Läkaren som politisk aktör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkaren som politisk aktör"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Läkaren som politisk aktör En undersökning av rolluppfattningar bland sexton primärvårdsläkare ur ett politiskt perspektiv Uppsats på C/D-kursen, Vt Författare: Jenny de Fine Licht Handledare: Helena Stensöta

2 Abstract Utgångspunkten för den här uppsatsen är en vida utbredd uppfattning om hälso- och sjukvården som ett svårstyrt område och en vilja att öka förståelsen för hur makten över denna stora välfärdssektor är fördelad. Utifrån förvaltningspolitiska teorier om individers roller i organisationer specificeras läkaren var en intressant aktör att undersöka ur ett politiskt perspektiv. Läkaren har en unik position inom hälso- och sjukvårdsorganisation i och med sin position närmast patienterna och dessutom betraktas läkare som en stark profession som genom sitt expertkunnande kan antas kunna ha stora möjligheter till inflytande. I uppsatsen studeras på vilka sätt läkare hanterar den potentiella politiska makt som de har i sjukvården genom att undersöka hur de uppfattar och resonerar kring sina erfarenheter av styrning och därmed möjlighet att skapa politik genom implementering, samt egen påverkan och inflytande på sjukvården mer direkt i policyutformning. Uppsatsen bygger på samtalsintervjuer med 16 primärvårdsläkare i Västra Götalandsregionen och resultatet presenteras som fem typer av rolluppfattningar. Sökord: Hälso- och sjukvård, frontlinjebyråkrater, läkare, professioner, roller 2

3 Innehåll: 1. Inledning s Sjukvård i ett politiskt perspektiv s. 5 2:1 Sjukvårdens formella organisering 2:2 Förvaltning som politik s. 5 s. 6 2:3 Lipskys frontlinjebyråkrati s. 9 2:4 Professionsperspektivet s. 10 2:5 Läkaren som en politisk aktör i hälso- och sjukvården s Uppsatsens syfte och bidrag s. 17 3:1 Avgränsningar s Tillvägagångssätt s. 20 4:1 Val av samtalsintervjuer som metod 4:2 Val av intervjupersoner s. 20 s. 22 4:3 Kontakt med intervjupersoner 4:4 Intervjuerna s. 25 4:5 Utskrifterna s. 26 s. 27 3

4 4:6 Analys s Fem typer av rolluppfattningar hos primärvårdsläkare s. 30 5:1 Rolluppfattning 1: Den bättre vetande 5:2 Rolluppfattning 2: Den ansvarstagande 5:3 Rolluppfattning 3: Den överseende 5:4 Rolluppfattning 4: Den strävsamma 5:5 Rolluppfattning 5: Den avståndstagande s. 31 s. 34 s. 42 s. 36 s Sammanfattning av resultaten s Slutdiskussion s Referenslista s Bilagor s. 55 9:1 Intervjupersoner 9:2 Intervjuguide 9:3 Brev till läkare s. 55 s. 56 s. 58 4

5 1. Inledning Sjukvården är ett centralt politikområde i de flesta välfärdsstater; inte minst i Sverige. Hälsovård ses som något i princip odiskutabelt gott, och de flesta delar uppfattningen att den ska ges till befolkningen efter behov snarare än efter betalningsförmåga. Samtidigt handlar det om stora, men begränsade resurser, vilket ställer många frågor kring rättvisa och solidaritet på sin spets. Sjukvården är också ett område som de flesta i samhället på något eller flera vis är berörda av; som politiker, anställd, patient, anhörig eller privat företagare. 1 Hälso- och sjukvården bör därför betraktas som ett angeläget område för statsvetenskapen att studera, och sjukvårdens styrning och organisation är ett ständigt aktuellt ämne i den politiska debatten. 2 Frågan om vem som har makten 3 över sjukvården kan inte ges ett enkelt svar, utan olika perspektiv besvarar frågan på olika vis. I många fall blir inte de politiska, och därmed demokratiska, intentionerna realiserade på det sätt som beslutfattarna tänkt sig, och flera studier har utifrån ett politiskt perspektiv pekat på svårigheterna med att styra och implementera just hälso- och sjukvårdspolitik. 4 Rent formellt är det valda politiker i riksdag och landsting/regioner som beslutar om hur sjukvården ska utformas och vilka riktlinjer som ska gälla. Det har dock visat sig att en sådan strikt, hierarkisk, modell för hur förvaltningen organiseras inte alltid är tillräcklig eller tillförlitlig. Många forskare menar snarare att de formella styrsystemen i stora organisationer är att betrakta som toppen på isberget medan de värderingar, intressen, koder och uppfattningar som kan ha stor inverkan på styrning och effektivitet förblir osynliga. 5 Det är alltså inte tillräckligt att studera de formella beslutsvägarna, utan för att verkligen förstå hur politiken formas och realiseras måste även mer informella strukturer i den övriga organisationen beaktas. Hur förhållandena och makten mellan sjukvårdens olika aktörer rent praktiskt organiseras och vilka prioriteringar och värderingar som blir dominerande får enligt ett sådant perspektiv konsekvenser för hur den sjukvård som en patient får rent faktiskt ser ut. Det kan därmed betraktas som en ideologisk och politisk fråga. 6 För att förstå vilka effekter olika reformförsök får, och hur styrningsproblem ska kunna undvikas, har flera forskare därför pekat på vikten av att klara ut och öka förståelsen för olika 1 Blomqvist 2002:3 2 Aktuellt i skrivande stund är t.ex. seminariet Vem ska styra framtidens sjukvård? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård som ska hållas 31 maj 2007 där den nya boken Vem styr vården? ska presenteras av SNS och Institutet för framtidsstudier. 3 Makt är ett problematiskt begrepp som jag inte kommer att gå in på närmare här. Jag väljer att definiera makt som att ha inflytande och påverkan över någon eller något. I det här fallet innebär alltså makt att ha inflytande över hur hälso- och sjukvården utformas och vad som blir dess resultat. 4 Se t.ex. Hill and Hupe 2005:27, Anjou 2003:11, Hallin och Siverbo 2003:55 5 Olson 2005:8 6 Blomqvist 2002:3 5

