckling och administration vissa av interna IT-baserade stödsystem. Administrationen Administrationen består av en administrativ chef som är personalansvarig för administratörer och ekonomi- och personalenheten på skolan. Skolan har under året tillhandahållit ekonomiservice till Fristads fhsk och Agnesbergs fhsk. Från och med 2015 övergår denna service till Folkhögskolekansliet. Marknadsföring Västra Götalandsregionens folkhögskolor har en gemensam informatörsgrupp; VGR FIG. Målet med VGR FIG är att skapa större kännedom om vår verksamhet och folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen och. Vi samarbetar kring större marknadsföringsinsatser och

8 Sida 8(39) utvecklar samt stödjer varandra i vårt lokala arbete. Varje år tar vi fram en gemensam marknadsföringsplan Under 2014 prioriterade VGR FIG två målgrupper att nå ut till; blivande deltagare och konferensgäster. Som ett led i att bättre nå ut till blivande deltagare anordnades även i år en ambassadörsutbildning med uppföljande möten för 3-6 deltagare från varje skola. Ambassadörerna har deltagit på Bok & Biblioteksmässan och på andra lokala mässor. För tredje året i rad deltog skolorna med en monter på Bok & Biblioteksmässan. Under kortare programpunkter kunde besökarna träffa och ställa frågor till deltagare, pedagoger och politiker från våra styrelser. För att bättre nå interna och externa konferensgäster har en gemensam hemsida arbetats fram för att visa upp de konferensmöjligheter som finns på respektive skola. Hemsidan blev färdig under senhösten. Lokalt har skolan genomfört två Öppet hus, ett på Nya Varvet och ett i Biskopsgården. Besökarna kunde lära sig mer om vår verksamhet och ta del av musik samt utställningar producerad av våra deltagare. Personal har medverkat på mässor anordnade av bland annat Arbetsförmedlingen. Skolan har köpt annonsering på Facebook med gott resultat. Söktrycket var högt till skolans alla utbildningar inför höstterminen. Lokaler Den 30 september lämnade vi lokalerna på Örlogsvägen 20 (byggnad 57) samt vår teaterlokal Durken (byggnad 85C Göteborgseskaderns plats 4). Vi flyttade samtidigt in i halva bottenvåningen på hus 20 (Sven Källfelts gata 1) där främst administrationen sitter och vi håller på att projektera för andra halvan av bottenvåningen. Vi har också startat upp projektering vad gäller ombyggnad av köket i hus 44 för att få en både mer säker och mer ändamålsenlig arbetsplats. Planen är att göra denna ombyggnad sommaren 2015 men under tiden har anlitat en firma som har lagt på en halksäker beläggning på befintligt golv så att det problemet minimeras. Under året har vi installerat interaktiva närfältsprojektorer i alla större salar på Nya Varvet och på Vårväderstorget och vi har fortsatt vårt projekt att modernisera möblemanget i klassrummen genom fortsatt utbyte av stolar. Vi har också - i samråd med deltagare - beslutat om nytt möblemang i gemensamma utrymmet på Nya Varvet liksom nya gardiner i flertalet klassrum. Innan höststart förstärkte vi utrymningslarmet i hus 43/44 på Nya Varvet med optiska larmsignaler enär Mo Gård med sina döva och hörselskadade deltagare flyttat sin verksamhet dit. Vi har även under året installerat närvarostyrd belysning i samtliga lokaler hus 43/44 samt på Vårväderstorget för att energieffektivisera Krishantering Ledningsgruppen har under våren sammanträtt som Krisgrupp ett flertal gånger i enlighet med skolans kríshanteringsplan för att hantera händelser kring en medarbetares plötsliga död. En

