Delårsrapport mars 2014 Göteborgs folkhögskola

Transkript

1 Sida 1(17) Delårsrapport mars 2014 Göteborgs folkhögskola 1. Sammanfattning Göteborgs folkhögskola har under det första kvartalet 2014, utöver ordinarie verksamhet som innefattar en stor allmän linje, fritidsledarutbildning, personlig assistent utbildning, Sfi mm, arbetat med följande: Nya projekt/kurser Skolan har beviljats ett projekt från Skolverket. Pengarna ska främst gå till resurser till Sfi då grupperna behöver extra stöd. Etableringskurs på folkhögskola är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen till Folkbildningsrådet. I februari startade skolan upp den första kursen för nyanlända. Sfi/Grundkurs är en ny satsning för de deltagare som är på Sfi-nivå men vars mål är att efter Sfi-studierna påbörja grundskolekursen. Skolan driver på uppdrag av VGR en distansutbildning i svenska språket för utländska läkare. På uppdrag av Arbetsmarknadstorget Västra Hisingen bedrivs undervisning i svenska språket och i Meritportfölj. Under våren har skolan startat upp ett läsprojekt som bland annat innefattar högläsning på lunchrasten, författarbesök och bookcrossing. Projektperioden för Rena Lyftet (metodutveckling och utbildning av företagare från städbranschen) slutade den sista februari Då hade projektet pågått under två år med stöd från ESF. En slutkonferens genomfördes i slutet av januari och en bok om det Hälsofrämjande ledarskapet har tryckts upp och sprids nu till intresserade personer (deltagare från projektet, politiker och tjänstemän från både Göteborg stad och VGR, med flera). Lördagen den 29 mars genomfördes folkhögskolans dag /Öppet hus på huvudskolan Nya Varvet. Skolans ledning har tagit beslutet att pausa antagningen till Fritidsledarlinjen med början ht 2014 för att skapa tid och samla resurser kring att arbeta med utvecklingsfrågor med fokus på den lokala utvecklingsplanen. Efter besked om att skolan inte erhåller regionbidrag till om- och tillbyggnad av lokaler på Nya Varvet har skolan varit tvungen att hitta andra alternativ. Samtal har inletts med fastighetsägaren Källfelt byggnads AB om flytt till andra lokaler på Nya Varvsområdet. Tack vare nya uppdrag och projekt samt planerade besparingar på grund av minskat regionbidrag, prognostiserar Göteborgs folkhögskola ett noll resultat för Folkhögskolekansliet Folkhögskolekansliet har under våren fortsatt arbeta med samordnings- och utvecklingsfrågor

2 Sida 2(17) för regionens folkhögskolor. Detta har bland annat resulterat i utarbetande av ett samverkansprojekt som syftar till att anställa unga arbetssökande i regionens förvaltningar. Vidare deltar kansliet i utarbetandet av ett nytt nationellt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige. Dessutom planerar folkhögskolorna för ett omfattande IS/IT projekt tillsammans med Botaniska och Naturbruksskolorna som syftar till att ge verksamheterna tillgång till den digitala infrastruktur som verksamheterna kräver. Regionens möjligheter att använda folkhögskolorna till interna konferenser fortsätter och utvecklas. 2. Verksamheten Fritidsledarutbildningen För att skapa tid och samla resurser kring att arbeta med utvecklingsfrågor på skolans fritidsledarutbildning, med fokus på revidering av den lokala utbildningsplanen, har skolans ledning beslutat om att göra ett uppehåll i antagningen av nya deltagare till utbildningen ht En ny antagningsprocess planeras till våren Under våren 2014 har Fritidsledarutbildningen 45 studerande. Nyanlända Etableringskurs på folkhögskola är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen till Folkbildningsrådet. På skolans filial i Biskopsgården har en grupp på 15 deltagare påbörjat en folkhögskolekurs för nyanlända. Målgruppen för utbildningen är personer som omfattas av etableringsuppdraget för vissa nyanlända invandrare och som har en pågående etableringsplan. Utbildningen riktar sig främst till personer med kort utbildningsbakgrund. Sfi/Grundkurs Sfi/Grundkurs är en satsning för de deltagare som är på Sfi-nivå men vars mål är att efter Sfistudierna påbörja grundskolekursen. Sfi/Grundkurs är en förberedande kurs där deltagarna får chans att prova på att läsa de ämnen som krävs för att göra klart grundskolan men då på sfinivå. Skolverket projekt Under perioden beviljades skolan statsbidrag från Skolverket. Pengarna ska främst gå till resurser till Sfi då grupperna behöver extra stöd. Extra resurser: en studievägledare som kartlägger varje individ samt lägger upp en handlingsplan en modersmålslärare för att stötta deltagarna på sitt modersmål, då de på så vis få större förståelse för språket, en extra datorlärare för att ge deltagarna goda kunskaper inom data en heltid specialpedagog för att jobba med den gruppen kortutbildade som behöver extra stöd för att göra progression inom språkundervisningen.