6 aktörers roller inom en organisation som hälso- och sjukvården. 7 Något som lyfts fram som särpräglande för just hälso- och sjukvården, och som därför används som förklaring till varför det är ett svårstyrt område, är organisationens karaktär som kunskapsorganisation. Med det menas att det är en organisation som präglas av att det är humankapitalet och medarbetarnas kompetens som är det centrala. 8 Sjukvården är i mångt och mycket icke-standardiserad och beroende av högutbildade professionella och semiprofessionella grupper, vilket antas försvåra eller till och med motarbeta den politiska och därmed demokratiska styrningen. Den grupp som tydligast förkroppsligar sjukvården är troligen läkarna. Förutom att de arbetar direkt mot patienter och därmed såväl praktiskt som symboliskt förverkligar sjukvården, har de även en särskild position i kraft av sin professionella och utbrett erkända kompetens. För den som vill studera hälso- och sjukvård, och dess styrnings- och implementeringsproblematik, förefaller därmed läkarna vara en nyckelgrupp. Den här uppsatsen handlar om läkare som politiska aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet. Jag tar utgångspunkt i den utbredda uppfattningen om sjukvård som ett svårstyrt område och frågan jag ställer mig är vilken roll läkare kan spela i de processer som leder fram till den faktiska sjukvård som vi som medborgare och patienter möter. 2. Sjukvård i ett politiskt perspektiv 2:1 Sjukvårdens formella organisation I Sverige, och andra representativa demokratier, är det formellt folkvalda politiker som fattar värderande och ideologiska beslut om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och vilka prioriteringar som ska göras. Det är politiker som har den yttersta makten och ansvaret för att Sveriges medborgare tillförsäkras en god vård. I Sverige ligger ansvaret och organisationen av hälso- och sjukvård till största delen på regional nivå, det vill säga på landsting och regioner. 9 Landstingen och regionerna har grundlagsfäst självstyrelse, styrs av en direktvald församling och har också rätt att ta ut skatt från medborgarna för sin verksamhet. Politikerna ger i sin tur i uppdrag åt tjänstemän inom förvaltningen att genomföra de politiska besluten och tjänstemännen styr i sin tur de yrkesgrupper som ska utföra arbetet rent praktiskt i relation till patienter och samhälle. Hälso- och sjukvården är ett av de största förvaltningsområdena 10 i Sverige och många 7 Se t.ex. Leffler 2002:7, Brorström, Hallin och Leffler 1999:9, Brorström och Hallin Hallin och Siverbo 2003:54 9 Staten har det dock det övergripande ansvaret genom lagstiftning och föreskrifter från myndigheter och primärkommunerna bland annat har hand om sjukvård i särskilda boendeformer. 10 Det är inte alla definitioner som räknar in praktisk verksamhet som sjukvård i förvaltningsbegreppet. Bland annat statsvetaren Lennart Lundquist menar dock att ett förvaltningsbegrepp som till exempel enbart omfattar administration blir alltför smalt för att vara meningsfullt för statsvetenskaplig analys. Se Lundquist 1994: för en diskussion. 6

