Årsredovisning Sida 1(66) !Ange förvaltning/bolag. Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Diarienummer XXX XX-ÅÅÅÅ

Transkript

1 Sida 1(66) Årsredovisning 2013 Göteborgs folkhögskola 2013 (Uppföljning 2013) Rapporten skapad av Birgitta Andersson, Rapportstatus: Preliminär

2 Sida 2(66) 1. Sammanfattning och slutsats Göteborgs folkhögskola har haft en mycket positiv utveckling med ökad omsättning och ett positiv resultat för verksamhetsåret Detta har sin orsak i, att de statliga uppdragen där folkhögskolan i nära samverkan med Arbetsförmedlingen, startat ett flertal Studiemotiverande folkhögskolekurser samt i och med detta också erhållit ca 33 extra studieplatser till skolans allmänna linje för att kunna erbjuda en fortsättning för de som så önskat med studier på gymnasienivå. Vi har också fördubblat antagning till våra SFI-utbildningar samt inom detta område beviljats extra resurser från Skolverket för att ytterligare utveckla metod och pedagogik i vår SFIundervisning. I början av hösten genomförde Skolinspektionen en granskning av vår SFIverksamhet och detta gav ett utfall med bästa resultat. Stadsdelen Norra Hisingen har i nära samverkan med Göteborgs folkhögskola startat ett projekt för att möta deras behov av ett kunskapslyft för invånarna i stadsdelen. Projektet utgår från ett folkhälsoperspektiv och startade i augusti med tre parallella utbildningsinsatser med personlig assistent, SFI och SMF för ungdomar. Detta projekt kommer att fortsatt pågå också under Vi har också under detta år haft ett kontinuerligt pågående kvalitetsarbete där all personal är engagerad. I detta arbete arbetar vi med de framgångfaktorer som valts ut för året i en process med ständiga förbättringar. Vi har fortsatt utveckla vår hemsida och grafiska profil för att öka tillgängligheten och skapa ett intresse och engagemang för folkhögskolan och våra utbildningar. Vi arbetar också gemensamt i ett allt tätare samarbete med de övriga folkhögskolorna inom VGR inom marknadsföringsområdet med representation på utbildningsmässor, bokmässan och genom de studerandeambassadörer vi utbildar och som tar en aktiv del i detta praktiska arbete med att nå våra medborgare och presumtiva deltagare. Folkhögskolekansli Folkhögskolekansliet har under året bildats med start den 1 februari då tf förvaltningschef tillsattes. En plan för arbetet med bildandet av den gemensamma organisationen skapades av rektorsgruppen som består av rektorer för de sju regionsägda folkhögskolorna. Denna rektorsgrupp har utgjort ledningsgrupp för arbetet under hela Ett gränssnitt som hanterar uppgiftsfördelning mellan skola och kansli har upprättats samt därefter andra dokument som en följd av gränssnittsdokumentet. Det gemensamma kansliet består nu av 400 % tjänst som hanterar ledning, ekonomi, samverkan, IS/IT, och HR. Kansliet har sitt säte i Vänersborg och arbetar med gemensamma folkhögskolefrågor inom ramen för sitt uppdrag. Folkhögskolekansliet finns organisatoriskt under regionutvecklingsnämnden och rapporterar till utförarstyrelserna för de sju folkhögskolorna.

3 Sida 3(66) 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Nedan redovisas Göteborgs folkhögskolas övergripande uppdrag från staten, Kulturnämnden och styrelsen och aktiviteter kopplat till dessa. Statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Verksamheter inom följande områden utgör i särskild hög grad motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden och alla människors lika värde 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar 3. Den demografiska utmaningen 4. Det livslånga lärandet 5. Kulturen 6. Tillgänglighet och möjligheter för personer med funktionshinder 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Regionalt uppdrag (Kulturnämnden Västra Götalandsregionen) Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar att vara en viktig aktör på vuxenutbildningens område. Genom att utveckla sin särart som folkbildare är skolorna en aktiv part i utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Utbudet av kurser beslutas av respektive skola, men folkhögskolorna har ett gemensamt ansvar att rikta sig till hela regionen. Folkhögskolorna prioriterar särskilt deltagare med låg formell utbildning och personer som står långt från arbetsmarknaden Utdrag ur Regionalt uppdrag för Göteborgs folkhögskola Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser. Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas

4 Sida 4(66) delaktighet i verksamheten. I det regionala uppdraget har Göteborgs folkhögskola ett särskilt ansvar att fortsätta det interkulturella utvecklingsarbetet inom folkhögskolepedagogiken. En viktig del i detta är utvecklingen av ett system för validering av såväl utbildnings- som yrkeserfarenhet. Göteborgs folkhögskola ska ta initiativ till att stödja kompetensutvecklingen för småföretag i regionen. Utifrån det regionala uppdraget har följande strategiska mål och indikatorer överenskommits mellan kulturnämnden och Göteborgs Folkhögskola för perioden : Mål 1 Skolan som mötesplats Skolan vill vara en mötesplats för interkulturalitet och verka för att kursdeltagare såväl som andra deltagare i arrangemang på skolan skall erbjudas aktiviteter som tillvaratar interkulturaliteten i någon form på denna mötesplats. Indikator: a) Antal arrangemang som genomförs av Göteborgs folkhögskola eller i samverkan med Göteborgs folkhögskola under året. Svar: 17 Exempel: Öppet hus i Biskopsgården FOKUSframtid spridningskonferens för personal inom Arbetsmarknadsenheter Göteborgs stad och Folkhögskolor Språkcafé i samarbete med Biblioteket i Biskopsgården Vårväderstorgets dag i samarbete med företagsföreningen kring Våderstorget Under året har fritidsledarutbildningen genomfört ett arrangemang/konferens i möte med motsvarande utbildning på Skarpnäcks folkhögskola. Programmet innehöll två delar där föreningen Jämt i skolan stod för innehåll med fokus på jämställdhet och MBU (Människan bakom uniformen) hade en del kring det projekt man bedriver i Göteborgs stad. Göteborgs folkhögskola driver sedan många år ett vänskolesamarbete tillsammans med tre andra folkhögskolor i Göteborgsområdet och 4 folkhögskolor i Tanzania. Skolans lärare har under året arbetat för att stärka och förnya samarbetet med vår