9 Sida 9(39) särskild logg har upprättats för denna händelse. Ledningsgruppen här även sammanträtt som Krisgrupp för uppdatering av styrande dokument, bearbetning av avvikelserapporter samt introduktion av i ledningsgruppen nya medlemmar i krishanteringsarbetet. Rättighetsfrågor Under 2014 har alla de lokaler vi själva förhyr tillgänglighetsinventerats och registrerats i den nya versionen av Tillgänglighetsdatabasen. Innan höststart förstärkte vi utrymningslarmet i hus 43/44 på Nya Varvet med optiska larmsignaler för att underlätta för döva och för personer med hörselnedsättning. Vi har under året lämnat lokaler med dålig tillgänglighet (hus 57 och hus 85) och flyttat in i lokaler med god tillgänglighet (hus 20). Generellt har vi nu god tillgänglighet för personer med rörelsehinder i samtliga lokaler vi bedriver verksamhet. Göteborgs folkhögskola strävar efter att vända sig till studerande som står långt från arbetsmarknaden och har låg utbildningsnivå. Skolan bedriver därför SFI-undervisning och har en stor allmän linje, men erbjuder också kortare yrkesutbildningar som Personlig assistentutbildning och läsåret 2014/2015 också en måltidsbiträdes/lokalvårdsutbildning på halvtid. Under arbetsåret har skolan arbetat med att utveckla de demokratiska arbetsformerna. Efter ett försök av de studerande att starta en elevkår som inte blev så livskraftig har vi under hösten arbetat med att utveckla skolans deltagarråd och stödja deltagarna i att bilda olika arbetsgrupper. En deltagarstyrelse har skapats och en miljögrupp har bildats som samverkar med skolans miljöansvarige och skolans miljöledningsgrupp. I skolarbetet strävar vi att motverka främlingsfientlighet och rasism och att alla studerande ska kunna göra sig hörda i klassrummet och på skolan. Allmänna linjens lärarråd har därför tillsammans arbetat med hur vi kan underlätta detta genom ett medvetet pedagogiskt arbetssätt. Allmänna linjen har också inför valet genomfört en temadag mot främlingsfientlighet och rasism med föreläsare från Expo. På initiativ från deltagarnas drev en grupp studerande och tre lärare en insamling till Syrien under höstens specialvecka. Bland annat sålde deltagarna egen tillverkade bakverk och smycken, gjorde dagsverken och samlade in kläder som skickades till Syrien. Veckan avslutades med en halv temadag om Syrien. Över kronor samlades in under veckan. En hälsogrupp har bildats med syfte att studerande på folkhögskolan skall nå en bättre hälsa och detta arbete bedrivs delvis med medel från folkhälsokommittén. Som ett led i detta arbete har vi genomfört flera soppluncher på Nya Varvet. Deltagarna på skolan har samtidigt som de bjudits på gratis sopplunch fått en möjlighet att vara med på föreläsningar/diskussioner om bland annat studieteknik, stresshantering och mindfullness. Vi har också erbjudit danspass på lunchen och de som velat har vid ett tillfälle fått pröva på bågskytte. På vår filial i Biskopsgården har deltagarna bland annat fått pröva på Capoiera och stavgång. På allmän linje har grundkursen i Biskopsgården och klasserna i åk 1 på Nya Varvet haft ett hälsotema under hösten. Göteborgs folkhögskola genomförde ett förprojekt om bättre hälsa i Bergsjön I projektet såg vi att en väg till bättre hälsa för invånarna i en förort kan var ett stödja ett aktivt föreningsliv. Vi lämnade sedan in en ansökan om att få bedriva ett sådant projekt i stadsdelen Backa/Norra Hisingen men denna ansökan avslogs under arbetsåret 2014.

10 Sida 10(39) Folkhögskolekansliet Det samverkansavtal som slutits mellan fackliga organisationer och folkhögskoleförvaltningarna håller på att implementeras. Utbildning har genomförts innan sommaren och under hösten har vi inlett samtal med lokala fackliga representanter men också haft samtal i hela personalgruppen hur en förtroendefull samverkan kan etableras. Kopplat till det samverkansavtal som slutits mellan fackliga organisationer och folkhögskoleförvaltningarna har formerna för en hälsogrupp tagits fram. Denna hälsogrupp kommer bland annat att hantera jämställdhets-, mångfald- och diskrimineringsfrågor. Arbetet planeras starta upp under våren 2015 och baseras på det arbete skolorna under 2014 arbetat fram inom de hälsoprojekt som bedrivits. 2.1 Regionfullmäktiges mål Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att göra en riktad satsning för att få fler unga i jobb Folkhögskolorna är del av ett samverkansprojekt med personalstrategiska och RUN som syftar till att anställa unga arbetssökande i regionens förvaltningar kallat VIA. Syftet är att anställa unga arbetssökande inom regionens förvaltningar och samtidigt ge dem möjlighet till kompetensutveckling inom folkhögskolorna.. Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland Indikator Antal kursveckor i samverkan med kommuner och andra aktörer på regionägda folkhögskolor (%). Redovisas i årsredovisningen. Svar 35% Kurser 2014 i samverkan med: SDN Västra Hisingen Arbetsförmedlingen Göteborgsregionen (GR Meritea) Vuxenutbildningsförvaltningen SDN Norra Hisingen Sahlgrenska/Östra sjukhuset KEKS- nätverket (Kvalitet och kompetens i samverkan) Göteborgs kommun Kurser: Personlig assistent utbildning Sfi Sfi med meritportfölj