7 andra länder, såväl i fråga om resurser som i antal anställda. Hälso- och sjukvård upptar ungefär 90 % 11 av landstingens verksamhet, och landstingen får i stor utsträckning själva bestämma hur sjukvården ska organiseras. Till exempel får landstingen besluta om vilka politiska nämnder och förvaltningskanslier som behövs för att styra verksamheten. Landstingen har länge samarbetat och koordinerat sin verksamhet inom landstingsförbundet. 12 Organisatoriskt görs en uppdelning mellan primärvård och specialist-/sjukhusvård. Primärvården utgörs i huvudsak av vårdcentraler där det främst arbetar läkare som är specialister i allmänmedicin. Patienter har oftast sin första kontakt med primärvården och remitteras sedan eventuellt vidare till specialistvård på sjukhus. Politikers främsta resurser för att styra sjukvården är lagar, mål och riktlinjer, prioriteringar, resursfördelning och strukturella förändringar. 13 Regelverket 14 kring hälso- och sjukvård är omfattande i förhållande till andra samhällssektorer. I God vård på lika villkor? om statens styrning av hälso- och sjukvård (SOU 1999:66) slår utredarna fast att mängden regler är ett problem, inte minst för att de kontinuerligt förändras och det är svårt för personalen att hålla sig à jour med nya regler och kunna använda dem som ett stöd i verksamheten. Reglerna för hur landstingen ska organiseras finns i kommunallagen (SFS 1991:900). Den viktigaste lagen för de anställda inom hälso- och sjukvården är hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). 2:2 Förvaltning som politik Grundtanken i en representativ demokrati är att valda politiker styr och förvaltningen verkställer. Legitimiteten för det politiska systemet grundar sig i att de som fattar beslut som påverkar medborgarna är åtkomliga för demokratiskt ansvarsutkrävande; det vill säga att de kan röstas bort i regelbundna, hemliga val efter fri opinionsbildning. Förvaltningen, det vill säga de anställda tjänstemännen, måste enligt denna klassiska syn på förvaltning respektera och följa de folkvaldas beslut för att den demokratiska legitimiteten ska upprätthållas. 15 Värderande frågor ska skötas av politiker, medan tjänstemän och anställda längre ner i hierarkin enbart ska handskas med det tekniska genomförandet. 11 Enligt uppgift från Sveriges kommuner och landstings hemsida, 12 Från och med 1januari 2005 samarbetar Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet i Sveriges kommuner och landsting; en organisation som från lokal och regional nivå, trots status liknande en intresseorganisation gentemot staten, representerar alla Sveriges medborgare. Bakgrunden till den nya organisationen var att undersökningar visade på att kommuner och landsting hade många gemensamma intressen och att samarbetsmöjligheterna som två självständiga organ var uttömda. Sveriges kommuner och landsting består av Sveriges 290 kommuner, 18 landsting samt de två regionerna Skåne och Västra Götaland. 13 Hallin och Siverbo 2003:64 14 Regelverk används här som en samlande rubrik för bindande föreskrifter (lagar, förordningar) och icke bindande regler (råd, rekommendationer). Se t.ex. SOU 1999:66 s. 20 och Sannerstedt 2001:19 7

8 Denna klassiska, eller traditionella 16, förvaltningsmodell har till stor del utvecklats ur den tyska sociologen Webers byråkratimodell. Enligt Weber var byråkrati inte ett negativt begrepp, vilket det ofta uppfattas som idag, utan tvärt om den mest rationella typen av organisation som förmår att säkra styrelseskickets legitimitet. Tjänstemännen skulle tillämpa de centralt beslutade lagarna enligt objektiva, neutrala och sakliga principer. 17 På så sätt kunde man tillförsäkra att lagarnas tillämpning var förutsägbar för befolkningen och därmed legitim. Den klassiska tjänstemannen/byråkraten gav sig inte in i politiken, utan sågs nästan som stående över det politiska. 18 Enligt Weber var en ämbetsmans heder beroende av hans förmåga att samvetsgrant verkställa order från överordnade, precis som om ordern stämde helt överens med hans egen övertygelse. 19 Den klassiska förvaltningsmodellen lämnar därför inget (teoretiskt) utrymme för att förvaltningen skulle kunna påverka politiken och därmed ha en politisk roll, utan sågs som en neutral kanal för politiska beslut. Länge var förvaltningen av den anledningen ett försummat område inom statsvetenskapen, helt enkelt för att förvaltningen inte ansågs intressant ur ett politiskt perspektiv. 20 Det har dock visat sig att en klassisk syn på politik och förvaltning inte alltid förmår förklara hur det kommer sig att den realiserade politik som vi som medborgare möter, till exempel inom sjukvården, ser ut som den gör. Så kallade implementeringsproblem, det vill säga att politiska intentioner inte alltid realiseras som politikerna tänkt sig, är ett problem som är uppenbart inom många politiska områden. 21 Den formella modellen visar en klar hierarki där beslut fattade av folkvalda implementeras ut till medborgarna genom olika nivåer av tjänstemän och anställda, men distinktionen mellan besluts- och implementeringsprocess är inte så självklar och oproblematisk. 22 I praktiken måste de ofta vagt eller till och med motstridigt formulerade politiska intentionerna och målen översättas och hanteras av de anställda inom förvaltningen. 23 Det gör att deras tolkningar av besluten och deras rutiner för verkställande får stor betydelse för vad som egentligen händer med beslutsfattarnas idéer och de anställdas hantering av implementeringen är med andra ord central för hur, och vad, politiken i slutändan blir. 24 Många nutida forskare 16 Sannerstedt 2001:21 17 Schierenbeck 2003:24 18 Mellbourn 1979:45 19 Mellbourn 1979:45 20 Mellbourn 1979:9, Rothstein 2001a:11 21 Sannerstedt 2001:19 22 Sannerstedt 2001:27 23 Sannerstedt 2001:30 24 Ett klassiskt verk om implementeringens politiska funktion är Implementaion. How great expectaions in Washington are dashed in Oakland av Pressman och Wildavsky. 8

9 menar därför att det inte går att förstå politiska processer och politiska beslut utan att inkludera analyser av förvaltningen och dess roll i implementeringen av de politiska besluten. 25 Bland annat statsvetaren Lennart Lundquist menar att anställda inom förvaltningsorganisationen i många fall är direkt delaktiga i politikens samtliga steg, förutom det rent formella beslutsfattandet. 26 Förutom att de genom implementeringen har möjlighet att försvåra eller förenkla för beslutsfattarnas intentioner deltar de även ofta i själva utformandet av besluten (policyutformning). 27 Genom såväl enskilda kontakter med politiker och tjänstemän som genom vetenskapliga och fackliga organisationer kan de anställda på olika sätt vinna gehör för sina idéer om hur politiken inom området ska utformas och hur verksamheten ska organiseras. De anställda initierar till exempel inte sällan ny lagstiftning som de finner behövlig eller redan informellt tillämpar 28. Politikerna är också ofta beroende av att personer i verksamheten bereder beslut, lägger fram beslutsunderlag och fungerar som remissinstanser och dessutom att de i slutändan utvärderar resultaten av ett reformförsök. 29 Det är alltså möjligt att uttrycka det som att tjänstemän och anställda har möjlighet att påverka och ha inflytande över politiken, det vill säga ha makt över den, både nedåt i implementeringen och uppåt i policyutformningen. Det är då inte helt enkelt att göra en praktisk eller ens analytisk uppdelning mellan politik (definierat som val av värden) och genomförande (definierat som val av medel)..30 Oavsett om politik förstås som vem får vad, när och hur, som en vanlig definition lyder, eller som något mer subtilt som makt så är förvaltningen delaktig och inte bara en förmedlande länk i processen. 31 Förvaltningen har med andra ord en såväl teoretisk som empiriskt fastlagd politisk roll. Vad förvaltningen gör är politik. 32 Fenomenet att politik på så sätt de facto skapas av personer som inte är åtkomliga för demokratiskt ansvarsutkrävande benämns ibland som Demokratins svarta hål. 33 Den amerikanske statsvetaren Wilson är en forskare som tydligt tillskriver förvaltningen makt inom det politiska området och menar att det i stället för att, som de flesta forskare, studera politik från beslutsfattarna och ner till det faktiska genomförandet (top-down) kan vara fruktbart att anlägga ett nerifrånperspektiv och börja med att studera de anställda i förvaltningen (bottom-up). Han menar till och med att ett nerifrånperspektiv i princip alltid är att föredra om inte mål och resultat kan bli mycket precist specificerade eller om intressegrupper vill granska 25 Rothstein 2001a:7 26 Lundqvist 1988:115f 27 Sannerstedt 2001:27 28 Se t.ex. Sannerstedt 1984 om socialtjänstreformens genomförande. 29 Lundqvist 1988: Agevall 2000:23 31 Frederickson & Smith 2002:41 32 Se t.ex. Frederickson & Smith 2002:62 33 Se Rothstein 2001b:68 9

10 administrationen. 34 I alla andra fall är det oftast mer belysande, enligt det här sättet att se det, att börja med att undersöka förvaltningen och dess anställda. 35 Det är också det perspektiv jag har valt för min uppsats. 2:3 Lipskys frontlinjebyråkrati Den amerikanske statsvetaren Lipskys bok Street-level bureaucrats, dilemmas of the individual in public services, är ett av de mer kända exemplen på en teori som ger en viss typ av individer i förvaltningen en tydlig politisk roll och använder sig av ett bottom-up perspektiv. Lipsky menar att det är de anställda inom förvaltningen, och de rutiner för beslut som de skapar, som till stor del formar den egentliga politikens innehåll; inte minst i medborgarnas ögon. Frontlinjebyråkrater 36 definieras som anställda inom förvaltningen som har direktkontakt med medborgarna och som arbetar med relativt stort handlingsutrymme, till exempel under ramlagar. 37 De är personal som har till uppgift att direkt realisera politikens mål gentemot medborgarna, det vill säga att påverka individers liv, och vars beslut och tillvägagångssätt inte går att detaljreglera. Deras tolkningar av regelverket och hantering av sina arbetsuppgifter blir politiken. Typiska frontlinjebyråkrater beskriver Lipsky som socialarbetare, domare, lärare och sjukvårdspersonal. Vad elever får ut av sin skolgång till exempel bestäms enligt Lipskys teori inte till största delen av de lagar som finns kring skolgång, utan av den enskilda lärarens arbete med sina elever. Han menar också att det i princip alltid ligger i frontlinjebyråkratens intresse att öka sitt handlingsutrymme och autonomi. 38 Lipsky tecknar en ganska negativ bild av frontlinjebyråkraternas arbetsförhållanden och beskriver det till och med som alienerande. 39 De är konstant utsatta för press att göra ett gott arbete gentemot sina klienter, samtidigt som de måste vara effektiva och hålla kostnaderna nere i organisationer som ständigt brottas med bristande resurser. Dessutom handskas de ofta med icke-frivilliga klienter under ett regelverk som ofta kan upplevas som vagt, motsägelsefullt och verklighetsfrånvänt. 40 Ofta är frontlinjebyråkraterna idealister som vill göra ett gott arbete för sina 34 Wilson 1989:11 35 Top-down och bottom-up bör dock inte främst ses som två olika teorier, utan som olika strategier för att studera politikens utfall. Sannerstedt 2001:25 36 Lipskys ursprungliga benämning är street-level bureaucrats. På svenska finns flera översättningar, t.ex. närbyråkrat (Sannerstedt 2001) gatubyråkrat (Premfors m.fl.2003) och gräsrotsbyråkrat (Johansson 1992). Schierenbeck argumenterar för att frontlinjebyråkrat förtydligar bilden av en tjänsteman som snarare än att vara nära gräsrötterna bildar en front i mötet med samhällsmedborgarna (Schierenbeck 2003:223), och därmed visar på den utsatthet som utmärker arbetssituationen. Jag har valt att använda mig av termen frontlinjebyråkrat, men innebörden i uttrycken är den samma oavsett vilken term som används. 37 Lipsky 1980:3 38 Lipsky 1980:19 39 Lipsky 1980:75 40 Lipsky 1980:27 10

11 klienter, elever, patienter och så vidare, men som i många fall upplever ett stort gap mellan sina ideal och det arbete han eller hon faktiskt har möjlighet att utföra. Detta leder till inre konflikter och problem för den egna rolluppfattningen. 41 Frontlinjebyråkraten känner förväntningar på sig från allmänheten, sin kollegiala grupp och sina överordnade, förutom sina egna ideal och uppfattning om ett gott arbete. För att klara av sitt arbete tvingas frontlinjebyråkraten att rationalisera sitt arbete för att legitimera det inför sig själv och uppnå en relativ arbetstillfredställelse. 42 Han eller hon konstruerar kategorier av klienter efter som han eller hon inte klarar av att se varje klient som en individ, och skapar rutiner för sitt arbete utifrån dessa kategorier. 43 Det centrala utifrån Lipskys resonemang är att dessa rutiner för olika typer av klienter är det som rent faktiskt blir politiken på området eftersom gränsdragningar aldrig kan bli värderingsfria och därmed opolitiska. Lipsky menar därför att traditionella top-downperspektiv på styrande i offentliga organisationer är otillräckliga och ger en missvisande bild. Vill man förstå hur politiska beslut fattas bör man istället enligt Lipsky börja med att undersöka dem som är längst ner i hierarkin, det vill säga frontlinjebyråkraterna. 2:4 Professionsperspektivet Inte sällan kopplas resonemang om frontlinjebyråkraters makt att påverka utformning av politik samman med begreppet profession, genom att grad av professionalisering hos en grupp anställda antas påverka både hur stort handlingsutrymme regelverket medger och hur mycket samhället och beslutsfattarna värderar de anställdas uppfattningar om regelverk och organisation. 44 Genom sitt kunskapsövertag och sin centrala position i såväl beredning som implementering av politiska beslut kan anställda med hög professionaliseringsgrad tillskansa sig stor politisk makt i och med att politikerna ofta är beroende av experter. 45 I studier av hälso- och sjukvård är professionsperspektivet mycket vanligt inte minst för att läkare ofta beskrivs som i det närmaste en prototyp för stark profession. 46 En stor del av professionslitteraturen är också fokuserad på läkare. 47 I dagligt tal kan profession vara liktydigt med en persons yrke, medan det inom sociologin, där det är vanligt med professionsstudier, snarare betyder ett slags expertifierat yrke. 48 Det finns många definitioner på vad som karaktäriserar en profession, men kännetecknande drag är 41 Lipsky 1980:45f 42 Lipsky 1980: Lipsky 1980:59 44 Bland annat Sannerstedt (1984:239) argumenterar för det fruktbara i att koppla samman perspektiven. 45 Bergström 2001: Se t.ex. Freidson 1970, Mellbourn 1979, Saks Se t.ex. Einarsdottir 1997, Strömberg 1997, Nordgren 2000, Saks 1995, Freidson Strömberg 1997:23 11

12 bland annat att det handlar om en grupp som har monopol på specialiserad kunskap eller systematisk teori som bara är tillgänglig genom en viss utbildning och som ofta, men inte alltid, garanteras av ett legitimeringsförfarande. Gruppen är samlad i en organisation som med statens hjälp innehar legitim kontroll över arbetsmarknaden och ansvarar ofta för kontrollen av det egna arbetet. Ofta utvecklar gruppen en speciell etik och gemensamma symbolvärden som hänvisar till en altruistisk ideologi; det vill säga till höga allmänmänskliga värden och inte till egenintresse. 49 Vilken specificerad definition som bäst beskriver fenomenet professioner är inte något jag tar ställning till här, utan det centrala ur ett statsvetenskapligt perspektiv är att teorierna indikerar att expertkunskapen gör att professionerna får och tillskansar sig inflytande och därmed makt, inte minst eftersom professionen är svår att styra utifrån kriterier som skiljer sig från de professionella. 50 Den amerikanske sociologen Abbott tvekar i det sammanhanget inte att slå fast att professioner dominerar världen. 51 Professionsforskningen har rört sig från att per definition se professionernas roll i samhället som positiv och altruistisk, till ett mer kritiskt och distanserande förhållningssätt där större fokus ligger på i vems intresse och i vilka syften grupperna agerar. 52 Brante, som är sociolog vid Göteborgs universitet, beskriver det som en förskjutning i perspektiv från det naiva till det cyniska. 53 Den engelske sociologen Saks menar till exempel i sin kritiska studie av läkarprofessionen att professioner använder sig av en altruistisk ideologi för att kunna agera i egenintresse, och därmed inte ser till det allmänna intresset. Han menar också att professionerna genom att bli mer och mer direkt involverade i styrande såväl på lokal som på nationell nivå har tillskansat sig en ökad politisk makt 54 som bör granskas. Genom att hävda att den egna verksamheten är rent teknisk, vetenskapligt grundad och inte innebär några värderingar, menar professionen enligt teorin att den inte kan styras av andra än medlemmar av den egna gruppen. 55 De drar sig därmed undan både administrativ och politisk styrning och kontroll och kan därmed tillskansa sig stor makt i samhället och framför allt inom de politikområden som rör den egna verksamheten. 56 Den amerikanske sociologen Freidson fokuserar på den i hans ögon vilseledande tanken om att vissa verksamheter är värderingsfria och därmed opolitiska. Han exemplifierar med medicin och skriver om konstruktionen av sjukdom. Med det menar han inte att sjukdom inte finns, 49 Se t.ex. Mellbourn 1979:175, Hallin och Siverbo 2003:53, Einarsdottir 1997:8, Strömberg 1997:26, Saks 1995:3, Freidson 2001:3 50 Leffler 2002:44 51 Abbott 1988:1 52 Einarsdottir 1997: Brante 1990:75 54 Saks 1995:1 55 Saks 1995:3 56 Mellbourn 1979:55 12

