R Platsundersökning Forsmark. Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär. Svensk Kärnbränslehantering AB.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "R-04-75. Platsundersökning Forsmark. Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär. Svensk Kärnbränslehantering AB."

Transkript

1 R Platsundersökning Forsmark Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär Svensk Kärnbränslehantering AB Januari 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE Stockholm Sweden Tel Fax

2 ISSN SKB Rapport R Platsundersökning Forsmark Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär Svensk Kärnbränslehantering AB Januari 2005 En pdf-version av rapporten kan laddas ner från

3 Foton: Göran Hansson, Alf Linderheim, Alf Sevastik, SKB.

4 Förord Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, bedriver sedan början av 2002 en platsundersökning i Forsmark i Östhammars kommun för lokalisering av djupförvaret för använt kärnbränsle. Motsvarande undersökning pågår också vid Simpevarp och Laxemar i Oskarshamns kommun. SKB:s mål är att vid årsskiftet 2008/2009 lämna in en ansökan enligt miljöbalken och kärntekniklagen för lokalisering av djupförvaret till en av dessa platser. När ansökan lämnas in ska det som är av betydelse för prövning av djupförvarets säkerhet, byggbarhet och miljöpåverkan vara undersökt och analyserat. Undersökningarna ska också ge underlag för att välja plats och utforma anläggningen med hänsyn till platsens förutsättningar. I slutet av 2001 redovisade SKB ett program för den inledande platsundersökningen i Forsmark. De undersökningar som preciserades där är nu genomförda. Denna rapport redovisar det program som nu tagits fram för återstoden av platsundersökningen. Utgångspunkterna är de generella målen för Djupförvarsprojektet under platsundersökningsskedet, behoven av data för utvärderingen av platsen, samt erfarenheter och resultat från arbetet hittills. Programmet har utarbetats med stöd av undersökningsdata per augusti De undersökningar som nu redovisas kommer, liksom tidigare, att utföras med stor hänsyn till boende, fastighetsägare samt natur- och kulturvärden så att dessa inte i onödan utsätts för påverkan eller störningar. Programmet kommer, precis som hittills, att fortlöpande anpassas till den kunskap om platsen som vi successivt bygger upp. Alla viktiga ändringar kommer att redovisas för myndigheterna och övriga berörda. Kaj Ahlbom Platschef i Forsmark

5 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning SKB:s plan för slutförvaring av använt kärnbränsle Projekt Djupförvar Denna rapport Bakgrund Avgränsningar 29 2 Förutsättningar Mål Platsen Bakgrund Geologiska förhållanden Natur och kultur Kunskapsläge efter den inledande platsundersökningen Utgångspunkter och översikt Avstämning mot grundläggande krav Industrietableringen Strategi för fortsatta undersökningar Utgångspunkter Arbetssätt Timing Strategi Program Borrning 54 3 Undersökningar Ytnära ekosystem Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Viktiga frågor som återstår att besvara Undersökningsprogram Geologi Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Viktiga frågor som återstår att besvara Undersökningsprogram Geofysik Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Viktiga frågor som återstår att besvara Undersökningsprogram Bergmekanik och termiska egenskaper Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Viktiga frågor som återstår att besvara Undersökningsprogram 82 5

6 3.5 Hydrogeologi Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Viktiga frågor som återstår att besvara Undersökningsprogram Hydrogeokemi Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Viktiga frågor som återstår att besvara Undersökningsprogram Transportegenskaper Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Viktiga frågor som återstår att besvara Undersökningsprogram Borrning Syfte och mål Viktiga resultat från genomförda undersökningar Undersökningsprogram Långtidsobservationer Meteorologi Hydrologi Hydrogeokemi Ekologi Hydrogeologi Geologiska observationer Undersökningar för driftanläggningar ovan och under mark Anläggningar ovan mark Anläggningar under mark Undersökningar efter sommaren Referenser 131 Ordförklaringar 139 Bilaga A Platsundersökningens miljöpåverkan 147 6

7 Sammanfattning I slutet av 2001 redovisade SKB ett program för den inledande delen av platsundersökningen i Forsmark. De undersökningar som preciserades där är nu genomförda. Denna rapport redovisar det program som nu tagits fram för återstoden av platsundersökningen. Utgångspunkt är de generella målen för djupförvarsprojektet under platsundersökningsskedet, erfarenheter och resultat från arbetet hittills, samt behoven av data för utvärderingen av platsen som lokaliseringsalternativ för djupförvaret. Redovisningen omfattar i huvudsak undersökningarna på plats. Allt övrigt arbete analyser, anläggningsutformning, säkerhetsanalyser samt utredningar om och bedömningar av konsekvenser för miljö, hälsa och samhälle nämns endast i den utsträckning som behövs för att sätta in undersökningarna i sitt sammanhang. Mål Det övergripande målet för platsundersökningsskedet är att få de tillstånd som krävs för att lokalisera och bygga djupförvaret. Platsundersökningarna måste därför ge det underlag som erfordras för utvärderingen av de undersökta platsernas lämplighet för ett djupförvar. Materialet ska således vara tillräckligt omfattande för att: Visa om den valda platsen uppfyller grundläggande säkerhetskrav. Visa om de byggtekniska förutsättningarna är uppfyllda. Kunna ligga till grund för att anpassa djupförvaret till platsens förutsättningar och egenskaper. Kunna bedöma djupförvarets inverkan på miljö och samhälle. Möjliggöra jämförelser mellan de båda undersökta platserna. Platsen Figur 1 ger en översikt över Forsmarksområdet med omgivningar. Efter den förstudie som föregick platsundersökningen angav SKB det rödmarkerade området sydost om Forsmarks kärnkraftverk, det så kallade kandidatområdet, som prioriterat för en platsundersökning. De blå och gröna fyrkanterna i figuren visar avgränsningar som definierats för de lokala och regionala modeller som SKB arbetar med när data från platsundersökningen bearbetas. 7

8 Figur 1. Forsmarksområdet med omgivningar. Kunskapsläge De undersökningar som genomförts (per augusti 2004) och deras resultat kan sammanfattas i följande punkter: Karaktäriseringen på ytan av områdets geologiska och ekologiska förhållanden är till stora delar genomförd. För att undersöka berggrunden mot djupet har fem djupa (1 000 m) och två grundare kärnborrhål färdigställts och dokumenterats. Borrning av ett sjätte djupt kärnborrhål pågår. 19 hammarborrhål har borrats, dels för att förse kärnborrningen med spolvatten, dels för att undersöka bergrunden. En heltäckande, preliminär platsbeskrivning version 1.1 har redovisats. Arbetet med att sammanställa all information från den inledande platsundersökningen pågår och kommer att resultera i version 1.2 av platsbeskrivningen. Samrådsprocessen för ett eventuellt djupförvar i Forsmark har etablerats i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken. 8

9 En aktiv informations- och kommunikationsverksamhet har etablerats för fortlöpande dialog med närboende, allmänheten, Östhammars kommun, grannkommuner och andra lokala intressenter. Figur 2 illustrerar nuläget (augusti 2004) för borrning. Kärnborrningen har gjorts från sex särskilt iordningställda borrplatser. Kring dessa finns även ett antal hammarborrhål i olika riktningar. Därutöver finns hammarborrhål på ytterligare ett antal platser samt ett sextiotal jordborrhål. Avstämning mot grundläggande krav Inför platsundersökningsskedet redovisade SKB grundläggande krav som måste kunna visas vara uppfyllda för att en plats ska vara av intresse för djupförvaret. Omvänt gäller att om ett eller flera av kraven inte är uppfyllda så måste platsen betraktas som diskvalificerad. Under den inledande delen av platsundersökningen har inriktningen varit att ta fram data som direkt eller indirekt ger underlag för att avgöra om kraven kan anses uppfyllda, och därmed om fortsatta undersökningar är motiverade. Det finns då anledning att värdera det nuvarande kunskapsläget i förhållande till de angivna grundkraven. Nedan sammanfattas kortfattat kvarstående databehov för vart och ett av kraven. Figur 2. Undersökningsområdet med samtliga kärn- och hammarborrhål genomförda under den inledande delen av platsundersökningen. 9