11 Sida 11(39) Studiemotiverande folkhögskolekurser Nya Varvet Meritportfölj Biskopsgården Förberedande grundskoleutbildning Biskopsgården Etableringskurser (nyanlända) i Biskopsgården Svenska för personal på Sahlgrenska/Östra sjukhuset Svenska som främmande språk; För arbetslösa i Biskopsgården Svenska som främmande språk utrikesfödda läkare; distansundervisning Handledarekurs städledare Sahlgrenska Måltidsbiträde/lokalvårdare i Backa Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Se punkt Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Under 2014 har alla de lokaler vi själva förhyr tillgänglighetsinventerats och registrerats í den nya versionen av Tillgänglighetsdatabasen. Innan höststart förstärkte vi utrymningslarmet i hus 43/44 på Nya Varvet med optiska larmsignaler för att underlätta för döva och hörselskadade personer. Vi har under året lämnat lokaler med dålig tillgänglighet (hus 57 samt hus 85) och flyttat in i nya lokaler med god tillgänglighet (hus20). Generellt har vi nu god tillgänglighet för personer med rörelsehinder i samtliga lokaler där vi bedriver verksamhet. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Indikator: Andel anställda med erbjuden heltidsanställning (%) Andelen tillsvidareanställda med erbjuden heltidsanställning uppgår till 100%. Av de visstidsanställda uppgår andelen som erbjuds heltidssysselsättning till 96 %. Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap (%) Alla chefer genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten (%) Andelen av medarbetare som upplever arbetsmiljön som god är 74,4 Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten (%) Andelen medarbetare som upplever delaktigheten är 80,4

12 Sida 12(39) Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan (%) Vid de årligen förekommande utvecklings- och medarbetarsamtalen står kompetensutvecklingsplanerna långt fram på agendan. Dock har inte alla anställda en individuell kompetensutvecklingsplan ännu. Kompetensutvecklingen på folkhögskolan består av såväl individuella som kollektiva insatser. Andelen som har en kompetensutvecklingsplan uppgår uppskattningsvis till 75%. Andelen tillfälliga anställningar (%) Andelen tillfälligt anställda uppgår till 15 %. Detta beror på att en relativt stor andel av verksamheten består av tillfälliga uppdrag och projekt. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Göteborgs folkhögskola redovisar ett positivt resultat om 50 tkr. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Bruttokostnaden beräknas på finansierade deltagarveckor från Folkbildningsrådet och uppdragutbildningar. Bruttokostnaden per deltagarvecka 2014 är kr. Anledningen att bruttokostnaden har gått ner är att skolan under året har haft många uppdragutbildningar (Sfi) där ersättningen per deltagarvecka är lägre än ersättningen från Folkbildningsrådet. Då blir också kostnaderna lägre vilket påverkar gruppstorleken. Föregående år var bruttokostnad per deltagarvecka: kr kr. Att minska bruttokostnaden per deltagarvecka blir kontraproduktivt med anvisningarna gällande statsbidraget från Folkbildningsrådet. Anvisningarna är att lärartätheten ska vara minst 1,8 per 1000 deltv och att minska kostnaden per deltagarvecka blir då svårt när det gäller personalkostnaderna. Detta gäller inte uppdragutbildningarna. Skolan arbetar också med att få så hög ersättning som möjligt per deltagarvecka för sina kurser för att kunna möta behoven hos deltagarna. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Nedan redovisas Göteborgs folkhögskolas övergripande uppdrag från staten, Kulturnämnden och styrelsen och planerade aktiviteter och mål kopplat till dessa. Folkbildningsrådet