5 Sida 5(66) vänskola och återuppta det utbyte vi under många år bedrivit. Den 14 november genomförde allmän linjen en halv temadag där vi berättade om detta arbete. I samarbete med stadsdelen Norra Hisingen har skolan under höstterminen startat upp ett utbildnings- och folkhälsoprojekt i Backa. Den 21 oktober hade skolan en officiell invigning av projektet med bland annat sångframträdanden och teaterföreställning av generationsteatern på Backa Folkets Hus där verksamheten är förlagd. se vidare under Medborgarperspektivet: Kulturell och interkulturell mötesplats Mål 2 Skolan som förändrare Skolan vill vara och är en utbildare med hög kvalité. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare på mycket olika nivåer från grundskolekompetens till eftergymnasial utbildning och småföretagarutbildningar. Indikator: a) Antal deltagare som uppnår sina mål och är nöjda eller mycket nöjda med kursen. Frågan har i april besvarats i FB kvalitets enkäten av 126 deltagare (av totalt 211, exklusive SFI, SMF och projekt), med hjälp av nedanstående frågor: Jag är nöjd med utbildningen. 1 Håller inte alls med 2% 2 9% 3 49% 4 Håller helt med 34% obesvarade 6% Deltagarnas egna mål, två av frågorna: Jag har fått de kunskaper som jag trodde jag skulle få. 1 Håller inte alls med 4% 2 13%

6 Sida 6(66) 3 39% 4 Håller helt med 37% obesvarade 7% Studierna på folkhögskolan har varit meningsfulla (bra) för mig. 1 Håller inte alls med 2% 2 9% 3 36% 4 Håller helt med 45% obesvarade 8% Mål 3 Skolan som socialiserare Skolan vill arbeta med medborgarnas delaktighet i samhället och demokratin genom att stärka föreningarna i civilsamhället. Indikator: a) Antal föreningar som skolan samverkar med och/eller utbildar Svar: 16 Måldokument Göteborgs folkhögskolas styrelse: Göteborgs folkhögskolas styrelse har arbetat fram ett måldokument där de vill att skolan under mandatperioden ska fokusera på följande områden: Kvalitet Mål: Skolans kvalitetsmål är att vara en kreativ miljö för kritiskt tänkande och kunskap. Aktiviteter:

7 Sida 7(66) Systematisk uppföljning av de studerande God hållbar arbetsmiljö för personal och studerande Stärka studerandedemokratin och uppmuntra kritiskt tänkande Följa studeranderättslig standard Under 2013 har systematiskt uppföljning av studerande gjorts. - Antalet avhopp och dess orsak Allmän linje Nya Varvet och Biskopsgården: Antal studerande under läsåret 2012/2013: 178 pers Antal avbrott: 31 (17%) Orsaker till avbrott: Klar med studierna 1 3% Flytt 4 13% Graviditet / Barnledighet Ekonomiska problem /jobb Socialt svår situation 3 10% 3 10% 4 13% Psykisk ohälsa 6 19% Medicinska problem 1 3% Ej studiemotiverad 2 6% Kriminalitet 1 3% Hög frånvaro 4 13% Okänd orsak 2 6% % (Vid ansökan av förstärkningsbidraget hade ca 54 studerande någon form av medicinskt eller neuropsykiatriskt funktionshinder på allmän linje) Fritidsledarutbildningen:

8 Sida 8(66) Antal studerande under 2013: 75 pers Antal avbrott under 2013: 2 (3%) Orsaker till avbrott: personliga skäl - Vart de studerande tar vägen efter utbildningen (uppföljning med enkät) Allmän linje Nya Varvet: Vårterminen 2013 avslutade 45 personer sina studier i åk 2 och 3 på allmän linje. Vart tog dom vägen? Arbetar 17 38% Praktikplats 1 2% Studerar på Universitet eller Högskola 12 27% Studerar på Komvux/Folkhögskola 2 4% (teaterlinje) Bor utomlands 3 7% Arbetssökande 3 7% Föräldralediga 3 7% Vet ej 4 9% Total % Fritidsledarutbildningen Dec 2012 tog 24 deltagare examen. Undersökningen "Vart tog dom vägen" gjordes under vt kvinnor och 13 män gick ut med fullständiga intyg 2 kvinnor och 3 män med interimsintyg (interimsintyg innebär att någon delkurs inom utbildningen ej är genomförd eller icke godkänd).

9 Sida 9(66) 21 personer svarade på enkäten Vart tog dom vägen? Studerar 1 5% Fritidsassistent 7 33% Fritidsledare 5 24% Behandlingsassistent 1 5% Barnskötare 1 5% Arbetssökande 5 24% Sjukskriven 1 5% Total 21100% - Antalet ärenden i studeranderättsliga rådet Svar: 0 Tillgänglighet Mål: Göteborgs folkhögskola ska strategiskt synliggöra att skolan är en lättillgänglig mötesplats för studerande, föreningar och småföretagare i Göteborg och Västra Götaland. Aktivitet: Göra skolan känd (marknadsföring, visa på resultat, goda exempel) Vara en mötesplats för föreningar, småföretagare och medborgare i närområdet Under 2013 ska att vara en mötesplats följas upp: - Antal möten och deltagare Antal möten: 41 träffar

10 Sida 10(66) Antal deltagare: 318 deltagare Delaktighet Mål: Skolan ska vara stärkande och utvecklande för individen och samhället. Integration En skola för alla Finnas i förorter Göra medborgaren delaktig i samhället Som företagare (stärka företagen) Som föreningsmedlem (stärka föreningar) Under 2013 har delaktigheten från företagare, föreningar följts upp med hur många som är berörda. Svar: 114 All verksamhet på skolan inriktas i enlighet med dessa syften, uppdrag och mål och skolan har följande aktiviteter: Basutbildningar för korttidsutbildade på grundskole- och gymnasienivå (allmän kurs på Nya Varvet, i Biskopsgården) Ledarutbildningar (fritidsledarutbildning, föreningskurser, småföretagarutbildningar) Integrerade kurser för funktionshindrade Kurser för långtidssjukskrivna Kurser för långtidsarbetslösa Utbildning för personlig assistent (i Bergsjön och Backa) Utvecklingsprojekt inom Folkhälsa ESF projekt ("Rena Lyftet" för småföretagare inom städbranschen) Projekt Fokusframtid - SFI med meritportfölj SFI (i Biskopsgården och Backa)

11 Sida 11(66) Projekt Skolverket (utveckla SFI)

12 Sida 12(66) 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Göteborgs folkhögskola erbjuder folkbildning, grundskole- och gymnasiekompetens på en stor allmän linje med ett flertal inriktningar att välja bland, SFI-undervisning, yrkesinriktade utbildningar såsom personlig assistent och fritidsledare, samt utbildningar för småföretagare och föreningar. Detta tillsammans med en rad kulturaktiviteter inom musik, teater och bildskapande, föreläsningar, interkulturella café och litterära mötesplatser ger en stor bredd i det folkhögskolan erbjuder medborgarna i området.