10 Geovetenskapliga grundkrav kvarstående databehov Regionala plastiska skjuvzoner ska undvikas Kravet är uppfyllt, men för att bättre kunna beskriva områdets hydrogeologiska och hydrokemiska förhållanden krävs ny kunskap om de omgivande, regionala deformationszonernas förmodade funktion som hydrauliska randvillkor för platsen. Ingen malmpotential Kravet bedöms vara uppfyllt och inga ytterligare data behövs. Frågan kommer ändå att bevakas i samband med kommande borrningar. Ett förvar måste kunna inplaceras och ges en tekniskt rimlig utformning inom tillgänglig bergvolym Tre faktorer avgör om kravet kan uppfyllas: 1) Den tektoniska linsens utsträckning och form mot djupet Den tektoniska linsen bedöms ge tillräckligt utrymme för ett förvar. Kunskapen är emellertid ännu otillräcklig för anläggningsutformning. Det gäller framförallt geologiska gränser mot områdets nordvästra ände och nordöstra långsida. 2) Enskilda sprickzoner på förvarsnivå Inga oväntade förhållanden har konstaterats, men egenskaper och betydelse av tolkade zoner behöver klargöras bättre. Detsamma gäller betydelsen på djupet av tolkade, men ännu ej verifierade lineament (indikationer på markytan av möjliga sprickzoner). Möjliga, ännu ej upptäckta sprickzoner inom förvarsvolymen utgör likaså en kvarstående osäkerhet. 3) Bergegenskaper inom deponeringsområden Större sprickor, vattenföring: Borrningarna visar genomgående på låg sprickfrekvens och dito vattenföring på förvarsdjup. Dataunderlaget behöver dock utökas, särskilt i områdets nordvästra del. Värmeledningsförmåga: Resultaten visar på förhållanden som är normala för granitisk berggrund. Komplettering av data behövs, särskilt vad beträffar skalberoende och eventuell betydelse av termisk anisotropi. Ej omfattande instabilitet i deponeringstunnlar/deponeringshål Karaktäriseringen av spänningstillståndet, inklusive variationer i djup- och sidled, är ofullständig och kommer att prioriteras i det fortsatta undersökningsarbetet. Data om mekaniska egenskaper kompletteras fortlöpande. Inget löst syre i grundvattnet på förvarsnivå Även om kravet redan nu betraktas vara uppfyllt kommer ytterligare mätningar att genomföras. Salthalt (TDS) i grundvattnet på förvarsnivå lägre än 100 g/l Salthalten ökar från sött vatten nära markytan till 8 g/l vid 150 m djup. Därefter är halten konstant till cirka 600 m. Under detta djup sker en ökning. Som mest har 13 g/l uppmätts på 980 m djup. I den nordvästra delen av kandidatområdet saknas data under 200 m djup. Möjligheter att göra kemiundersökningar på större djup måste därför tillvaratas. 10

11 Redovisningen ovan ger enligt SKB:s uppfattning en god grund för att fortsätta platsundersökningen i Forsmark. Det är svårt att se att ytterligare undersökningar skulle ändra på SKB:s bedömning att platsen uppfyller de angivna grundläggande kraven. De kvarstående databehov som anges motiveras huvudsakligen av att både anläggningsutformning och säkerhetsanalys behöver mer underlag. Allmänt kan sägas att undersökningarna hittills har visat på några tydliga särdrag vad gäller spricksituation och vattenföring. I den ytnära berggrunden är sprickfrekvensen i genomsnitt normal för svenskt urberg. Ner till cirka 200 meters djup påträffas sektioner med distinkta, oftast flacka, starkt vattenförande sprickor. Detta mönster tycks gälla genomgående inom den tektoniska linsen. Hög vattenföring i flacka sprickor nära ytan kan vara positivt ur förvarssynpunkt, eftersom grundvattenomsättningen på djupare nivåer då begränsas, men kan kräva särskilda åtgärder vid tunneldrivning och schaktsänkning. På större djup, under m, kännetecknas berggrunden inom kandidatområdet av låg sprickfrekvens och dito vattenföring. Det fåtal vattenförande sprickor som påträffats på förvarsdjup och därunder är med enstaka undantag kopplade till tolkade flackt lutande sprickzoner, främst i den sydöstra delen av kandidatområdet. Önskemålet att merparten av bergmassan mellan sprickzoner ska ha en vattengenomsläpplighet som understiger 10 8 m/s synes alltså vara uppfyllt med god marginal. Industrietableringen Parallellt med platsundersökningen pågår projektering, som innefattar arbetet med en platsanpassad utformning av ett djupförvar i Forsmark. Det underlag som tagits fram hittills bekräftar de tekniska och miljömässiga etableringsförutsättningar som jämte tillgången till potentiellt lämplig berggrund var huvudskälet till att Forsmark valdes som lokaliseringsalternativ. I ett första skede har möjliga lägen och utformningar av anläggningar som djupförvaret kräver ovan mark studerats. Figur 3 illustrerar de två alternativa lösningar som skisserats. I det ena fallet placeras djuförvarvarets anläggningar ovan mark söder om Forsmarksverket. I det andra fallet förläggs verksamheten istället på delvis utfylld mark i anslutning till SFR-anläggningen (SFR = Slutförvar för radioaktivt driftavfall). Alternativen innebär ingen väsentlig skillnad för djupförvarets berganläggningar som i båda fallen antas finnas inom den nordvästra delen av kandidatområdet men bygger på delvis olika systemlösningar. Avsikten är att i ett senare skede prioritera det ena alternativet för fullständig projektering. Strategi Med beaktande av resultaten hittills samt redovisade mål och krav på genomförandet har en strategi i fyra punkter utarbetats för återstoden av platsundersökningen i Forsmark: 1. Välj den nordvästra delen av undersökningsområdet som prioriterad plats. Med prioriterad plats avses det område som är särskilt intressant för förvaret och dit fortsatta undersökningar fokuseras. 2. Bestäm, för den prioriterade platsen, de geologiska gränserna för tillgänglig bergvolym på förvarsdjup. 3. Karaktärisera tillgänglig bergvolym på denna plats till den omfattning och detaljeringsnivå som krävs. 4. Karaktärisera den prioriterade platsens hydrauliska randområden. 11

12 Djupförvarets anläggningar kan placeras längs vägen ut till SFR. Utfyllnader krävs eftersom utrymmet är begränsat. Tunga transporter till och från djupförvaret skulle ske via en lutande tunnel som mynnar ut till höger om byggnaden i mitten. Längst bort i bild SFR och hamnen. 2 Forsmarks kärnkraftverk 2 Asphällsfjärden SFR Gunnarsbo? Lillfjärden Puttan Labboträsket Gunnarsboträsket m 1 Bolundsfjärden Graven 1 Från infarten till Forsmarksverket (rondellen) och österut mot barackbyn finns mark för djupförvarets anläggningar. Behovet av tillfälliga bostäder måste då lösas på annat sätt. Närmast i bild tänkta upplag för bergmassor som tas upp i ett schakt som mynnar under den höga, smala byggnaden. Längre bort finns schakt för personhiss och ventilation. Figur 3. Alternativa lägen för djupförvarets anläggningar ovan mark söder om Forsmarksverket eller vid SFR. 12

