Växa som vuxen. Arvika Bibliotek som stöd i unga vuxnas utveckling. Projektrapport av Mikael Johansson, Arvika Bibliotek

Transkript

1 Växa som vuxen Arvika Bibliotek som stöd i unga vuxnas utveckling Ett projekt under perioden 12 september maj 2012 Projektrapport av Mikael Johansson, Arvika Bibliotek

2 Bakgrund Inom Arvika kommuns avdelning Försörjning och lärande pågick under 2011 två projekt som syftade till att stärka unga vuxnas möjligheter att gå från bidragsberoende till egen försörjning. Aktivitetsprogrammet vände sig till arbetslösa ungdomar och invandrare som uppbär försörjningsstöd. Inom detta program erbjöds en kombination av praktik, utbildning, omvärldskunskap, vägledning och personlig utveckling. I samordningsförbundet Finsam (ett samarbete mellan Arvika och Eda kommuner) pågick ett projekt riktat mot unga vuxna i åldern år. Detta program vände sig till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och har social problematik eller psykisk ohälsa. I mars 2011 fanns 30 unga vuxna inskrivna vid Aktivitetsprogrammet och 10 stycken i Finsam. Aktivitetsprogrammets kurslängd var 16 veckor, Finsams utbildning löpte under längre tid. Idé, ansökan Katarina Kristoffersson, chef på Arvika Bibliotek, började under vårvintern 2011 fundera på hur vi på biblioteket, med vår informations- och kulturkompetens, kunde bidra till utbildningsinsatserna inom de två projekten ovan genom att anordna kurser riktade mot unga vuxna som befinner sig i olika försörjningsinsatser. Förslagsvis genom kurser i informationssökning och IT, men också genom att läsa och diskutera skönlitteratur i läsecirklar. Vi tänkte vidare på hur biblioteket, genom att samarbeta med redan inarbetade projekt i kommunen, kunde nå grupper av medborgare som idag inte är självkara biblioteksbesökare och som i många fall saknar kunskap om bibliotekets resurser och tjänster. Ett sådant samarbete skulle dessutom kunna öppna för fler möjligheter till samverkan med avdelningar i kommunens verksamhet som tidigare inte varit självklara. Att arbeta med utbildning av unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden är en viktig del i bibliotekets demokratiska målsättning. Det kan t.ex. gälla att ge redskap för att söka information och inhämta samhällsinformation, men också att öka den digitala kunskapen och delaktigheten. Vi hade på Arvika Bibliotek under våren 2011 börjat arbeta aktivt med insatser i den nationella IT-kampanjen Digidel 2013, bl. a genom att regelbundet anordna IT-hörnor för de som vill lära sig att kunna ta tillvara möjligheterna som Internet erbjuder. Projektet Växa som vuxen kan också ses som en del i Digidel Initiativet att starta ett projekt på Arvika Bibliotek med kurser riktade mot unga vuxna tedde sig alltså självklar och idén förankrades hos enhetscheferna för kommunens Enhet för ekonomiskt bistånd och Arbetsmarknadsenheten. En projektansökan skickades till Svensk Biblioteksförening den 24 mars 2011 och ett ekonomiskt projektstöd beviljades.

