Börshandlade fonder eller aktieindexfonder?

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering HT 2009/2010 Börshandlade fonder eller aktieindexfonder? En studie som jämför avgifter och handel. Av: Stefan Holm & Jens Henriksson Handledare: Åke Bertilsson

2 Sammanfattning Datum 8 januari 2010 Nivå Författare Handledare Titel Problem Syfte Metod Resultat Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Jens Henriksson och Stefan Holm Jenshenriksson85@hotmail.com stefan_holm85@hotmail.com Åke Bertilsson Börshandlade fonder eller aktieindexfonder? En jämförande studie med utgångspunkt på avgifter och handel. För vilken typ av investerare lämpar sig aktieindexfonder respektive börshandlade aktieindexfonder? Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida en aktieindexfond eller en börshandlad aktieindexfond passar en viss typ av investerare. Investerare som har olika förutsättningar i form av tidsperspektiv, storlek på investering och ändamål. Utgångspunkt för undersökningen kommer att vara avgifter och handel. Detta skall ge oss en rättvisande bild över för -och nackdelar med dessa två finansiella instrument. Undersökningen är en jämförande studie som använder sig av två metoder varav den ena är en fallstudie och den andra är en intervju. Fallstudien jämför en börshandlad aktieindexfond (XACT OMXS30) och en vanlig aktieindexfond (Erik Pensér Aktieindexfond) och riktar in sig på avgifter. Intervjun utgör en mer generell jämförelse över skillnader mellan börshandlade fonder och aktieindexfonder framförallt gällande handel. Xact OMXS30 lämpar sig bättre för en investerare som investerar större summor, gör färre insättningar och sparar på längre sikt. Erik Pensér Aktieindexfond lämpar sig bra för både långsiktiga och kortsiktiga investerare dock blir Xact OMXS30 billigare än Erik Pensér på lång sikt. Slutsatsen för investeringsändamålet är att Erik Pensér är mer fördelaktigt vid månadsinsättningar men dessa skillnader är mindre vid årliga insättningar. Vad undersökningen visar är även att courtagets storlek är avgörande för vilken av de två undersökta fonderna investeraren bör välja. Generellt för börshandlade fonder är att de passar bättre för aktiva investerare då handeln med dessa är mer flexibel. Den aktiva investeraren kan även dra nytta av fluktuationerna på aktiemarknaden med hjälp av Bull & Bear. 1 Henriksson & Holm

3 Abstract Date 8 January 2010 Level Authors Tutor Titel Problem Bachelor s thesis in Business and Finance, 15 credits Jens Henriksson och Stefan Holm jenshenriksson85@hotmail.com stefan_holm85@hotmail.com Åke Bertilsson Exchange traded funds versus mutual index funds? A comparison with focus on cost and trade benefits of each of the two financial instrument. For what type of investors are index funds versus exchange-traded index funds best suited? Objective Method Results The purpose of the paper is to determine how an index fund or an exchangetraded index fund (ETF) suits different types of investors with different requirements in terms of time frame, investment size and purpose of investment. The comparison is based on fees and trade practicality. This is going to describe the advantages and disadvantages with the two different financial instruments. The study is a comparative study using two methods; one of which is a case study, the other is a qualitative interview. The case study focuses on fees and is made on an exchange traded fund (XACT OMXS30) and a simple equity index fund (Erik Pensér equity enhanced index). The interview is a more general comparison of the differences between ETFs and stock index funds. Focus here is on trade practicality. The study concludes that XACT OMXS30 is more suitable for a large investor, that makes fewer transactions and that saves on long term. Erik Pensér equity enhanced index fund is suitable for both short and longer term investors. However, taken to extremes XACT OMXS30 is always cheaper than Erik Pensér in the long term. Regarding purpose of investment, when doing monthly saving Erik Pensér is more beneficiary whilst the differences are less evident when saving on yearly basis. The study also shows is that the commission is most critical for which of the two investigated funds the investor should choose. Generally, ETFs is better suited for active traders as transaction are more flexible. Also, a benefit of ETFs for active traders is that they have made it easier to speculate on short term volatility on the stock exchange (e.g. using Bull & Bear with leverage). 2 Henriksson & Holm

4 Förord. BÖRSHANDLADE FONDER ELLER AKTIEINDEXFONDER? den 8 januari 2010 Detta är en kandidatuppsats i finansiering och den har skrivits på Södertörns Högskola av författarna Jens Henriksson och Stefan Holm. Uppsatsen inriktar sig på det relativt nya instrumentet Börshandlade fonder. Under processen har vi utvecklat våra kunskaper inom finansiering och framförallt fondmarknaden. Till en början var tanken att vi skulle jämföra riskjusterad avkastning mellan börshandlade fonder och aktiefonder men efter att vår kunskap inom ämnet ökade uppstod fler problem vilka ledde till att vi förstod att denna jämförelse inte var möjlig. Vi vill framförallt tacka Peter von Euler-Chelpin som givit oss stor insikt inom området börshandlade fonder samt kommit med konstruktiv kritik och förslag på nya infallsvinklar. Vi vill även tacka vår handledare Åke Bertilsson som varit med oss under uppsatsens uppbyggnad. Stockholm, Jan 2010 Jens Henriksson och Stefan Holm 3 Henriksson & Holm

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄSNINGAR DEFINITIONER Investerarkategorier Aktiv/Passiv förvaltning Index METOD UNDERSÖKNINGSUPPLÄGG DATAINSAMLINGSMETOD INTERVJUOBJEKT LITTERATURSÖKNING URVAL VALIDITET RELIABILITET REFERENSRAM FONDER BÖRSHANDLADE FONDER (ETF) MARKNADSGARANTER AVGIFTSSTRUKTUR RISKMÅTT TIDIGARE FORSKNING RESULTAT & ANALYS INTERVJU Handel Avgifter FALLSTUDIE Undersökningsobjekt Undersökningsresultat fallstudie SLUTSATS SLUTDISKUSSION EGNA REFLEKTIONER FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING KÄLLOR TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR BILAGOR INTERVJUMALL BERÄKNINGAR Henriksson & Holm