13 I det följande redovisas punkt för punkt motiven för denna strategi samt ett övergripande resonemang om vilka undersökningar som kan bli aktuella för att genomföra strategin. 1) Välj den nordvästra delen av området som prioriterad plats. Kandidatområdet kan delas upp i en nordvästlig och en sydostlig del, belägna på var sida om den tolkade relativt mäktiga sprickzon (zon A2) som på förvarsdjup skär genom området i höjd med borrplats 2. Såväl den nordvästra som den sydöstra delen bedöms ha bergrund som motiverar fortsatta undersökningar. Den skillnad som ändå noterats är en högre frekvens av flacka, vattengenomsläppliga sprickzoner i den sydöstra delen. De tekniska och miljömässiga fördelarna med ett läge i nordväst är uppenbara genom närheten till befintliga industrianläggningar, vägar etc. Layoutstudier och bakomliggande undersökningsresultat indikerar att ett djupförvar med stor sannolikhet kan inrymmas inom den nordvästra delen. Mot denna bakgrund väljer SKB den nordvästra delen av kandidatområdet som prioriterad plats. Strategin att fokusera mot den nordvästra delen av den tektoniska linsen har fördelar, men är också förknippad med risker. Till fördelarna hör goda möjligheter att nå platsundersökningens mål med rimliga insatser och inom gällande tidsram. Den givna risken är att egenskaperna hos den relativt begränsade bergvolym som undersöks inte motsvarar förväntningarna. Skulle det inträffa krävs en modifierad strategi, med konsekvenser för bland annat tidsplan och resursbehov. 2) Bestäm, för den prioriterade platsen, de geologiska gränserna för tillgänglig bergvolym på förvarsdjup. Den tektoniska linsens avgränsningar i den nordvästra delen är idag bara delvis kända. Det finns därför anledning att fortsätta den kartläggning av gränserna för den ur djupförvarssynpunkt lämpliga bergvolymen som inletts med de borrningar som gjorts eller pågår. En annan fråga som påverkar den tillgängliga volymen är läge och egenskaper på den flacka sprickzon (A2) som begränsar den prioriterade platsen mot sydost. 3) Karaktärisera tillgänglig bergvolym till den omfattning och detaljeringsnivå som krävs. Huvuduppgifter när det gäller att karaktärisera berget på den prioriterade platsen är att klargöra egenskaper och betydelse av hittills tolkade sprickzoner på förvarsnivå, samt eventuell förekomst och betydelse av ytterligare, ännu okända, zoner. Detta inkluderar kunskap om de geologiska motsvarigheterna av tolkade lineament och deras eventuella betydelse på förvarsdjup. Andra huvuduppgifter är fortsatt karaktärisering av bergspänningsförhållanden och grundvattenkemi på djupet, av hydrauliska samband i horisontal- och vertikalled, samt mätningar av naturligt grundvattenflöde och spårförsök. Om borrningarna påvisar tillräckliga volymer bra berg på den prioriterade platsen kommer utformningen av nedfarter och djupförvarets centralområde att drivas vidare, med nuvarande, preliminära placering av centralområdet som utgångspunkt. Borrningar krävs för att få det erforderliga ingenjörsgeologiska underlaget i form av bergspänningar, bergkvalitet och grundvattenförhållanden i lägen för nedfarter och centralområde. Även utformningen av djupförvarets markförlagda anläggningar kommer att kräva vissa undersökningar av grundläggningsförhållanden. 13

14 4) Karaktärisera den prioriterade platsens hydrauliska randområden. De hydrauliska och hydrogeokemiska modeller av platsen som upprättas som underlag för säkerhetsanalysen kräver randvillkor i form av hydrauliska egenskaper för begränsande strukturer. En fundamental fråga är huruvida de vattenförande zoner som korsar den tektoniska linsen mer eller mindre på tvären upphör mot de dominerande deformationszoner som begränsar linsen längs dess långsidor, det vill säga Singöförkastningen i nordost respektive Forsmarks- och Eckarfjärdzonerna i sydväst. Så bedöms preliminärt vara fallet, men man kan också tänka sig att de tvärgående zonerna övertvärar de längsgående, åtminstone i hydraulisk mening. Ett speciellt borrnings- och undersökningsprogram krävs för att belysa denna fråga. Mot bakgrund av regionens generellt flacka topografi, och den dominerande roll som de nämnda hydrauliska ränderna bedöms ha, är det svårt att se vad ytterligare undersökningar i regional skala skulle tillföra från en hydrogeologisk eller hydrogeokemisk synpunkt. Därför planeras inga borrningar på längre avstånd från platsen. Program Figur 4 visar huvuddragen i den årsvisa arbetsplan som utarbetats utifrån den ovan redovisade strategin. Enligt planerna slutförs all kärnborrning på den prioriterade platsen under Vad som då kommer att saknas är data från undersökningar som kräver ostörda förhållanden. Dessa kommer att göras under Resultaten har huvudsakligen betydelse för säkerhetsanalysen. Under 2006 ligger fokus på karaktäriseringen av platsens hydrauliska randområden. Då görs även eventuella kompletteringar Fokusera på prioriterad plats Fokusera på hydrauliska randområden Slutför platsundersökningen till halvårsskiftet Vänteläge Avsluta karaktäriseringen på ytan Slutför all borrning inom den prioriterade platsen Slutför all borrning i hydrauliska randområden Avsluta alla fältundersökningar Övervakning, monitering Datafrys 2.1 Data för avstämning av undersökningsprogrammet Datafrys 2.2 Data för anläggningsutformning Datafrys 2.3 Alla data från platsundersökningen Eventuella kompletterande undersökningar Platsval, ansökan Figur 4. Årsvis arbetsplan för platsundersökningen. 14

15 Borrning Med utgångspunkt i den valda strategin har ett borrprogram utarbetats. Programmet är väl preciserat för de första kärnborrhålen, därefter med nödvändighet preliminärt. Det omfattar djupa ( m), medeldjupa ( m) och korta ( m) kärnborrhål. Kartan i figur 5 illustrerar programmet med markeringar på en förenklad geologisk karta. Även befintliga kärnborrhål har markerats. Exakta riktningar och djup för hålen styrs i många fall av resultaten längs vägen. Flertalet av de planerade borrhålen kommer att dokumenteras och undersöks med geologiska, geofysiska och hydrogeologiska metoder på ungefär samma sätt som hittills. Grundvattenkemisk provtagning på djupet kommer att ges särskild prioritet för att kompensera den nuvarande bristen på data för grundvattenkemisk karaktärisering av platsen. Även bergmekaniska undersökningar, särskilt bergspänningsmätningar, kommer att ges stort utrymme mot bakgrund av att spänningsförhållandena identifierats som en delvis kvarstående, platsspecifik nyckelfråga. Hammarborrhål når maximalt cirka 300 meters djup och ger ingen kärna, men går mycket snabbare att utföra och är avsevärt billigare än kärnborrhålen. Förutom att förse kärnborrhålen med spolvatten är de lämpliga för att undersöka betydelsen av tolkade lineament och för att undersöka ytnära, flacka sprickzoner. Preliminärt beräknas hammarborrhål behövas, med koncentration till den prioriterade platsen och de hydrauliska ränderna. Spröd och plastisk (lågtemperatur) deformation Lineament (möjlig deformationszon) längre än 1000 m Lokal deformationszon (baserad på SDM version 1.1) Regional deformationszon (baserad på SDM version 1.1) Regional deformationszon, symbolerna ligger i det nedtryckta blocket (baserad på SDM version 1.1) Högtemperatur plastisk deformation Bandad och/eller starkt folierad berggrund (starkt plastisk deformation) Gamla gruvor eller gruvförsök Magnetitmineralisering Dominerande bergartstyp Grupp D Granit, fin- till medelkornig Pegmatit, pegmatitisk granit Grupp C Granit, granodiorit och tonalit, metamorf, fin- till medelkornig Grupp B Granit, metamorf, aplitisk Granit till granodiorit, metamorf, ådrad till migmatitisk, medelkornig Granit till granodiorit, metamorf, medelkornig Granodiorit, metamorf Tonalit till granodiorit, metamorf Diorit, kvartsdiorit och gabbro, metamorf Ultrabasisk bergart, metamorf Grupp A Magnetitmineralisering associerad med kalksilikat bergart (skarn) Sur till intermediär vulkanisk bergart, metamorf Sedimentär bergart, metamorf, ådrad till migmatitisk Forsmark Forsmarks kärnkraftverk SV A 4A 8A 8B 7A 7B Nedfarter, centralområde SV B Meter 8C 1A 1B 5A Bolundsfjärden S Bol Eckarfjärden NO A 6C 6A 6B NO SFRB 2A Fiskarfjärden 3A 3B Swedish Nuclear Fuel and Wast Management Co Date: , Time:1200 From GSD Fastighetskartan Lantmäteriet Gävle 2001, Consent M2001/5268 RT gon V Storskäret Prioriterad plats Kandidatområde Kärnborrhål: Utförda borrhål Planerade borrhål beslutade Planerade borrhål preliminära Figur 5. Befintliga kärnborrhål samt planerad kärnborrning under återstoden av platsundersökningen. 15

16 Ytnära ekosystem Återstoden av platsundersökningen kommer främst att fokusera på processmätningar, det vill säga kvantifiering av de viktigaste ekosystemfunktionerna. Processmätningarna omfattar kartläggning av primärproduktion, konsumtion och nedbrytning vilket mäts genom respiration, transport av vatten eller andra ämnen till exempel via växternas transpiration samt fastläggning av ämnen. Kvantifiering av ekosystemens funktioner är lika viktigt som karaktäriseringen av de olika delkomponenterna biomassa och utbredning. Av stor betydelse för förståelsen av hur det djupa respektive ytliga grundvattnet interagerar är funktionen i gränsområdet mellan biosfär och geosfär. Flera viktiga processer som styr vad som händer med radionuklider i denna zon återstår att kartlägga. Hit hör grundvattenytans fluktuationer liksom vattengenomsläppligheten och sorptionsegenskapernas variation med djupet. En annan kunskapslucka som identifierats är hur våtmarkerna i Forsmarksområdet fungerar hydrologiskt. Dessa ekosystem kan komma att bli viktiga recipienter vid ett eventuellt läckage av radionuklider från djupförvaret. De kan också komma att påverkas av en eventuell grundvattensänkning. Geologi Berggrund Huvudsyftet med det planerade borrprogrammet är att geologiskt definiera och karaktärisera bergvolymen på den prioriterade platsen samt omgivande hydrauliska randområden. Därutöver har de undersökningar som gjorts väckt frågor som motiverar ett antal specialstudier. Förståelsen för bildningen av de spröda deformationszonerna i Forsmark och deras rörelsemönster behöver förbättras, för att kunna utveckla modeller med högre säkerhet. Kinematisk analys av representativa spröda deformationszoner som verifierats både på ytan och på djupet i borrhål behöver därför göras. Tolkade lineament behöver undersökas med avseende på deras representativitet som indikatorer på deformationszoner. Under hösten 2004 planeras därför en lineamentsstudie där avsikten är att gräva schakt tvärs ett antal representativa och tydliga lineament för detaljerad undersökning av bergytan. Vidare kommer en hammarborrningskampanj att utföras under hösten En kompletterande geokronologisk undersökning planeras med syftet att uppnå en bättre tidsmässig avgränsning av Forsmarks geologiska utveckling under de temperaturförhållanden då de spröda deformationszonerna bildades. Detta kommer att ge ett viktigt underlag för att fastställa tidsperspektivet för de äldsta rörelserna och den relativa rörelseriktningen längs deformationszonerna mellan blocken. Kompletterande berggrundsgeologisk kartering i området sydost om Kallrigafjärden och i den nordvästra delen av Forsmarks tektoniska lins behövs för att bekräfta och öka förståelsen för geometrin hos den storskaliga veckningen i denna del av området. Denna studie är av betydelse för den tredimensionella modelleringen av bergdomänerna inom Forsmarksområdet. 16

17 Vidare planeras, om möjligt, en detaljerad sprickkartering i området nordväst om sprickzon A2. Anledningen till detta är att den sprickkartering som gjordes vid borrplatserna 2, 3, 4 och 5 samt vid Klubbudden inte är representativ för den bergvolym där undersökningarna nu kommer att fokuseras. Detaljkarteringen kommer att ligga till grund för spricknätverksmodellen (DFN). Det finns slutligen ett behov av en specialstudie av den pretektoniska omvandling som har påverkat både graniten i nordvästra delen av kandidatvolymen och de finkorniga granitiska bergarterna i den angränsande bergdomänen i nordväst. Jordtäcke Huvuddelen av det kvartärgeologiska arbetet inom platsundersökningen är utfört. Det som återstår är dels att komplettera geografiska luckor dels att inför modellering av de ytliga ekosystemen besvara vissa nyckelfrågor som har betydelse för ingångsdata och randvillkor. Utbredningen av jordarter på botten av havsområden med vattendjup mindre än 3 m är ännu inte kartlagd, men en kartering planeras. Därmed fås en komplett jordartskarta som inkluderar både land och havsområden, och som kommer att utgöra ett viktigt underlag för modellering av det framtida landskapet. En av de centrala uppgifterna blir att konstruera en tredimensionell jordlagermodell där både djupet till berg och de olika jordlagren finns redovisade. Resultatet kommer att utgöra ett viktigt underlag för den ythydrologiska modelleringen samt för modelleringen av spridningsvägar för radionuklider. Jordlagermodellen kommer att baseras på såväl data från borrningar och grävningar som på resultat från markradarmätningar, seismiska och andra geofysiska undersökningar. Arbete pågår med att ta fram en strandförskjutningskurva för Forsmark. Kurvan presenterar vattendjupet vid Forsmark, från år före nutid och prognoser för år framåt. Den kommer att ligga till grund för att modellera framtida landområden där nya sjöar isoleras från havet, och successivt sedimenterar och bildar torvmarker. De centrala frågorna kring områdets postglaciala geologiska utveckling, på land och till havs, rör bland annat klimat- och vegetationsutveckling samt sedimentations- och erosionsförlopp. Detta kan studeras i sediment- och torvkärnor. För att beskriva det regionala områdets postglaciala vegetationsutveckling behövs pollenanalyser av sjösediment och/eller torvprofiler. Resultaten kan ge information om klimatvariationer och vegetationsutveckling under en längre tid. Även sedimentationshastigheter för de olika jordarterna kommer att bestämmas och de erosiva faserna i havs- och sjösediment samt torvsekvenser dateras. Den marina miljön kan studeras i en sedimentkärna som provtogs vid de maringeologiska undersökningarna under En nyckelfråga som då kan besvaras är huruvida det förstadium till Östersjön som benämns Yoldiahavet var påverkat av brackvatten i Forsmarksområdet. Detta är viktig information för att sätta randvillkoren i den hydrogeologiska och hydrogeokemiska modelleringen. Frågor om den glaciala transporten av bergartsmaterial och isens dynamik är viktiga för den konceptuella förståelsen av platsen. Kartering av bergarter i de stora blocken som påträffas nära Börstilåsen kan ge information om transportvägar. 17

18 Geofysik Liksom tidigare kommer de geofysiska undersökningarna att fungera som stöd för den geologiska platsbeskrivningen. Frågor där geofysiken förväntas ge viktiga bidrag är: Verifiering av lineament, särskilt huruvida dessa kan kopplas till branta sprickzoner. Jorddjupsbestämningar. Bestämningar av sprickzoners lägen och geometri. Utbredning av kvartsfattiga bergarter mot djupet. För den prioriterade platsen planeras bland annat följande undersökningar: Konventionell borrhålsgeofysisk loggning på samma sätt som hittills i de nyproducerade borrhålen. Kompletterande markgeofysiska mätningar på den prioriterade platsen, i första hand refraktionsseismik och markradar. Detta möjliggör bland annat bestämningar av jorddjup och P-vågs hastigheter i berg. Vertikal Seismisk Profilering (VSP-mätningar), där även borrhål utnyttjas, för en mer detaljerad bestämning av sprickzoners tredimensionella geometri och orientering. Därutöver planeras kompletterande reflektionsseismiska mätningar som även innefattar den prioriterade platsens omgivningar och tolkade randzoner. Slutligen kommer möjligheterna att utifrån gravimetriska data modellera bergvolymer att studeras. Detta kan tillföra värdefull kunskap om de kvartsfattiga bergarterna väster och söder om den prioriterade platsen. Bergmekanik och termiska egenskaper I den geologiska miljö som kännetecknar den undersökta formationen i Forsmark, med relativt höga bergspänningar och sprickfattigt berg, är det viktigt att kunna göra tillförlitliga prognoser av stabilitetsförhållandena i ett eventuellt djupförvar. Det gäller särskilt om det finns risk för uppspjälkning av intakt berg närmast deponeringstunnlar eller deponeringshål. Grunden för dessa prognoser är kunskap om rådande bergspänningar och bergets hållfasthetsegenskaper. Underlaget om dessa parametrar behöver därför förbättras. Bergspänningarna och deras möjliga konsekvenser för stabilitet och förstärkningsbehov är den viktigaste frågan. Fördjupad och mer detaljerad kunskap behövs om framförallt spänningarnas belopp, inklusive fördelning i djup- och sidled. Detta kräver ytterligare mätningar, med koncentration till den del av området som prioriteras för fortsatta undersökningar. För bergets hållfasthetsegenskaper behövs ytterligare kunskap om förhållandena inom det prioriterade området och på troligt anläggningsdjup för att bekräfta den nuvarande mera generella bilden och precisera dataunderlaget för prognosarbetet. För de termiska egenskaperna ger mätningar på borrkärnor på det sätt som gjorts hittills förväntade och konsistenta data. Frågetecknen gäller hur dessa data ska extrapoleras till en skala som är relevant för djupförvarets del, och med beaktande av det riktningsberoende som konstaterats för värmeledningsförmågan. På denna punkt behöver kunskapen förbättras. För detta planeras relativt enkla fältförsök på hällar i området. 18

19 Hydrogeologi Det hydrogeologiska programmet omfattar meteorologi, hydrologi och hydrogeologi i jordlager och berggrund. En nära koppling finns till programmen för ytnära ekosystem och hydrogeokemi. En av de viktigaste uppgifterna som återstår är att ytterligare klargöra de hydrauliska kontakterna mellan ytvatten, jordgrundvatten och berggrundvatten i undersökningsområdet. Sjöar och våtmarker kan principiellt antas utgöra utströmningsområden. Hittills genomförda mätningar indikerar dock att vissa sjöar kan utgöra inströmningsområden under delar av året. Det är också viktigt att klarlägga i vilken utsträckning våtmarkerna är utströmningsområden med god grundvattenkontakt och i vilken utsträckning de är mer eller mindre isolerade system avskilda genom täta bottensediment. Vilka egenskaper kontakten mellan jord och berg har, liksom hur de stora sprickzonerna hänger samman hydrauliskt, är andra frågor. Ett fåtal djupt liggande, vattenförande sprickor har detekterats i några av kärnborrhålen. Dessa sprickor har inte en extremt hög vattenföring men tillräckligt hög för att de kan anses vara avvikande från den gängse bilden och därmed särskilt intressanta. Enskilda vattenförande sprickor skulle kunna utgöra en del av ett i övrigt glest vattenförande spricknätverk. Hur spricknätverket ser ut och om det har kontakt med det vattenförande ytberget är en av de viktiga frågor som kommer att studeras under de fortsatta undersökningarna. De flacka sprickzonerna bör karakteriseras ytterligare. Den zon som ur förvarsperspektiv är viktigast att undersöka, bland annat med avseende på hydrauliska egenskaper och lateral utbredning, benämns A2. Zonen antas stupa mot syd-sydost och skär genom kandidatområdet. Det är väsentligt att kartägga vattengenomsläppligheten och dess eventuella avtagande mot djupet liksom det naturliga vattenflödet i zonen. Det bör också klarläggas om A2-zonen ger upphov till hydraulisk kontakt mellan de borrhål som skär zonen. Det bör också undersökas om de flacka sprickzonerna, däribland A2, begränsas av randzonerna Singö-, Eckarfjärds- och Forsmarkszonerna, eller om de har en fortsättning genom och på andra sidan om dessa. Dataunderlaget för att beskriva vattengenomsläppligheten hos bergmassan mellan sprickzonerna måste likaså förbättras. Det är av stor vikt för säkerhetsanalysen att kvantifiera antalet sprickor med låg vattengenomsläpplighet och deras egenskaper. Detta gäller speciellt i Forsmark där berget mellan sprickzonerna har mycket låg vattenföring. Hydrogeokemi Ämnesområdet hydrogeokemi omfattar undersökningar av kemiska förhållanden i ytvatten och i grundvatten ner till cirka meters djup i berggrunden. De två huvudsakliga syftena med de hydrogeokemiska undersökningarna är: 1. Att karaktärisera och beskriva grundvattnet med avseende på kemisk sammansättning, ursprung, utveckling, huvudsakliga flödesvägar och uppehållstider samt att identifiera de kemiska reaktioner och processer som påverkat grundvattnets utveckling fram till idag för att därigenom kunna förutsäga grundvattnets framtida utveckling. 2. Att erhålla representativa och tillförlitliga värden på vissa kemiska komponenter som är viktiga för att projektera ett djupförvar och för att göra analyser av den långsiktiga säkerheten hos förvaret. 19

20 Från den prioriterade nordvästra delen av kandidatområdet finns inga kemidata från större djup än 200 m. Erfarenheter från tidigare borrhål i området tyder på att det kommer att vara mycket sparsamt med vattenförande sprickzoner på förvarsdjup och därunder, även i kommande borrhål. Varje möjlighet att göra kemiundersökningar på större djup måste därför tillvaratas. Eftersom det finns så få vattenförande sprickzoner i den nordvästra delen kan bergmatrisens porvatten få stor betydelse. Provtagning och analys av detta vatten kommer därför att göras från borrhål KFM06A och möjligen något ytterligare borrhål. Sedimentporvatten återstår att analysera. Skälet är att vatten som transporterats genom sedimentlager innehåller höga halter av restprodukter från organisk nedbrytning och därmed har en avvikande sammansättning jämfört med övriga vattentyper. Vattnets innehåll av kolloider kan ha betydelse för nuklidtransport eftersom kolloider kan fungera som bärare av radionuklider. Det är svårt att bestämma kolloidinnehållet i grundvatten eftersom halten kan påverkas av i stort sett varje förändring av exempelvis tryck, ph, koncentration och temperatur i grundvattnet. Hittills har ingen kolloidförekomst kunnat påvisas i grundvattnet med de två metoder som använts för bestämning. För att säkerställa att kolloidhalten i grundvattnet är mycket låg eller obefintlig kommer en tredje metod som bygger på laserteknik att testas. Transportegenskaper Programmets huvudsyfte är att lämna underlag för beräkningar av transport av radionuklider till säkerhetsanalysen. De viktigaste transportegenskaperna i detta sammanhang är bergets förmåga att fördröja radionuklider genom sorption och diffusion. Eftersom endast ett fåtal platsspecifika transportdata än så länge erhållits, återstår ett antal viktiga frågor att besvara. Den viktigaste uppgiften blir att utarbeta ett bra underlag till säkerhetsanalysen gällande bergmassans och sprickzonernas diffusions- och sorptionsegenskaper. Viktigt är att undersöka de rumsliga variationerna i parametervärden för det intakta berget och att ta fram underlag för en identifiering och beskrivning av typsprickor. Denna information bör i huvudsak kunna fås från pågående laboratorieförsök, med vissa kompletteringar från den fortsatta platsundersökningen. Det är även viktigt att klarlägga grundvattnets naturliga rörelser inom kandidatområdet och dess randzoner. Hur stora vattenflöden strömmar genom området? Vilka är de ur strömningssynpunkt viktigaste zonerna och vilka flödesegenskaper har dessa? Sådana frågor kan besvaras genom att mäta grundvattenflöden i sprickor och sprickzoner och genom att uppskatta den hydrauliska gradienten. Härvid är förbindelser mellan sprickzoner på djupet och den högtransmissiva ytliga delen av bergrunden av speciellt intresse, men även förbindelser mellan sprickzoner är viktiga att kartlägga liksom hur vattenflödet varierar med djupet längs en sprickzon. Eftersom inga fältförsök har utförts ännu, saknas även transportparametrar från strömningsvägar inom området. Andra viktiga frågor för ämnesprogrammet är utbredningen av de ytliga, flacka och högtransmissiva sprickorna/sprickzonerna och deras inbördes förbindelser. Undersökningarna har visat att dessa sprickor ställvis är sedimentfyllda, men kan ändå ha kanaler med hög vattengenomsläpplighet. Pumptester i kombination med spårämnesförsök kan ge mer information om detta. Då jordlagren är relativt mäktiga inom området kan även sorptionsegenskaperna i dessa spela roll för fördröjningen av radionuklider. En utredning pågår för närvarande om hur jordlagrens sorptionsegenskaper bäst ska undersökas. 20