3 Syfte, mål Det övergripande syftet med projektet Växa som vuxen var att medverka till att stärka unga vuxnas möjligheter att gå från bidragsberoende till egen försörjning. Att ge de som befinner sig i olika försörjningsinsatser möjlighet att växa som individer/medborgare genom att erbjuda ett informellt lärande. Att få dem att använda det öppna och demokratiska biblioteket som mötesplats och/eller kunskapskanal. För Arvika Biblioteks del innebar projektet också möjligheter att utveckla ett samarbete med de enheter i kommunen som arbetar med projekt riktade mot unga vuxna. Vidare innebar projektet att Arvika Bibliotek kunde utforma en metod för använda bibliotekets resurser i utbildning av unga vuxna. Att bibliotekets personal, lokaler, medier och kompetenser utnyttjades för att få dessa i många fall biblioteksovana grupper att upptäcka det moderna bibliotekets möjligheter till personlig utveckling. Ett uttalat mål för projektet var också att den kunskap och de resurser som finns på Arvika Bibliotek, ska bidra till det övergripande målet för Försörjning och Lärandes arbete med unga vuxna. Planering Innan projektstart etablerade Arvika Bibliotek ett samarbete med Enheten för ekonomiskt bistånd och Arbetsmarknadsenheten i Arvika kommun för att nå de unga vuxna som projektet riktades mot. Genom samarbetet ville vi på biblioteket också utarbeta en metod för att lyfta in bibliotekets informations- och kulturkompetens i de båda enheternas utbildning av unga vuxna. Samarbetet vidareutvecklades genom att en styrgrupp för projektet bildades. Styrgruppen bestod av personal från Försörjning och lärande och Arvika Bibliotek. Övergripande studieplan för kurserna på Arvika Bibliotek utarbetades genom förslag från projektledaren för utbildningsinsatserna, förslag som sedan förankrades hos personal från Försörjning och lärande. Denna studieplan var medvetet ganska öppet och generellt formulerad, bl.a. för att ge utrymme för förändringar utifrån kursdeltagarnas kunskaper och erfarenheter. Men också för att ge plats för eventuella spin-off effekter, t.ex. genom att liknande utbildningar kunde erbjudas andra målgrupper/medborgare som befann sig i någon av kommunens sociala insatser (vilket också gjordes då personal från biblioteket deltog som utbildare på några kurser vid Arvika Näringslivscenter). Med i planeringen fanns också tankar på att projektet kunde ge upphov till ytterligare utbildningar som gav deltagarna fördjupade kunskaper. Exempel på detta var eget skrivande i bloggar eller i skrivarakurser. Redan under de inledande planeringsmötena beslutades att inskrivningen till de olika utbildningar och kurser som projektet erbjöd skulle vara helt frivillig från de deltagandes sida. Alla i styrgruppen var överens om att ett intresse måste finnas hos de medverkande för att kunna genomföra utbildningar på ett bra sätt. Vidare beslutades att löpande inskrivning till projektets olika delkurser skulle tillämpas. De som deltog i utbildningarna kunde alltså börja någon av kurserna när som helst. Och även sluta när som helst. Många gjorde också det på grund av att de fick praktikplats, började andra utbildningar eller av andra skäl.

4 Genomförande, arbetssätt Utbildningarna på Arvika Bibliotek skedde genom träffar/lektioner en gång per vecka under två till tre timmar per tillfälle. Kurstillfällena innehöll dels allmänna genomgångar och arbetsuppgifter till de deltagande, men också individuell handledning. Den individuella handledningen skedde mest under ordinarie lektionstid, men möjlighet till handledning enskilt efter lektionernas slut fanns också. Rekryteringen till kurserna gjordes helt och hållet av arbetsmarknadsenheterna i Arvika kommun (AME). På biblioteket fördes en närvarolista, men all frånvaroanmälan gjordes till AME. De grupper som deltog i utbildningarna kan på flera sätt betecknas som svåra (som grupper betraktade). Många deltagare fick förhinder p.g.a. sjukdom eller att de hade fått en praktikplats. Flera hade svårigheter att ta sig upp på morgonen och komma i tid. Rädsla för förändringar, obehag inför nya platser eller nya människor och andra psyko-sociala problem fanns också. Frånvaron var därför ganska hög hos vissa och många ändringar av de deltagarnamn som anmäldes till kurserna skedde. Detta var vi på biblioteket dock förberedda på från AME, vilket gjorde att vi hade ett ganska avspänt förhållande till att grupperna hela tiden förändrades och att frånvaron stundtals var hög. När det gällde kompetensen hos de deltagande, var grupperna ibland ojämna. Flera deltagare saknade gymnasiekompetens och IT-kunskaperna var mycket olika. De utbildningsinsatser som genomfördes på Arvika Bibliotek bestod av fyra delkurser: IT och Sociala medier Bibliotekets resurser Samhällsinformation och Informationssökning Skönlitteratur De olika kursernas innehåll överlappade ofta varandra och mycket av innehållet togs upp vid flera tillfällen. Detta skedde dels för att medvetet repetera vissa moment, men också för att visst innehåll av naturliga skäl hörde hemma under fler rubriker. Att läsa e-böcker togs t.ex. upp ur olika aspekter under alla delkurserna. Nedan beskrivs i sammanfattning vad som togs upp i de olika delkurserna. IT och Sociala medier I detta moment använde vi oss av webb-kursen delning.nu som grundmaterial i utbildningen. Att använda denna lärplattform, med tio olika moment som kan följas steg för steg, var ett mycket bra sätt att känna av vilken kompetens de deltagande hade vad gäller IT. Och eftersom delning.nu i sig är ett socialt nätverk, var det också ett bra sätt att lära känna varandra i gruppen genom att vi kunde knyta kontakter även virtuellt. De olika kursmomenten i delning.nu varvades med kompletterande gemomgångar och uppgifter, och även ibland med individuell handledning för de som behövde och ville. De tio momenten i delning.nu är: Ning Facebook Twitter Bloggar Wikipedia Flickr och Youtube Google

5 Spotify RSS och Nyheter Bibliotekshemsidor Bibliotekets resurser Denna delkurs tog upp de olika resurser, tjänster, medier m.m. som finns på Arvika Bibliotek. Vår ambition var dock att inte bara presentera, utan framför allt att låta deltagarna använda de olika resurserna praktiskt. Tonvikten låg på att använda och lära ut e-tjänster och e-resurser. Mycket i denna kurs var okänt för de flesta av deltagarna. Några visste inte att biblioteket lånar ut DVD-filmer och många visste inte att t.ex. Playstation- och PC-spel finns för utlån. Samma sak med tillgång till flera av databaserna och möjligheten att låna e-musik, e-böcker och läsplattor. Praktiska övningar (som att t.ex. leta fram en novell, föra över den till läsplatta och sedan läsa den), varvades med övningsuppgifter (som t.ex. att hitta information via bibliotekets webb) och genomgångar. Det som togs upp i denna kurs var: Det fysiska biblioteket: lokalen, böckernas placering, tidningar och tidskrifter, utlåningsautomater, datorer, ljudböcker, talböcker, DVD-filmer, spel (tv-, pc-, tv-, konsol), lättlästa böcker, storstil m.m. Kopiering, skanning, fax etc. Arrangemang på biblioteket: författarbesök, föredrag, kurser m.m. Trådlöst Internet Webbplatsen bibliotekvarmland.se : söka i katalogen, låna om medier, reservera etc. Databaser: ArtikelSök, Mediearkivet, PressText, NE, Alex, Global Grant, Landguiden m.fl. Vilka databaser som kan nås via fjärr-inloggning, vilka som kan användas endast i biblioteket. Mediejukeboxen Släktforskningsresurser och -databaser (endast översiktligt) En genomgång av e-böcker på nätet (vilka olika format som finns, var och hur man kan söka fram gratis e-böcker respektive e-böcker att köpa eller låna) Nedladdning av e-böcker och e-ljudböcker via bibliotekets tjänster. Överföring mellan olika enheter, vad är strömmande media etc. Hur läsplattor och ipads fungerar (med mycket praktiska övningar) Nedladdning till smarta telefoner, appar m.m. Egen nedladdning av mp3-böcker via TPB Samhällsinformation och Informationssökning Vi lever i ett samhälle som ställer allt större krav på enskilda individer att själva ta reda på och förvalata information. Utgångspunkten i detta kursmoment var att försöka ge redskap för att kunna fungera bättre i ett sådant samhälle. Vi tog bl.a. upp och gjorde praktiska övningar som handlade om hur att hitta information från myndigheter, fylla i e-formulär och söka bättre med Google. Uppgifter gavs också där deltagarna fick fundera på vilket som är det bästa sättet att söka information i olika tänkta situationer: via telefon, brev, mejl, sökmotor på Internet, fråga på biblioteket, fråga en bekant eller på annat sätt. Konkreta övningsuppgifter med exempel ur livet gjordes också. De kunde vara av typen: du har fått parkeringsböter, leta upp den blankett för Bestridande av parkeringsanmärkning som finns på nätet. Var finns blanketten? Hur fyller jag i den?

6 Det som togs upp i denna delkurs var bland annat: Politik och samhälle: hitta information från kommun, regering, riksdag och myndigheter: Media: hur hitta tidningar och andra medier på nätet. Är de gratis eller nås de via betaldatabaser? Service: hur hitta information och kontaktuppgifter som rör sjukvård, post, bank m.m. Bilprovningen: att boka tid online Konsumentupplysning: att hitta och läsa tester, jämförelser etc. Juridik: hur hitta bra information och hjälp Att söka bostad och jobb via nätet Söka jobb och bostad i Norge EU-information Visa hur man kan söka med Google på olika sätt. Ge exempel på hur sökningen kan göras bättre. Visa och använda de många Google-tjänster som finns, t.ex. Nyheter, Kalender, Kartor, Översätt, Scholar, Alerts, Reader. Skönlitteratur Att läsa och diskutera skönlitteratur kan ge en förståelse för den egna livssituationen och bidra till den personliga utvecklingen. I detta kursmoment läste vi framför allt på traditionellt sätt, men det fanns även möjlighet att läsa e-böcker och lyssna på ljudböcker. Information gavs om de olika sätt att läsa som finns idag och som ger förutsättningar även för de som inte kan läsa tryckt text att ta del av läsupplevelser. Vi läste korta prosatexter som vi sedan diskuterade i läsecirkel-form. Här märktes tydligt en ovana att diskutera texter och samtalen fick ofta styras av kursledaren. Troligen hade det varit lättare att diskutera om vi hade lyckats välja texter som väckt större igenkännande och identifikation hos deltagarna. Ett kompendium användes i vilket kurslerdaren samlat exempel på olika typer av poetiska texter och olika sätt att skriva lyrik (exempel på rimmad vers, prosapoetiska texter, fri vers och experimentell dikt). Dessa olika texter diskuterades tillsammans och även en övning med spontanskrivning" av poesi gjordes. I detta moment använde vi även professionella författare vid två tillfällen. Maja Hjertzell ledde olika skrivövningar under en lektion. Avsikten med dessa övningar var framför allt att få deltagarna att våga försöka skriva på olika sätt. Även förtattaren Ismael Ataria besökte oss under en lektion. Han berättade då om sitt eget skrivande och vi kunde fråga och diskutera med honom om författaryrket. Vi engagerade även Ismael Ataria för en inspirerande dikt- och musikföreställning i biblioteket då han läste dikter och två vänner till honom framförde sång och musik. En lektion ägnades åt att diskutera berättande, symboler, mening m.m. utifrån Star Wars. Maria Johansson höll i detta.

7 Resultat Av de ca. 50 personer som var inskrivna i något av kommunens två åtgärdsprogram under tiden för projektet, anmäldes 23 st. till bibliotekets kurser. De deltagande var i åldern år, med några undantag då vi mot slutet av projektet även tog in ett par äldre deltagare. Till de första kurserna, som hölls 2 gånger i veckan, anmäldes deltagare. Efter drygt halva projekttiden, när antalet deltagare vid varje kurstillfälle minskade till 3 stycken, ändrade vi till ett kurstillfälle per vecka. Totalt 48 kurstillfällen har hållits under projekttiden. Att inskrivning till kurserna gjordes löpande innebar att många förändringar skedde när det gällde deltagare i kurserna. Detta kunde bl.a. ske när någon fick praktikplats eller började en annan utbildning. Bland de som deltog i kurserna var närvaron ganska låg på vissa håll, vilket ofta berodde på sjukdom eller psyko-sociala problem. Det kunde alltså stundtals vara ganska rörigt beträffande vem som gått vilket kursmoment och mycket tid fick läggas på att låta de som missat ett kurstillfälle komma ikapp. Trots detta var det positivt med den löpande inskrivningen, det gjorde att kurserna levde och de uppfattades av de flesta deltagare som otvungna och icke-skolmässiga. Av de 23 deltagare som anmäldes till bibliotekets kurser, gick 17 st. någon av de delkurser som hölls (9 kvinnor och 8 män). Av kursdeltagarna var 5 st. närvarande vid 7-10 lektionstillfällen, 4 deltagare var närvarande vid tillfällen. Den som var närvarande vid 14 tillfällen kan sägas ha gått färdigt bibliotekets utbildning. Vid slutet av projekttiden gjordes en enkät som besvarades av 5 st. deltagare. Enkäten kan alltså inte sägas vara statistiskt giltig, men visar ändå på en del intressanta resultat. På en 1-5-skala (1=dåligt, 5=bra) ges betyg 3-5 för kursmomenten IT och Sociala medier, Samhällsinformation och Informationssökning och Bibliotekets resurser. Momentet Skönlitteratur fick betyg mellan 1-5. På frågan Hur ofta brukade du vara på biblioteket innan denna kurs och hur ofta är du där nu (alltså förutom själva kurstillfällena) visar alla svar att deltagarna gick oftare på biblioteket sedan de började bibliotekets utbildning. De som tidigare var där ibland, hade ökat sina besök till ganska ofta och de som var där ganska ofta hade ökat till jätteofta. Frågan Är det något du upptäckt på biblioteket, som du inte tidigare kände till, besvarades bl.a. med: Mediejukeboxen, att man kan låna e-böcker och låna läsplatta, att det finns x-boxspel, att det finns så många dvd-filmer, trådlöst internet.

8 Sammanfattning, utvärdering De svårigheter som upplevdes från bibliotekets sida, handlade fr.a. om att deltagargrupperna ofta var svåra att hantera (som grupper betraktade). Omsättningen på deltagare i grupperna var hög, kompetenserna var ofta mycket olika, alla hade inte gymnasiekompetens, frånvaron var hög hos vissa, några deltagare hade psyko- sociala problem. Trots det som nämns ovan, var det ändå positivt att vi på biblioteket, med stöd från AME, kunde hantera den löpande inskrivningen och de ibland röriga grupperna. Flera deltagare värdesatte att kurstillfällena på biblioteket inte var så formella och inte liknade en vanlig skola. Att vi på biblioteket inte hade något krav på närvaro bidrog också till detta. Stor framgångsfaktor var också att deltagarna deltog frivilligt och anmäldes till kurserna utifrån intresse. Att vi på biblioteket lyckades bedriva ett informellt lärande under lektionerna var en faktor som bidrog till att de flesta deltagare trivdes under kurstiden. Många deltagare uppskattade att genomgångar varvades med praktiska övningar. Flera av deltagare bidrog också aktivt i de olika momenten genom att hjälpa varandra och även genom att lära kursledaren mycket (fr.a. om TV-spel, spel-konsoller och liknande). Flera deltagare har beskrivit att de trivdes i och kände sig välkomna i bibliotekets lokaler, vilket också enkätsvaren visar. Detta berodde till stor del på att övrig personal på biblioteket också engagerade sig i och tog hand om kursdeltagran på bästa sätt. Att 23 deltagare anmäldes och att 17 av dem gick någon av delkurserna, är ett resultat som vi på Arvika Bibliotek är mycket nöjda med. Även fördelningen mellan kvinnor och män var mycket bra. Att endast 4 deltagare var närvarande vid kurstillfällen får betecknas som godkänt, men kunde varit bättre. Projektet Växa som vuxen utgör en bra grund för det fortsatta arbetet med utbildningar för unga vuxna på Arvika Bibliotek. Med erfarenheterna från detta projekt som underlag kommer vi nu att gå vidare rent konkret genom att starta nya kurser. Men vi kommer också fortsätta arbetet med att utveckla en bra metod för att erbjuda bibliotekets resurser för unga vuxna som befinner sig i olika försörjningsinsatser. Samarbetet mellan Arvika Bibliotek och AME fortsätter med nya kurser fr.o.m. oktober Dessa kurser ingår nu i den ordinarie verksamheten på Arvika Bibliotek. Projektet Växa som vuxen presenterades av Katarina Kristoffersson och Mikael Johansson från Biblioteksscenen på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg den 27 september Mikael Johansson Arvika Bibliotek