3 Sida 3(17) Referensgrupp GR Studierektor för Sfi-verksamheten samt grundkursen kommer att sitta med i referensgruppen för ett EU-projektet; GRINT. Projektet ska genomföra en kartläggning i Göteborgsregionen för att kunna bedöma framsteg av utbildningsinsatser kopplade till sfi. Genom GRINT ska lärande exempel, kunskapsdelning och målgruppens egen röst ge en långsiktig och hållbar utveckling av sfi-undervisningen, både på ett pedagogiskt och organisatoriskt plan. Målet är att öka integrationen genom språket och ta tillvara på de framgångsrika metoder av sfiundervisning som finns inom regionen. Uppdragsutbildningar Svenska som främmande språk; Distansundervisning På uppdrag av VGR bedrivs en distansutbildning i svenska språket för utländska läkare. Kursen börjar på nybörjarnivå och ska vid avslutad kurs gett deltagarna motsvarande språknivå B1 enligt den Europeiska språkskalan. Svenska som främmande språk; För arbetslösa På uppdrag av Arbetsmarknadstorget Västra Hisingen bedrivs undervisning i svenska språket för de som är arbetslösa och av en eller annan anledning inte kan/får studera Sfi inom vuxenutbildningen eller hos andra utbildningsanordnare. Meritportfölj På uppdrag av Arbetsmarknadstorget Västra Hisingen bedrivs undervisning inom Meritportfölj som är en portfoliometodik uppbyggd av olika moduler där arbetsmarknad, utbildning och förmågan att lära sig kommunicera sina egna kunskaper är huvudfokus. Kursen undervisar korttidsanställda/projektanställda inom Västra Hisingen. Projekt Rena Lyftet Projektperioden för Rena Lyftet (metodutveckling och utbildning av företagare från städbranschen) slutade den sista februari Då hade projektet pågått under två år med stöd från ESF. I slutet av januari genomförde projektet sin slutkonferens. Evenemanget var välbesökt och blev mycket lyckat. Som en sista aktivitet för projektets deltagare ordnade vi en nätverksträff med två gäster. Från arbetsgivarorganisationen Almega kom en representant för att svara på frågor inom området arbetsrätt. Från Hälsan och Arbetslivet kom en psykolog och höll en föreläsning om Det svåra samtalet. Det var en väldigt uppskattad kväll från deltagarnas sida. Därutöver har projektet (författare: Ann Westermark och Karina Lindgren), som sin slutprodukt, skrivit en bok om Hälsofrämjande ledarskap. 700 böcker har tryckts upp inom ramen för projektet och som nu sprids till intresserade personer (deltagare från projektet, politiker och tjänstemän från både Göteborg stad och VGR, med flera). Backa projekt