13 Sida 13(66) 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Göteborgs folkhögskola arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under Medborgarperspektivet har skolan under året arbetat med följande. Framgångsfaktor: Kulturell mötesplats Mål vt: Öka det kulturella utbudet på skolan för både personal och deltagare. Öka samarbetet kring olika kulturella arrangemang mellan skolans olika enheter. Aktiviteter: Tagit fram förslag till aktiviteter och förslag till besök av externa utövare. Inventerat intresset för deltagande hos pedagoger och deltagare på skolan. Författarbesök och musikframföranden har genomfört. Framförande av det vi kallar för små publika förställningar inom varje ämne. Planerat inför framtida aktiviteter som poetryslam och folkhögskolefestival. Mål ht: Bredda och stärka engagemanget och medvetenheten för kulturlivet inom Göteborgs folkhögskola, internt och externt för både deltagare och personal. Aktiviteter: Samverkansträffar/aktiviteter i samverkansprojektet "Folkbildning och kultur" med Västarvet och Kultursekretariatet. Fler aktiviteter planeras för att genomföras under Framgångsfaktor: Interkulturell mötesplats Mål vt: Skapa fler interkulturella mötesplatser på folkhögskolan. Aktiviteter: Öppet hus i Biskopsgården Använt Biskopsgårdens interkulturella profil som en resurs på specialveckorna. (ex anordna, med hjälp av deltagare, kurs i spanska eller somaliska, kunskap om länderna, Sveriges roll i dessa länder mm) Ökat samarbetet med de lokala föreningarna. Deltagare från grund i Biskopsgården har besökt deltagare på allmän linje på Nya Varvet och Personlig assistentutbildningen i Bergsjön Samarbetat med biblioteket i Biskopsgården kring föreläsningar/författarbesök. Deltagarna i Biskopsgården har lyssnat på Johannes Anyuru och Theodor Kallifatides. Anordnat sångstunder för SFI deltagare i samarbete med Svenska kyrkan för att lära

14 Sida 14(66) deltagarna mer svenska genom sången. Anordnat en gemensam friluftsdag/idrottsdag med deltagare från skolans alla kurser. Lama Pema från Tibet har besökt skolans allmänna linje på en halv temadag. Mål ht: Att skolan ska ta tillvara på deltagarnas resurser och att ett utbyte mellan deltagare, personal och allmänhet sker kontinuerligt. Aktiviteter: Studiegrupper (på modersmål) och kunskapsveckor. Specialvecka med interkulturellt innehåll Höstterminen 2013 Framgångsfaktor: Folkhälsa (deltagare) Mål: Folkhälsoperspektivet ska genomsyra verksamheten på Göteborgs folkhögskola. Aktiviteter: Utrönat hur vi i det dagliga pedagogiska arbetet kan ta upp dessa frågeställningar om hälsa. Arrangerat en uppstartsdag om vårt folkhälsoarbete på skolan. Inventerat vad som redan görs på skolan (en halvdag med pedagogerna). Erbjudit (icke schemalagda) öppna hälsofrämjande aktiviteter för deltagare och personal. Genomfört en drogtemadag på allmän linje Nya Varvet. Framgångsfaktor: Antagningsprocessen Mål: Utveckla och förbättra antagningsprocessen till gagn för både sökande och personalens arbetsbelastning. Aktiviteter: Kartläggning - på vilket sätt kommunicerar vi, vad kommunicerar vi och vad efterfrågar de sökande till skolans utbildningar. Ta fram förslag på förändringar Testa förändringar under vårterminens antagning 2014 Utvärdera i augusti 2014

15 Sida 15(66) Framgångsfaktor: Förutsättningar för kvalitet i kvalitetsarbete Mål: Förtydligade förutsättningar för kvalitetsarbete Aktiviteter: Läsa in, begrunda och utreda vad det finns för formuleringar och skrivelser kring kvalitetsarbete hos Folkbildningsrådet, Skolverket med flera. Redovisa detta för all personal vt 2014.

16 Sida 16(66) 3.2 Insatser för kommunikation Tillsammans med VGR:s alla folkhögskolor finns en grupp kallad FIG där en gemensam marknadsplan tas fram för året. Detta för att effektivisera och samla kunskap inom området. Detta arbete har i år inneburit egen monter på Bokmässan i Göteborg, en gemensam manifestation och aktvitet i centrala Göteborg på folkhögskolans dag, utbildning för skolornas studerande ambassadörer och ett arbete mellan tre av våra folkhögskolor som har samverkat runt framtagandet av nya hemsidor. Under 2013 har skolans hemsida byggts om och flyttats över till plattformen episerver 6. Därmed har tillgängligheten och sökmotoroptimeringen förbättrats samtidigt som hemsidan fått ett modernare och mer lättnavigerat utseende. En ny broschyr samt informationsmaterial har tagits fram som bygger på regionens grafiska profil men också knyter an till hemsidan. Skolans profil kommer i och med denna enhetlighet att stärkas. Fortbildningsinsatser inom området har skett inom tillgänglighetsanpassning av webb samt lätt läst för att producera texter med hög läsförståelse till allmänheten. Göteborgs folkhögskola har också under året funnits med på utbildningsmässor i området och genomfört ett antal presentationer på flera arbetsförmedlingar, samt kontinuerligt tagit emot studiebesök av ett flertal både grupper och enskilda med intresse att studera på folkhögskola. Göteborgs folkhögskola har under året köpt in ett informationssystem med bildskärm som monterats i entrén på huvudbyggnaden, Nya Varvet. Grupp-SMS används frekvent för snabb information till deltagare och personal. Folkhögskolekansli De sju regionsägda folkhögskolorna har en gemensamt antagen marknadsföringsplan som hanterar det övergripande marknadsföringsarbetet. Vid upprättandet av denna plan skapades en gemensam marknadsföringsgrupp som arbetar med att förverkliga planens intentioner. Varje skola arbetar lokalt med kommunikationsinsatser till de personer som är lokalt förankrade. Det kan vara lokala politiker, tjänstemän och potentiella deltagare. Dessa insatser har som mål att marknadsföra och informera om den verksamheten specifikt. Detta sker i traditionella medier, sociala medier samt personliga möten. Alla skolor samarbetar även kring större kommunikationsinsatser som har syftet att få ut folkhögskola som begrepp och utbildningsform. Detta sker t.ex. på folkhögskolans dag, bokmässan och gemensamma annonser i t.ex. Cupé. Vi utbildar varje år 4-8 deltagare på varje skola till ambassadörer för våra folkhögskolor. Dessa är sedan med och arrangerar gemensamma insatser samt finns med på lokala mässor, studiebesök på skolorna osv.