13 utan att vad vi i ett samhälle bedömer som sjukt och vilka behandlingsmetoder vi finner goda och rationella inte är något objektivt, utan en fråga om bedömningar som görs av den medicinska professionen. 57 Bedömningarna får stora konsekvenser för alla människor eftersom de skapar gränserna för vad som är sjukt och vad som är normalt, och vad som överhuvudtaget är intressant för läkarvetenskapen. Bedömningarna bör därför inte accepteras som fakta utan betraktas som normativa kriterier som är beroende av tid, plats och mänsklig kultur, det vill säga i någon mån som politiska uppfattningar. Det intressanta är inte huruvida sjukdomen finns utan vad vi tänker om och gör med tillståndet, eftersom det är det som bestämmer våra livsbetingelser. Medicinen och den medicinska professionen är enligt Freidsons sätt att se det med och skapar det avvikande, det vill säga sjukdomen. 58 Det är viktigt att poängtera att professionsforskare ofta är noga med att förklara att deras uttalanden gäller professioner som helhet, vilket innebär att det till exempel mycket väl kan finns altruistiska individer inom en profession. 59 Inte heller menar man att det finns någon form av konspiration där en grupp överlagt kommer överens om att kalla det egna intresset för allmänintresse. Ytterligare en amerikansk sociolog, Brint, menar till exempel att experter (professionsmedlemmar) ibland snarast är naiva eller ointresserade av att betrakta sitt inflytande som politiskt, utan ser ett godkännande från politiker snarare som ett bevis för de egna idéernas rationalitet. 60 Det viktiga ur ett politiskt perspektiv är dock att professionerna som sammanslutningar av anställda individer har makt att skapa legitimerade bedömningar som sällan ifrågasätts eller granskas vilket får konsekvenser för enskilda. 61 2:5 Läkaren som en politisk aktör i hälso- och sjukvården För att förstå sjukvårdspolitik och makt över sjukvård bör vi alltså enligt ett bottom-upperspektiv inkludera studier av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och dess anställda i analysen, eftersom deras hantering av politisk styrning i implementeringen och deras möjligheter att påverka och ha inflytande över policyformuleringen i praktiken har stor betydelse för hur den realiserade sjukvård som vi som medborgare möter faktiskt ser ut. Politik, ledning och service betraktas ofta som tre huvudsakliga domäner inom sjukvården som representeras av aktörsgrupperna politiker, administratörer och professionella utövare. 62 Läkarna är den främsta 57 Freidson 1970: Freidson 1970: T.ex. Saks 1995:11 60 Brint 1994: Olson 2005:2 62 Hallin och Siverbo 2003:55 hänvisar domänbegreppet till Kouzes och Mico (1979). Östergren och Sahlin- Andersson (1998) beskriver fenomenet som tre skilda världar medan Olson (2005) väljer uttrycket tre skilda 13

14 företrädarna för den professionella domänen och befinner sig formellt sett längst ner i beslutshierarkin. Läkarna ska formellt bara genomföra de intentioner som kommer ovanifrån, från administration och politisk nivå..63 Samtidigt beskrivs läkarens position inom hälso- och sjukvårdsorganisationen i många fall som en balansgång mellan olika konkurrerande värden och krav på den enskilde läkaren. 64 Hälso- och sjukvårdspolitikerna och tjänstemännen inom förvaltningen har krav på god resursanvändning och effektivitet, den egna professionen ställer krav på god läkarsed och de enskilda patienterna har olika personliga önskemål som de vill ha tillgodosedda. 65 Förutom att läkarna har en symboliskt viktig funktion i hälso- och sjukvården i och med att de i det närmaste förkroppsligar den medicinska kunskapen, är de ur ett förvaltningspolitiskt perspektiv en intressant grupp att studera av primärt två anledningar som jag ser det. För det första borde vi kunna betrakta läkare som frontlinjebyråkrater vilket gör att de genom sitt handlingsutrymme kan ha stort inflytande på hur hälso- och sjukvårdspolitiken faktiskt realiseras i relation till patienter. 66 För de andra tillhör läkarna en nästan per definition stark profession vilket gör att de förutsätts kunna ha stort inflytande på politiken redan i policyutformningen genom sin vida erkända expertkompetens inom det medicinska området. Läkarna har med andra ord möjlighet att påverka politiken såväl nedåt i implementeringen som uppåt i policyutformningen. Enligt Lipskys teori är det i mötet med en enskild klient (patienten) som frontlinjebyråkraten (läkaren) har makt att påverka eller till och med på ett indirekt och snarast subtilt sätt skapa politik. Läkarens relation till patienterna beskrivs ofta som paternalistisk, det vill säga att läkaren har ett maktmässigt övertag gentemot patienten. 67 Läkaren gör bedömningar och fattar beslut som på olika, ofta genomgripande sätt, påverkar enskilda patienter. I det här sammanhanget är dock viktigt att poängtera att läkaren sällan i formell mening ägnar sig åt myndighetsutövning, även om läkarens bedömningar kan upplevas som i praktiken bindande för enskilda. 68 Läkarens styrlogiker. Även om begreppen möjligen syftar på något olika aspekter av problematiken med olika aktörer inom (hälso- och sjukvårds-)organisationen kan de nog i det här sammanhanget anses utbytbara. 63 Hallin och Siverbo 2003:55 64 Olson 2005:10 65 Lundquist 1988:88 66 Att betrakta läkare som frontlinjebyråkrater är inte nytt, även om studier av frontlinjebyråkrater oftare fokuserar på grupper av mindre professionaliseringsgrad. Lipsky inkluderar läkare (doctors) i frontlinjebyråkratbegreppet (t.ex. Lipsky 1980:19) och bland annat Olson 2005:10 och Lundquist 1994:28 betraktar också läkare som frontlinjebyråkrater. 67 Hallin och Silverbo 2003:24. Samtidigt kan patienterna å sin sida också kan utöva påtryckningar och på olika sätt styra läkaren. 68 Enligt samtal med Västra Götalandsregionens jurist, Birgit Bratt 17/4 2007, finns det primärt två undantag från regeln att läkare inte ägnar sig åt myndighetsutövning. En chefsöverläkare har för det första möjlighet att utifrån ett intyg från annan legitimerad läkare fatta beslut i formell mening om tvångsvård och för det andra kan en läkare också besluta om individuellt utformade förhållningsregler för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig 14

Läkaren som politisk aktör

Läkaren som politisk aktör GÖTEBORGS UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Läkaren som politisk aktör En undersökning av rolluppfattningar bland sexton primärvårdsläkare ur ett politiskt perspektiv Uppsats på C/D-kursen,

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken Vad är profession? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Yrkesidentitet och profession En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand,

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Innehåll tillsynsrollen

Innehåll tillsynsrollen Innehåll tillsynsrollen 1. Prioriteringar 2. Inspektionsförloppet Kontakt Besök Bedömning 3. Att skapa följsamhet Auktoritet Kontroll och struktur Förhandling och övertalning Relationsbyggande Formella

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet)

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet) Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet) Upplägg Bakgrund Teori Resultat, siffror Administrativ förändring, tendenser Förklaringar,

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Fördjupning värderingar

Fördjupning värderingar PM Till Styrelsen Från Etikrådet Datum 2011-05-03 Angående Värderingar Styrande dokument Fördjupning värderingar Vårdföretagarnas etik är baserad på fyra grundläggande värden: omtanke, tillförlitlighet,

Läs mer

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar I formulerandet av dessa riktlinjer har avstamp tagits i de etiska riktlinjerna från Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) och anpassats för sexologiskt yrkesverksamma

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning 13 1.1 Utgångspunkter 13 1.2 Vetenskapliga frågeställningar 15 1.3 Normstudiens teoriram och metod 18 1.3.1 Rättsvetenskaplig metod 18 1.3.2 Fördelningspolitik

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen C-UPPSATS 2009:221 En studie av Beställar-utförarmodellen Mimoza Rama Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG Kommunal revision en ifrågasatt revision? "Kommunernas tillsyn ligger 150 år efter" Tillsynen har inte förändrats sedan för 150 år sedan då man bara hade förtroendevalda i kommunerna som skötte en mycket

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Åsa Boholm Forskarworkshop i Pathways Tema: Policyprocesser, regelverk, lokalisering, markanvändning etc. Tisdagen

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

$%& $%! '! $%!%(!%$%" %!$! $%" " ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ "-##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, * " -## $%%!%!

$%& $%! '! $%!%(!%$% %!$! $%  ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ -##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, *  -## $%%!%! Svar på interpellation Angående vårdgarantistatistik Göran Larsson (mp) har i en interpellation ställt frågor om redovisning av köns och åldersfördelning i den månatliga statistiken av hur Västra Götalandsregionen

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)

Läs mer

Sammanfattning av studien Utmaningar och förhållningssätt i en komplex vardag. Läkaren och den politiskt styrda hälso- och sjukvården.

Sammanfattning av studien Utmaningar och förhållningssätt i en komplex vardag. Läkaren och den politiskt styrda hälso- och sjukvården. Sammanfattning av studien Utmaningar och förhållningssätt i en komplex vardag. Läkaren och den politiskt styrda hälso- och sjukvården. 1 1. Inledning Syftet med studien är att undersöka och klargöra läkares

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Kort om Socialstyrelsen

Kort om Socialstyrelsen Kort om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för att du ska få tillgång till en god vård och omsorg Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor i Sverige alla ska ha tillgång till en god

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Nedan är MSL:s synpunkter på Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020.

Nedan är MSL:s synpunkter på Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020. Remissvar "Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020 (Gem 2016/0068) Mellersta Skånes läkareförening (MSL) inger följande remissvar. MSL anser att Sveriges Läkarförbund (SLF) som fackförening för den

Läs mer

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Om förbundets organisation

Om förbundets organisation 1 /5 Yttrande över inkomna synpunkter, Ert brev daterat 2016-06-13 (Dnr 10.4-13670/2016) Utan att ha sett den inkomna skrivelsen ni refererar till så ska vi försöka besvara era frågor och ge våra synpunkter.

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer