Platsundersökning Forsmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Platsundersökning Forsmark"

Transkript

1 Platsundersökning Forsmark Årsrapport 2004

2

3 Platsundersökning Forsmark Årsrapport 2004

4 ISBN EnaInfo/Edita Februari 2005 Fotografer Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, Alf Sevastik, SKB arkiv

5 Innehåll Platsundersökning i Forsmark 2 Undersökningar i skog och mark 8 Ytnära ekosystem 9 Jordlagren 16 Hydrogeologi 22 Vattenkemi 24 Undersökningar av berget 28 Berggrunden 29 Vi grävde och granskade 34 Om borrningar 42 Borrhålsmätningar 45 Vi undersöker borrkärnan 48 Transport av radionuklider i berget 66 Bergmekanik 68 Bergspänningar viktig fråga i Forsmark 70 Platsmodellering 76 Projektering 80 Påverkan på miljö och samhälle 86 Samråd 88 Information 90 Det är vi som undersöker 96 Platschefen reflekterar 98 Vi blickar framåt 101 Ordförklaringar 105 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

6 Platsundersökning i Forsmark Östhammars kommun, Platsundersökningen för ett eventuellt djupförvar för använt kärnbränsle i Forsmark har lagt tre år bakom sig. Efter tre år ser vi nu att vårt arbete går i en viss riktning mot nordväst. Här, i området närmast kärnkraftverket, tror vi oss kunna placera ett djupförvar, förutsatt att området uppfyller vissa krav. Dessa krav fokuserar vi på nu. Flygbild över undersökningsområdets nordvästra del. Bostadsområdet i förgrunden och kärnkraftverket i bakgrunden. 2 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

7 Platsundersökningens tredje år har tillfört mycket ny Ett uppdrag i tiden kunskap. Kartläggningen av markytan är till stora delar avslutad. Vi har nu borrat totalt sju kilometerlånga kärnborrhål. Vi har samlat på oss så stora datamängder att vi hand om det radioaktiva SKB:s uppdrag är att ta avfallet från de svenska kan inleda arbetet med att dra slutsatser, bedöma den kärnkraftverken.vi tar också långsiktiga säkerheten och uppskatta miljökonsekvenserna hand om radioaktivt avfall av ett djupförvar i Forsmark. från sjukvård, forskning och industri. Det är SKB:s uppgift att utveckla och förverk- Bilden har klarnat. Med det menar vi att det inte längre är någon överraskning när ett nytt borrhål visar att berget liga en metod för att på ett är ovanligt sprickfattigt och att det ger ovanligt lite vatten säkert sätt ta hand om detta på större djup. Med data från sju djupa borrhål törs vi avfall. Vi gör platsundersökningar för en eventuell lokalisering av ett djupförvar för nu säga att förhållandena på förvarsdjup karaktäriseras av ett sprickfattigt och torrt berg. Vi vet också att bergspänningarna är förhöjda, och att vi måste få fram mer kommuner, Östhammars använt kärnbränsle i två kommun i norra Uppland data för att veta vad de betyder för bygge och drift av och Oskarshamns kommun djupförvaret. Vi vet inte om den sammanlagda volymen i östra Småland. bra berg är tillräcklig för förvaret. Fler borrhål behövs. Dessutom måste vi visa att platsen är lämplig ur andra aspekter. I Forsmark, med den fina naturen och vallonbruket som granne, måste vi visa att förvarets anläggningar på markytan inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt och att transporterna till och från anläggningarna kan lösas på ett bra sätt. Kärnavfallsfrågan handlar om mer än bara teknik. Det krävs säkra lösningar och en god demokratisk förankring. Claes Thegerström, vd Tre års undersökningar I denna årsrapport lägger vi vårt tredje år till handlingarna. Med rapporten vill vi ge allmänheten i Östhammars kommun, kommunpolitiker, myndigheter och andra intresserade, en överblick av verksamheten under Vi ger också en övergripande bild av våra planer för de närmaste åren. Svaret om Forsmarks lämplighet som djupförvarsplats har vi i slutet av För att SKB ska klara detta måste undersökningarna på plats i Forsmark vara slutförda sommaren En platsundersökning är komplicerad, mångskiftande och berör många ämnesområden, från ekologi och geologi till konsekvenser för de människor som bor i närheten och för hela samhället. Att ge en översiktsbild av detta är en uppgift som ibland kräver vissa facktermer. För att underlätta förståelsen av dessa har vi i slutet av årsrapporten en ordlista. Skulle det ändå vara oklart vad vi menar hoppas vi att läsaren hör av sig till oss i Forsmark. Vi förklarar gärna. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