6 Figurförteckning FIGUR 1, FÖRDELNING SPARBELOPP FIGURE 2, ÅRLIG ACKUMUMLERAD AVGIFT 6 000KR FIGURE 3, ÅRLIG ACKUMUMLERAD AVGIFT KR FIGURE 4, ÅRLIG ACKUMULERAD AVGIFT KR FIGURE 5, MÅNATLIG ACKUMUMLERAD AVGIFT 500KR FIGURE 6, MÅNATLIG ACKUMUMLERAD AVGIFT 5 000KR FIGURE 7, MÅNATLIG ACKUMUMLERAD AVGIFT KR FIGURE 8, MÅNATLIG ACKUMULERAD KOSTNAD 500KR (AKTIEDIREKT) FIGURE 9, MÅNATLIG ACKUMULERAD KOSTNAD 1 000KR (AKTIEDIREKT) FIGURE 10, MÅNATLIG ACKUMULERAD KOSTNAD KR (AKTIEDIREKT) Tabellförteckning TABLE 1, ERIK PENSÉR TABLE 2, XACT OMXS TABLE 3, ANTAGANDEN, ERIK PENSÉR OCH XACT OMXS TABLE 4, ANTAGANDEN, ERIK PENSÉR OCH XACT OMXS30 FÖR AKTIEDIREKT Henriksson & Holm

7 1. INLEDNING I detta kapitel ges en bakgrund och problemformulering som denna uppsats kommer att kretsa kring. Centrala definitioner och begrepp presenteras också. 1.1 BAKGRUND Börshandlade fonder introducerades på den amerikanska marknaden 1993 och på den europeiska I USA fanns det i Oktober st börshandlade fonder noterade på de amerikanska börserna i förhållande till 716 st i oktober En ökning av antalet börshandlade fonder på 10,05 % på ett år. I oktober 2009 fanns det på den amerikanska marknaden för börshandlade fonder tillgångar som uppgick till ett värde av $ miljoner, enligt data från amerikanska NSE (National Stock Exchange). Dessutom hade tillgångarna under denna period ökat med ca 30,1 %. 2 Studier har visat på att börshandlade fonder på sikt kommer att ersätta aktiefonder (mutual funds) 3. Studien förutser att börshandlade fonder år 2015 har ersatt halva marknaden av aktiefonder, från nuvarande 8022 st (slutet av 2008) till 4237 st. Dessutom skulle också tillgångarna minska från $9 biljoner till $6.75 biljoner enligt studien. Antalet börshandlade fonder är i studien beräknat att öka från 728 st i slutet av 2008 till 2618 st år 2015 och även dubbla tillgångarna från ca $500 miljarder till $1.15 biljoner. Detta visar tydligt hur den amerikanska marknaden för detta finansiella instrument har vuxit på senare år och att denna omsätter enormt stora belopp. Utvecklingen i Europa har också varit kraftig de senaste åren, på exempelvis London Stock Exchange Group fanns det i januari st börshandlade fonder varav 75 st lanserades under skedde en ökning av det förvaltade kapitalet på den Europeiska marknaden med 43 % 5. Denna växte sedan under % och uppnådde då miljarder 6. 1 Nasdaq OMX. (Åtkomst ) 2 National Stock Exchange (NSX). (Åtkomst ) 3 Ellis, Bob (2009) 4 London Stock Exchange Group. (Åtkomst ) 5 Index Universe. (Åtkomst ) 6 Hedge Funds Review. (Åtkomst ) 6 Henriksson & Holm

8 Introduktionen av börshandlade fonder på den svenska marknaden låg några år efter den amerikanska, d.v.s. år På senare tid har dock den svenska marknaden vuxit markant, i januari 2009 tog enligt ETFSverige.com börshandlade fonder upp ca 6% av den svenska aktiemarknaden 8. Sedan introduktionen 2000 har ytterligare tio börshandlade fonder introducerats och idag finns det elva stycken börshandlade fonder på den svenska marknaden 9. Tidigare har det varit Xact Fonder AB som upptagit hela marknaden men den 14 okt 2009 introducerade även HQ Fonder AB ytterligare två stycken börshandlade fonder 10. Av de elva börshandlade fonderna som finns på marknaden idag handlas sex av dem med så kallad hävstångseffekt. Båda HQ s börshandlade fonder innehar denna effekt samt fyra av de börshandlade fonder som Xact ger ut. Xact Fonder hade den 11 november 2009 tillgångar som uppgick till ett värde av ca miljoner. 11 I detta belopp ingår endast svenskhandlade fonder. I slutet av 2008 uppgick den svenska fondförmögenheten till ca 1200 miljarder 12. HQ s innehav hade den 13 november 2009 ett innehav till värde av 3.4 miljoner kr 13. Den svenska marknaden för börshandlade fonder kan därför ses som mycket liten i förhållande till exempelvis den amerikanska där marknaden för börshandlade fonder uppgick till % av fondmarknaden i november PROBLEMDISKUSSION Aktiefonder har under en längre period kritiserats som underpresterande och som ett instrument som ger höga kostnader. Till detta skulle de börshandlade fonderna vara ett bra substitut, som ett kostnadseffektivt, diversifierbart och skatteeffektivt finansiellt instrument. 14 Tidigare forskning från USA har visat på att börshandlade fonder ger lägre avgifter än aktiefonder. Mer om detta kan läsas i avsnittet tidigare forskning. Den svenska marknaden har som tidigare nämnt vuxit kraftigt men ligger långt efter bland annat den amerikanska. I Sverige är det ca 79 % av befolkningen i åldern år som överhuvudtaget har ett sparande. Av dessa är det 70% som har ett någorlunda regelbundet sparande. Åldersgruppen år är den 7 Nasdaq OMX. (Åtkomst ) 8 ETF Sverige. (Åtkomst ) 9 Nasdaq OMX. (Åtkomst ) 10 Nasdaq OMX Nordic. (Åtkomst ) 11 Handelsbanken XACT. (Åtkomst ) 12 Pettersson Fredrik et al. (2009) 13 Avanza. (Åtkomst ) 14 Laurence M. Rosenberg, Neal T. Weintraub, Andrew S. Hyman. (2008) 7 Henriksson & Holm