13 Sida 13(39) Statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Verksamheter inom följande områden utgör i särskild hög grad motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden och alla människors lika värde 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar 3. Den demografiska utmaningen 4. Det livslånga lärandet 5. Kulturen 6. Tillgänglighet och möjligheter för personer med funktionshinder 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Utdrag ur Regionalt uppdrag Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas delaktighet i verksamheten I det regionala uppdraget har Göteborgs folkhögskola ett särskilt ansvar att fortsätta det interkulturella utvecklingsarbetet inom folkhögskolepedagogiken. En viktig del i detta är utvecklingen av ett system för validering av såväl utbildnings- som yrkeserfarenhet. Göteborgs folkhögskola ska ta initiativ till att stödja kompetensutvecklingen för småföretag i regionen. Utifrån det regionala uppdraget har följande strategiska mål och indikatorer överenskommits mellan kulturnämnden och Göteborgs Folkhögskola för perioden : Mål 1 Skolan som mötesplats

14 Sida 14(39) Skolan vill vara en mötesplats för interkulturalitet och verka för att kursdeltagare såväl som andra deltagare i arrangemang på skolan skall erbjudas aktiviteter som tillvaratar interkulturaliteten i någon form på denna mötesplats. Indikator: a) Antal arrangemang som genomförs av Göteborgs folkhögskola eller i samverkan med Göteborgs folkhögskola under året Svar: ca 50 Aktiviteter se punkt 2 verksamhet. Mål 2 Skolan som förändrare Skolan vill vara och är en utbildare med hög kvalité. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare på mycket olika nivåer från grundskolekompetens till eftergymnasial utbildning och småföretagarutbildningar. Indikator: a) Antal deltagare som uppnår sina mål och är nöjda eller mycket nöjda med kursen. Frågan har i april besvarats i FB kvalitets enkäten av 128 deltagare (av totalt 201, exklusive SFI, SMF och projekt), med hjälp av nedanstående frågor: Jag är nöjd med utbildningen. 1 Håller inte alls med 5% 2 8% 3 42% 4 Håller helt med 38% Obesvarade 7% Deltagarnas egna mål, två av frågorna: Jag har fått de kunskaper som jag trodde jag skulle få. 1 Håller inte alls med 5%

15 Sida 15(39) 2 12% 3 38% 4 Håller helt med 38% obesvarade 7% Studierna på folkhögskolan har varit meningsfulla (bra) för mig. 1 Håller inte alls med 2% 2 9% 3 28% 4 Håller helt med 52% obesvarade 9% Mål 3 Skolan som socialiserare Skolan vill arbeta med medborgarnas delaktighet i samhället och demokratin genom att stärka föreningarna i civilsamhället. Indikator: a) Antal föreningar som skolan samverkar med och/eller utbildar Svar: ca 33 Göteborgs folkhögskolas styrelse: Göteborgs folkhögskolas styrelse har arbetat fram ett måldokument där de vill att skolan under mandatperioden ska fokusera på följande områden: Kvalitet Mål: Skolans kvalitetsmål är att vara en kreativ miljö för kritiskt tänkande och kunskap. Aktiviteter: Systematisk uppföljning av de studerande God hållbar arbetsmiljö för personal och studerande Stärka studerandedemokratin och uppmuntra kritiskt tänkande

16 Sida 16(39) Följa studeranderättslig standard Under 2014 har det skett systematiskt uppföljning av studerande och personal. Vart tog dom vägen? Allmän linje Nya Varvet och Biskopsgården: Som ett led i vårt kvalitetsarbete följer vi regelbundet upp vart de studerande tagit vägen efter utbildningen. I december ringde vi eller SMSade samtliga 66 deltagare som avslutade sina studier vårterminen 2014 och frågade om deras nuvarande huvudsakliga sysselsättning. Av de 32 som svarade studerade 12 på Universitet/Högskola, 1 studerade på yrkesutbildning på folkhögskola, 3 kompletterade sina folkhögskolestudier på komvux, 1var föräldraledig, 12 arbetade och 3 var arbetssökande. Antalet avhopp och dess orsak. läsåret (Allmän linje Nya Varvet) Antal studerande under läsåret 167 Antal avbrott under läsåret 31 Avhopp i procent 19% Orsaker till avbrott Studieuppehåll 2 Andra studier 1 Graviditet / Barnledighet 2 Ekonomiska problem /jobb 1 (t ex ej fått studielån eller börjat arbeta för att förbättra sin ekonomiska situation) Socialt svår situation 2 (Det sociala livet utanför skolan har ej fungerat vilket gjort det omöjligt att studera vidare t ex svårt sjuka anhöriga) Psykisk ohälsa 8 Medicinska problem 1 Uttryckt att skolformen ej passade 2

17 Sida 17(39) Ej studiemotiverad 3 (dålig uthållighet och dåligt självförtroende) Tidigt avbrott 5 (inom max 6 veckor ofta hög frånvaro från början och den studerande kom inte igång med studierna) Okänd orsak 4 (Vid slutredovisningen av förstärkningsbidraget hade ca 74 studerande någon form av medicinskt eller neuropsykiatriskt funktionshinder på allmän kurs) Fritidsledarutbildningen Antalet studerande på Fritidsledarutbildningen under 2014 har varit 46 st fördelat på två klasser. Antalet avbrott har varit 2 och orsaken har varit begärt och beviljat studieuppehåll. I december 2013 gick 24 studerande ut från utbildningen. 19 st med fullständigt intyg och 5 med interimintyg. Undersökningen Vart tog dom vägen har inte genomförts under året utan i överenskommelse med organisationen Fritidsledarskolorna planerats till våren Antalet ärenden i studeranderättsliga rådet Svar: 0 Handlingsplan utifrån medarbetarenkäten: Se punkt 3 personal Tillgänglighet Mål: Göteborgs folkhögskola ska strategiskt synliggöra att skolan är en lättillgänglig mötesplats för studerande, föreningar och småföretagare i Göteborg och Västra Götaland. Aktivitet: Göra skolan känd (marknadsföring, visa på resultat, goda exempel) Vara en mötesplats för föreningar, småföretagare och medborgare i närområdet Under 2014 har att vara en mötesplats följts upp: Antal möten: ca 50 Antal deltagare: ca 500

18 Sida 18(39) Delaktighet Mål: Skolan ska vara stärkande och utvecklande för individen och samhället. Integration En skola för alla Finnas i förorter Göra medborgaren delaktig i samhället Som företagare (stärka företagen) Som föreningsmedlem (stärka föreningar) Under 2014 ska delaktigheten från föreningar följas upp med hur många som är berörda. Svar: ca 33 All verksamhet på skolan inriktas i enlighet med dessa syften, uppdrag och mål och skolan har följande aktiviteter: Basutbildningar för korttidsutbildade på grundskole- och gymnasienivå (allmän kurs på Nya Varvet, i Biskopsgården) Ledarutbildningar (fritidsledarutbildning, föreningskurser) Integrerade kurser för funktionshindrade Kurser för långtidsarbetslösa Utbildning för personlig assistent (i Bergsjön och Backa) Utvecklingsprojekt (projekt inom Folkhälsa) ESF projekt ("Rena Lyftet" för småföretagare inom städbranschen) Sfi Meritportfölj Svenskaundervisning för lokalvårdare Språkcafé i förskolan/biblioteket i Biskopsgården Måltidsbiträde/lokalvårdare Svenskaundervisning för utrikesfödda läkare Studiemotiverande folkhögskolekurser Etableringskurser (nyanlända) Övrig undervisning i svenska Folkhälsoprojekt Miljöledningsgrupp Kursråd Kvalitetsarbete Pedagogisk matlagning Se vidare under punkt 2 verksamhet

19 Sida 19(39) Framsyn och kvalitet (utvecklings- och profileringbidrag): Göteborgs folkhögskola är inne på sitt femte år med arbetet med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Personalen har tagit fram en vision och en värdegrund och arbetat med centrala och lokala mål. De har inför varje läsår arbetat fram framgångsfaktorer med tillhörande mål och aktiviteter och har dokumenterat, utvärderat, förbättrat och reflekterat. Nedan redovisas vilka framgångsfaktorer, mål och aktiviteter personalen har arbetat med under Verksamhetsperspektivet: Framgångsfaktor: Vuxnas lärande i fokus, pedagogiska metoder för funktionshindrade Mål: Att förbättra studiemöjligheterna för studerande med olika funktionsnedsättningar Aktiviteter: Möten var fjärde vecka i profileringsgruppen + arbete under kvalitetsarbetstid. Instudering av facklitteratur. Utbyte och reflektion. Fortbildning för arbetsgruppen. Seminarier av arbetsgruppen för all personal. Baserat på arbetsgruppens fortbildning och inläsning av facklitteratur. Utveckla det specialpedagogiska arbetet med ipads. Formulera en lathund. Skapa rutiner, för bra handlande vid t.ex. panikångestattacker hos deltagare. Rådfråga deltagare. Vad anser de? Vilka behov upplever de? Utvärdering och lärande: Med hjälp av elevenkäten utvärdera hur arbetet gett utfall i verksamheten. Intervjua enskilda deltagare med funktionsnedsättning hur de har märkt av utvecklingsarbetet. Under läsåret 2014/2015 behöver lathunden utvärderas. Framgångsfaktor: Internationellt utvecklingsarbete Mål: Utveckla skolans internationella arbete Aktiviteter: Planera och genomföra temadagar Föreläsning av Dem Collektiv rättvisemärkta kläder. Fryshusets projekt Vara, Vilja, Kunna. Ett projekt som skall inspirera unga somalier till olika aktiviteter. Hållbar utveckling temadag Fortbildningsresa till Tanzania