21 Det kommer även att utredas om det är möjligt att med de förhållanden som råder i det djupa berget i Forsmark genomföra spårförsök med både sorberande och icke-sorberande (vattentrogna) ämnen. Långtidsobservationer Platsundersökningarna innefattar insamling av tidsserier för alla viktiga parametrar som uppvisar en tydlig variation över tiden, det vill säga parametrar för vilka en ögonblicksbild inte räcker för att karakterisera ostörda förhållanden eller processer eller de som kan förväntas ändras på grund av uppförande och drift av ett förvar. Detta slag av naturliga variationer gäller i första hand ekologiska, hydrologiska, hydrogeologiska och grundvattenkemiska parametrar som mäts nära markytan. Men det kan också förekomma parametrar, främst hydrogeologiska, som uppvisar betydande tidsmässig variation även på stort djup. I programmet ingår dessutom registrering av seismisk aktivitet. Platsundersökningarna kommer endast att ge tidsserier över några få år. För att få kunskap om mer långsiktiga trender kommer underlaget att kompletteras med redan tillgängliga långtidsmätningar av bland annat meteorologiska data. Dessutom planeras långtidsobservationer och övervakning under hela bygg- och driftskedet. Undersökningar för driftanläggningar Som helhet skiljer sig grundläggningskraven för djupförvarets anläggningar inte från vad som är gängse för industribyggande, men det finns vissa skillnader mellan olika delar. Större delen av ytan kommer att upptas av konventionella byggnader, vägar och uppställningsplatser. Undantagen är produktionsbyggnader och schaktöverbyggnader, som kan kräva större insatser för grundläggning. Kunskap om mark- och grundvattenförhållanden krävs också för de bergupplag som planeras. Det undersökningsprogram som planeras innefattar att: Sammanställa befintligt underlag från tidigare undersökningar som gjorts inom delar av området. Översiktligt bedöma de geotekniska förhållandena för hela det aktuella området. Bedöma grundläggningskraven för olika delar av djupförvarets anläggningar. Identifiera behoven av kompletterande undersökningar, och genomföra dessa. Undersökningarna bedöms bli begränsade, och kunna genomföras med konventionell teknik. Undersökningar efter sommaren 2007 Enligt SKB:s planer kommer platsundersökningens fältverksamhet att avslutas sommaren Därefter utförs i princip endast uppföljning och långtidsobservationer på plats i Forsmark. Under den period som följer efter platsundersökningen och fram till dess att SKB valt en av de två platserna, Forsmark eller Oskarshamn, kommer monitering och eventuellt också vissa kompletterande undersökningar att utföras på båda platserna. Ett rimligt antagande är att SKB därefter drar ner alla aktiviteter i fält till ett minimum vid den plats som inte valts. Någon form av insatser för uppföljning och långtidsobservationer är dock troligt att vi kommer att genomföra även på den plats som inte valts. 21

22 1 Inledning 1.1 SKB:s plan för slutförvaring av använt kärnbränsle Använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken förs successivt till mellanlagring i vattenbassänger i Clab-anläggningen (Clab = Centralt mellanlager för använt bränsle) nära Oskarshamn. Avsikten är att efter cirka 30 års mellanlagring överföra bränsleelementen till kapslar som försluts och transporteras till ett djupförvar 1, där de deponeras permanent i urberg. Figur 1-1 visar huvuddragen i SKB:s plan för att åstadkomma detta. Målet är att ha ett system för slutförvaring av använt kärnbränsle klart för drift omkring år Efter en period av inledande drift, avsedd att fungera som slutprovning och demonstration av systemet, är målsättningen att en övergång till reguljär drift ska kunna ske. Hur länge den reguljära driften sedan behöver pågå är beroende av kärnkraftverkens drifttider. SKB:s planeringsförutsättning /SKB, 2004b/ är att alla reaktorer utom Barsebäck 1 (avstängd november 1999) drivs i 40 år 2. Det skulle innebära att driften av djupförvaret avslutas en bit in på 2050-talet och att hela programmet kan vara avslutat omkring år Programmet medger att såväl mindre som större bränslemängder hanteras, i huvudsak utan andra konsekvenser än att hanteringssystemets totala driftstid, samt utrymmesbehovet i djupförvaret, påverkas /SKB, 2004a/. Ansökan Byggstart Driftstart Djupförvar Kärnbränsleprogrammet Förstudier Inkapsling Platsundersökningar, projektering Utveckling, projektering Bygge, detaljundersökning Bygge Inledande drift Reguljär drift Figur 1-1. SKB:s plan för lokalisering, bygge och drift av inkapslingsanläggning och djupförvar för använt kärnbränsle. 1 I lagtexter och i myndigheternas föreskrifter används slutförvar som benämning för anläggningen för slutlig förvaring av använt kärnbränsle. SKB använder både benämningen slutförvar och djupförvar och de betyder samma sak. 2 Regeringen beslutade att Barsebäck 2 ska stängas per

23 Innan systemet kan tas i drift ska emellertid två kärntekniska anläggningar en inkapslingsanläggning och ett djupförvar planeras, beslutas och uppföras. Detta arbete sker etappvis, och har pågått i många år. SKB:s mål för den nuvarande etappen, platsundersökningsskedet, är att få de tillstånd som behövs för att lokalisera och bygga inkapslingsanläggningen och djupförvaret. Nuläget kan sammanfattas i följande punkter: För lokaliseringen av djupförvaret undersöks två kandidatplatser, Forsmark i Östhammars kommun och Simpevarp/Laxemar i Oskarshamns kommun. Dessa alternativ prioriterades efter en beslutsprocess baserad på ett brett underlag från översikts- och förstudier, se nedanstående faktaruta. Avsikten är att i ett senare skede välja en av kandidatplatserna som förläggningsplats för djupförvaret förutsatt att platsen uppfyller kraven på säkerhet, miljö och byggbarhet. Det underlag för lokaliseringen av djupförvaret som nu finns omfattar även andra platser som kvarstår som möjliga alternativ, för det fall att undersökningarna av kandidatplatserna inte ger tillfredsställande resultat. Vidare finns ett omfattande jämförelsematerial att tillgå från de typområdesundersökningar som tidigare genomförts på ett tiotal platser i olika delar av landet, liksom från undersökningar inom det finska kärnavfallsprogrammet /SKB, 2000b/. En inkapslingsanläggning planeras vid Clab. Projekteringen av anläggningen pågår, samtidigt som utvecklingen av inkapslingstekniken drivs vidare. Som alternativ studeras en förläggning vid ett eventuellt djupförvar i Forsmark. Både inkapslingsanläggningen och djupförvaret kräver tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen. Lagstadgade samrådsförfaranden för detta har inletts, och de kommande beslutsprocesserna är väl definierade, se figur 1-2. Utvecklingen av KBS-3 metoden, den förvaringsmetod som är SKB:s huvudalternativ, befinner sig i ett skede där tester och demonstrationer av systemdelar i pilot- och fullskala är huvudinslag. Kapsel- och Äspölaboratorierna är de centrala resurserna för detta. Faktaruta från förstudie till platsundersökning Med förstudier i totalt åtta kommuner, däribland Östhammar, som underlag gjorde SKB under hösten 2000 en samlad utvärdering av de lokaliseringsalternativ för djupförvaret som framkommit. Syftet var att prioritera några av alternativen för platsundersökning /SKB, 2000b/. Utvärderingen resulterade i en plan som omfattade platsundersökning för tre lokaliseringsalternativ, däribland ett område vid Forsmark. De övriga alternativ som förslogs för platsundersökning var Simpevarp/Laxemarområdet i Oskarshamns kommun samt ett område i Tierps kommun. Fortsatta lokaliseringsstudier föreslogs också i Nyköpings kommun. I enlighet med den rollfördelning som enligt kärntekniklagen gäller för kärnavfallsprogrammet följde sedan en beslutsprocess som inleddes med att SKB överlämnade sin plan till myndigheterna. SKI, som har ansvaret för granskning och remisshantering, tillstyrkte platsundersökning enligt SKB:s plan och regeringen fattade i november 2001 ett beslut som innebar klartecken för planen. Såväl SKB som berörda kommuner hade på ett tidigt stadium klargjort att steget över till platsundersökning bör föregås av kommunala ställningstaganden, även om det inte finns några formella krav på detta. Östhammars kommunfullmäktige godkände i december 2001 SKB:s förslag att genomföra en platsundersökning vid Forsmark. Därmed förelåg de politiska förutsättningarna för platsundersökningen och SKB kunde inleda det konkreta arbetet. Oskarshamns kommun fattade motsvarande beslut i mars 2002, varefter SKB även där inledde en platsundersökning. Övriga berörda kommuner avböjde vidare deltagande i lokaliseringsprocessen för djupförvaret. 24