8 Bakgrunden till dagens situation med två platsundersökningskommuner, hur vi arbetar, vilka metoder och strategier vi använder och hur arbetet med platsundersökningen hittills har avlöpt finns samlat i rapporter. Alla rapporter finns att hämta på vår webbplats Det gäller även de drygt 150 rapporter som producerats vid platsundersökningen i Forsmark Platsen i Forsmark Platsundersökningen i Forsmark genomförs i ett område sydost om Forsmarks kärnkraftverk. Den del av området som vi kallar kandidatområdet, det vill säga det område där ett djupförvar kan placeras, är ett område på cirka tio kvadratkilometer. För att kunna genomföra undersökningar i fält har vi upprättat nyttjanderättsavtal med markägarna som är Forsmarks Kraftgrupp AB, Vattenfall Fastigheter AB, Sveaskog och en privat markägare. För att lära oss så mycket som möjligt om kandidatområdet måste vi sträcka våra undersökningar även utanför, både på land och till havs. Ett exempel på detta är jordskalvsutredningar som omfattar hela regionen, ett annat exempel är när vi utreder hur grundvattnet strömmar in och ut i området. Området avgränsat med rött är det vi kallar kandidatområdet, det vill säga det område där ett djupförvar kan placeras. Innanför den bruna avgränsningen bor de vi kallar särskilt berörda av platsundersökningen. 4 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

9 Miljöhänsyn viktiga Området där platsundersökningen genomförs har höga naturvärden. Kandidatområdet är av riksintresse för naturvården och det gränsar till Kallriga naturreservat. Detta ställer särskilda krav på hur platsundersökningen genomförs; i alla lägen måste vi visa hänsyn. Ändå är det ofrånkomligt att en platsundersökning påverkar naturmiljön. Det är SKB:s sak att denna påverkan begränsas. Därför tar vi hjälp av sakkunniga när vi planerar och genomför undersökningarna, bland annat har platsundersökningen i Forsmark en egen platsekolog. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

10 Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för natur- och kulturmiljö och kontrollerar därmed att SKB genomför undersökningarna i enlighet med lagstiftningen. Enligt kapitel 12 paragraf 6 i miljöbalken gör vi en anmälan till länsstyrelsen för alla aktiviteter som kan påverka naturmiljön. Vid planering av exempelvis en ny borrplats eller en ny väg måste länsstyrelsen godkänna planerna innan vi påbörjar arbetet. Under året har vi haft flera ärenden som krävt länsstyrelsens tillstånd. De flesta men inte alla har beviljats. Ett exempel är att länsstyrelsen inte beviljade tillstånd för alla så kallade lineamentsdiken som vi ville gräva för att kontrollera möjliga sprickzoner. Ett av dikena ansågs utgöra ett för stort ingrepp i en känslig miljö. Regler i fält Platsundersökningen för med sig att många entreprenörer och forskare arbetar ute i fält. För att de ska ta nödvändig hänsyn till natur och miljö i området ger vi dem en kort utbildning, en så kallad SKB-introduktion. Tyngdpunkten i den handlar om hänsyn till närboende och naturmiljön. Efter avslutad De åtta borrplatser som vi hittills har anlagt. På sju av dem har vi kärnborrat. 6 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

11 utbildning delar vi ut ett SKB-bilpass som är ett kvitto på att personalen har nödvändiga kunskaper vid fältarbete. I samråd med kommunen Östhammars kommun har sedan förstudietiden och starten av platsundersökningen aktivt följt vårt arbete. Kommunen har egna arbetsgrupper som noga informerar sig om vad som händer i Forsmark. Nu har vi nått så långt att frågorna inte bara gäller geologi, teknik och miljöhänsyn. Nu gäller det också hur förvaret påverkar samhället. Utredningarna om konsekvenserna för Östhammars kommun och dess invånare har inletts. Förteckning över utredningarna finns på sidan 87. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

12 Undersökningar i skog och mark I skog och mark, på stränder och på sjöbottnar, ute till havs och djupt nere i berget pågår våra undersökningar. I detta avsnitt redovisar vi undersökningar i luft, på markytan, i jordlagren och i sjöar och hav. Under året har vi i stort sett avslutat kartläggningen av markytan. 8 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

13 Ytnära ekosystem De ytnära ekosystemen kartläggs i detalj av flera skäl. Ett är att en beskrivning av platsen i dag och hur den kommer att utvecklas är nödvändig för att kunna göra en säkerhetsanalys och en miljökonsekvensbeskrivning. Ett annat skäl är att vi måste veta var känsliga områden och arter finns för att kunna undvika att påverka dem när vi utför platsundersökningen ute i fält. Ytvattenundersökningar Kartläggningen av vattensystemen (akvatiska system) har fortsatt under Förutom provtagning av ytvatten, som nu övergått till ett övervakningsprogram, har vegetationen och djurlivet på bottnarna undersökts i Bolundsfjärden och Fiskarfjärden. Även några grunda havsvikar har undersökts. I dagsläget jobbas det för fullt med att artbestämma det vi hittat och räkna ut hur mycket det finns av olika arter. Generellt kan vi säga att bottenvegetationen är ovanlig med flera sällsynta arter. I många svenska sjöar finns en bård av flytbladsväxter (näckrosor och gäddnate) utanför vassbältet. Detta saknas nästan helt i sjöarna i vårt undersökningsområde. Stora delar av bottnarna täcks i stället av kransalger, en kalkgynnad art som trivs i skyddade förhållanden. Kransalgerna finns även i de grunda havsvikarna. Lite djupare ner (2 3 meters djup) täcks stora delar av bottnarna av s k slangalger. Djuren i proverna är inte färdigbestämda ännu men preliminära resultat pekar åt att samhällena av kransalger rymmer en rik mångfald av djur som söker skydd och mat där, ungefär på samma sätt som i blåstångens skogar. Få undersökningar har gjorts i grunda havsvikar och kransalgssamhällen i sjöar och hav. De data som platsundersökningen genererar är därför mycket intressanta, inte minst för forskare, som redan nu ser fram emot att ta del av de resultat som årets undersökningar leder fram till. Vi har också kartlagt vegetationen i områdets vattendrag. En axslinga (Myriophyllum spicatum) under ytan i Forsmark. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

14 Mätstationer till havs I havet har några mätstationer placerats ut för att registrera olika parametrar i vattnet. Det som mäts är vattenströmmarnas hastighet och riktning. På några platser mäts hur temperatur och salthalt varierar med djupet. Dessa mätningar ska pågå under ett års tid och de data som erhålls ska användas för att sätta upp en modell över hur vattnet rör sig i Öregrundsgrepen under en årscykel. Samarbete om fisken För att få en bild av hur fiskfaunan ser ut i kustområdet har vi kontaktat Fiskeriverket. De håller på att sammanställa de data som tagits fram tidigare och som kan vara av intresse för SKB. Det finns en hel del fiskdata från området närmast kärnkraftverket som Fiskeriverket samlat in inom verkets kontrollprogram. Från Kallrigafjärden finns inte alls lika mycket data. Därför genomförde Fiskeriverket ett provfiske På sex platser till havs utför vi oceanografiska mätningar. 10 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

15 åt SKB i denna vik under sensommaren. I april respektive augusti undersöktes strömmingsbeståndet i tre olika områden. Man använde sig av ett ekolod och dataprogram som tolkar om retursignalerna så att varje individuell fisk räknas och storleksbestäms. Man trålar också i samma område som man ekolodat för att se att uppgifterna man fått stämmer. På våren mäter man den lekande strömmingen medan sensommarmätningen registrerar årets yngelproduktion. Resultaten från dessa båda studier är i dagsläget inte klara. Undersökningar på land På land har bland annat fågelfaunan inventerats på samma sätt som 2002 och Generellt sett var antalet fåglar inom området något lägre än föregående år. Sju rödlistade arter har följts upp inom det regionala modellområdet. Bestånden för dessa har i princip varit oförändrade under perioden Resultat från häckningar varierar mellan olika arter, för vissa har 2004 varit ett bra år medan det för andra har varit ett sämre. Thomas Loreth, Uppsala universitet, räknar fisk vid inflödet till Bolundsfjärden. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

16 Vem trodde att vintern var fågelfri? I Forsmark kan vi ha två ton fåglar mitt i vintern. Sara Karlsson Platsekolog Under 2004 har även rastande simfåglar inventerats en gång per månad på våren och hösten. Som mest räknades nära simfåglar vid ett enskilt tillfälle. De högsta antalen noterades strax efter islossningen samt under senhösten. Betydande koncentrationer av storskarv, vigg, knipa och storskrake rastar i området. Så kan fåglar också räknas Mycket fåglar blir det SKB:s fågelinventerare har gjort beräkningar på hur mycket fågel som produceras under en häckningssäsong i Forsmarksområdet: cirka tio ton! Innan häckningen består fågelbeståndet av cirka par häckande fåglar = 7,5 ton fåglar. Simfåglarna väger mest cirka 4,2 ton men småfåglarna är flest. Efter reproduktionen finns det uppåt 18 ton fåglar i området! Siffran varierar från år till år beroende på hur lyckad häckningen har varit. Ser man på vinterns siffror så varierar den totala fågelvikten i januari mellan 500 och kilo beroende på hur hård vintern är. Biomassa - exemplet Forsmark par häckande fåglar Ca kg biomassa (innan reproduktion!) Huvuddelen av antalet individer är småfåglar! Huvuddelen av biomassan är simfåglar! 12 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

17 Löv fångas i särskilda förnafällor. Växter vägs och mäts När det gäller vegetationen har växtbiomassa insamlats och vägts i olika vegetationstyper (myrar, olika typer av skog, hagmarker, stränder). Dessa data är viktiga för våra terrestra ekosystemmodeller. På tre av platserna kommer även rötternas utbredning i djupled att studeras. Prover för detta har insamlats under hösten. Djur inventeras Viltundersökningarna i Forsmark fick en flygande start redan i januari. Då räknades älg och vildsvin från helikopter. Forsmarksområdet var en del av ett större område som undersöktes. Resultaten (tätheten av älg) redovisas på sidan 14. Något som inte gick lika bra var räkningen av räv och grävling. Våra utförare satte ut ett antal fällor för att uppskatta räv- och grävlingpopulationens storlek. Tyvärr fungerade inte detta, vi fick inte någon räv i fällorna och antalet fångade grävlingar var för få för att kunna utgöra ett statistiskt underlag. I platsundersökningen i Oskarshamn provade man under 2004 en annan metod för att räkna räv och grävling, men den fungerade inte heller. Vi har PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

18 Tierp 6,9 älgar/1000ha Hållnäs 6,5 älgar/1000ha Florarna 8,4 älgar/1000ha Vendel 6,5 älgar/1000ha Gimo 6,1 älgar/1000ha Resultat av flyginventeringen av älg. 14 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

19 nu bestämt oss för att inte lägga ner mer resurser utan i stället använda oss av generiska data vid våra modellberäkningar. Förra årets smågnagarundersökning upprepades i oktober. Data från denna har inte hunnit ställas samman. Nio fladdermusarter Under sommaren genomfördes en fladdermusinventering i Forsmarksområdet. Syftet var att kartlägga arter, uppskatta antal kolonier och individtäthet samt definiera viktiga jaktområden. Totalt hittades sju arter. Vid tidigare undersökningar har nio arter registrerats. Av dessa nio är tre rödlistade: trollfladdermus, fransfladdermus och mustaschfladdermus. Intressantast är kolonin med trollfladdermus vid Kallerö. Vanligtvis förekommer inte trollfladdermusen norr om Kalmar varför denna nordliga koloni är unik. Sofia Gylje från länsstyrelsen på fladdermusjakt i Forsmark. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

20 Jordlagren Under året som gått har kvartärgeologerna sammanställt och utvärderat information från undersökningar som genomfördes under den inledande platsundersökningen. Huvuddelen av de stora projekten är genomförda, till exempel den detaljerade karteringen av jordarter på land och till havs, undersökning av sediment på botten av sjöar och två torvmarker. De undersökningar som utförts under året har därför till stor del bestått av att samla in kompletterande information i samband med andra aktiviteter i Forsmark, till exempel vid borrningar och grävningar. Flera borrningar Under februari och mars utfördes borrningar för att sätta ut kompletterande grundvattenrör, bland annat i några av områdets sjöar. Vid fältarbete på sjöarna under vintertid är det avgörande att isarna är tillräckligt tjocka för att bära den tunga utrustningen. Under förra vintern var isen för tunn för att använda den stora borrbandvagnen, i stället fick vi nöja oss med en handburen, lättare borr. Trots den tunna isen var projektet lyckat och resulterade, förutom i nya grundvattenrör, även i prover av moränen som finns under de finkorniga sedimenten i sjöarna. Analyser av jordarterna visar att moränen under Fiskarfjärden och Bolundsfjärden är av den något grövre sorten som finns i Forsmarksområdet, det vill säga den innehåller relativt stora mängder sand och silt. Leif Lundholm installerar ett grundvattenrör i den norra delen av Fiskarfjärden. På isen ligger den handburna Pionjärborren som används för att trycka ner röret. Genom att spola vatten genom röret kommer jordprover upp från jordlagren under sjöns botten. 16 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

21 Omlagrade pollenkorn Vid grävningar och borrningar under 2003 togs prover för att undersöka om det i moränen finns pollenkorn som kan ge en uppfattning om avlagringens ålder. Nu är analysen av dessa prover klar. När de preparerade proverna lades under mikroskop visade det sig att det finns bevarade pollenkorn som till artsammansättningen visar att de ursprungligen har avlagrats under den förra mellanistiden, alltså för ungefär år sedan. Detta ger en uppfattning om den högsta åldern avlagringen kan ha eftersom moränen har deponerats av inlandsisen efter det att pollenkornen avlagrats. Till exempel analyserades prover från en hård lerig morän som då och då dyker upp i Forsmark. Den blev bekant för många redan när Forsmarksverket byggdes på 1970-talet och i SKB:s platsundersökning har den presenterat sig några gånger. Den är osedvanligt hård och grävskoporna har i vissa fall gått bet. Vi kallar den för Gamle Blå. Och gammal är den analyserna är samstämmiga med pågående forskning som indikerar att Gamle Blå bildades under en tidig fas av den senaste nedisningen, alltså för cirka år sedan. Mer om den Gamle Blå finns på sidorna där vi beskriver arbetet i våra två specialschakt. Vid grävningarna som utfördes redan under 2003 togs prover för att undersöka om det fanns omlagrade pollenkorn i moränbäddarna. Docent Ann-Marie Robertsson från Stockholms universitet undersökte proverna i mikroskop och påträffade omlagrade pollenkorn från föregående mellanistid. Detta indikerar att jordlagren har avsatts efter denna värmetid som inträffade för ungefär år sedan. På bilden också geologen Martin Sundh. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

22 Torvmarksundersökningar Under året pågick arbetet med att sammanställa och bearbeta resultaten från den torvmarksundersökning som utförts under hösten De två torvmarker som undersöktes var båda väldigt grunda, endast en av 16 borrningar nådde ner till tre meters djup. Jordarterna som påträffades på botten av Stenrösmossen ger information om utvecklingshistorien från havsvik till dagens skogsbeklädda tallrismosse. För ungefär år sedan fanns där en grund sjö som ganska snart växte igen med vass. Detta återspeglas av jordarterna gyttja och vasstorv som förekommer längst ned i sedimentlagren. Därefter följer torv som huvudsakligen är uppbyggd av starr och senare vitmossa. Denna ordningsföljd avspeglar en förändring mot en näringsfattig miljö. Med tanke på torvslagens sammansättning och nutida krav, bedöms framtida användning av torven i Stenrödsmossen till bränsle som mindre trolig. Däremot kommer den fortsättningsvis att vara lämpligt underlag för skog. På jakt efter jordskalv Jordlagren undersöks också i jakten på spår efter händelser längre ner i berggrunden. En jordbävning djupt nere i berget kan lämna tydliga spår efter sig i jordlagren ovanpå. Dessa undersökningar har pågått under tre år och avslutades under fyra veckor i höstas. Årets undersökningar innefattade grävningar spridda inom norra Uppland på större avstånd från Forsmark än tidigare. Schakten uppvisade i stor utsträckning samma fenomen som iakttogs utmed Börstilåsen vid tidigare grävningar. På många platser påträffades glidningar eller skred i finkorniga sediment men det fanns också spår av omfattande erosion av strömmande vatten. Störningar som kan vara orsakade av jordskalv påträffades på två platser: vid Torkelsbo norr om Uppsala och vid Runhällen norr om Heby. Sannolikheten för att dessa eventuella skalv ska ha orsakats av rörelser i Forsmarksområdet bedöms dock som minimal. Vi anser oss kunna avsluta jobbet, något klokare men med nya frågor, säger Robert Lagerbäck, geolog på Sveriges geologiska Ett av de långa dikena vid Torkelsbo-Läby som Robert Lagerbäck med kolleger från Sveriges geologiska undersökning (SGU) undersökte i jakten efter spår av forna jordbävningar. 18 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

23 Stenrösmossen är en av de äldre torvmarkerna i området. För ungefär år sedan fanns här en grund sjö som sedan dess har vuxit igen. I dag täcks ytan av starr, vitmossa och pors. undersökning. Under 2005 kommer han att sammanställa och utvärdera resultatet från det tre år långa projektet. Jorddjupet bestäms När det gäller att undersöka områdets jorddjup, det vill säga djupet från ytan ner till berget, får geologerna hjälp av geofysikerna. De har tolkat sina markradarmätningar och elektriska mätningar för jorddjupsbestämningar med stöd av information från bergoch jordborrhål. Även data från tidigare utförda reflektionsseismiska undersökningar har nyttjats för att bestämma jorddjupet. Metoderna ger information om jorddjup längs profiler och i enstaka punkter. Mer heltäckande information har tagits fram genom tolkning (så kallad inversion) av de elektromagnetiska mätningar från helikopter som utfördes redan Inversionen ger, förutom jorddjup och i havet vattendjup, information om exempelvis jordtäckets och berggrundens elektriska ledningsförmåga. Under hösten gjordes även jorddjupsbestämningar med hjälp av refraktionsseismik. Dessa mätningar kommer att fortsätta nästa år. Årsvarvig lera som bildats när den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för cirka år sedan. Den skarpa gränsen i övre delen av bilden representerar erosion som klipper lerans varv. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

24 Cesiumrester. När platsundersökningens geofysiker gjorde mätningar från helikopter av naturlig gammastrålning i Forsmarksområdet beräknades beläggningen av det radioaktiva ämnet Cesium 137, orsakad av Tjernobylolyckan Bilden ser normal ut och de uppmätta värdena motsvarar cirka tio procent av motsvarande värden i Gävleområdet som utsattes för det kraftigaste nedfallet i Sverige. Runt delar av Forsmarksån kan man se svagt förhöjda värden (markerade med rött) som liknar de våtmarksanomalier som finns på flera andra håll. Orsaken till dessa är inte helt klarlagd. Öregrundsgrepen Forsmarks kärnkraftverk SKB:s platskontor Bolunds fjärden Forsmark Storskäret Johannisfors Forsmarksån Kandidatområde Helikoptermätt område 0 1,25 2,5 5 km Ur GSD Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle 2001, Medgivande M2001/ PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

25 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

26 Hydrogeologi Mätningar av vattenföring och grundvattennivå fyller flera funktioner i platsundersökningen. Mätningarna ska ge ökad förståelse för hur vattenomsättningen i området sker och hur sambandet mellan yt- och grundvatten ser ut, det vill säga ge underlag för övergripande vattenbalansberäkningar. Mätningarna kommer dessutom att användas för kalibrering av de hydrologiska beräkningsmodeller som upprättas inom undersökningsprogrammet. De utgör också ett underlag för miljökonsekvensbeskrivningen där naturliga variationer i vattenföring och grundvattennivå ska ställas mot en eventuell påverkan på dessa vid bygget av ett djupförvar. Här berättar vi om hydrogeologiska undersökningar på ytan och i jordlagren. Grundvattenföringen i berggrunden redovisas i avsnittet om undersökningar av berget, sidan 51. Flera bäckar I det lokala undersökningsområdet (kandidatområdet) finns inga större vattendrag, men flera bäckar med ett vattenflöde under större delen av året. Fyra vattenföringsstationer har under året byggts för att mäta vattenflödet i de viktigaste bäckarna. Vid dessa stationer mäts vattennivån i mätrännor med väldefinierade samband mellan vattennivå och vattenflöde. Stora delar av det centrala undersökningsområdet avvattnas via Bolundsbäcken, Bolundsfjärden och Norra Bassängen till havet. Vattenföringsstationen i Bolundsbäcken strax före inflödet i Bolundsfjärden. 22 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

27 Nära ytan Grundvattennivån i jordlagren mäts fortlöpande på ett 40-tal olika platser i området. Det sker i jordborrhål. Generellt kan man säga att grundvattenytan ligger mycket nära markytan under större delen av året (mindre än en meter). I flera rör kan man under sommaren se hur variationerna i växternas vattenupptag under dygnet påverkar grundvattennivån. Vi kan faktiskt se hur mycket växterna dricker under ett dygn. Per-Olof Johansson Hydrogeolog Grundvattennivå (m under makytan) SFM0034 Potentiell avdunstning Regn Potentiell avdunstning och regn (mm/tim) Aug 9-Aug 11-Aug 13-Aug 15-Aug 0.0 Exempel på dygnsvariationer i grundvattennivån orsakade av växternas vattenupptag. SFM0034 är det jordborrhål som tryckregistreringen gjordes i. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

28 Vattenkemi Undersökningarna inom ämnesområdet vattenkemi (hydrokemi) kan delas in i två delområden: 1. Kemiska förhållanden i nederbörd, ytvatten och ytnära grundvatten ner till berget. Syftet är att förstå grundvattenbildningen och ge bakgrundsdata till hydrokemisk modellering. Dessutom behöver vi veta de kemiska förhållandena i ytvattnet för att beräkna transport av näringsämnen och biologisk produktion i de olika ytvattnen. 2. Kemiska förhållanden i grundvatten ner till cirka meters djup i berggrunden, se avsnittet om Vattenkemiska prover på sidan 58. Syftet är dels att kunna beskriva grundvattnet med avseende på bland annat kemisk sammansättning, ursprung, huvudsakliga flödesvägar och uppehållstider, dels att erhålla representativa och tillförlitliga värden på vissa kemiska komponenter som kan påverka säkerheten hos eller designen av ett djupförvar. Vattenanalyserna omfattar huvudkomponenter, närsalter, organiskt kol och kisel, spårmetaller (bland annat sällsynta jordartsmetaller) samt stabila och radioaktiva isotoper. I djupa grundvatten bestäms dessutom lösta gaser, kolloider, humus- och fulvosyror samt mikrober. Både i ytvatten och i djupa grundvatten mäts ph, elektrisk konduktivitet, redoxpotential, syre och temperatur. Ytvatten och nederbörd En två år lång och omfattande provtagningskampanj för kartläggning av ytvatten i havsvikar, sjöar och vattendrag avslutades under våren. Kartläggningen har omfattat ett tjugotal provtagningspunkter och 40 provtagningstillfällen. Den kemiska kartläggningen övergick i juli 2004 till långtidsövervakning. I fortsättningen kommer vattenprover endast att tas på ett fåtal ytvattenpunkter. Jordborrhålen för bland annat vattenprovtagning står på många platser i vårt undersökningsområde. Både på land och i sjöarna, eller som här: mittemellan. 24 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

29 Sommartid är det inga större bekymmer för Roger Huononen att ta prover av ytvattnet men vintertid när det är minus tio grader kan provtagningen vara förknippad med vissa svårigheter. Här pumpas provvatten ur ett jordrör. Ett provisoriskt tält håller värmen. Kartläggningen syftade till att ge kunskap om grundvattenbildning samt identifiering av utströmnings- och inströmningsområden liksom uppgifter om näringstransport och biologisk produktion. Den täta provtagningen (ungefär två gånger per månad) gav även information om variationer under säsongen. Kloridhaltens (= ett mått på salthalt) variation i de två mest extrema provtagningspunkterna presenteras i diagrammet nedan. Norr om dessa punkter (Bolundsfjärden och Norra Bassängen), är tröskeln mot havet låg och bräckt havsvatten tränger in vid vissa tidpunkter, därav de förhöjda kloridvärdena Bolundsfjärden Norra Bassängen Kloridhalt (mg/l) Datum Kloridhaltens variation i Bolundsfjärden och Norra Bassängen under två år av vattenprovtagning. PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT

30 Ytnära grundvatten Med ytnära grundvatten inkluderas vatten från jordrör (det vill säga jordborrhål), privata brunnar samt en källa. En speciell typ av jordrör är de så kallade BAT-rören. Här tas vattenproven ut med hjälp av evakuerade glasrör och det är möjligt att få vattenprov även ur täta lerlager. Den två år långa kartläggande kampanjen för ytnära grundvatten (åtta provtagningstillfällen), som avslutas under våren 2005, omfattar provtagningspunkterna enligt kartan nedan. Vissa av provtagningspunkterna uppvisar högre salthalter än havet utanför Forsmark. Det kan tyda på att vatten av marint ursprung ligger kvar i isolerade fickor i sedimentlagren sedan Littorinastadiet eller att djupt och salt grundvatten tränger uppåt. Provtagningspunkter för ytnära grundvatten under den första två år långa kartläggande kampanjen. Provpunkter som uppvisar kloridhalter som ständigt är över mg/l är markerade med kryss. 26 PLATSUNDERSÖKNING FORSMARK ÅRSRAPPORT 2004

Exploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -

Exploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 - Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som

Läs mer

R-04-75. Platsundersökning Forsmark. Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär. Svensk Kärnbränslehantering AB.

R-04-75. Platsundersökning Forsmark. Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär. Svensk Kärnbränslehantering AB. R-04-75 Platsundersökning Forsmark Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär Svensk Kärnbränslehantering AB Januari 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Platsundersökning Forsmark

Platsundersökning Forsmark Platsundersökning Forsmark Årsrapport 2002 Platsundersökning Forsmark Årsrapport 2002 ISBN 91-973987-6-4 EnaInfo/TK i Uppsala AB Maj 2003 Innehållsförteckning Förstudie blev platsundersökning 3 Organisationen

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Jens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool.

Jens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet Langelmaki 3-4 reg nr 7993/3-4. Jens Rönnqvist,

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3 Geoteknik PM Handläggare Mikael Johansson Tel +46 10 505 04 42 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 219 15 48 Albyberg Etapp 2 E-mail mikael.a.johansson@afconsult.com PM Geoteknik Innehåll 1

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10105448 Datum

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 109-177 NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Göteborg 2009-10-15 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende 1 (8) Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende Hammarö kommun, Värmlands län Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se 2 (8) Innehåll

Läs mer

Bilaga 2a - Råd från SGU, så klargör man att en planerad täkt inte utgör vattenverksamhet det kan hänga på ansökan

Bilaga 2a - Råd från SGU, så klargör man att en planerad täkt inte utgör vattenverksamhet det kan hänga på ansökan Bilaga 2a - Råd från SGU, så klargör man att en planerad täkt inte utgör vattenverksamhet det kan hänga på ansökan Det här är en lathund som är avsedd att hjälpa verksamhetsutövare att redan i täkttillståndsansökan

Läs mer

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29 Beställare: Jagaren Fastigheter AB Ugglum 8:22 för bygglov Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geologi...

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster. Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:

Läs mer

Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg

Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg Ramböll Sverige AB --- Borås kommun Nordskogen Göteborg 2008-10-01 Borås kommun Nordskogen Datum 2008-10-01 Uppdragsnummer -3 Peter Johansson Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på 1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3 INNEHÅLL Sidan 1 INLEDNING 1 2 BESKRIVNING AV PLATSEN 1 3 GEOLOGI, HYDROLOGI och HYDROGEOLOGI 1 3.1 Geologi 1 3.2 Fundament 2 3.3 Hydrologi 2 3.4 Hydrogeologi 2 4 URANHALT 3 5 DOMINERANDE KLIMATFÖRHÅLLANDEN

Läs mer

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

R-05-37. Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar

R-05-37. Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar R-0-7 Platsundersökning Oskarshamn Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar Svensk Kärnbränslehantering AB December 00 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

Projekteringsunderlag

Projekteringsunderlag Projekteringsunderlag ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR EXPLOATERINGSOMRÅDE NORR OM NORRA RINGVÄGEN, ÄLMHULTS KOMMUN SLUTRAPPORT 2012-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Undersökningsresultat...

Läs mer

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare BOKAB UDDEVALLAVÄGEN 1 44230 KUNGÄLV Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar

Läs mer

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält

Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält Dick Claeson & Ildikó Antal Lundin oktober 2014 SGU-rapport 2014:36 Omslagsbild: Framgrävt hyperitdiabasblock i Vesslarpstrakten.

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Detaljplan för Kalven 1:138

Detaljplan för Kalven 1:138 Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14 WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN Geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 0706 88 57 44 Handläggare: Jan-Eric Carlring WSP 1 018 5029

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm FS Gemensamt Bilaga 1 Analys av grundvattenförhållande och ARBETSPLAN Bilaga_1_Edeby_ekhage Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer FS Entreprenadnamn Gemensamt Beskrivning 1 Bilaga 1 Beskrivning

Läs mer

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPLANDS-BRO KOMMUN KUNGSÄNGENS - TIBBLE 1:21 OCH 1:41 PLANERADE BOSTÄDER I GRÖNA DALEN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM NR 1 BETR. MARK- OCH GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN PLANERINGSUNDERLAG Stockholm

Läs mer

GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE

GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE 1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2 repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 1.1 Syfte och begränsningar 2 2 Underlag för undersökningen 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Utförda undersökningar 2 5 Geotekniska och geohydrologiska

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.

Läs mer

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G)

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) NACKA KOMMUN SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) Befintlig överbyggnad väg PM nr 2 Geoteknik. 2011-04-07 rev 110504 Beställare Nacka kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik

HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik Översiktlig Geoteknisk Undersökning Upprättat 2009-04-16 Upprättat av: Paul Bandak Granskad av: Jonas Hedlund HSB BOSTAD AB PM Geoteknik Kund HSB Bostad AB Konsult

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB Grap 07159 Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee Strömstad kommun Rikard Marek Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

R-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB

R-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB R-02-20 Förstudie Tierp norra Kompletterande arbeten 2001 Hans Isaksson GeoVista AB Torbjörn Bergman, Johan Daniels, Rune Johansson Lena Persson, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning April

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:22 Bergvärmeschakt vid Ängsö slott Antikvarisk kontroll RAÄ 4:1 Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD Provpumpning av Centralborran Arbetsmaterial Malmö 2003-12-19 SWECO VIAK AB Södra regionen Granskad Claes Regander Johan Landberg Uppdragsnummer 1240289 SWECO VIAK Geijersgatan

Läs mer

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2 Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2 PM Handläggare Johan von Garrelts Tel +46 72 707 38 78 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 707 38 78 Albyberg Etapp 2 E-mail jvongarrelts@outlook.com

Läs mer

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering Undersökning av nedlagda deponier David Ekholm, Sweco Nedlagda deponier MIFO fas inventering och platsbesök Provtagning Vanliga företeelser tungmetaller samt vägsalt och relikt havsvatten Spridningsförutsättningar

Läs mer

Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund

Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 03185 71 00 Fax 03114 22 75 www.melica.se Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund Stefan Bydén 20120522 Geohydrologi på St

Läs mer

PM Geoteknik. Sundbyberg kommun. Kv. Blåklockan, Ör. PM Geoteknik. Stockholm REV A PM GEOTEKNIK

PM Geoteknik. Sundbyberg kommun. Kv. Blåklockan, Ör. PM Geoteknik. Stockholm REV A PM GEOTEKNIK PM Geoteknik Sundbyberg kommun Kv. Blåklockan, Ör PM Geoteknik Stockholm 2012-03-27 REV A 2012-04-23 PM GEOTEKNIK Kv. Blåklockan, Ör Sundbyberg kommun PM Geoteknik Datum 2012-03-27 (REV A 2012-04-23) Uppdragsnummer

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Säfsen geoteknisk utredning

Säfsen geoteknisk utredning SÄFSEN FASTIGHETER Sundsvall 2011-12-16 Datum 2011-12-16 Uppdragsnummer 61811148721 Utgåva/Status Carl Olof Modin Carl Olof Modin Stina Lenströmer Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD 2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Refraktionsseismisk undersökning, Oskarshamns hamn

Refraktionsseismisk undersökning, Oskarshamns hamn Bergab Berggeologiska Undersökningar AB i Hifab AB, Pär Elander Repslagaregatan 19 SE-582 22 Linköping Refraktionsseismisk undersökning, Oskarshamns hamn Bergab Uppdragsansvarig Erik Meland Handläggare

Läs mer

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg 222, tpl Kvarnholmen Teknisk PM Geoteknik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: Teknisk PM Geoteknik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29 HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ

Läs mer

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult

Läs mer

Översiktligt PM Geoteknik inför detaljplanearbete

Översiktligt PM Geoteknik inför detaljplanearbete Översiktligt PM Geoteknik inför detaljplanearbete Kvarngärdet 60:1 m.fl. Uppsala kommun www.bjerking.se Uppdrag nr. 14U26297 Sida 2 (6) Geoteknik PM Projektering Uppdragsnamn Besqab Projekt och Fastigheter

Läs mer

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...

Läs mer

Sjömätning och provtagning

Sjömätning och provtagning Sjömätning och provtagning Vid planering av en verksamhet under vattenytan är information om bottentopografi och mäktighet av sediment viktig kunskap för att ta fram ett kostnadsbesparande underlag. En

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

PLATSUNDERSÖKNING Forsmark 2002 2007

PLATSUNDERSÖKNING Forsmark 2002 2007 PLATSUNDERSÖKNING Forsmark 2002 2007 ISBN 978-91-980362-4-4 Första upplagan EnaInfo/Edita Mars 2008 Andra reviderade upplagan september 2014 Foto: Alf Sevastik, Lasse Modin, Curt-Robert Lindqvist, SKB:s

Läs mer

Översiktlig Geoteknisk Utredning - Steg 1 och förslag på steg 2

Översiktlig Geoteknisk Utredning - Steg 1 och förslag på steg 2 1 (7) Nykvarns kommun Daniel Ängmo Nykvarn kommun Stockholm 2014-06-26 Översiktlig Geoteknisk Utredning - Steg 1 och förslag på steg 2 Förutsättningar Inom Mörby, Nykvarn planeras anläggning av nya vägar

Läs mer