20 Sida 20(39) Uppföljning och redovisning av resan Utvärdering och lärande: Genom gästföreläsningar, workshops, diskussion, reflektion och implementering i ordinarie ämneslektioner. Framgångsfaktor: Närmiljö som pedagogisk resurs Mål: Skapa ett koncept och en metod för att kunna använda närområdet som pedagogisk resurs. Att materialet används enligt den ursprungliga tanken att det ska vara ett levande material som utvecklas av de studerande, genom att det ger inspiration till egna upptäcktsfärder. Aktiviteter: Arbetat med på vad sätt närområdet kan användas som en pedagogisk resurs (natur, historia, arkitektur, befolkning, teknik, mat mm) Arbetat med att göra en vandringsled till platser där intressanta saker finns ur ovanstående aspekter, göra en folder för respektive kunskapsfält Arbetat för att kunna knyta Biskopsgården till Nya Varvet området på ett självklarare sätt ("Två sidor av älven eller Två sidor om bron ) Arbetat med att författa presentationer av ett antal objekt (med hjälp av Wikispaces) samt påbörjat en pedagogisk bearbetning av de olika objekten. Erbjudit Närmiljö som pedagogisk resurs under vårens specialvecka. Bilder från närmiljön exponeras på skärmen vid receptionen med text. Undersökt möjligheten till göra en app Utvärdering: Deltagare i olika aktiviteter, tex specialvecka eller andra aktiviteter, bjuds in till fredagsmöte och där redovisar vad de gjort samt ger utvärdering. Framgångsfaktor: Fritidsledarutbildningen in i framtiden Mål: En fritidsledarutbildning som ligger i tiden Aktiviteter: Dialoger med representanter för yrkessektorn Reflektioner kring andra FL skolors utbildningsplaner Revidering av den egna lokala utbildningsplanen Reflektion kring behov av och rekrytering av personal Utvärdering och lärande:

21 Sida 21(39) Diskussioner i arbetslaget och med representanter för yrkessektorn Medborgarperspektivet: Framgångsfaktor: Kulturell mötesplats Mål: Förstärka skolans kulturprofil Aktiviteter: Delta i Kulturnatta (deltagare och personal) Implementera kultursamverkan i undervisningen Fortsatt samverkan med institutioner inom folkbildningssamverkan Temadag Kulturens kraft Utvärdering och lärande: Genom dialog med personal och deltagare. Framgångsfaktor: Interkulturell mötesplats Mål : Att skolan ska ta tillvara på deltagarnas resurser och att ett utbyte mellan deltagare, personal och allmänhet sker kontinuerligt. Aktiviteter: Studiegrupper (på modersmål) och kunskapsveckor. Specialvecka med interkulturellt innehåll Språkveckor Svartemosse friluftsdag Studium cup Introbesök på Nya varvet Språkcafé i våra nya lokaler Antirasistisk filmfestival David beck och världsmusik Utvärdering och lärande: Vi utvärderar varje aktivitet för sig och utvärderar hur aktiviteten fungerade (bra eller mindre bra) Utvärderingen sker oftast i grupp och dokumenteras. Framgångsfaktor: Anställda och deltagares hälsa Mål: Folkhälsoperspektivet ska genomsyra verksamheten. Aktiviteter: Utröna hur vi i det pedagogiska arbetet kan ta upp dessa frågeställningar.

22 Sida 22(39) Inventerat vad som redan görs på skolan (En halvdag med pedagogerna) Erbjudit icke schemalagda (öppna) aktiviteter för deltagare och personal som främjar vår hälsa. Tex dans, föreläsning sömn, styrketräningspass osv Genomfört ett enkelt pass med gummiband för deltagare och personal för att motverka förslitningsskador och minska spänningar och stelhet. Påbörjat arbetet med att uppdatera policydokument så de stämmer överens med våra intentioner när det gäller hälsa. Erbjudit frukost till självkostnadspris för deltagare och personal. Köpt in regnställ/regnponcho för uteaktiviteter med deltagare Genomfört en drogtemadag på allmän linje Nya Varvet Soppluncher Utvärdering och lärande: Utvärdering i arbetslagen och i friskvårdsgruppen Framgångsfaktor. Antagningsprocessen Mål: Att förbättra och kvalitetssäkra information och arbetsprocess gällande antagning Att sökande tycker att de får bra och korrekt information. Aktiviteter: Kartläggning av antagningsprocessen Vi intervjuar antagna till Nya Varvet, Biskopsgården och Backa kring antagningsprocessen för att se vad som kan förbättras. Genomgång av strukturer och rutiner i Biskopsgården för Sfi och allmän kurs. Ta fram förslag till förändringar och testa dem vt Utvärdering och lärande: Utvärdering av förändringar kommer att ske ht 2015 genom intervjuer av antagna till Nya Varvet, Biskopsgården och Backa. Framgångsfaktor: Förutsättningar för kvalitet i kvalitetsarbetet Mål: En ökad klarhet i begreppet kvalitet och grunden för kvalitéerna Aktiviteter: Intervju med nyckelpersoner på Folkbildningsrådet Läsa styrdokument om kvalitet Utvärdering och lärande: Genom studier av styrdokument och intervjuer ska en analys presenteras.

23 Sida 23(39) Framgångsfaktor: Offensiv folkbildning Mål: Folkhögskolan som aktiv röst i samhällspolitiska frågor med fokus på antirasism Aktiviteter: Läsa valda delar ur Wijkströms bok Delta i föreningens aktiviteter Delta i idékonferens på Nordiska folkhögskolan Planering av utåtriktade aktiviteter på skolan och i samhället Utvärdering och lärande: En kontinuitet i aktiviteter som leder till ett medvetet perspektiv i dessa frågor bland personal och deltagare som gör skolan till medvetna aktörer i samhället. Medarbetarperspektivet: Framgångsfaktor: Fortbildning Skolan har en fortbildningsansvarig som aktivt arbetar med gemensam och indivuell fortbildning. Detta redovisas längre fram i rapporten under medarbetarperspektivet. Mål: Att sammanföra de olika yrkesgrupperna bland personalen på skolan genom gemensamma aktiviteter och studiebesök i London. Aktiviteter: Sondera möjligheterna för en fortbildningsresa till London Undersöka boende, studiebesök, färdsätt, diverse aktiviteter Skapa kontakter inom vuxenpedagogiken i London Ta reda på personalens önskemål och tankar inför resan Resa till London i juni Personalen besökte bland annat Westminister Kingsway College (2 skolor Soho Center och Victoria center) där de fick träffa pedagoger, rektor och deltagare. Utvärdering och lärande: Enkät all personal Framgångsfaktor: Introduktion nyanställda Mål: Att arbeta fram en ny introduktionsplan för nyanställda Aktiviteter: Hämta information, diskutera, formulera Sammanställa insamlad information

24 Sida 24(39) Formulera rutiner för tillsvidareanställda, visstidsanställda, timanställda och vikarier Presentera förslag till nya rutiner i ledningsgruppen Utvärdering och lärande: Uppföljningssamtal med den nyanställde efter viss tid. Ekonomiperspektivet: Framgångsfaktor: Långsiktighet Mål: Att ta fram nyckeltal som är relevanta för verksamheten så att ledningen kan fatta rätt beslut Aktiviteter: Skolan har under 2014 påbörjat arbetet med nyckeltalen som ekonomer och rektorer har arbetat fram enligt nedan. andel deltagarveckor per kurstyp bruttovinst kök hyreskostnad lärartäthet total kostnad per deltagarvecka Utvärdering och lärande: Diskutera och reflektera Verksamhetens miljöarbete Övergripande miljömål för Göteborgs folkhögskola 1. Minska koldioxidutsläpp 2. Minska resursförbrukningen Detaljerade miljömål Minska koldioxid från transporter a) Under året ska tjänsteresor med egen bil uppgå till maximalt 35 % av bilresor i tjänsten 1. Förbrukning a) att minska kopiering/utskrifter med 5 % jämfört med 2013 Uppföljning av detaljerade miljömål Ökad andel användning av gas jmf med bensin/diesel. Minskad andel totalt körda km (exkl flyg) 20% jmf med Däremot fortbildningsresa till London med flyg. Andelen som kör i egen bil är fortfarande för hög (mln % osäkerhet i data än så länge pga saknad inrapportering) Totalt har antal kopior per deltagare minskat med 8%. Data måste dock analyseras varje enhet för sig då antal kopior ökat med

25 Sida 25(39) b) att minska energiförbrukningen per kvm med 5 % jmf med 2013 c) att andelen ekologisk mat ska uppgå till 35 %. Vi ska ha minst en köttfri dag/vecka i den pedagogiska matlagningen samma andel på huvudskolan och minskat på filialerna. Frågan behöver prioriteras Totalt har skolan minskat sin elförbrukning per kvm med 7,5 % jämfört med Orsaker till detta är dels att skolan successivt byter ut lampor till LEDlampor och att även korridorerna får automatiska släckningsfunktioner. En annan bidragande orsak är att skolan sagt upp kontraktet på byggnader som varit dåligt isolerade. Andelen ekologisk mat är fortsatt 31,5% vilket är samma som för Andelen i cafét är 43,7 % medan köket står för 13,1 %. Orsak är problem med att köpa ekologiskt kött och grönsaker i de kvantiteter vi använder till rimliga priser. Skolan har fortsatt köttfri måndag. Dagen är uppskattad av många deltagare då de kan få uppslag till nya recept. Den ger även ett ökande medvetande kring kopplingen mellan klimatförändringar och köttkonsumtion 2.6 Prestationer Göteborgs folkhögskola har under verksamhetsår 2014 att genomfört deltagarveckor, se tabell, en ökning mot budget (13 845) med 7,5%. Skolan har erhållit fler platser till allmän linje för deltagare som vill fortsätta studera efter genomförd studiemotiverad folkhögskolekurs (SMF), har fått ökade uppdrag i Backa (kurs måltidsbiträde/lokalvårdare) samt ökade uppdrag gällande svenskundervisning (personal Sahlgrenska) Däremot har skolan inte haft så många studerande på Sfi i Backa som budgeterat. Verksamhet Göteborgs folkhögskola 2014 VT 2014 HT 2014 HT+VT Statsbidragsberättigad verksamhet Delt dv Delt kv omf dv kv x omf = x (avr) x x = (avr) Allmän kurs, helfart ,8 100% % Allmän kurs, deltid 8 20,8 50% % 107 Utökad allm kurs 42 20,6 100% % 657 Fritidsledarutbildningen åk ,6 100% % 0 Fritidsledarutbildningen åk ,6 100% % 460

26 Sida 26(39) Fritidsledarutbildningen åk % % 359 Allmän kurs i Biskopsgården 21 20,8 100% % 416 Fokus Framtid Biskopsgården % % 105 Personlig assistent utb. Bergsjön 20 20,8 100% % 0 Pers ass Backa 14 21,6 100% % 408 Förberedande grund Biskopsgården % % 0 Kortkurser Språkundervisning Bisk/Backa % % 14 Delsumma: deltagarveckor statsbidrag Finansiering (deltagarveckor): Allmänt statsbidrag % Utökad allm kurs Summa allm statsbidrag Verksamhet allm enligt ovan Differens 0 Uppdragsutbildningar/tillfälliga uppdrag FBR Etableringskurs (nyanlända) 14 27,2 100% % 176 SFI Backa 11 24,8 50% % 0 SMF Nya Varvet och Backa % % 405 Utbildningsförvaltningen % % 0 SFI Biskopsgården 85 24,6 50% % 992 Utlandsrekryterade läkare 4 24,6 100% % 70 VIA projektet % 0 Sahlgrenska svenskaundervisning % 38 Måltidsbiträde/städ Backa % 127 Äpplet svenska undervisning % % 20 Delsumma deltagarveckor Sfi Delsumma: deltagarveckor uppdrag Totalsumma Personal Fortbildning Skolan betonar vikten av att avsätta tillräckliga resurser till fortbildning av skolans personal. En pedagog har under arbetsåret haft nedsättning 10 % för att studera till speciallärare. Skolan ser ett stort behov av att ha personal med denna kompetens då många av skolans studerande behöver stöd i studierna på grund av att de har ett neuropsykiatriskt funktionshinder som t ex dyslexi, ADHD eller Asperger-Autism. Tre personer i personalen studerar under läsåret på en 7,5 poängskurs på Linköpings universitet Folkhögskolans idé och pedagogik.