24 SKB:s huvuduppgift under de närmaste åren är att ta fram och sammanställa allt underlag som krävs för ansökningar om lokalisering och uppförande av anläggningarna. Prövningen av ansökningarna sker i första hand enligt kärntekniklagen, miljöbalken samt plan- och bygglagen. De centrala instanserna i beslutsprocessen är SKI, SSI, berörd miljödomstol, regeringen och berörd kommun. Till vardera ansökan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-dokument) bifogas, som beskriver de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra för människor, miljö och samhälle. MKB-dokumentets omfattning och avgränsningar tas fram inom ramen för de samråd som genomförs enligt miljöbalkens bestämmelser. Figur 1-3 visar schematiskt komponenterna i underlaget och planerade tidpunkter för respektive tillståndsansökan. För djupförvaret bedöms en ansökan kunna finnas framme i slutet av Motsvarande tidpunkt för inkapslingsanläggningen är mitten av Därmed kan också beslutsprocessen starta under Den formella ärendegången för tillåtlighets- och tillståndsprövningarna är väl definierad, se figur 1-2. Hur processen sedan utvecklas och hur lång tid den tar beror på kvaliteten på SKB:s underlag, myndigheternas och miljödomstolens hantering av ärendena, men också på de politiska instansernas beredskap och vilja att fatta de slutliga besluten. SKB:s egen bedömning är att beslutet om djupförvaret bör kunna finnas under 2010, vilket skulle innebära att hela beslutsprocessen tar ungefär 4,5 år. Det finns uppenbara kopplingar mellan anläggningarna, vilket påverkar både SKB:s arbete med underlag och ansökningar och den efterföljande beslutsprocessen. Beslutet om inkapslingsanläggningen förutsätts föreligga en tid efter det att ansökan för djupförvaret lämnats in. Vid beslutstillfället har SKB:s valt en plats för djupförvaret och genomfört en fullständig säkerhetsanalys för denna. Prövningen av djupförvarsärendet bör sedan enligt SKB:s uppfattning underlättas väsentligt av att granskningen av inkapslingsanläggningen har kunnat pågå i drygt två år när prövningen av djupförvaret inleds. Ansökan REGERINGEN (Miljödepartementet) Yttrande Ansökan SKB SKI Prövning enligt kärntekniklagen Ansökan Ja eller nej Ja eller nej SKB Yttrande MILJÖDOMSTOLEN Prövning enligt miljöbalken KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunens prövning Figur 1-2. Tillståndsprocessen enligt miljöbalken och kärntekniklagen. 25

R-05-37. Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar

R-05-37. Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar R-0-7 Platsundersökning Oskarshamn Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar Svensk Kärnbränslehantering AB December 00 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

R-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB

R-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB R-02-20 Förstudie Tierp norra Kompletterande arbeten 2001 Hans Isaksson GeoVista AB Torbjörn Bergman, Johan Daniels, Rune Johansson Lena Persson, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning April

Läs mer

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Hur går tillståndsprocessen

Läs mer

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg

Läs mer

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult

Läs mer

Förstudie Hultsfred. Slutrapport. December 2000. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax 08-661 57 19

Förstudie Hultsfred. Slutrapport. December 2000. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax 08-661 57 19 Förstudie Hultsfred Slutrapport December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax 08-661 57 19 Förstudie Hultsfred Slutrapport December 2000 1 2 Förord Svensk

Läs mer

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...

Läs mer

Omholmens reningsverk

Omholmens reningsverk Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Beslut om yttrande Vårt datum: 2015-12-16 Er referens: Mål nr M 7062-14 Avd. 3 Diarienr: SSM2015-656 Handläggare: Georg Lindgren Telefon:

Läs mer

VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka

VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM

Läs mer

Exploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -

Exploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 - Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som

Läs mer

Slutförvaring av kärnavfall

Slutförvaring av kärnavfall Slutförvaring av kärnavfall Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2007 SOU 2008:70 Slutförvaring av kärnavfall Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2007 Betänkande av Statens råd

Läs mer

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster. Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,

Läs mer

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Vattenskyddsområden SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Mattias Gustafsson, SGU Halmstad, 1 april 2009 SGU - enligt instruktion

Läs mer

FUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

FUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring FUD-program 98 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Program för forskning samt utveckling och demonstration av inkapsling och geologisk djupförvaring September 1998 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

Generella synpunkter. Yttrande över remissen FUD-program 2007

Generella synpunkter. Yttrande över remissen FUD-program 2007 Slutförvarsprojektet Virpi Lindfors Datum Sid 2008-03-18 Dnr 2007KS396 531 1 (8) Yttrande över remissen FUD-program 2007 Östhammars kommun har granskat SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration,

Läs mer

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19 Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning

Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning PM Geoteknik och Miljö Projektledare Sören Westberg AB Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Sundsvall 2016-03-02 Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Datum 2016-03-02 Uppdragsnummer 1320018771

Läs mer

Ansökan enligt kärntekniklagen

Ansökan enligt kärntekniklagen Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag i 2012-11-15 1 017 Upprättad av: Kund Standtec Ringblomsvägen 2523 33 Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: 0321 137 88 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3

Läs mer

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun Geoteknisk undersökning. PM Handläggare: Mats Granström WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: 026-66 35 50 Fax: 026-66 35 60 WSP Sverige

Läs mer

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun. Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson

Läs mer

DOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM:

DOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM: DOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM: Utrednings PM/Geoteknik Beställare Håbo kommun GRANSKNINGSHANDLING www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Hälsingegatan 43 113 31 STOCKHOLM Tel 010-211 50 00 Fax 010-211

Läs mer

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB. P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation

Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation PM Geoteknik PROJEKTERINGSUNDERLAG Upprättad 2010-05-28, reviderad 2010-05-31 Upprättad av: Mats Tidlund PM Geoteknik Kund Kungsängen Golf

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken komplettreing april 2013

Ansökan enligt miljöbalken komplettreing april 2013 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

KARLSHAMN STERNÖ DIABASBROTT. Bergtekniskt utlåtande 2008-10-01

KARLSHAMN STERNÖ DIABASBROTT. Bergtekniskt utlåtande 2008-10-01 KARLSHAMN STERNÖ DIABASBROTT Bergtekniskt utlåtande 2008-10-01 Upprättat av: Stefan Bognar Granskad av: Marie von Matérn Godkänd av: Göran Sätterström KARLSHAMN STERNÖ DIABASBROTT Bergtekniskt utlåtande

Läs mer

NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall

NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka

Läs mer

Geoteknisk besiktning 1 Rossö 1:69, 3:15 m fl, Rossö, Strömstad kommun. Geoteknisk besiktning som underlag för detaljplan 2007-11-26 10076309