9 som är överrepresenterad inom denna kategori medan yngre och äldre har mindre tendens för ett regelbundet sparande. 15 Frågan som vi även ställer oss är om dessa olika instrument passar till olika typer av investerare. Om instrumenten fungerar bättre för den regelbundna spararen eller till en mer impulsiv sådan. Beloppen som småspararna lägger undan varje månad ligger framförallt inom två spann. Det ena kring 500 kr och det andra runt 1000 kr. Hela 55 % av de som sparar regelbundet lägger undan mer än 750 kr/månad 16. Hos aktiva aktiefonder tar fondförvaltarna ut höga avgifter för att förvalta dem, så kallad förvaltningsavgift. Problemet är att den högre avgiften inte ger en högre avkastning. Detta har diskuterats flitigt i svensk media och i bland annat DN kan man läsa att det finns två läger i denna debatt. Det ena lägret hävdar att en förvaltare aldrig kan gå bättre än den genomsnittliga avkastningen för en marknad det vill säga index, på lång sikt. Medan det andra menar att aktiv förvaltning kan löna sig. 17 De börshandlade fonderna i Sverige idag endast passiva och tar alltså än så länge inte hänsyn till det andra lägret. Däremot finns det i USA flera börshandlade fonder med aktiv förvaltning och vissa menar på att dessa kommer konkurrera ut hela fondmarknaden på sikt men detta är ett annat problem. 18 Problemet som vi ser det är framförallt att försöka visa på skillnader mellan de olika instrumenten och inte som ovan mellan passiv och aktiv förvaltning. Skillnaden med börshandlade fonder är att dessa inte har samma avgiftsstruktur som aktiefonder utan åläggs andra avgifter (se definition börshandlade fonder/aktiefonder). Därför krävs en analys som tar upp de sammanlagda kostnaderna/avgifterna som aktiefonder och börshandlade fonder har, d.v.s. något som kallas TKA (total kostnads andel). Mer ingående om dessa begrepp finns att läsa under rubriken definitioner - avgiftsstruktur. 1.3 PROBLEMFORMULERING För vilken typ av investerare lämpar sig aktieindexfonder respektive börshandlade aktieindexfonder? 15 Pahne, Erika, "Så sparar vi svenskar IV" 2009 s Pahne, Erika, "Så sparar vi svenskar IV" 2009 s Dagens Nyheter. (Åtkomst ) 18 Morningstar. (Åtkomst ) 8 Henriksson & Holm

10 1.4 SYFTE Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida en aktieindexfond eller en börshandlad indexfond passar en viss typ av investerare. Investerare som har olika förutsättningar i form av tidsperspektiv, kapital och ändamål. Utgångspunkt för undersökningen kommer att vara avgifter och handel. Detta skall förhoppningsvis ge oss en rättvisande bild över för-och nackdelar med dessa två finansiella instrument. 1.5 AVGRÄSNINGAR Undersökningen riktar sig mot den svenska marknaden då flertalet undersökningar på de övriga marknaderna som är mer utbredda så som den amerikanska, tyska och engelska redan gjorts. Detta har vi valt för att det inte existerar studier gjorda på den svenska marknaden. Fallstudien är avgränsad till att jämföra två enstaka fonder med samma underliggande index och intervjun är avgränsad till att jämföra passivt förvaltade börshandlade fonder med aktieindexfonder. 1.6 DEFINITIONER Nedan presenteras definitioner och begrepp som är centrala för uppsatsen INVESTERARKATEGORIER Vi har valt att definiera sju kategorier av investerare som har olika sparbelopp, dessa kategorier kommer att vara grunden för jämförelsen. Vi kommer att titta både på en månadsinsättning och en årsinsättning som motsvarar samma belopp som för varje månad. 9 Henriksson & Holm

11 FIGUR 1, FÖRDELNING SPARBELOPP (Källa: Pahne, Erika, "Så sparar vi svenskar IV" 2009) Kategori 1, 2 och 3 har vi uppskattat utifrån diagrammet ovan. Vi anser att de tre kategorierna täcker in de stora blocken av de olika sparbeloppen på ett representativt sätt. Kategori 1: Representerar den investerare som sparar lägst belopp av de sex kategorierna. Vi har valt att sätta månadssparbeloppet till 500kr och det ger då en årsinsättning på 500*12=6 000kr. Kategori 2: Sparar det dubbla av kategori kr i månaden och 1000*12=12 000kr per år. Kategori 3: Representerar den typ av "småsparare" som ligger på gränsen till det vi skulle vilja kalla professionella sparare. Kategori 3 sparar 5 000kr i månaden och 5000*12=60 000kr per år. Kategori 4,5,6 och 7 har vi uppskattat först utifrån att de överstiger de högsta belopp (förutom "mer än 5 000kr, 6%) och därför antar vi att där börjar beloppen bli så höga att man kan klassificera kategorierna som professionella/institutionella investerare. Samt att vi har ett jämt spann upp till nästan en miljon för att täcka in och få kategorier som är jämförbara ur undersökningens synvinkel. 10 Henriksson & Holm

12 Kategori 4: Är den lägsta typen av professionell/institutionell investerare och har en månadsinsättning på 10000kr *12= kr på ett år. Kategori 5: Har ett månadsinsättning på kr och *12= kr på ett år. Kategori 6: Har ett månadsinsättning på kr och *12= kr på ett år. Kategori 7: Är den sista kategorin och ska representera den professionella/insitutionella investerare som investerar det högsta beloppet kr i månaden eller *12= kr på ett år AKTIV/PASSIV FÖRVALTNING Aktiv förvaltning är när en fondförvaltare förvaltar fonden aktivt, d.v.s. Bestämmer sammansättningen själv och bortser från fondens jämförelseindex för att kunna skapa en avkastning som är högre än jämförelseindex. En aktivt förvaltad fond har i regel högre avgifter än en passivt förvaltad fond. 19 En passivt förvaltat fond placerar sina tillgångar med samma sammansättning som jämförelseindexet och strävar efter att uppnå samma avkastning. Detta kan göras med ett datorprogram som hela tiden är uppdaterad på förändringarna i jämförelseindexet och automatiskt fördelar placeringarna. Detta gör att en passivt förvaltat fond kan ta lägre avgifter INDEX För att kunna se hur aktiemarknaden har utvecklats generellt brukar man använda sig av marknadsindex. Ett marknadsindex har till uppgift att återspegla den genomsnittliga utvecklingen för samtliga företag på en marknad. Två exempel på denna typen av index är SIX General Index (SIXGX) och Affärsvärldens generalindex (AFGX). Problem som kan uppstå när man tittar på denna typen av index är att de inte tar hänsyn till kostnader som uppstår vid handel med fonder (transaktionskostnader och förvaltningsavgift) vilket kan ge en missvisande bild. För att underlätta detta så har man utvecklat portföljusterade marknadsindex som är konstruerade så att de ska ta dessa kostnader i beräkning och underlätta eventuell jämförelse. I fallstudien så kommer OMXS30 användas som jämförelseindex. OMXS30 är benämningen på det indexet som följer de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. OMXS30 är ett kapitalviktat index vilket betyder att bolagens andel på börsen utgörs av deras börsvärde Håkansson et. al. (2003) s Ibid. 21 Wikipedia. (Åtkomst ) 11 Henriksson & Holm

13 2. METOD I kapitlet "Metod" så kommer undersökningens tillvägagångssätt att förklaras samt så kommer validiteten och reliabiliteten i undersökningen diskuteras. 2.1 UNDERSÖKNINGSUPPLÄGG Undersökningen är en jämförande studie och data har samlats in dels genom kvalitativ metod, i vårt fall en intervju och dessutom med hjälp av en fallstudie som visar skillnaden i avgifter mellan två undersökningsobjekt. Intervjun visar i ett större perspektiv hur börshandlade fonder och aktieindexfonder skiljer sig i förhållande till avgifter och handel. Fallstudien tittar på en börshandlad fond och en aktieindexfond och hur avgifterna skiljer sig med fokus på investeringsperiod och storlek på insättning. 2.2 DATAINSAMLINGSMETOD Vi kommer titta på de två fondernas diverse data för att sedan jämföra dessa mot varandra. Data för avgifterna som tas ut för de olika instrumenten samlades in direkt från respektive fondförvaltare. Data har alltså hämtats hos XACT Fonder AB för den börshandlade indexfonden XACT OMXS30 och från Erik Pensér Fondförvalting för aktieindexfonden Erik Pensér OMXS30 Sverigefond. Avgifterna i denna studie anges som TKA (total kostnads andelen) och är det nyckeltal som samlades in från respektive fondförvaltare. I studien delas även denna totala kostnad upp i delkostnader, där förvaltningsavgift och courtage ingår. Detta sker för att lättare visa på hur fonderna påverkas av dessa avgifter. Då courtage ingår i kostnadsdelen samlades ytterligare data in för att mäta avgifternas storlek. Beräkningarna som gjordes på avgifterna grundades på de marknadsledande internetmäklarna för de finansiella marknaderna och deras courtage. Då studien genomfördes var Nordnet och Avanza de största inom branschen och sammanställningen grundades på courtaget för de båda bolagens normaldepå/konto. Sammanställningen av avgifterna genomfördes även inberäknat ytterligare ett courtage för att se hur detta påverkade resultatet. Dessa beräknades på marknadens för tillfället lägsta minimicourtage på 9 kr Compricer. ( ) 12 Henriksson & Holm

14 Fallstudien besvarade den del i uppsatsen som knyter an till delen som förklarar skillnader i avgifterna. Den kvalitativa delen besvarar först och främst hur handlandet av de olika instrumenten går tillväga och vilka effekter detta ger. Men denna del används också till att förklara skillnaden mellan avgifterna för att få ett mer tillförlitligt resultat. I studiens kvantitativa del ingick en intervju med en väl insatt och kunnig person inom ämnesområdet. Intervjun bestod av ostrukturerade frågor med öppna svarsalternativ. Frågorna finns bifogade i delen bilagor. 2.3 INTERVJUOBJEKT Intervjun pågick i ca min och skedde torsdagen den 10 december med Peter von Euler- Chelpin. Peter besitter stor kunskap inom området börshandlade fonder och arbetade vid tillfället då intervjun ägde rum vid Xact fonder AB. 2.4 LITTERATURSÖKNING Litteratursökning gjordes via databaser kopplade till Södertörns Högskolas bibliotek, dessa innefattade Jstor, Bussiness Source Premier, NBER Working Papers, SIX Trust, Ebrary. Sökord som förekom i störst omfattning var; ETF, Mutual funds, riskjusterad avkasting, Sharp ratio, förvaltningsavgifter, TKA, TRE, active funds etc. Vidare skedde även sökning av ny litteratur via relevant tidigare forskning, artiklar och även litteratur. 2.5 URVAL Urvalet för fallstudien gjordes med ett så kallat urval som utgår från det unika samt typfallsurval. Det första utgår från ett val som baseras på en unik eller sällsynt egenskap och det andra grundas i en egenskapsprofil för det genomsnittliga fallet 23. Undersökningen skulle jämföra två fonder, en börshandlad aktieindexfond och en aktieindexfond. Dessa fonder skulle i sin tur följa samma index, detta för att minska risken för att vi skulle mäta indexskillnader istället för skillnaden mellan instrumenten (se validitetsavsnitt). Efter det återstod det endast en börshandlad aktieindexfond som grundades på samma index som vanliga aktieindexfonder, det vill säga Xact OMXS Sharan B Merriam (2004) s Henriksson & Holm

15 Det fanns flera aktieindexfonder som följde OMXS30-index och valet av fond grundades på följande antaganden. För det första valdes den ut efter största fondförmögenhet genom morningstars.se och deras sökfunktion. För det andra jämfördes även den genomsnittliga förvaltningsavgiften hos de aktieindexfonder som följde OMXS30-index och den som passade in bäst var Erik Penser Aktieindexfond. 2.6 VALIDITET Studiens validitet anser vi hålla en relativt hög nivå, då författarna verkligen försökt redigera och byta ut delar i undersökningsupplägget som gett stora mätfel för att få en så genomgående tillförlitlig studie som möjligt. Vissa brister finns dock kvar i studien och dessa kommer att redovisas nedan. Som förklarat tidigare skiljer sig courtaget som betalas vid köp av framförallt börshandlade fonder. I och med att dessa två bolag upptar större delen av marknaden för internetmäklare på den finansiella marknaden så blir validiteten fortsatt hög i studien. Ytterligare validitetsproblem uppstår med avgifterna. De förvaltningsavgifter som fondförvaltarna tar ut kan skilja sig kraftigt beroende på vem man handlar av. Exempelvis kan en aktieindexfond liknande den som undersöktes i studien ge lägre avgifter i form av förvaltningsavgift. En sådan typ av aktieindexfond som i regel grundar sig på samma index som Erik Penser OMXS30 är Ålandsbanken Sweden OMXS30 som istället för en förvaltningsavgift på 0,5 % har 0,4 % 24. Dessutom kan samma problem infinna sig men istället i form av en högre förvaltningsavgift. Exempel på en sådan är Capinordic Funds SICAV Sverige Topp 30 (index), även denna grundar sig på OMXS30-indexet men skillnaden är att denna har en förvaltningsavgift på 0,8 % 25. Då valet av undersökningsobjekt delvis genomfördes med typfallsurval och den med fond närmast genomsnittet valdes ut håller undersökningen fortsatt hög validitet. Något som inte är medräknat är att man på fondmarknaden kan omplacera sina fonder utan att betala reavinstskatt. Däremot måste man på aktiemarknaden betala denna typ av skatt om man vill göra en omplacering. De börshandlade fonderna drabbas därför av denna Morningstar. (Åtkomst ) 25 Ibid. 26 Håkansson et. al. 1997: S Henriksson & Holm

16 2.7 RELIABILITET TKA (totalkostnadsandelen) bygger på data från de olika fondbolagen. Ett problem här är att fondförvaltarna själva kan styra vissa delar av beräkningen så att det slutgiltiga värdet blir snedvridet. 27 TKA anses dock som relativt tillförlitlig då lagen kräver att fondbolag ger ut detta nyckeltal i respektive årsredovisning. Ytterligare faktorer som påverkar är de teorier som legat till grund för hela studien. Dessa är välkända och använda av andra forskare. Självklart finns det även vissa brister i dessa men för tillfället är de mest tillförlitliga som finns. 27 Morningstar. (Åtkomst ) 15 Henriksson & Holm

17 3. REFERENSRAM Nedan presenteras de teorier och den tidigare forskning som kommer att ligga till grund för analysen av det resultat som undersökningen visar. 3.1 FONDER En fond är en samling av olika aktier eller räntebärande värdepapper, fonder är bra för sparare som kanske inte är så insatta i ekonomi då de ofta har en lägre risk än aktier (fler aktier i en fond ger spridning av risken). En fond kan handlas direkt genom en bank, antingen genom internetbank eller att man kontaktar en mäklare på banken. Det går även att handla fonder hos en aktiedepå som Nordnet, Avanza eller Aktiedirekt. Det finns en mängd olika fonder på den svenska marknaden idag, de är bra för olika ändamål och olika typer av risktagande. AKTIEFOND En aktiefond är en fond som brukar innehålla minst 16 olika aktier men ofta fler. Aktiefonder investerar minst 75% av sin totala fondförmögenhet i aktier och det är vanligt att de har olika inriktningar, t.ex. en Sverigefond som bara placerar i svenska företag. En aktiefond har ett rekomenderat sparande på minst 5år då de ofta har hög risk. 28 RÄNTEFOND En räntefond innehåller 100% räntebärande papper, i huvudsak obligationer och statsskuldsväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder, de korta brukar löpa under högst ett år och kallas penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. De långa räntefonderna placerar i värdepapper som löper över ett års tid och dessa brukar kallas för obligationsfonder. Räntefonder har även de relativt hög risk så även där rekommenderas ett längre sparande på ca 5 år. 29 BLANDFOND Blandfonder är en fond som blandar aktier och räntebärande papper, koncentrationen av respektive typ av värdepapper i fonden skiljer sig mellan fonderna, men det är vanligt med 50/50 eller två tredjedelar av den aktier eller två tredjedelar räntebärande papper. Generationsfond är ett exempel 28 Fakta om fonder. (Åtkomst ) 29 Fakta om fonder. (Åtkomst ) 16 Henriksson & Holm

18 på en typ av blandfond där koncentrationen ändrar sig under innehavets tid. Hög andel aktier i början och ju närmare man kommer pension desto mer skiftar koncentrationen mot räntebärande papper. 30 INDEXFOND En indexfond är en fond som har en sammansättning av aktier som följer ett visst index. D.v.s. en fond som ska följa OMSX30-index har de största företagen på det indexet i sin portfölj. Indexfonder har ofta en låg risk och brukar räknas som stabila fonder. 31 HEDGEFOND En hedgefond är konstruerad så att det ska gå med vinst även om marknaden går dåligt. Man väljer underliggare i fonden som har en negativ korrelation vilket förhoppningsvis ska leda till att även marknaden går ner så ska hedgefonden kunna prestera positivt. Hedgefonderna med olika grader av risk beroende på vilken man väljer. ETISK FOND En etisk fond är som det låter en fond som placerar utifrån specifika etiska krav. T.ex. fonden väljer att placera i företag som jobbar aktivt med miljöfrågor BÖRSHANDLADE FONDER (ETF) Börshandlade fonder är ett finansiellt instrument som vanligtvis innehåller värdepapper eller råvaror och som endast ändrar innehåll under speciella förhållanden och inhandlas på börsen. En börshandlad fond handlas till skillnad från en vanlig fond oupphörligen under hela tiden då börsen är öppen. 35 Börshandlade fonder har även möjligheten att gå kort, d.v.s. spekulera i att investeringen ska gå ner i värde, detta fenomen kallas ofta Bear. Motsvarande spekulering för en uppgång benämns med 30 Ibid. 31 Ibid. 32 Fakta om fonder. (Åtkomst ) 33 Ross, Westerfield, Jaffe & Jordan (2007) s Fakta om fonder. (Åtkomst ) 35 Laurence M. Rosenberg, Neal T. Weintraub, Andrew S. Hyman. (2008) ETF Strategies and Tactics, McGraw Hill s.2 17 Henriksson & Holm

19 Bull. 36 Dessutom har instrumentet möjligheten att använda sig av hävstångseffekt. Med denna kan man öka värdet i snabbare takt, detta med hjälp av en ökad grad av index. Exempelvis kan en individ handla en börshandlad fond som rör sig med dubbla avkastningen i förhållande till Nasdaq- 100 index. Går detta index upp 2 % går den börshandlade fonden upp 4 % och motsvarande nedgång om index går ner. 37 Alltså går det att spekulera både i att börsen skall gå ner men det går även att lägga till hävstångseffekten för att göra ytterligare avkastning på en nedåtgående börs. I Sverige är det som tidigare nämnt Xact fonder AB som är marknadsledare. Deras fonder har underliggande aktiekorgar som innehav, bortsett från Xact Bull & Bear som innehar OMXterminer. 38 HANDEL MED BÖRSHANDLADE FONDER En börshandlad fond handlas precis som en vanlig aktie. För att kunna handla med börshandlade fonder krävs att fondspararen innehar en depå, IPS- (individuellt pensionssparande), försäkrningsdepå eller VP-konto (värdepapperskonto). 39 Värdepapperskonto för att kunna sköta handeln öppnas hos en bank eller fondkommissionär. 40 Börshandlade fonder handlas till skillnad från aktieindexfonder i antal andelar istället för att ordern läggs på ett visst belopp 41. En börshandlad fond består en korg av aktier som i sin tur fungerar som en avbildning till det index som fonden ska följa. Oberoende marknadsgaranter ställer köp och säljpriser medan det är fondförvaltaren som ger ut den börshandlade fonden. Korgarna lämnas vidare till ett depåförande institut (ex. Nordnet och Avanza) och dessa utfärdar ett antal fondandelar. Andelarna säljs sedan på börsen med hjälp av marknadsgaranterna som ställer köp- och säljpriserna, vilket leder till att det alltid finns ett pris att köpa andelar för och ett pris som investeraren kan sälja sina andelar Ibid s Ibid s Handelsbanken Xact. Åtkomst ( ) 39 Handelsbanken Xact. Åtkomst ( ) 40 Riksgälden aspx (Åtkomst ) 41 Handelsbanken Xact (Åtkosmt ) 42 Aktiespararna (Åtkomst ) 18 Henriksson & Holm

20 Börshandlade fonder är stängda fonder till skillnad från aktiefonder oavsett om de är aktivt förvaltade eller passivt förvaltade fonder. Med detta menas att motparten vid köp och försäljning är marknadsgaranterna. Hos öppna fonder är alltid fondbolaget motparten och om några investerare vill sälja sina andelar och det inte finns tillräckligt med investerare som vill köpa måste fondbolaget sälja av aktier eller andra värdepapper för att få loss kapital till de som säljer andelar. Med de börshandlade fonderna fungerar det däremot så att köpare och säljare möts på den öppna marknaden och antalet andelar förblir oförändrat efter alla transaktioner mellan dessa. Sammanfattningsvis leder detta till att likviditeten hos de börshandlade fonderna säkerställs. 43 UTDELNING FRÅN BÖRSHANDLADE FONDER Utdelningen från börshandlade fonder sker till skillnad från de flesta vanliga aktiefonder kontant istället för att återinvesteras i fonden. Dagen då denna utdelning sker dras samma belopp av från priset på fonden, dvs priset på fonden sjunker med utdelningsbeloppet. 44 OMBALANSERING FÖR BULL & BEAR OCH HÄVSTÅNGSEFFEKTSRISK De börshandlade fonderna som innehåller hävstångseffekten ombalanseras varje dag. Detta leder till att en hävstång på exempelvis 2 gånger index inte ger en ökad avkastning på det dubbla. Avkastningen kan ligga både över och under två beroende på hur marknaden har gått. 45 För att närmare förstå hur detta går till se nedanstående figur. 43 Aktiespararna (Åtkomst ) 44 Xact Fonder AB (Åtkomst ) 45 Handelsbanken XACT. (Åtkomst ) 19 Henriksson & Holm

21 Index Bull Bear (Källa: Figuren visar hur Bull & Bear samt index påverkas av en uppgång på 3 % varannan dag och en nedgång på 3 % varannan dag. Dag 10 ligger alltså inte Bull & Bear på samma nivå som index. Denna effekt som beror av hävstången kallas hävstångseffektsrisk och uppstår på grund av den dagliga ombalanseringen. 3.3 MARKNADSGARANTER Sveriges riksbank definierar en marknadsgarant enligt följande Att vara marknadsgarant innebär att ställa tvåvägspriser, det vill säga både köp- och säljpriser. Alla marknadsgaranter måste därmed alltid vara beredda att köpa och sälja värdepapper 46 Med andra ord är dessa skyldiga att ställa ut aktier eller som relevant för undersökning börshandlade fonder om det inte finns köpare/säljare. 3.4 AVGIFTSSTRUKTUR När man handlar med fonder så förekommer det olika typer av kostnader. Förut var det vanligt att man tog ut en köp -eller säljavgift men den har de flesta fondbolag valt bort. Nu har man istället bara en årlig förvaltningsavgift som brukar ligga på 1-2% och den dras varje dag (1/365 av förvaltningsavgiften). 47 Förvaltningsavgiften för en fond ska täcka alla kostnader i en fond, förvaltningskostnad, kostnader 46 Sveriges riksbank 2009 s Håkansson et. al. (2003) s Henriksson & Holm

22 för personal, lokaler, administration, datasystem, utskick av årsbesked, årsrapporter och annan information, rådgivning, marknadsföring mm. 48 Utöver förvaltningsavgiften så kan det förekomma övriga avgifter i en fond, för att mäta de totala avgifterna för en fond under ett år så brukar man använda sig av två olika begrepp, TER och TKA. TER (Total Expense Ratio) TER mäter den totala kostnaden under ett år, men tar inte med transaktionskostnader. TER räknas ut genom att man delar den totala kostnaden med fondens totala förmögenhet, man får då ett procenttal som visar hur höga kostnaderna är. 49 TKA (Total KostnadsAndel) TKA innefattar samma kostnader som TER men tar även med transaktionskostnader, då främst i form av courtage. Räknas ut på samma sätt som TER. 50 Troligen så kommer TKA att bytas ut mot TER i framtiden för att få en enhetlig Europeisk standard för redovisning av fondavgifter RISKMÅTT När man pratar om risk inom finansiering så brukar man använda två typer av risk; Systematisk risk och diversifierbar risk. 52 Systematisk risk (Marknadsrisk) Den systematiska risken brukar mätas med ett Beta-värde som är beroende marknaden, dvs. Om betavärdet för ett företag ligger på 2 betyder det att om marknadsindex stiger med 1% så stiger företaget med 2%. 48 Fondbolagen. (Åtkomst ) 49 Håkansson et. al. 2003: s Morningstar. (Åtkomst ) 51 Håkansson et. al. 2003: s Ross, Westerfield, Jaffe & Jordan (2007) s Henriksson & Holm

23 Den systematiska risken påverkas av sånt som påverkar hela marknaden och kan på så sätt inte diversifieras bort. Den systematiska risken kan endast påverkas genom hedging. 53 Osystematisk risk (Företagsspecifik risk) Den osystematiska risken är den risken som påverkas av olika händelser inom företag som t.ex. ett pressmeddelande, osäkerhet kring lönsamhet osv. Den osystematiska risken kan diversifieras bort genom att lägga till fler investeringsobjekt i portföljen. 54 Standardavvikelse Standardavvikelse är ett totalt mått på historisk risk där man mäter avvikelse från medelvärdet. Standardavvikelse innehåller både systematisk och osystematisk risk och är ett bra sätt för att få en bild av hur hög volalitet t.ex. en fond har. Hög volalitet betyder att det är stora svängningar, därav hög risk. Låg volalitet betyder små svängningar, därav låg risk TIDIGARE FORSKNING Wilfred L. Dellva publicerade 2001 Exchange-Traded Funds Not for Everyone där han jämför börshandlade fonder med aktiefonder på den amerikanska marknaden. Han tittar på skillnaden i handel, köp och inlösen, kostnadsjämförelse och skillnad i hur skatteffektiva de båda typerna av fonder är. 56 Han kommer fram till att både börshandlade fonder och vanliga aktiefonder har olika fördelar som gör dem attraktiva, det beror dock på vilken typ av investerare du är. Börshandlade fonder är mycket flexibla att handla med då de handlas i direkt i likhet med aktier. Nackdelen med denna typ av direkt handel är att transaktionskostnaden i form av courtage blir hög vilket gör att det inte blir så attraktivt för småsparare som ofta investerar mindre summor. 57 Diversifierade låg-kostnadsindexfonder har jäntemot börshandlade fonder en konkurrenskraftig avgiftsstruktur medan branschfonder och landsfonder får se sig slagna av börshandlade fonder när 53 Hirschey & Nofsinger (2007) s Ibid. S Håkansson et. al. (1997) s Wilfred L. Dellva (2001) 57 Ibid. 22 Henriksson & Holm

24 det gäller avgifterna. Börshandlade fonders köp-och inlösenfördel ger även investeraren en skattefördel då han inte längre behöver betala skatt som skapas vid handel inom fonden. 58 Sommaren 2003 publicerade Leonard Kostovetsky en undersökning som jämfördebörshandlade fonder med indexfonder. Inspirerade av Wilfred L. Dellva ville han göra en kvantitativ jämförelse av de avgifterna som uppkommer vid handel med de två instrumenten. 59 Kostovetsky börjar först med att förklara skillnaden i förvaltningskostnad, transaktionskostnad och skattekostnaden mellan börshandlade fonder och indexfonder. Indexfonder har vanligtvis en förvaltningskostnad på ungefär 0,5% medan börshandlade fonder ofta kan erbjuda ännu lägre avgift än detta. Vid handel med börshandlade fonder så måste man betala en transaktionskostnad (courtage till mäklaren), det är mycket ovanligt med några transaktionskostnader vid handel med indexfonder. Och slutligen observerar Kosovetsky att börshandlade fonder är mer skatteeffektiva. 60 Kosovetsky konstruerar en modell som bygger på att han tittar på en eller flera perioder där han tar med alla typer av avgifter för att se den totala avgiften över olika tidsperioder. Resultatet är att småsparare som sparar under en kortare period borde välja indexfonder framför börshandlade fonder p.g.a. den höga transaktionskostnaden som kan uppstå. Men han ser även att börshandlade fonder blir ett bättre val ju längre tidperiod man väljer. För stora investeringar är börshandlade fonder överlägsna indexfonderna. 61 Kosovetsky nämner även att börshandlade fonder har ett övertag över indexfonder då de kan köpas och säljas när som helst under en dag, medan indexfonder endast handlas vid dagens slut. Indexfonder är däremot enklare och lättare för den vanlige småspararen att handla med och förstå. 62 Swedbank presenterade i mars 2009 en sammanställning om Svenskars sparande. Sammanställningen byggde på en SIFO-undersökning där svenskarnas sparvanor kartlagts. Drygt en tredjedel av alla svenskar har inget sparkapital alls eller som mest kr. Undersökningen identifierar sedan att dessa siffror inte har ökat sedan 2005 och ligger på samma nivå. Däremot så 58 Wilfred L. Dellva (2001) 59 Leonard Kostovetsky (2003) 60 Ibid. 61 Leonard Kostovetsky (2003) 62 Ibid. 23 Henriksson & Holm

25 visar undersökningen att de som sparar har högre totalt sparande, dock så är skillnaden mot 2005 ej av betydande storlek. 63 De svenskar som sparar regelbundet har sedan 2005 ökat sitt sparande. Andelen svenskar som sparar regelbundet har inte stigit men summorna som sparas har ökat. Ungefär 90% av de som sparar regelbundet sparar varje månad. 64 Samtliga stora sparformer förutom sparande på bankkonto har minskat i popularitet och svenskarna har en mindre utspridd portfölj när det gäller sparformer. Fond- och aktieparande har minskat samt sparande i obligationer. 65 Ungeför 80% anser att det är viktigt att pensionsspara då osäkerheten om tjänstepensionen kommer räcka till är hög RESULTAT & ANALYS I detta kapitel presenteras undersökningens resultat och en analys genomförs. 4.1 INTERVJU Intervjun är uppdelad i två delar, handel och avgifter. Svaren från intervjun presenteras samt analyseras HANDEL 63 Erika Pahne, "Så sparar vi svenskar IV" (2009) 64 Erika Pahne, "Så sparar vi svenskar IV" (2009) 65 Ibid 66 Ibid 24 Henriksson & Holm

26 Peter förklarar för oss att en indexfond handlas till slutkursen varje dag och den stora skillnaden mellan fonder och börshandlade fonder är att börshandlade fonder kan handlas under hela dagen. Handeln fungerar precis som med aktier på börsen, fast det är en fond. För att en fond ska kunna börshandlas så måste Xact hela tiden skicka ut sina innehav i fonderna till marknadsgaranter, de stora institutionerna så som Carnegie, Nordea, Swedbank, SEB osv. De får en fil som beskriver innehavet i fonden vid en viss tidpunkt, detta görs under hela dagen sekund för sekund för att hela tiden hålla värdet på fonden uppdaterat. Peter förklarar även de negativa effekterna det medför när det gäller aktivt förvaltade börshandlade fonder. "I och med att vi skickat ut innehavet för fonden hela tiden så är det lätt att kopiera och själv köpa exakt samma innehav själv. På så sätt slipper man undan förvaltningskostnaderna som uppkommer om man skulle investera i fonden." Vi frågar Peter vad han själv har får åsikt om börshandlade fonder och vilka investerare de har märkt använder sig av börshandlade fonder mest. "Börshandlade fonder är ett otroligt bra instrument men lämpar sig inte för alla, framför allt är börshandlade fonder ett bra alternativ för aktiva investerare som vill dra nytta av rörelserna på börsen. Detta används Xact Bull och Xact Bear flitigt till. Tillgängligheten hos börshandlade fonder är större än hos vanliga aktiefonder på grund av att dessa inhandlas under hela dagen då börsen är öppen. Vanliga aktiefonder handlas endast en gång om dagen och en aktiv investerare som vill utnyttja kursfluktuationerna under en handelsdag kan inte använda aktiefonder för detta ändamål. Likt Dellva och Kostovetsky ser även denna undersökning att börshandlade fonder passar bättre för en aktiv investerare. Aktiva investerare utnyttjar som sagt kursfluktuationerna med de börshandlade fonderna mer än vad investerare gör med de vanliga fonderna. Med hjälp av hävstångseffekten hos Xact Bull och Bear kommer investerarna kunna göra ännu större vinster på kort sikt än vad som är möjligt med börshandlade fonder utan hävstångseffekt. Däremot kan hävstångseffektrisken bidra till att Xact Bull och Bear inte lämpar sig för passiva investerare. De flesta som har en internetbank kan enkelt köpa fonder igenom den, men för att köpa aktier krävs ofta en speciellt depå, t.ex. Avanza eller Nordnet. Detta är en skillnad i tillgänglighet som är ganska signifikant för en vanlig småsparare. Om inget aktiekonto öppnas så är det svårt att handla med börshandlade fonder. Peter menar på att "För att köpa börshandlade fonder krävs likt när man köper aktier lite engagemang, man måste sätta sig in i hur det fungerar osv." Det är till en fördel för fonderna. Börshandlade fonder kräver kunskap om aktiehandel och även ett värdepapperskonto eller aktiedepå. Detta blir till ett hinder för ovana investerare som enkelt har tillgång till fondhandel genom sin bank. Enligt 25 Henriksson & Holm

27 Swedbanks undersökning om Sveriges befolknings sparvanor sker större delen av sparandet i fonder än i aktier. Anledningen till detta skulle kunna vara det detta hinder AVGIFTER Vid frågan "Hur kommer det sig att börshandlade indexfonder kan hålla en lägre avgift än de flesta indexfonder" svarar Peter att det bland annat beror på handeln inom fonden. Han beskriver ett exempel om där den börshandlade fonden ska öka antalet andelar i fonden: "Marknadsgaranterna sitter hela tiden på ett lager med andelar, om det skulle vara fler som vill köpa än sälja så kan lagret ta slut och då måste det skapas nya andelar. Detta sker genom att marknadsgaranten skickar "korgen" d.v.s. den information som marknadsgaranterna får av oss angående fondens innehav. Och vi skapar nya andelar utifrån den information som vi hela tiden sänder till marknadsgaranterna om innehavets komposition". Inom en börshandlad fond vet marknadsgaranten redan innehavets komposition och skickar då innehavet till Xact och får motsvarande antal andelar tillbaka. Inom en vanlig fond så måste en mäklare gå ut på marknaden och handla andelar från respektive bolag när det ska skapas nya, och då uppstår en transaktionskostnad får varje transaktion. 4.2 FALLSTUDIE UNDERSÖKNINGSOBJEKT Nedan presenterar vi de två undersökningsobjekten som undersöks i fallstudien. Mer information kring hur dessa är uppbyggda och vem dessa är ämnade till finns att tillgå nedan. ERIK PENSER OMXS30 Erik Pensér Aktieindexfond Sverige är en aktieindexfond som försöker efterbilda OMXS30 index. Målsättningen med denna fond är enligt Erik Pensér själva att fonden årligen skall ge en avkastning som något överträffar utvecklingen för OMXS30-index. TABLE 1, ERIK PENSÉR Genomsnittlig årlig avkastning Antal år 3 år 5 år 10 år Fonden 6,1% 6,6 % 7,3 % 26 Henriksson & Holm

28 Genomsnittlig årlig avkastning OMXS30 8,3% 4,2 % 4,7 % Avgifter Avgifter som tas direkt ur fonden och påverkar andelsvärdet (TER): Årlig förvaltningsavgift:... 0,5% Övriga avgifter 2008:... 0,0% Totalt erlagda avgifter 2008 (TER):... 0,5% Övrig information Minsta insättning för ny kund är 5000 kr och minsta belopp för månads-sparande efter denna insättning är 100 kr (detta gäller dock inte PPM-sparande). 67 XACT OMXS30 XACT OMXS30 är en börshandlad indexfond som följer OMXS30 index för Stockholmsbörsen. Denna fond placerar i de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen vilka utgör OMXS30 index. Målsättningen enligt XACT Fonder AB är att med hjälp av diverse derivatinstrument, bl.a. OTC derivat effektivisera förvaltningen och med hjälp av denna skydda värdet av fondens underliggande tillgångar. Samt även göra kostnadsbesparande åtgärder för att se till att fonden behåller de placeringar som utgör index. 68 TABLE 2, XACT OMXS30 Genomsnittlig avkastning (% SEK Ink.utd) Antal år 3 år 5 år 67 Erik Pensér fonder. (Åtkomst ) 68 Handelsbanken XACT. (Åtkomst ) 27 Henriksson & Holm

29 Genomsnittlig avkastning (% SEK Ink.utd) Fonden 1,1 7,9 Index 0,9 8,2 Avgifter Förvaltningskostnad... 0,3% TKA - Totala kostnader... 0,3% TER - Totala kostnader exkl. transaktionskostnader... 0,3% Övriga avgifter UNDERSÖKNINGSRESULTAT FALLSTUDIE Nedan presenteras resultatet för de skillnader i avgifter som kan påvisas hos Erik Pensér Aktieindexfond och den börshandlade fonden XACT OMXS30. Resultatet för samtliga investeringskategorier (se kapitlet Definitioner) kommer inte tas med då dessa endast visar liknande resultat som de fonder som presenteras i resultatet. De visar med andra ord inte på fler samband än de som är medtagna. Övriga kategorier bifogas i kapitlet bilagor. Resultatet för avgifterna delas in i tre olika delar. Först följer resultatet som riktar in sig på årliga insättningar med olika storlek på insättning och därefter redovisas avgifterna beräknat på månatliga insättningar. Ytterligare uträkningar har skett för att se hur avgifterna påverkas beräknat med lägre courtage. Detta redovisas i den avslutande och tredje delen och är baserat på Aktie Direkt AB s courtage. AVGIFTER BASERAT PÅ ÅRLIGA INSÄTTNINGAR Resultatet nedan baserades på nedanstående antaganden, dessa antaganden har förklarats närmare i metoddelen. TABLE 3, ANTAGANDEN, ERIK PENSÉR OCH XACT OMXS30 Erik Penser Antaganden Aktieindexfond XACT OMXS30 28 Henriksson & Holm