4 Sida 4(17) Samarbetet med stadsdelen Norra Hisingen fortsätter. Norra Hisingens politiker har fastslagit att de ser samarbetet med Göteborgs folkhögskola som en varaktig verksamhet. Göteborgs folkhögskola och projektledaren från stadsdelens utvecklingsenhet Madeleine Högenberg har under våren arbetat med att göra en analys av vad som skulle vara ett ännu mer lokalt anpassat kursutbud inför läsåret 2014/2015. Till sin hjälp har Projektarbetsgruppen haft en Referensgrupp som består av medarbetare på Arbetsförmedlingen, Arbetslivscentrum, Arbetsmarknadstorget, försörjningsstöd, fältassistans med flera. De är medarbetare som möter Norra Hisingens invånare och har en god bild av deras utbildningsbehov. Referensgruppen gav flera förslag på kurser som de ser som relevanta inför nästa läsår och som nu Projektarbetsgruppen arbetar vidare med. Målet är att starta en Studiemotiverande folkhögskolekurs, en ettårig Personlig assistentutbildning och ytterligare en yrkesinriktad kurs i Backa folkets hus ht Inför det fortsatta arbetet med kursutbudet i projektet gjordes en preliminär utvärdering i februari av de kurser vi bedrivit under läsåret Läsprojektet Alla folkhögskolor i Sverige har under 2014 fått i uppdrag av folkbildningsrådet att arbeta med läsfrämjande aktiviteter eftersom undersökningar har visat att läsandet bland unga minskar. Göteborgs folkhögskola har alltid betonat värdet av läsning och har därför ett skolbibliotek med ca 8000 böcker och ett trettiotal tidskrifter. En skolbibliotekarie är anställd på halvtid i biblioteket. Följande Läsfrämjande insatser på Göteborgs folkhögskola har hittills kommit igång under vårterminen. 1. Under våren 2014 har skolan startat upp ett läsprojekt med läsforskaren Lisbeth Stenberg. Hon har fått ett forskningsanslag för "Läsning som ett medel för emancipation?". Syftet är att belysa om gemensam litteraturläsning(högläsning) och efterföljande samtal om det man läst kan spela en roll för hälsoskapande processer. Hon kommer att följa två olika gruppers arbete med detta på skolan, SMF gruppen och en Sfi D grupp. Hon hoppas också kunna se hur metoden kan utvecklas och förmedla detta vidare. Vi tänker använda korta noveller och dikter som lockar till reflektion och diskussion. 2. Bookcrossing. Vi tänker till en början köpa in 50 nya böcker som blir "vandringsböcker". I dessa böcker skriver en lärare/studerande in varför de tycker denna bok är läsvärd. Sedan läggs dessa böcker ut på olika platser på skolan. Varje person som läser en av dessa böcker kan sedan skriva något i den, t ex var hen hittade den och något om upplevelsen av att läsa boken. Sedan lägger hen ut boken någonstans på skolan till nästa läsare. Vi kommer också att skapa en facebooksida kopplad till detta där man kan se hur böckerna "vandrar". 3. Högläsning på lunchrasten. På allmän linje kommer varje klass (nio stycken) att ansvara för en högläsningsstund en gång per vecka under lunchen under 9 veckor. Dessutom kommer en "valämnesgrupp" som heter "Fördjupad svenska" och som skrivit mycket eget material under året att dramatisera/ läsa upp en del av detta material på en tematimme. Om detta slår väl ut fortsätter vi med denna aktivitet under hösten. 4. Författarbesök. På vår filial i Biskopsgården har man just genomfört två "språkveckor" och

5 Sida 5(17) bland annat bjudit in en somalisk författare. Vi kommer också att bjuda in en författare till allmän linje Nya Varvet under denna vårtermin och fortsätta med författarbesök under höstterminen. Hälsoprojekt på Göteborgs folkhögskola Göteborgs folkhögskola fortsätter arbetet med det treåriga folkhälsoprojekt vars syfte är att studerande på folkhögskolorna skall nå en bättre hälsa. Öppna pröva på aktiviteter för anställda och deltagare på skolan som genomförts under våren är t ex stavgång, Capoiera och Vilken Soppa. Intresserade studerande har över lunchen kunnat delta i en föreläsning och ett samtal om stress och mindfullness samtidigt som de bjuds på en vegetarisk soppa. Folkhögskolans dag Lördagen den 29 mars genomfördes folkhögskolans dag /Öppet hus på huvudskolan Nya Varvet. Dagen annonserades i GP under Vad händer i veckan och våra studerande satte upp affischer i sina bostadsområden. Dessutom skickades det, eller distribuerades, ut affischer till arbetsförmedlingar, bibliotek och vårdcentraler i Göteborg. Vi annonserade också på facebook. Annonsen nådde facebookanvändare och 640 av dessa klickade sig vidare till vår hemsida. Aktiviteter som erbjöds under dagen var: Information om skolan Utställningar Musikuppträdanden av vår musikinriktning Barnaktivitet Loppmarknad studerande och personal upplevde att dagen var lyckad men vi kan se en trend med vikande besöksantal av presumtiva sökanden och kommer därför att utvärdera dagen och se hur vi kan förnya upplägget så att vi når denna grupp bättre. Krishantering Ledningsgruppen har under perioden sammanträtt som Krisgrupp ett flertalt gånger i enlighet med skolans kríshanteringsplan för att hantera händelser kring en medarbetares plötsliga död. En särskild logg har upprättats för denna händelse. Ledningsgruppen här även sammanträtt som Krisgrupp för uppdatering av styrande dokument, bearbetning av avvikelserapporter samt introduktion av i ledningsgruppen nya medlemmar i krishanteringsarbetet. Lokaler Då skolan sagt upp kontrakten för Örlogsvägen 20 (byggnad 57) samt teaterlokal Durken (byggnad 85C Göteborgseskaderns plats 4) till 30 september 2014 har samtal inletts med

6 Sida 6(17) fastighetsägaren Källfelt byggnads AB om flytt till andra lokaler på Nya Varvsområdet. I denna hantering är Lars Klingener från Västfastigheter behjälplig som "intern konsult" Folkhögskolekansliet Kopplat till det samverkansavtal som slutits mellan fackliga organisationer och folkhögskoleförvaltningarna kommer en hälsogrupp att bildas. Denna hälsogrupp kommer bland annat att hantera jämställdhets-, mångfald- och diskrimineringsfrågor. Arbetet planeras starta upp under hösten 2014 och följas kontinuerligt genom samverkan 2.1 Regionfullmäktiges mål Göteborgs folkhögskola beskriver hur skolan har arbetat med målen i augustibokslutet. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Verksamheten på Göteborgs folkhögskola genomförs enligt statens mål från Folkbildningsrådet, samt mot de mål som VGRs Kulturnämnd och folkhögskolans styrelse har satt upp för verksamhetsåret. Mål och aktiviteter kommer redovisas i årsredovisningen. Göteborgs folkhögskola arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Skolan har valt att fortsätta arbeta med perspektiven verksamhet, medborgare, medarbetare och ekonomi, på grund av att skolan har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete som utgår från de perspektiven. Nedan redovisas vilka framgångsfaktorer skolan arbetar med under Mål och aktiviteter kommer att redovisas i årsredovisning Verksamhetsperspektivet: Vuxnas lärande i fokus, pedagogiska metoder för funktionshindrade Internationellt utvecklingsarbete Närmiljö som pedagogisk resurs Medborgarperspektivet: Kulturell mötesplats Interkulturell mötesplats Folkhälsa (deltagare) Antagningsprocessen Förutsättningar för kvalitet i kvalitetsarbetet Medarbetarperspektivet: Fortbildning Folkhälsa (personal)

7 Sida 7(17) Introduktionsplan nyanställda Ekonomiperspektivet Långsiktighet Ekonomiska nyckeltal 2.6 Prestationer Göteborgs folkhögskola prognostiserar under verksamhetsår 2014 att genomföra deltagarveckor, se tabell, oförändrat mot budget (13 845). Skolan har erhållit fler platser till allmän linje för deltagare som vill fortsätta studera efter genomförd studiemotiverad folkhögskolekurs (SMF) Däremot har skolan inte haft så många studerande på Sfi i Backa som budgeterat. 3. Personal Fortbildning Skolan har genomfört två gemensamma fortbildningstillfällen för personalen under jan-mars. Den 28 februari inbjöds pedagoger från alla Västra Götalands folkhögskolor till en fortbildningsdag om hur vi på folkhögskola kan underlätta studierna för deltagare med funktionsnedsättningar. Tre föreläsare bjöds in till seminarier på förmiddagen som föreläste om nedanstående ämnen och under eftermiddagen diskuterade man arbetssätt i ämnesgrupper. Om språkberget, en föreläsning kring alla delar i språket och vad det innebär när det blir fel i någon del. Föreläsare: logoped Eva-Lotta Heide. Om språkets roll i matematiklärandet. Föreläsare: Åse Hansson, Göteborgs Universitet Studievardagen för studerande med neuropsykiatriska funktionshinder. Föreläsare: Ann Simmerborn Fleischer, Högskolan i Jönköping. Den 21 mars bjöds Improverket in till skolan som genomförde mycket uppskattade improvisationsövningar med all personal. Förutom att det blev en mycket rolig eftermiddag där alla personalgrupper gjorde något gemensamt blev flera pedagoger intresserade av att använda dessa övningar i undervisningen som en metod att öva våra studerande att våga ta plats och prata inför en grupp. Fortbildning intern service/administration Personal inom avdelningarna Intern service och Administration har genomgått en utbildning i hur man hanterat besvärliga situationer under ledning av Hälsan & Arbetslivet.

8 Sida 8(17) 3.1 Lönestruktur Folkhögskolekansliet Alla förhandlingar med fackliga organisationer på förvaltningsnivå för löneöversyn 2014 är klara. Vi har i dessa gjort lönekartläggning där vi tillsammans inte kan se några osakliga löneskillnader. Vi arbetar vidare med frågan om lönekriterier för alla anställda men är inte riktigt ända framme på alla skolor.inga grupper prioriterades speciellt i löneöversynen 2013 men lärarna planeras att prioriteras under löneöversynen Folkhögskolekansliet har inte medverkat till framtagande av måltal för lönespännvidd under den tid kansliet verkat. Lönerna analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Alla befattningar på folkhögskolorna är BAS-värderade och vi har inte identifierat några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Löneutveckling Göteborgs folkhögskola 2013: Folkhögskolelärare + 2,2 %, löneökningar i intervallet kr/månad. Övriga grupper på förvaltningen + 2,6 %, löneökningar i intervallet kr/månad. 3.3 Personalvolym Månad: Personalvolym Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Göteborgs folkhögskola Aktuell månad Antal anställningar innevarande år Aktuell månad föregående år AntalAndel Antal Andel Utbildning, kultur och fritid 39 63,9% 38 61,3% Teknik, hantverkare 4 6,6% 4 6,5% Kök, städ, tvätt 4 6,6% 1 1,6% Administration 14 23,0% 19 30,6% Totalt ,0% ,0% Den aktuella personalvolymen när det gäller pedagoger motsvarar det behov som verksamheten i nuläget kräver. På grund av tillfälliga uppdrag och större Sfi verksamhet har skolan i mars 9 visstidsanställda. (10 pers per mars 2013) Avvikelsen när det gäller kök/konferens har att göra med rekrytering av 3 st timanställd personal för att minska sårbarheten vid sjukdom. Administrationen har minskat på grund av en pensionsavgång (personalsekreterare) där större delen av arbetsuppgifterna numera ligger under folkhögskolekansliet, en vakanssättning av tjänst samt att samordningstjänsterna på skolan har försvunnit. Samordnarnas arbetsuppgifter ligger numera under studierektortjänsterna.

9 Sida 9(17) 3.4 Sjukfrånvaro Månad: Sjukfrånvaro Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Göteborgs folkhögskola Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön KvinnorMän Totalt Utbildning, kultur och fritid 8,6% 3,9% 6,5% Teknik, hantverkare 68,6% 0,0% 19,4% Kök, städ, tvätt 62,5% 62,5% Administration 2,9% 16,4% 6,0% Totalt 10,3% 5,5% 8,5% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 10,3% 9,5% Män 5,5% 7,2% Totalt 8,5% 8,7% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 65,4% 46,8% Män 93,8% 65,0% Totalt 72,7% 52,6% Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,2% jämfört med fg år. Andelen långtidssjukfrånvaro har ökat till 72,7% och skolan arbetar med rehabiliteringsprocessen för att kunna erbjuda de långtidssjuka en fungerande återgång till arbetet. Ingen av de långtidssjuka är helt frånvarande utan samtliga är partiellt arbetsföra. 3.5 Bemanningsföretag Göteborgs folkhögskola anlitar inte bemanningsföretag. 5. Ekonomi För verksamhetsår 2014 prognostiseras ett noll resultat. Göteborgs folkhögskolas ekonomiska förutsättningar förändrades inför 2014 på grund av att Kulturnämnden 2013 beslutade att skolan kommer att erhålla 680 tkr mindre i regionbidrag. För att nå ett noll resultat kommer skolan att vidta följande åtgärder: Flytta verksamheten från Bergsjön ht 2014 Inte starta nya småföretagarutbildningar 2014 Vakanssätta 0,5 administrativ tjänst, vilket får till följd att skolan inte kan arbeta med

10 Sida 10(17) marknadsföring och arkiv i den omfattning som varit planerad Folkbildningsrådets har en statsbidragsmodell som bland annat innebär att stora skolor ska lämna ifrån sig deltagarveckor till mindre skolor. Göteborgs folkhögskola har fått lämna ifrån sig 33 dv ( kr) Satsningen från regeringen gällande SMF (studiemotiverande folkhögskolekurser) och extra folkhögskoleplatser till de ungdomar som fortsätter sina gymnasiestudier efter avslutad SMF kurs, fortsätter även under Skolan har under perioden fått ett preliminärt besked om 100 SMF platser och 1 352dv (ca 36 delt) till extra SMF platser. Skolan fortsätter sin försöksverksamhet med Sfi (Svenska för invandrare) och kommer att erbjuda ca 100 deltagare plats i Biskopsgården och Backa under Den 23 april kommer styrelsen att utvärdera verksamheten och ta beslut om ekonomiska förutsättningar för att permanenta Sfi utbildningen på Göteborgs folkhögskola. Under våren 2012 ansökte styrelsen om ökat regionbidrag hos Kulturnämnden pga nödvändiga anpassningar och om- och tillbyggnad av lokaler på Nya Varvet Detta gäller främst skolans teaterlokal och administrativa lokaler, kontrakt som är tillfälligt förlängda, och skolans kök och personalutrymmen. Besked om ökat regionbidrag i lokalfrågan väntades i under 2013, men skolan fick besked i frågan först i februari Eftersom beskedet var att skolan inte erhåller ökat regionbidrag till ombyggnad har ledningen varit tvungen att försöka hitta andra alternativ. Samtal har inletts med fastighetsägaren Källfelt byggnads AB om flytt till andra lokaler på Nya Varvsområdet. Skolans konferensverksamhet har minskat under flera år och skolan kan nu endast erbjuda två lokaler med grupprum för konferenser. Hur konferensverksamheten kommer att se ut i framtiden beror på vilka lokaler skolan flyttar till på Nya Varvet. 5.1 Ekonomiskt resultat Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart tkr 40 tkr Kurs och konferenser, konto 4611, motpart tkr 50 tkr Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart tkr 150 tkr Utfallet på kontot för trycksaker ligger så högt på grund av att projekt "Rena Lyftet" har tryckt upp böcker. SR05 Sammanställning RR Utförare Tillväxt o Utveckling 795 Göteborgs folkhögskola Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat

11 Sida 11(17) Utfall BudgetUtfallFörändringPrognosBudget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m.utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 6,2 5,9 5,2 20,1% 24,8 23,2 22,8 1,6 8,8% Erhållna bidrag 2,8 2,5 3,1-9,2% 10,6 9,8 12,3 0,8-13,9% Övriga intäkter 1,3 1,3 1,0 27,1% 4,8 5,0 5,0-0,2-4,1% Verksamhetens intäkter 10,4 9,8 9,3 11,0% 40,2 38,0 40,1 2,2 0,2% Personalkostnader -6,9-5,9-6,9-0,4% -28,1-26,7-27,1-1,4 3,5% Övriga kostnader -2,8-2,8-2,8 1,3% -11,7-11,0-12,2-0,8-4,0% Avskrivningar -0,1-0,1-0,1-4,3% -0,4-0,4-0,4 0,0 6,4% Verksamhetens kostnader -9,8-8,8-9,8 0,0% -40,2-38,1-39,7-2,2 1,2% Finansiella intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,6 1,0-0,5 0,0 0,0 0,4 0,0 Utfall jämfört med budget och fg års utfall Det resultatmässiga utfallet per mars har en positiv avvikelse mot föregående år med 1030 tkr. Utfallet mot budget per mars har en negativ avvikelse med 381 tkr. Avvikelsen mot budget under motsvarande period 2013 var 46 tkr. Periodens intäktsutveckling Verksamhetens intäkter är 1028 tkr högre än utfall per mars Detta beror på ökat statsbidrag till extra SMF platser på allmän linje, språkschablon, Sfi platser samt ett nytt statsbidrag till nyanlända. Jämfört med mars 2013 framgår att statsbidragets andel av intäkterna har ökat med 4 % (60%). Jämfört med budget har verksamhetens intäkter ökat med 608 tkr och beror på ökat statsbidrag i form av språkschablon, kurser för nyanlända, fler Sfi platser och intäkter för nya projekt. Periodens kostnadsutveckling

12 Sida 12(17) Verksamhetens kostnader är oförändrade jämfört med mars föregående år. Jämfört med budget per mars, har kostnaderna ökat med 988 tkr och beror främst på ökade personalkostnader till följd av fler uppdrag och projekt. Personalkostnadernas andel av kostnader per mars är 71% 2013 och I kronor räknat har personalkostnader minskat med 33 tkr. Hyreskostnadernas andel av totala kostnader är 15% 2013 och Övriga externa och interna kostnaders andel av kostnaderna är 14%. Avskrivningar har minskat med 10 tkr tkr jämfört med föregående år. Prognos I prognos 1 skrivs intäkter och kostnader upp med tkr med förväntat utfall enligt budget. Intäkter Statsbidragets intäkter ökar, som tidigare beskrivits, med tkr. Övriga intäkter ökar med 572 tkr och beror på att skolan fått nya uppdragutbildningar och projekt. Kostnader På grund av skolans ökade uppdrag kommer personalkostnaderna att öka med tkr mot budget. Övriga kostnader ökar med 693 tkr och har att göra med ökningen av uppdrag samt kostnader för omställning och flytt från lokaler på Nya Varvet. 5.3 Eget kapital Ingående eget kapital för 2014 är 609 tkr. Göteborgs folkhögskola prognostiserar ett noll resultat för år Investeringar Under 2014 ämnar skolan investera för ca 200 tkr i sin ordinarie verksamhet. Skolan har budgeterade avskrivningar på 400 tkr under 2014.

13 Sida 13(17) 6. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Göteborgs folkhögskola :55 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto 7 5 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar

14 Sida 14(17) Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 1 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar

15 Sida 15(17) Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Utfall Utfall Verksamhetens intäkter i tkr Statsbidrag Ersättning från deltagare 4 12

16 Sida 16(17) Övriga bidrag 0 33 Driftbidrag Hyresintäkter Projektintäkter EU bidrag Försäljning av övriga tjänster och material Övriga intäkter Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lokal- och fastighetskostnader inkl energi och vatten Köp av övriga tjänster och förbrukningsinventarier Totalt Utfall Utfall Anläggningstillgångar Se specifikation ANL Kortfristiga fordringar Kundfordringar Momsfordran Fordringar anställda Förutbetalda hyror Övriga kortfristiga fordringar (spec. för stora belopp) Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter (spec.för stora belopp och balanserade projektmedel) Totalt Likvida medel Likvida medel, koncernbanken Kassa Totalt Avsättningar Ing. Ing. värde värde Avsättningar (specificera) 0 0 Totalt 0 0

17 Sida 17(17) Utfall Utfall Långfristiga skulder Ingående upptagna regionlån 0 0 Årets regionlån 0 0 Årets amortering 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms Personalskulder Övriga kortfristiga skulder (spec för stora belopp) Förutbetalda intäkter, upplupna kostnader, (spec. för stora belopp och balanserade projektmedel) Totalt