Föräldramöte Alkohol

Transkript

1 1 (13) Föräldramöte Alkohol 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja dricka alkohol samt se möjligheter till samarbete mellan hemmet och skolan. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. Fyra hörns-övningar om alkohol 1. Vad tror du är vanligaste skälet till att ungdomar börjar dricka alkohol? 1. Man är nyfiken och vill prova 2. Kompisar dricker, grupptrycket 3. Man påverkas av reklam och marknadsföring 4. Öppet hörn (eget förslag) 3. Alkohol Faktagenomgång: se bilaga 1 Diskussion: Hur kan vi som föräldrar påverka våra ungdomar till att inte börja dricka alkohol? Material: Stora färgade papper och tuschpennor. Genomförande: Föräldrarna delas in i grupper om fyra-fem personer. De ska sedan diskutera följande: Hur kan vi som föräldrar påverka våra ungdomar att inte börja dricka alkohol? De ska skriva ner några förslag på de stora papprena och sedan presentera det för storgruppen. Eventuellt hinner man med en kort diskussion kring förslagen. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

2 2 (13) 6. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet: En skrift från systembolaget som slår hål på myter om alkohol och hälsa. Finns som blädderexemplar på systembolagets hemsida: Systembolagets kampanj mot lagning 2009, filmklipp med Bengt Grandelius: (psykolog/författare som ger tips hur man kan argumentera mot sin tonåring när de vill att man ska köpa ut.) Systembolagets reklamfilmer mot lagning, filmklipp: F2A66B8E8B9&index=47&playnext=2 Systembolagets reklamfilmer mot lagning, hur tonåringar kan argumentera: 5F2A66B8E8B9&index=48&playnext=3

3 3 (13) 7. Bilagor 1. Den tonåriga vildhjärnan förklarad! Förstår, men gör tvärt emot så paradoxalt förvirrande är det ofta för ungdomar. Ny forskning visar att tonårshjärnor mognar i otakt. Alkohol förvärrar obalansen. Det är bara i några år som forskarna har vetat vad de vet i dag om tonårshjärnor: Intellektet är färdigutvecklat flera år före känsloregleringen. Vid upprymdhet, stress eller ilska kan det vara snudd på omöjligt att för en ung människa att inte dras med och handla stick i stäv med sitt förstånd. Tonåringen kanske helt enkelt inte har förmått att styra sitt beteende på det kloka sätt som hon eller han i lugnare sammanhang har gett uttryck för när kamrattryck eller en livad stämning har pockat på. Vid alkoholförtäring blir det ännu svårare. Den balans som vuxna har mellan förståndsbarken i bakre delen av hjärnan och den främre känslohjärnan i pannloberna, sätts helt enkelt ur spel hos många unga under tonårstiden. Det kan vara så att den intellektuella abstrakta förmågan är fullt utvecklad i 16-årsåldern, medan den beteendestyrda sociala och känslomässiga inte är färdig förrän i 20-, 25-årsåldern. Undra på det är omtumlande. Stark motor, svag broms Tonårshjärnan liknar varken barnets eller den vuxnes. Den skulle kunna ses som ett handikapp. Tonårshjärnan mognar bakifrån och framåt. Under tiden ska den intellektuella kapaciteten i en upphettad limbistisk hjärnstam tygla en omogen frontalbark. Det är som att en stark högpotent motor skulle samspela med riskabla svaga bromsar och styrsystem, förklarar neuropsykolog Åke Pålshammar. Det kan behövas en vuxen körskollärare som sitter bredvid och stöttar. Speciellt eftersom puberteten med hormonsvängningar, en starkare sexualdrift och ett växande behov av bekräftelse och att skapa sig en egen identitet inträder. Alkohol förstärker obalansen ytterligare. Dessutom sänker ju alkohol i sig självt bedömningsförmågan, den bromsar de hämmande effekterna i pannloben. Det är inte lätt att förstå sig själv alla gånger som tonåring, inte lättare att som förälder förstå sitt barn som ju i mångt och mycket är vuxet och vältaligt i teorin. Svårigheter att kontrollera känslor och beteenden är väl vad som oftast betecknas som tonårstrots.

4 4 (13) Tänka efter före Kunskapen om obalansen i tonårshjärnan understyrker hur viktigt det är att skjuta upp alkoholdebuten, något som flera av våra myndigheter tillsammans under 2010 försöker att verka för. I förslaget till ny alkohollagsstiftning skärps också förbudet att bjuda minderåriga på alkohol. Flera nya undersökningar visar att tonåringar som bjuds på eller förses med alkohol av föräldrarna, dricker mer än andra ungdomar utanför hemmet. Att berusade ungdomar tar betydligt högre risker än vad de skulle göra nyktra är väl känt. Olycksriskerna för äldre tonåringar och unga vuxna bedöms vara upp till 200 procent högre än för andra grupper. När alkoholen avtrubbar omdömet, när spralligheten är på topp, samtidigt som hjärnan är neurologiskt omogen, då är det fara värt att det går överstyr både i sänghalmen, bakom ratten och vid andra djärva tilltag. Då överskuggas intellektet. Sedan är det en annan sak att ungdomar behöver mod och riskbenägenhet för bra saker. Obalansen i tonårshjärnan är ett naturligt inslag i utvecklingen. Evolutionen har ju inte skapat den av elakhet. Ungdomar behöver kurage och oräddhet för att våga lämna modersfamnen och barndomen och kasta sig ut i världen på egen hand. Men för att inte utsätta sig för allt för vidlyftiga faror kunde det vara bra att var försiktig med alkohol. Det kan vara idé att träna in ett mantra, typ att tänka efter före, säger Åke Pålshammar. Speedutveckling i hjärnan Lockelserna är många och riskbenägenheten stor. Det ligger i naturen att ungdomar söker spänning, nyheter och belöningar. Förståndet är utvecklat men inte kontrollfunktionen. Det förklarar mycket om den ungdomliga vildhjärnan. Obalansen i hjärnans mognad är ungefär den samma för både flickor och pojkar, också om den kvinnliga hjärnan i sin helhet är färdigutvecklad ett och ett halvt, till två år före pojkarnas. Men sedan är ju skillnaderna förstås individuella. Med hjälp av ny magnetröntgenteknik med värstingkameror har tonåringars hjärnor kunnat följas år från år. Forskarna har tydligt kunnat se hur till exempel fettämnet myelin lindar sig allt mer runt nervcellsutskotten och skyndar på farten av information längs nervtrådarna. Den här processen är faktiskt också en andrahandschans att utveckla hjärnan optimalt. Den påverkas negativt av droger. Eftersom förändringstakten i tonårshjärnan är så snabb, innebär alkoholen i sig själv en ökad risk för skador, allt från minnesförlust till, vid hårt supande, faktiskt en form av hjärnskador inte minst i de viktiga pannloberna, säger Åke Pålshammar. Text: Ing-Cathrin Nilsson

5 5 (13) Fotnot: Det som ovan har benämnts som känslohjärnan även kallade det limbiska systemet, består bland annat av cingulum, amygdala, ventrala striatum (= belöningskärnan nucleus accumbens) och hypotalamus. Det ryms i det inre av hjärnan, det vill säga under den yttre hjärnbarken. Aktiviteten därifrån kontrolleras av pannloberna, som tycks vara extra viktiga vid känsloreglering, beteendeinhibition, uppmärksamhet, beslutsfattande och förutseende. Här tas viktiga beslut rörande riskbedömning i samband med sexuell aktivitet, drogintag inklusive alkohol, spel, bilkörning och mycket annat som är avhängigt pannloberna. Källa: Tonårshjärnan, risk och sex av Åke Pålshammar i Läkartidningen, nr 6, 2010.

6 6 (13) 2. Alkohol och hälsa Ungdomar och fylla en riskfylld kombination Unga människor har svårare att hantera alkohol än vuxna, något som blir tydligt i samband med en del ungdomars drickande. Berusning och unga människor är en vanlig - och farlig kombination.. Skolelevers drogvanor 2010 rapport (finns på Sammanfattning av Skolelevers drogvanor 2010 Sedan 1971 har CAN genomfört årliga undersökningar av skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor. Undersökningarna har utförts på riksrepresentativa urval i årskurs 9. Sedan 2004 deltar även elever i gymnasiets år 2. Undersökningarna har genomförts som anonyma gruppenkäter i klassrummen. I 2010 års undersökning deltog elever från årskurs 9 och från gymnasiets år 2. Bortfallet uppgick till 16 respektive 17 procent. I stora drag har andelen alkoholkonsumenter minskat kontinuerligt sedan mätningarna bland niondeklassarna startade. I årets undersökning sjönk andelen alkoholkonsumenter ytterligare, 2010 konsumerade 57 procent av pojkarna och 62 procent av flickorna i årskurs 9 alkohol. Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat, men inte i samma utsträckning. I årets undersökning konsumerade 83 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna alkohol, de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade. Niondeklassarnas totala alkoholkonsumtion ökade från 80-talet, bland pojkarna pågick ökningen till början av 2000-talet, därefter har den genomsnittliga konsumtionen minskat och låg 2010 på 2,4 liter. Bland flickorna pågick ökningen fram till mitten av 2000-talet men har därefter minskat. I årets undersökning låg den genomsnittliga konsumtionen bland flickor i årskurs 9 på 1,9 liter vilket är den lägsta nivån sedan Den genomsnittliga totala årskonsumtionen 100-procentig alkohol var högre bland eleverna i gymnasiets år 2 jämfört med i årskurs 9. När mätningarna började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet ha en årskonsumtion i samma storleksordning som pojkarna i årskurs nio, knappt fyra

7 7 (13) liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion har sedan dess legat stabil och i årets undersökning uppskattades den till fyra liter. Gymnasiepojkarnas beräknade årskonsumtion låg i 2010 års undersökning på 6,2 liter. I årets undersökning minskade andelen niondeklassare som intensivkonsumerade (drack en flaska vin eller motsvarande vid ett och samma tillfälle) en gång i månaden eller oftare till ungefär en femtedel, jämfört med omkring en fjärdedel i de senaste årens undersökningar. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet har andelen pojkar som intensivkonsumerade någon gång per månad eller oftare varit högre än andelen bland flickor under hela mätperioden. Andelen som intensivkonsumerar så här pass ofta har ökat bland både pojkar och flickor i den här åldersgruppen och är betydligt högre än bland niondeklassarna. Men i årets undersökning bröts den uppåtgående trenden och 44 procent av flickorna och knappt hälften av pojkarna svarade att de intensivkonsumerade någon gång i månaden eller oftare. Undersökningen visade att den största källan till alkohol var kamrater, men även föräldrar och andra vuxna försåg ungdomar med alkohol. Det framkom också 19 procent av gymnasiepojkarna och 13 procent av flickorna blivit serverade alkohol på krogen, vid flera tillfällen, före sin 18-årsdag. Rökning var betydligt vanligare i början av 1970-talet än idag ändrades rökfrågans formulering, något som medförde att något färre svarade att de röker. Därefter ökade andelen rökare fram till omkring 1989, för att sedan åter minska omformulerades rökfrågan igen, vilket medförde att fler uppgav att de röker. Andelen rökare var sedan relativt konstant fram till början av 2000-talet, för att därefter minska. I de senaste årens undersökningar har minskningen avklingat. Under hela mätperioden har det varit fler flickor än pojkar som röker, men ser man till den totala tobakskonsumtionen (rökning och/eller snusning) finns det ingen könsskillnad. I gymnasiets år 2 var det fler som rökte jämfört med i årskurs 9. Däremot var skillnaderna mellan pojkar och flickor något mindre i gymnasiet. Även på gymnasiet försvinner könsskillnaderna när man ser till den totala tobakskonsumtionen. Relativt många elever uppger att de har rökt vattenpipa. I årskurs 9 hade var tredje pojke och var fjärde flicka gjort detta. I gymnasiets år 2 var det hela 63 procent som rökt vattenpipa. Dock verkar det inte vara en särskilt frekvent vana. Bland de elever i grundskolan och i gymnasiet som uppgav att de rökt vattenpipa var det knappt elva procent som gjorde detta en gång i månaden eller oftare. De allra flesta hade inte rökt vattenpipa de senaste tolv månaderna. Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika minskade betydligt under och 1980-talen. År 1989 låg andelen som använt narkotika på sin lägsta nivå (3%), men ökade därefter kontinuerligt fram till år 2001 (ca 10%). Sedan dess sjönk andelen som använt narkotika fram till Men i de senaste undersökningarna har andelen ökat i årskurs 9 och 2010 var det nio respektive sju procent av pojkarna och flickorna som uppgav att de någon gång använt narkotika. I årets undersökning, liksom i tidigare undersökningar, var erfarenheten av narkotika påtagligt större i gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs 9. Det var en större andel pojkar än flickor som prövat narkotika i gymnasiet (21 respektive 14% 2010).

8 8 (13) Andelen elever som sniffat låg under flera år i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet stabil runt sex procent (flickorna något lägre). Men år 1995 hade andelen bland pojkarna ökat till tolv procent och därefter låg den kvar kring tio procent i några år. Mellan 2000 och 2008 minskade värdena och uppgick då till fem procent av pojkarna och fyra av flickorna. Andelen ökade något 2009 bland pojkarna för att i årets undersökning vara fem procent bland pojkarna. Sniffning var ungefär lika ovanligt i gymnasiets år 2 som i årskurs 9. Där var det fem procent av pojkarna och tre av flickorna som uppgav att de sniffat. I 1993 års undersökning infördes ett antal frågor om dopning. Ytterst få av eleverna har rapporterat sådan erfarenhet. I 2004 års undersökning ändrades frågan om dopning för att enbart gälla användandet av anabola androgena steroider (AAS). Frågan är alltså inte helt jämförbar med tidigare år, men vi kan ändå konstatera att skillnaden i svaren jämfört med tidigare år var liten. I årets undersökning var det två procent av pojkarna och en procent av flickorna i årskurs 9 som uppgav att de använt AAS. I gymnasiet var motsvarande siffror en respektive noll procent.

9 9 (13) Bilaga 3 Elevers problem på grund av alkohol ur CANS drogvaneundersökning Årskurs 2 i gymnasiet (2008) * Det vanligaste brottsrelaterade problem som ungdomarna upplevt i samband med alkohol var bråkat eller slagits. 27 % av pojkarna och 14 % av tjejerna svarade att det förekommit. * 13 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna säger sig ha råkat i bråk med polisen. * 6 % av killarna och 10 % av flickorna uppgav att de blivit bestulna eller rånade. * 14 % av pojkarna och 17 % av flickorna säger sig på grund av berusning ha haft oönskat sex. Årskurs 9 (2008) * Det vanligaste brottsrelaterade problemet i samband med alkohol var bråkat eller slagits. 13 % av pojkarna och 8 % av flickorna svarade att det förekommit. * 7 % av pojkarna och 5 % av flickorna säger sig ha råkat i bråk med polisen. * 2 % av pojkarna och 4 % av flickorna uppgav att de blivit bestulna och rånade. * 6 % av pojkarna och 8 % av flickorna säger sig på grund av berusning ha haft oönskat sex. Per Edquist är närpolisbefäl på Östermalm i Stockholm där man dagligen hanterar brott som begås i samband med berusning. Om vi tittar på Stockholms City kan vi konstatera att det under 2007 anmäldes drygt 6000 våldsbrott procent av gärningsmännen var påverkade av alkohol eller andra droger. Men man brukar räkna med ett mörkertal på 50 procent så det kan vara så att till våldsbrott begicks. Skadegörelse på fyllan Antalet våldsbrott ökar, inte bara i Sverige utan i hela Europa (enligt statistik från BRÅ anmäldes våldsbrott år 2007, jämfört med år 2006). Och polisen lägger stora resurser på att jobba emot den här ökningen och att man lyckats bromsa den, enligt Per Edquist. Men det är inte bara våldsbrott som begås när unga dricker. Skadegörelse är också vanligt. Man hoppar upp på bilar, sparkar av backspeglar, slår sönder busskurer eller förstör inredning på kommunala färdmedel. De spärrar man har som nykter släpper. Kontakter med ordningsvakter och polismän blir också ett problem, man lyssnar kanske inte på vad folk säger till en. Risken att skada sig eller att själv bli offer för brottslighet är också betydligt större för den som är berusad.

10 10 (13) Alkoholintag gör att man får en ökad riskbenägenhet. Antalet offer i alla möjliga sammanhang som är påverkade är väldigt hög. Killar som dricker hittar på saker och känner sig odödliga. Man klättrar upp på saker och ramlar ner och slår sig. Man åker på tunnelbanetåg, man blir störst och starkast i hela världen, menar Per Edquist. Langen går Att det skulle vara ungdomar från en viss samhällsklass, eller med en viss bakgrund, som hittar på dumheter när de är fulla är en myt. Det har Per Edquist sett många exempel på under sina år som polis. Problem i samband med alkoholkonsumtion är minst lika vanligt bland ungdomar från samhällsklasser med god social etablering. En av de saker som generellt bidrar till problemen är tillgängligheten och att den ökat. Antalet krogar har blivit fler liksom möjligheterna att få tag på alkohol på annat sätt än att låta någon i sin närhet köpa ut. Langning har i vissa kretsar blivit en affärsidé - man tjänar pengar på att ungdomar dricker. Men även om ungdomar fått lättare att få tag på alkohol, finns en hel del som föräldrar både kan och bör göra för att förebygga att deras barn dricker eller hamnar i brottslighet. En bra grej kan vara att man tillsammans med barnet går igenom mobiltelefonen och vad som finns där. Många ungdomar idag har en kontakt som de ringer om de vill ha alkohol. En annan sak är att se vad barnen gör på nätet. För mycket av det här beställs genom chattforum. Att köpa ut innebär risker Att då och då stämma träff med sina barn på kvällen och dyka upp med kort varsel är en annan sak som Per Edquist rekommenderar. Liksom att man har kontakt föräldrar emellan och kontrollerar så barnen verkligen sover där de sagt att de ska sova. Att hämta och lämna sina barn kan också vara bra. Att man som förälder köper ut för att på så sätt försöka få kontroll på vad, och hur mycket, ungdomarna dricker är något som han definitivt avråder från. Tycker inte att det är bra alls. Man ska begränsa mängden alkohol så mycket man kan. Även om man litar på sitt eget barn så innebär inte det att inte barnet delar med sig till en annan person. Och han kanske inte alls reagerar på samma sätt. Den här kompisen kanske får sprit från flera olika håll och blir för berusad. Han kanske ramlar i vattnet och drunknar eller blir påkörd av någon bil. Då har man genom att ge sitt barn alkohol bidragit till en annan persons berusning och olycka. Jag tycker att det är ett väldigt dåligt förhållningssätt, dessutom är det brottsligt. Per Edquist ger också ett tips som kan vara värt att hålla i minnet inför storhelgerna. Ungdomar skaffar ofta alkohol dagarna innan festligheterna. Det är alltså viktigt att vara extra uppmärksam på vad ens barn hittar på under dessa dagar.

11 11 (13) Bilaga 4 Tips för tonårsföräldern * Förklara varför du är orolig och vad du är rädd ska hända visa att du bryr dig. * Visa att du älskar ditt barn oavsett vad som än händer. Du ska självklart reagera, men undvik att överreagera; det kan leda till att tonåringen sluter sig. * Undvik att förhöra. Försök i stället att diskutera allt möjligt ofta, då blir det naturligare att prata också om alkohol. * Om tonåringen kommer hem full, så låt diskussionen vänta till nästa dag. Alla som har druckit för mycket någon gång vet hur dåligt man kan må. * Om du är orolig eller har frågor kan du vända dig till socialtjänsten eller missbruksmottagningen i din kommun. Ett trendbrott skedde häromåret: Tonåringar dricker mindre, framför allt de yngsta. Nedgången är tydligast bland killar men märks också bland tjejer. Fortfarande dricker dock sex av tio ungdomar cirka 60 procent av alla niondeklassare och många av dem tycks hälla i sig betydligt större mängder än tidigare. Alkoholförgiftningarna bland åringar fyrdubblades från 1970-talet fram till Den kraftiga ökningen berodde säkert på att de som dricker, dricker väldigt mycket. Men det kan också bidra att en del sjukvårdsenheter har börjat jobba aktivt utåtriktat mot dem som är i största

12 12 (13) riskzonen, säger Håkan Leifman, alkoholforskare och sektionschef på Stad (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem). Han har sett många förödande konsekvenser för fulla ungdomar, från att de har tappat nycklar och plånböcker till att bli rånade och våldtagna. Ibland incidenter och trauman som de kommer att ångra hela livet. De vet inte hur mycket de tål och kan lätt hamna i situationer som de inte behärskar, säger Håkan Leifman. Det har också visat sig att de som börjar dricka tidigt har en tendens att dricka mer än andra längre fram. Hur agera som förälder? I dag är rekommendationerna till föräldrar tydliga: Bjud inte barnen på alkohol före 18 år. Alkohol tillhör strikt vuxenlivet. I en Sifoundersökning, på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, uppger ändå var tredje tillfrågad förälder till en 15-åring att de har låtit sitt barn smaka på alkohol. Det finns studier som visar att de som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer totalt sett, säger Håkan Leifman. Men det handlar mycket om vilken relation man har till sina barn om man är delaktig och kan prata med dem. Med vanligt sunt förnuft kommer man långt. Grupptrycket är starkt Anna-Maj Thunström, behandlare på Ungdomsverksamheten i Nacka, utanför Stockholm, har också sett riskerna. Hur mycket och hur ofta ungdomar dricker beror på gruppkulturen, säger hon. I vissa gäng är det norm att dricka ofta, och då kan det vara lätt att hamna i en nedåtgående spiral. Ungdomar med låg självkänsla har det extra svårt. Risken ökar för att bli rånad, misshandlad, utnyttjad eller förnedrad. Att få tag i alkohol tycks fortfarande vara lätt. Många tar från föräldrarna, men det kan också vara någon äldre kompis som hjälper till att skaffa sprit. Föräldrarna betydelsefulla Frågan är om också föräldrar känner av ett inbillat grupptryck och faller för argumenten att alla andra får Men det kan vara svårt att veta hur man ska nå sin tonåring i en tid som är präglad av kompisar. Anna-Maj Thunström tycker att föräldrar är väldigt betydelsefulla under tonårstiden.

13 13 (13) Det är viktigt att ha en bra relation till sina barn, även om det ibland är lättare sagt än gjort. I övrigt tror jag på trygga och fasta ramar. Det är bra att hålla tider, så att man själv är vaken när ungdomarna kommer hem. Många tonåringar kör med knepet att sova hos någon kompis, och då är det ju svårt att ha koll. Men i mellanstadiet är det naturligt att prata med andra föräldrar, och det kan man gott fortsätta med på högstadiet, också om ungdomarna kan tycka att det är pinsamt. Det är bra för dem att känna att föräldrarna bryr sig. Att ge sina ungdomar ett sundare förhållningssätt till alkohol betyder inte att föräldrar måste torrlägga sig själva. Vuxna kan föregå med goda exempel på förnuftigt drickande. Att enbart för barnens skull avstå helt från alkohol tror jag inte är någon realistisk lösning. Däremot behöver man inte dricka så att man blir berusad när barnen är med, säger Håkan Leifman. Under 2010 gör flera myndigheter tillsammans en kunskapssatsning riktad mot föräldrar med tonårsbarn i hela Sverige. En central uppgift är att avskaffa gamla myter som exempelvis föreställningen att föräldrar kan hjälpa sina barn till ett sundare drickande genom att bjuda på ett glas vin eller köpa ut till skolavslutningen. Text: Helena Bohlin Uppdatering: Ing-Cathrin Nilsson