17 Sida 17(66) 3.3 Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering Under ämnet och rubriken "genus" arbetar fritidsledarutbildningen kontinuerligt med frågorna som har med jämställdhet att göra. Våra studerande har under året fått undervisning kring och mött representanter för olika grupper, som arbetar med frågorna utifrån könsperspektivet. Kursråd och elevkår För att kunna ge våra studerande möjlighet att påverka sin utbildning och arbetsmiljön på skolan har vi på huvudskolan på Nya Varvet sedan många år ett kursråd som träffar rektor och studierektorer en gång per månad. Då tar klassrepresentanterna upp synpunkter från klasserna och lämnar förslag på förbättringar. Glädjande nog har våra studerande under läsåret bildat en egen elevkår. För att stödja detta initiativ har skolan erbjudit och genomfört en kurs i föreningsteknik för dess styrelse. Vid vårterminens slut genomför skolan olika utvärderingar bland annat genom att allmänna linjens deltagare samlas klassvis och diskuterar och sammanställer klassens synpunkter på en rad olika frågor. Två klassrepresentanter per grupp diskuterar och utvärderar sedan läsåret under en heldag tillsammans med studierektor och lärarrepresentant. Vid utvärderingarna uttrycker de studerande på allmän linje överlag att de är mycket nöjda med lärarnas engagemang och undervisningsskicklighet. Bättre Hälsa Göteborgs folkhögskola arbetar på olika sätt för att bidra till att förbättra hälsan hos våra studerande. Det treåriga folkhälsoprojekt Göteborgs folkhögskola varit med och initierat tillsammans med Västra Götalands Bildningsförbund för att studerande på folkhögskolorna i Västra Götaland ska nå en bättre hälsa har nu beviljats av Folkhälsokommittén. En pedagog på skolan kommer att samordna skolans insatser i projektet och arbetar också med friskvård på skolans samtliga SMF-kurser. En arbetsgrupp där representanter för olika linjer på skolan finns samlade har under hösten börjat arbeta med dessa frågor. Denna ingår också i skolans kvalitetsarbete. Följande aktiviteter har genomförts under höstterminen. En uppstartsdag för folkhälsoarbetet för alla skolornas rektorer tillsammans med pedagoger som ska leda arbetet på skolorna. En fortbildningsdag för all personal med hälsa som fokus. Ett personalmöte där vi inventerat vad vi kan göra och vad vi behöver för fortbildning för att kunna bedriva detta arbete på ett bra sätt på vår folkhögskola. En drogtemadag för allmänna linjen Öppna pröva på aktiviteter för anställda och deltagare på skolan t ex dans och cirkelgymnastik. Sammanställt en enkät till våra studerande om deras hälsa som använts på våra kurser i Backa under höstterminen 2013.

18 Sida 18(66) Mångfald Inom projektet för stadsdelen Norra Hisingen startade vi i höst en Sfi med meritportfölj och praktik enligt den modell vi håller på att utveckla i Biskopsgården. Detta för att öka möjligheterna för boende på Hisingen med utländsk bakgrund att utbilda sig och få en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Vid antagning till allmän linje eftersträvas en mångfald i deltagargruppen. Som ett led i detta arbete inbjöds i mars studerande som läst på allmän linje grundskolenivå i Biskopsgården att besöka allmän linje gymnasienivå på huvudskolan Nya Varvet. De informerades om möjligheter till vidare studier på skolan och fick då träffa studerande på Nya Varvet som tidigare studerat på vår filial i Biskopsgården. Som ett led i arbetet med att vara en skola för mångfald arrangerade Göteborgs folkhögskola och Folkhögskolan i Angered en fortbildningsdag på Nordiska folkhögskolan i Kungälv för alla pedagoger i GIF (Göteborgsfolkhögskolornas intresseförening) den 13 augusti. Temat var interkulturell pedagogik och inbjuden föreläsare var Kenneth Ritzen från Kista folkhögskola. Under dagen fick de 143 deltagarna också möjlighet att utbyta erfarenheter i tvärgrupper vilket var mycket givande och uppskattat. Ett av skolans uppdrag från regionen är att verka i förort. Skolan lämnade därför i mars in en projektansökan till Västra Götalands Bildningsförbund och Folkhälsokommittén där vi ansökte om att stödja föreningsverksamhet i förorter som Bergsjön. Enligt statistiska underlag föreligger det betydande skillnader inom Göteborgsområdet avseende hälsosituationen. Skillnaderna överensstämmer dåligt med målen i Västra Götalands folkhälsopolitiska policy. Skolan genomförde en förstudie under 2012 för att ge ett bra underlag för en ansökan om ett folkhälsofrämjande projekt i stadsdelen Bergsjön i Göteborg. Vår ambition var att utifrån medborgarnas egna beskrivningar av hälsosituationen och sina egna önskningar om förändringar undersöka hur vi kunde arbeta hälsofrämjande i detta område. En slutsats av förstudien som har lämnats till Folkhälsokommittén är att det behövs långsiktiga insatser som med fördel kan drivas av de i stadsdelen redan etablerade föreningarna. Genom att utveckla föreningsarbetet hoppas vi nå många boende i Bergsjön. Tyvärr har skolan ännu inte fått något besked från Folkhälsokommittén angående beviljande av denna projektansökan. Saraföreningen : Saraföreningen för internationellt folkbildningsarbete bildades på Göteborgs folkhögskola 2005 och är en ideell förening med medlemmar bland personal och studerande. I föreningens styrelse sitter också personal och studerande vid skolan. En central uppgift för föreningen är kontakten med Göteborgs folkhögskolas vänskola Arnautoglu FDC i Dar se Salaam, Tanzania. Genom åren har föreningen haft ett pedagogiskt utbyte med vänskolan, bl a i form av seminarier, i Tanzania och Sverige, och också bidragit till projekt där vänskolan fått medel att utöka sin outreach-verksamhet för att nå människor på landsbygden. Under hösten 2013 höll Saraföreningen en temadag för alla studerande med information om Tanzania och vänskolan.

19 Sida 19(66) 4. Verksamhets-/Processperspektivet Göteborgs folkhögskola har fortsatt en stor verksamhet och möter ca 500 medborgare i långa kurser under verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs helt i enlighet med uppdrag från staten, kulturnämnden och skolans egen styrelse. Detta innebär utbildningar på grundskole- och gymnasienivå med ett flertal tillval inom såväl musik, projekt, college och naturvetenskaplig inriktning. Tillsammans med detta genomförs en ledarskapsutbildning till Fritidsledare under 5 terminer med rubriken fritid i storstad. Yrkesinriktad utbildning till personlig assistent har genomförts på två platser i Göteborg, i Bergsjön och Backa. SFI undervisningen har utvecklats genom särskilt projekt med inriktning SFI med meritportfölj och samtidigt utökats under året till att omfatta drygt 90 utbildningsplatser. Främst ungdomar mellan år har nåtts för studiemotiverande folkhögskolekurser och här har under året genomförts 5 grupper. Dessa deltagare har också kunnat erbjudas fortsatta gymnasiestudier på folkhögskolans allmänna linje. Detta har möjliggjort genom extra resurser från staten där Göteborgs folkhögskola erhållit ca 33 nya studieplatser. Allmän linje Allmän linje har ett fortsatt högt söktryck med ca tre sökande per plats. Utöver detta har 29 av de 60 studerande som slutfört sina studier på Studiemotiverande folkhögskolekurser under 2013 sedan fortsatt på allmän linje på de utökat antal platser skolan beviljats av folkbildningsrådet. Allmän linje har därför under budgetåret 2013 haft fler platser än normalt (ca 157) En trend lärarrådet ser är att vi bland annat på grund av SMF-kurserna får yngre studerande som har dålig erfarenhet av sin tidigare skolgång, är mindre självständiga i sina studier och mer instrumentella i sin syn på skola och utbildning. Under läsåret har vi därför satsat mycket på att ge de studerande som behöver extra resurser bland annat i form av utökad tid med elevassistenter och lärare. Under året har allmän linje genomfört ett antal temadagar. Bland annat en temadag om Manipulation, en temadag om Droger, och en temadag om Finland som avslutades med att olika grupper som arbetat ihop under dagen läste dikter för varandra. Under vårterminen planerade och genomförde också collegeklassen en miljötemadag om Fair Trade. Under vårens specialvecka reste ca trettio av allmänna linjens studerande tillsammans med en

20 Sida 20(66) grupp lärare på två olika studieresor, en grupp reste till Krakow och en grupp till Istanbul. Under läsåret har vi i den pedagogiska matlagningen, där alla studerande gör en arbetsvecka i köket tillsammans med vår hushållslärare, infört köttfri måndag. Något som har emottagits väl av våra studerande. Nytt omdömessystem Sveriges folkhögskolor har från och med höstterminen 2013 ändrat sitt omdömessystem så att de 4 skalstegen ändras till 7. Folkbildningsrådet tillsatte hösten 2012 en arbetsgrupp på 4 personer som skulle utarbeta kriterier för omdömet Mycket God och God. Tidigare har det bara funnits kriterier för omdömet Utmärkt. Gruppen leddes av Gösta Hassel, före detta rektorn på Katrinebergs folkhögskola, och Göteborgs folkhögskola som var en av de tre skolor som valdes att delta i arbetsgruppen representerades av Eva Lindgren. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete under vårterminen 2013 och lämnade sina förslag till kriterier till Folkbildningsrådet. Dessa förslag mottogs väl av Folkbildningsrådet och kriterierna trädde ikraft HT Den 9 oktober deltog skolan med 7 pedagoger på en fortbildningsdag på Ljungskile Folkhögskola om de nya kriterierna och har sedan implementerat de nya kriterierna i lärarrådet. Studiemotiverande folkhögskolekurser Skolan har under arbetsåret genomfört 5 Studiemotiverande folkhögskolekurser. 48 % av de studerande som slutfört sina studier på SMF kurserna har fortsatt studera på allmän linje under Fritidsledarutbildningen Göteborgs folkhögskolas Fritidsledarutbildning, en fem terminer lång eftergymnasial utbildning som erbjuder yrkesutbildning för administrativ och pedagogisk verksamhet inom kommuner, organisationer, institutioner och företag. Under året har 75 elever studerat på Fritidsledarutbildningen. Filialen i Biskopsgården Verksamheten på filialen i Biskopsgården bedrivs i nya mer kostnadseffektivare och tillgänglighetsanpassade lokaler vid Vårväderstorget. Under året har skolan genomfört en allmän linje på grundskolenivå (20 delt), tre grupper som studerar SFI (78 delt ht). Grupperna är nivåbaserade, en grupp med sfi C-nivå och en grupp sfi D-nivå samt en grupp som studerade i projektet Fokusframtid. Med start i januari 2013 genomfördes ett nytt projekt i Biskopsgården, FOKUSframtid Sfi och meritportfölj, i samarbete med Göteborgs stad vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen och Meritea (Validering i Väst) och Regionala utvecklingsnämnden VGR. Projektet

21 Sida 21(66) avslutades under hösten med en spridningskonferens. Filialen i Bergsjön Under året har skolan genomfört en yrkesutbildning för personliga assistenter. Samtliga deltagare som avslutade sin utbildning under våren fick arbete. Söktrycket till yrkesutbildningen var så högt att skolan valde att starta en ny utbildningsgrupp även under hösten. Projekt Backa I Backa startade i augusti ett nytt projekt i nära samarbete med stadsdelen Norra Hisingen. En av utbildningarna är en Sfi-kurs på C och D-nivå där konceptet Meritportfölj har integrerats i kursen. Skolan startade även här en personlig assistent utbildning och en SMF kurs för ungdomar eftersom söktrycket var stort. Småföretagarutbildningen Våga bygga vidare Under våren genomförde skolan en Våga bygga vidare utvecklingskurs på distans under temat personlig effektivitet. Kursen hade 15 deltagare och under kursens gång hade man 3 gemensamma träffar samt en individuell träff (kursledning och deltagare). Kursen var mycket uppskattad av deltagare, deltagarna kom till insikt om hur det kan arbeta med sig själva och sin organisation. Som alltid ger träffarna en möjlighet att utbyta erfarenheter mellan företagarna. Under hösten 2013 har skolan haft två parallella utbildningsgruppen, en grupp Våga bygga vidare och en föreningskurs. Våga bygga vidare-gruppen bestod av 19 företagare som genomförde en distanskurs med fyra gemensamma träffar samt en avslutande enskild träff med handledarna. Utvärderingen från utbildningen säger att deltagarna blir mer fokuserade på sitt företagande, de får motivation att på lång sikt jobba mot att expandera. Vid kursens slut har de en handlingsplan med en tydlig vision för sitt fortsatta företagande. Föreningskurs Föreningskursen riktide sig till två föreningar (5 deltagare och 3 träffar respektive 9 deltagare och 4 träffar). Föreningskursen innehöll inslag av både styrelseutveckling men också affärstänk för att utveckla den ekonomiska sidan av föreningen. ESF projekt "Rena lyftet" Göteborgs folkhögskola är projektägare till ett ESF-projekt som heter Rena Lyftet. Projektet startades den 1 mars 2012 och kommer att avslutas den sista februari Under 2013 har

22 Sida 22(66) projektet genomfört metodutveckling och utbildning av företagare från städbranschen i två utbildningsgrupper. Utbildningen var en termin lång och under vårterminen hade vi 10 företag och 20 deltagare i utbildningen. Under höstterminen deltog 20 företag och ca 40 deltagare. Av deltagarna i projektet har 65% varit kvinnor och 33% män. Intern service och konferensverksamhet Intern service utgör teknisk-praktisk stödfunktion för skolan. I avdelningens operativa ansvar ingår IT/telefoni, caféverksamhet, vaktmästeri, fastighets- och lokalfrågor inkluderat städ och säkerhet, samt utveckling och administration av vissa interna IT-baserade stödsystem. Under 2013 har konferensverksamheten åter införlivats med Intern service vilket bland annat har inneburit att vaktmästeriet och receptionen på Nya Varvet aktivt blivit delaktiga i arbetet med konferenserna tex genom mottagning av gäster, förberedelse av eftermiddagsfika samt avplockning och låsning. En annan orsak är att vi haft en del långtidssjukrivningar i teamet vilket nödvändiggjort ett fungerande backupsystem för varandra. Vi har därför aktivt arbetat med att olika befattningshavare lärt sig övriga team-medlemmars jobb. En effekt är ett mindre sårbart system eftersom olika personer kan gå in och täcka upp för varandra. Under 2013 har skolan haft 193 konferenser med sammanlagt personer. 88% av konferenserna är interna inom VGR. Administrationen Administrationen består av en administrativ chef som är personalansvarig för administratörer och ekonomi- och personalenheten på skolan. Skolan tillhandahåller ekonomiservice till samtliga regionens folkhögskolor med ett utvidgat uppdrag för Fristads fhsk, Grebbestads fhsk och Agnesbergs fhsk. Från och med den 1 augusti har den samlade ekonomiservicen flyttats till folkhögskolornas kansli medan de utvidgade uppdragen för Fristads fhsk och Agnesbergs fhsk finns kvar på skolan. Profileringsbidrag Göteborgs folkhögskolas personal genomför varje år flera olika utvecklingsprojekt. Personalen lämnar in ansökningar om vilka projekt de vill driva under arbetsåret och vilka medel de behöver för att kunna genomföra projekten.två av de projekt som beviljades år 2013 fokuserar på att öka personalens kunskaper om olika funktionsvariationer och hur vi kan utveckla undervisningen och tillse att de studerande har tillgång till olika hjälpmedel som underlättar deras studier. Bland annat har vi börjat använda I-pads i undervisningen för de studerande som har dyslexi. Dessa projekt kommer att fortsätta under vårterminen 2014 och redovisas vid vårterminens slut. Utvecklings- och profileringsbidraget har också till viss del använts till utvecklingsprojekt inom kvalitetsarbetet. Folkhögskolekansliet Folkhögskolekansliet arbetar aktivt med att finna synergier mellan skolorna för att på så sätt

23 Sida 23(66) effektivisera de verksamhetsprocesser som skolornas arbete nyttjar. Detta har under 2013 fått som resultat att man beslutat om en gemensam växellösning för alla skolor. Denna växel kommer skolorna efter hand att succesivt gå över till. På så sätt ges möjlighet till effektivare och bättre service inom detta område. Under senare delen av året och början av 2014 arbetar en grupp med att kartlägga verksamhetsprocesser kopplat till deltagarnas väg genom våra skolor. Från det att deltagaren först får kontakt med skolan till dess att hen lämnar skolan. Arbetet syftar till att finna gemensamma lösningar och handlingssätt för att på så sätt effektivisera och kvalitetssäkra skolornas hantering av olika system. Under året har ett gemensamt gränssnittsdokument tagits fram som hanterar förhållandet mellan skolan och kansliet. I det dokumentet klargörs fördelningen mellan skolornas uppdrag och kansliets kring en rad uppgifter. Detta dokument är fortsatt levande och utvecklas och korrigeras för att stödja den verksamhet som skolorna driver och utvecklar.

24 Sida 24(66) 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Göteborgs folkhögskola arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under Verksamhetsperspektivet har skolan arbetat med följande: Framgångsfaktor: Deltagaren i centrum Mål: Skolan ska ha ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt till hur man kan använda Facebook i den pedagogiska verksamheten. Aktiviteter: Arbetat fram ett utkast till rekommendationer för användning av Facebook i den pedagogiska verksamheten och presenterat detta för all personal. Framgångsfaktor: Vuxnas lärande i fokus Mål: Utveckla metodiken på Gbg fhsk och formulera kunskapssynen. Aktiviteter: Träffat metodiklektorer från olika skolsystem. Auskulterat hos kollegor. Deltagit i Mimers årliga konferens om folkbildningsforskning. Införskaffat och läst metodiklitteratur. Diskuterat vår kunskapssyn på Göteborgs folkhögskola och vad den innebär. Diskuterat vilka metoder vi använder i vardagen och utvecklat detta resonemang. Framgångsfaktor: Internationellt utvecklingsarbete Mål: Utveckla skolans internationella arbete Aktiviteter: Studiecirklar om Tanzania Vänskolesamarbete Föreläsare Jonas Ewald, freds- och utvecklingsforskning vid Linnéuniversitet Temadag Rättvisedagen, allmän linje Föreläsning av Dem Collektiv rättvisemärkta kläder. Fryshusets projekt Vara, Vilja, Kunna. Ett projekt som skall inspirera unga somalier till olika aktiviteter.

25 Sida 25(66) Framgångsfaktor: Närområdet som pedagogisk resurs Mål: Skapa ett koncept och en metod för att kunna använda närområdet som pedagogisk resurs. Aktiviteter: Inventerat på vad sätt närområdet kan användas som en pedagogisk resurs (natur, historia, arkitektur, befolkning, teknik mm) Påbörjat arbetet med att göra en vandringsled till platser där intressanta saker finns ur ovanstående aspekter, påbörjat arbetet med att göra en folder för respektive kunskapsfält Påbörjat arbetet med att författa presentationer av ett antal objekt (med hjälp av Wikispaces) samt påbörjat en pedagogisk bearbetning av de olika objekten. Arbetat för att kunna knyta Biskopsgården till Nya Varvet på ett självklarare sätt ("Två sidor av älven" eller Två sidor om bron") Genomfört en studieresa till Stockholm och besökt Freinetskola och Historiska museet för en ökad omvärldskunskap i utvecklingsprojektet. Framgångsfaktor: Vuxnas lärande i fokus (höstterminen) Mål: Att förbättra studiemöjligheterna för studerande med olika funktionsnedsättningar Aktiviteter: 1. Möten var fjärde vecka i profileringsgruppen + arbete under kvalitetsarbetestid. 2. Instudering av facklitteratur. Utbyte och reflektion. 3. Fortbildning för arbetsgruppen. 4. Seminarier av arbetsgruppen för all personal. Baserat på arbetsgruppens fortbildning och inläsning av facklitteratur. 5. Utveckla det specialpedagogiska arbetet med ipads. 6. Formulera en lathund. 7. Skapa rutiner, för bra handlande vid t.ex. panikångestattacker hos deltagare. 8. Rådfråga deltagare. Vad anser de? Vilka behov upplever de? Folkhögskolekansliet : Ekonomgruppen (som består av alla ekonomer på de regionägda folkhögskolorna) har tillsammans med rektorsgruppen under hösten diskuterat vilka gemensamma nyckeltal som skolorna skulle kunna använda under Målet med nyckeltalen är att kunna kartlägga och göra jämförelser mellan skolorna och samtidigt få en bra bild av olika kostnader och resultat på en gemensam övergripande nivå. Arbetet med kartläggningen av skolornas verksamhetsprocesser har som mål att skapa samordningsvinster kring licenser, mindre antal olika system, mer verksamhetsanpassade system samt en kunskapsbank kring dessa som är likadan på alla skolor.

26 Sida 26(66) 4.4 Prestationer Göteborgs folkhögskola har under verksamhetsår 2013 att genomfört deltagarveckor, se tabell, en ökning mot budget (11 290) med 22 %. Avvikelsen beror främst på de extra gymnasieplatserna från Folkbildningsrådet riktat till fortsättare på studiemotiverade folkhögskolekurser (SMF), samt fler SMF kurser och SFI kurser. Analyslänkar Verksamhet 2013 Gbg fhsk../../userfiles/1/documents/1929_2173_b1d11.xls

27 Sida 27(66) 4.5 Miljömål Skolan har en miljöledningsgrupp. Den har, med avstamp i regionens miljöarbete, tagit fram förslag till miljömål för 2013 som sedan beslutats av ledningsgruppen. Detaljerade miljömål 2013 Resultat Hur 1. Minska koldioxid från transporter Under året skall tjänsteresor med egen bil Nej - 38 % av bilresor i tjänst uppgå till maximalt 35% av bilresor i tjänsten * Förenkla rutinerna för tjänsteresor 2. Förbrukning: a) att minska kopiering/utskrifter med 5% jämfört med 2012 b) att minska energiförbrukningen per kvm med 5% jmf 2012 Nej - + 3% på skolhuset och detta är per deltagarvecka Ja - jan - nov 2012 jmfr med jan-nov 2013 Minus 8% el per deltagarvecka på skolhuset * Mer arbeten skickas digitalt * Påminnelser på arbetslagsmöten och kursråd * Utskriftsbegränsning fr.o.m. VT-13 * Be alla kollegor att i sin signatur på mejlen uppmana till att inte skriva ut mejl i onödan * Fortsatt egna ansträngningar genom att: successivt byta ut till LEDlampor släcka lampor i rum som inte används använda fjärrbrytare

28 Sida 28(66) använda timers på kaffebryggare c) att andelen ekologisk mat skall uppgå till 35%. Vi skall ha minst en köttfri dag/vecka i den pedagogiska matlagningen Ja - en köttfri dag/vecka sen början på höst- terminen Nej - 32 % Diskussioner med kökets personal för att uppnå detta miljömål Kommentar: Antalet deltagarveckor har ökat mycket under året och det är därför vi redovisar per deltagarvecka eftersom utfallet annars skulle vara missvisande. Redovisningen avser skolhuset på Nya Varvet.

29 Sida 29(66) 5. Medarbetarperspektivet En medarbetarenkät har genomförts under Denna gång var enkäten gemensam för alla verksamheter i Västra Götalandsregionen. Medarbetarenkätens resultat på förvaltningsnivå beskriver en organisation som fungerar bra och har god prestationsnivå. Vi har förbättringsområden inom framförallt målkvalité för folkhögskolorna, samtidigt ser vi att de andra områden som enkäten omfattar har godkända eller bra resultat. Medarbetarna upplever sig ha bra arbetstakt, god delaktighet, god effektivitet, gott socialt klimat, få bra återkoppling och har ett lärande arbete. Våra medarbetare upplever sig vidare ha tillfredsställande ledarskap och ser behovet av att arbeta vidare för att bibehålla ett gott arbetsklimat. Göteborgs folkhögskola har tagit del av verksamhetens enskilda resultat i medarbetarenkäten, som kommer att bearbetas vidare under 2014 i arbetslagen och leda fram till en handlingsplan inom skolans förbättringsområden.

30 Sida 30(66) 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Göteborgs folkhögskola arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under medarbetarperspektivet har skolan arbetat med följande framgångsfaktorer: Framgångsfaktor: Relationer Mål: Att ha ett fungerande samarbete mellan de olika grupperna inom intern service år 2014 Aktiviteter: Identifierat problem och möjligheter som kan dyka upp vid flytt och ombyggnad 2013/2014 för vaktmästeri, reception, café/kök, konferens. Redovisat förslag till aktiviteter för att åtgärda och förebygga problem Framgångsfaktor: Introduktion av nyanställda (höstterminen) Mål: Att arbeta fram en ny introduktionsplan för nyanställda Aktiviteter planeras under 2014 Skolans Pedagogiska styrgrupp har ansvaret för personalens fortbildning Framgångsfaktor: Fortbildning Mål: Göteborgs folkhögskola ska avsätta resurser till fortbildning för att tillgodose att skolans personal behärskar de kunskaper som skolan behöver. Har en beredskap att möta nya grupper studerande Säkra skolans identitet inom folkbildning Aktiviteter: Gemensam och enskild fortbildning Intern och extern fortbildning Planering av fortbildningsresa för all personal Skolan betonar vikten av att avsätta tillräckliga resurser till fortbildning av skolans personal för att tillgodose att personalen behärskar de kunskaper som behövs för att ha en beredskap att möta nya grupper studerande och säkra skolans identitet inom folkbildning. Under året 2013 har all personal på skolan deltagit i enskild extern fortbildning och gemensam fortbildning genomförd på skolan. De anställda som deltagit i enskild fortbildning sprider sedan sina kunskaper vidare till berörd personal på våra Fortbildning om Fortbildningstillfällen som vi

31 Sida 31(66) har ca två gånger per termin. En av skolans pedagoger har haft nedsättning 10 % under två år för att utbilda sig till Studieoch yrkesvägledare. När hon vårterminen 2013 var klar med sin utbildning avsatte skolan en 20-procentig tjänst för att våra studerande ska ha tillgång till studie- och yrkeslivsorientering av en person som är väl insatt i folkhögskolans studiesystem och kan ge god information om vidare studier och fortsatt yrkesliv. Som en del av statsbidraget får alla folkhögskolor medel av Folkbildningsrådet för att utveckla sin verksamhet. Göteborgs folkhögskola tillämpar ett ansökningsförfarande där olika grupper på skolan får möjlighet att få tid och resurser till valda utvecklingsprojekt. En arbetsgrupp har under våren arbetat med att framställa ett digitalt studiematerial om skolans närmiljö, historiskt, kulturellt och naturvetenskapligt som kommer att finnas internt på wikispaces. Under personaldagarna i juni presenterades en del av materialet för all personal. Vi ser att detta kommer att bli mycket användbart i undervisningen och att de studerande kommer att vara delaktiga i att utveckla materialet ytterligare vilket är ett av syftena med projektet. Vi har också haft en grupp som har arbetat med att utveckla dyslexiundervisningen på skolan och bland annat genomfördes en fortbildningsdag med gästföreläsare Maria Melin för skolans svensklärare. Ett resultat av detta projekt är att skolan hart köpt in I-Pads för att studerande som har behov ska kunna använda dessa i undervisningen. Under personaldagarna i juni fick pedagogerna fortbildning i hur I-Pads kan användas i undervisningen. Göteborgs folkhögskola har ett regionalt fortbildningsansvar på uppdrag från Folkbildningsrådet. Under vårterminen genomförde vi två mycket uppskattade fortbildningsdagar för folkhögskolorna i Västra Götaland. Att utveckla arbetsformerna i engelska för dyslektiker med Malin Holmberg från Läs- och Skrivforum vid vuxenutbildningen i Kungälv och Träning och kompensation hur underlättar vi studierna för deltagare med dyslexi? med IT-bibliotekarie Maria Melin, Göteborgs Stadsbibliotek och Clara Hyldgaard, Göteborgs folkhögskola. Under höstterminen bjöd skolans engelsklärare in till ett pedagogiskt knytkalas för engelsklärare på folkhögskolorna. Skolan har också uppmärksammat behovet hos personalen att lära mer om hur våra studerande påverkas av internet och hur och vad de kommunicerar på nätet. Den 15 mars inbjöds Ingrid Lindell till ett seminarium för hela skolans personal. Som ett led i arbetet med att vara en skola för mångfald arrangerade Göteborgs folkhögskola och Folkhögskolan i Angered en fortbildningsdag på Nordiska folkhögskolan i Kungälv för alla pedagoger i GIF (Göteborgsfolkhögskolornas intresseförening) den 13 augusti. Temat var interkulturell pedagogik och inbjuden föreläsare var Kenneth Ritzen från Kista folkhögskola. Under dagen fick de 143 deltagarna också möjlighet att utbyta erfarenheter i tvärgrupper vilket var mycket uppskattat.

32 Sida 32(66) 5.3 Personalstruktur Verksamheten bedrivs inom utbildningssektorn. Personalgruppen inom utbildning, kultur, fritid blir därmed naturligt den sysselsättningsmässigt dominerande. 60% av personalen räknas entydigt till denna grupp. Med beaktande av att det inom administrativa personalgruppen också finns personal i vars tjänster det delvis ingår vissa pedagogiskt inriktade arbetsuppgifter blir den verkliga andelen sysselsatta inom utbildningssektorn något större. Inom administrationen ryms också ekonomitjänster som förvaltningen utför åt andra folkhögskolorna inom VGR. Personalstrukturen visar inga förändringar över tid. Därtill bidrar den mycket ringa personalomsättningen samt verksamhetens relativa stabilitet. Emellertid ökar personalens medelålder hela tiden då det inte heller kan ske någon omfattande nyrekrytering. Vid oförändrad verksamhetsvolym kommer ett rekryteringsbehov, att uppstå till följd av pensionsavgångar. Tillgången på personal med rätt kompetens förutses inom vissa lärarkategorier kunna bli ett problem när nyrekrytering blir aktuell.

33 Sida 33(66) 5.4 Personalvolym I december 2013 sysselsätter Göteborgs folkhögskola 58 månadsavlönade medarbetare. 44 av dessa är tillsvidareanställda och 14 är visstidsanställda. Jämfört med föregående årsskifte är det en ökning med 1 tillsvidareanställd och 7 visstidsanställda. Räknat i årsanställda motsvarar antalet anställda cirka 53 årsanställda. Jämfört med föregående år är det en ökning med nära 6 årsanställda. Ökningen utgörs uteslutande av visstidsanställda medarbetare, anställda för tidsbegränsade projekt. Ett sådant projekt är Sfi-undervisning, som under 2014 kommer att utvärderas innan beslut tas om ett eventuellt permanentande. Den aktuella personalvolymen motsvarar det behov som verksamheten erfordrar i förhållande till planerad verksamhet, samt erforderlig lärartäthet, såväl långsiktig som temporär. Förvaltningen har för närvarande en person med ofrivillig deltidstjänst. I detta fall har medarbetaren erbjudits en tidsbegränsad utökning av tjänsten upp till heltid. När det gäller anställda med tidsbegränsade tjänster så är förvaltningens mål att i möjligaste mån erbjuda även dessa personer heltidstjänst under respektive anställningsperiod.

34 Sida 34(66) 5.5 Sjukfrånvaro Efter flera år med sjunkande sjukfrånvaro ändrades tendensen under Det var framförallt under årets första tre månader som i synnerhet korttidssjukfrånvaron ökade markant. Effekten av den ökningen visade sig sedan i de sammanlagda sjukfrånvarotalen sett över hela året. Detta trots att korttidssjukfrånvaron, efter den inledande puckeln, sjönk till en lägre nivå resterande tid under Korttidssjukfrånvaron kom att uppgå till 2,2%, vilket var en kraftig ökning jämfört med de närmast föregående åren, vars tal låg på en synnerligen låg nivå. Mätt i antalet sjukdagar per anställd uppgick korttidssjukfrånvaron till 5,5 dagar, vilket bedöms vara en hanterbar nivå för förvaltningen. Långtidssjukfrånvaron uppgick till 5,3%, vilket motsvarar 2,7 årsanställda. Det var en ökning med en årsanställd sedan föregående år. Rehabiliteringsåtgärder genomförs för samtliga långtidssjuka. Totalt uppgick sjukfrånvaron till 7,5%. Trots att långtidssjukfrånvaron ökade i absoluta tal så minskade dess andel av den totala sjukfrånvaron från 83% till 70%. Detta förklaras av att korttidssjukfrånvaron relativt sett ökade så pass mycket mera än långtidssjukfrånvaron.