Geoteknisk besiktning 1 Rossö 1:69, 3:15 m fl, Rossö, Strömstad kommun. Geoteknisk besiktning som underlag för detaljplan 2007-11-26 10076309 Geoteknisk besiktning 1 Rossö 1:69, 3:15 m fl, Rossö, Strömstad kommun Geoteknisk besiktning som underlag för detaljplan 2007-11-26 10076309 Upprättad av: Sven-Åke Öhman Granskad av: Ulf Possfelt Godkänd

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

SR 97 Säkerheten efter förslutning

SR 97 Säkerheten efter förslutning Huvudrapport Sammanfattning Djupförvar för använt kärnbränsle SR 97 Säkerheten efter förslutning November 1999 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102

Läs mer

PM GEOTEKNIK STRÖMSTADS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV BASTEKÄRR 1:18 VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

PM GEOTEKNIK STRÖMSTADS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV BASTEKÄRR 1:18 VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING BASTEKÄRR 1:18 Göteborg 2008-05-23 Reviderad och kompletterad 2009-05-29 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 031-775 10 00 Telefax: 031-775 11 33

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB Grap 07159 Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee Strömstad kommun Rikard Marek Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

Fud 2007. Program för forskning, utveckling och demonstration

Fud 2007. Program för forskning, utveckling och demonstration Fud 2007 Program för forskning, utveckling och demonstration Fud 2007 Program för forskning, utveckling och demonstration ISBN 978-91-976891-0-6 CM Gruppen, januari 2008 Foto: Curt-Robert Lindqvist, Lasse

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall FUD-program 2001 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel

Läs mer

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson Promemoria Datum: 2015-10-29 Diarienr: SSM2015-1136 Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson Fud-utredning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 2.1

Läs mer

TASMET AB - SCHAKTNING AV PROVGROPAR I NORRA KÄRR

TASMET AB - SCHAKTNING AV PROVGROPAR I NORRA KÄRR TASMET AB - SCHAKTNING AV PROVGROPAR I NORRA KÄRR SAMRÅDSUNDERLAG Framställd för: Myndigheter, enskilda och organisationer Uppdragsnummer: 1270389 Innehållsförteckning ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 1.0

Läs mer

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby TEKNISKT PM GEOTEKNIK E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby Sigtuna Kommun, Stockholms Län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18 Projektnummer: 8447022 Dokumenttitel: Tekniskt PM Geoteknik Skapat

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY ÖVERKLAGANDE Datum 23.6.2014 Dnr 551-1848-14 1(8) NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA Överklagande av Mark- och miljödomstolens, Nacka Tingsrätt, beslut den 2 juni 2014 angående

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Kärnkraftsindustrin vill bygga ett slutförvar Den 16 mars 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sin ansökan om att få bygga ett slutförvar

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

R-99-57. Förstudie Tierp. Grundvattnets rörelse, kemi och långsiktiga förändringar

R-99-57. Förstudie Tierp. Grundvattnets rörelse, kemi och långsiktiga förändringar R-99-57 Förstudie Tierp Grundvattnets rörelse, kemi och långsiktiga förändringar Sven Follin, Malin Årebäck, Martin Stigsson, Frida Isgren Golder Grundteknik Gunnar Jacks Institutionen för Anläggning och

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2). Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3 INNEHÅLL Sidan 1 INLEDNING 1 2 BESKRIVNING AV PLATSEN 1 3 GEOLOGI, HYDROLOGI och HYDROGEOLOGI 1 3.1 Geologi 1 3.2 Fundament 2 3.3 Hydrologi 2 3.4 Hydrogeologi 2 4 URANHALT 3 5 DOMINERANDE KLIMATFÖRHÅLLANDEN

Läs mer

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

R-01-10. Platsundersökningar. Undersökningsmetoder och generellt genomförandeprogram. Svensk Kärnbränslehantering AB. Januari 2001

R-01-10. Platsundersökningar. Undersökningsmetoder och generellt genomförandeprogram. Svensk Kärnbränslehantering AB. Januari 2001 R-01-10 Platsundersökningar Undersökningsmetoder och generellt genomförandeprogram Svensk Kärnbränslehantering AB Januari 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co

Läs mer

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren Dokument Nr: 9564-13-025-012 Citybanan i Stockholm Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling FÖR GRANSKNING.................. Lars Rosengren Marie

Läs mer

Slutförvarsanläggningen och dess

Slutförvarsanläggningen och dess Slutförvarsanläggningen och dess bergtekniska utmaningar Olle Olsson, Eva Widing, Rolf Christiansson Platsundersökningar Flygmätning Inventering av flora Kulturinventeringar Bergkartering Borrhål Forsmark

Läs mer

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 1(7) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 5 Samordning och utveckling av indikatorer Ansvarig myndighet/organisation: Riksantikvarieämbetet Projektnamn: Utveckling av indikator

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: 2004-04-22, klockan 19.00 21 Plats: Figeholms Fritid och Konferens, Hägnad, Figeholm Målgrupp:

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Läs mer

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Bilagal, KS 42/2010 Sidan 7 av 27

Bilagal, KS 42/2010 Sidan 7 av 27 Щ5&4 OSTHAMMARS KOMMUN - EN AV KoSLA4EN Slutförvarsenheten r Mftfte B^rggpen 5TRAt3AKERHETS MYNDIGHETEN 2010 42 1 7 Bilagal, KS 42/2010 Sidan 7 av 27 BILAGA 1, Tillhör Samordnings och mformationsgruppens

Läs mer

Geotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun 2014-04-04

Geotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun 2014-04-04 Geotekniskt PM 1 2014-04-04 Upprättad av: Sayle Shamun Granskad av: Sven-Åke Öhman Godkänd av: Fredrik Stenfeldt GEOTEKNISKT PM 1 Kund Sindeman Byggnads AB Att: Jon E Sindeman Propellervägen 4 B 183 62

Läs mer

P-13-48. Projekt Kärnbränsleförvaret. Resistivitetsmätning vid våtmark 16 i Forsmark. Håkan Mattsson, GeoVista AB. December 2013

P-13-48. Projekt Kärnbränsleförvaret. Resistivitetsmätning vid våtmark 16 i Forsmark. Håkan Mattsson, GeoVista AB. December 2013 P-13-48 Projekt Kärnbränsleförvaret Resistivitetsmätning vid våtmark 16 i Forsmark Håkan Mattsson, GeoVista AB December 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2 Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-00-031 Datum Assar Engström Assar Johanna

Läs mer

ATRIUM LJUNGBERG AB SICKLAÖN 346:1, NACKA

ATRIUM LJUNGBERG AB SICKLAÖN 346:1, NACKA OKTOBER 2013 ATRIUM LJUNGBERG AB SICKLAÖN 346:1, NACKA ADRESS COWI AB Solna Strandväg 78 171 54 Solna Sverige TEL 010 850 23 00 FAX 010 850 23 10 WWW cowi.se PM GEOTEKNIK PLANERINGSUNDERLAG PROJEKTNR.

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

PM-GEOTEKNIK. Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder KARLSTADS KOMMUN KARLSTAD GEOTEKNIK

PM-GEOTEKNIK. Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder KARLSTADS KOMMUN KARLSTAD GEOTEKNIK PM-GEOTEKNIK KARLSTADS KOMMUN Karlstad. Kv. Plinten 1 Nybyggnation av bostäder UPPDRAGSNUMMER 2335890 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING MED AVSEEDNDE PÅ GRUNDLÄGGNING - PROJEKTERINGSUNDERLAG 2015-08-10 KARLSTAD

Läs mer

Översvämningsanalys Sollentuna

Översvämningsanalys Sollentuna Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Geoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm

Geoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm PM Geoteknik MUNKEDALS KOMMUN Geoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm Göteborg 2012-02-10 Munkedals Kommun Geoteknisk utredning för Detaljplan, Hällevadsholm PM Geoteknik Datum 2012-02-10 Uppdragsnummer

Läs mer

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer