Sammanfattning av studien Utmaningar och förhållningssätt i en komplex vardag. Läkaren och den politiskt styrda hälso- och sjukvården.
|
|
- Håkan Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning av studien Utmaningar och förhållningssätt i en komplex vardag. Läkaren och den politiskt styrda hälso- och sjukvården Inledning Syftet med studien är att undersöka och klargöra läkares uppfattningar om den politiskt styrda hälsooch sjukvården. Studien har två övergripande frågeställningar: Vilka utmaningar upplever läkaren inom ramen för den politiskt styrda hälso- och sjukvården, samt hur förhåller sig läkaren till dessa utmaningar? Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. 13 läkare inom olika verksamheter och på olika nivåer i organisationen har intervjuats, både ST-läkare, specialistläkare samt specialistläkare med verksamhetsansvar. Föreliggande text är en sammanfattning. 2. Läkarens upplevda utmaningar 2.1 Den långa linjen uppåt och den anonyma politikern (filtrering 1) Den första upplevda utmaningen handlar om de svårigheter som enskilda läkare upplever i att kunna föra fram sina synpunkter uppåt i den formella organisationsstrukturen, från verksamhetsnivå till den politiska ledningen. Den formella linjen är i detta avseende nödvändig, allt för att kunna prioritera vilka frågor som förs upp till den politiska nivån. Men ett generellt problem är att linjestrukturen i allmänhet inte upplevs vara särskilt smidig. Visserligen är antalet formella steg i beslutshierarkin inte särskilt stort, men avstånden mellan stegen upplevs i någon mening vara för stora. Av det skälet blir det svårt att lyfta frågor till de överordnade nivåerna. Läkare menar att många frågor försvinner på det här sättet och att linjestrukturen skapar ett för stort avstånd till den politiska ledningen. På grund av det långa avståndet skapas också, menar flera av de intervjuade läkarna, en anonymitet kring de folkvalda ledamöterna. Politikerna blir osynliga för läkarna. Vem är han eller hon som fattar de politiska besluten? 2.2 Den långa linjen nedåt och den visionslösa politiken (filtrering 2) Det finns åtskilliga uppfattningar i litteraturen om hur en organisation idealt bör strukturera sitt interna informationsflöde, men en grundläggande regel brukar ofta vara att inte dränka organisationen med alltför mycket information. Samtliga chefer och medarbetare kanske inte ska ha tillgång till samma mängd och samma typ av information, även om en sådan informationspolicy 1 Studien är inte publicerad. Den är fortfarande ett arbetsmaterial och under bearbetning. Texten kan dock läsas i fulltext. 1
2 eventuellt syftar till att skapa ett stort engagemang och delaktighet i organisationen. För att undvika att chefer och medarbetare drunknar i ett massivt informationsflöde måste man rimligen filtrera informationen på ett systematiskt och medvetet sätt. Kring dessa frågor rör sig den andra utmaningen som framträder bland de intervjuade läkarna. Vilken innehållslig information förmedlas från den politiska ledningen neråt i organisationen? Och hur förmedlas denna information? Ofta upplevs informationen från den politiska ledningen som alltför mycket av påbud samtidigt som den har en anonym avsändare. Läkarna menar att informationen från den politiska ledningen i allmänhet är bristfällig eller fragmentiserad och att informationen inte ger tillräckliga förklaringar till de politiska besluten. Varför fattas de olika besluten? På vilka grunder? En läkare menar att chefer i ovanstående led kort och gott förmedlar redan fattade politiska beslut utan att inte ha någon egentlig förståelse för beslutens bakgrund. Man menar också att informationen saknar visioner, att informationen utgör en reaktion på omedelbara och akuta situationer, inte är särskilt framåtblickande och inte visar vad de politiska företrädarna har för idéer om hälso- och sjukvården. 2.3 Relationen mellan folkvalda ledamöter och läkare Var gränsen mellan politik och verksamhet går är en fråga som återkommande dyker upp i flertalet intervjuer. I många av intervjuerna beskrivs denna gränsdragning som en utmaning och i vissa fall också som ett problem. Här framskymtar ibland en förståelse för politikens dilemma och svårigheter. Som läkare, menar en av de intervjuade, ser man normalt sett inte de andra överväganden som politikerna hela tiden måste göra, inte de andra utgifterna och de andra svårigheterna politikernas ställs inför. Läkaren påpekar också att den politiska ledningen är en grundläggande förutsättning för den löpande verksamheten. En annan konstaterar att de folkvalda ledamöterna har en svår uppgift. Läkaren inser att politikerna dels för sin egen del måste överbrygga vissa åtskilliga kunskapsmässiga barriärer för att få en så god kunskap och kännedom om hälso- och sjukvården som möjligt, dels skapa ett förtroende från läkarkåren och övriga professioner inom hälso- och sjukvården. Flera av de intervjuade antyder mer eller mindre tydligt att de folkvalda ledamöterna och professionerna/verksamheterna oftast går åt samma håll och har samma målbild. Alla har ambitionen att den offentliga hälso- och sjukvården ska vara så god och effektiv som möjligt. Någon understryker att den politiska ledningen är verksamhetens uppdragsgivare och att den står för den demokratiska styrningen samt för patienternas eller kundernas krav och förväntningar. Flera andra läkare pekar på den betydelsefulla roll som politikerna har. Eftersom den ekonomiska situationen alltid är begränsad måste politikerna, understryker en av läkarna, våga vara obekväma. Läkaren menar själv att sådana övergripande beslut är svåra att fatta inom professionen. Samtidigt påpekar åtskilliga att det finns ett allmänt misstroende bland läkarkåren mot de folkvalda ledamöterna. En läkare menar att uppfattningen är så utbredd att man blir besvärlig i vilket fikarum som helst om man försvarar politiker. 2.4 Prioriteringar baserade på politiska överväganden eller professionell kunskap Samtliga intervjuer visar att det finns en upplevd osäkerhet och oklarhet om vem och vilka som ska göra hälso- och sjukvårdens prioriteringar, samt hur dessa prioriteringar ska göras. Grundfrågan är huruvida prioriteringarna ska vila på professionella och kunskapsmässiga överväganden eller på mer allmänpolitiska grunder. Här finns givetvis helt olika uppfattningar bland de intervjuade läkarna. Den ena extremen utgörs av de läkare som menar att enbart läkare ska svara för prioriteringarna. Det grundläggande skälet till detta ställningstagande är, som en av de intervjuade påpekar, att läkarna 2
3 har en vana av att prioritera patientomhändertagande och kan avgöra vilka patienter som ska gå före andra. I det här fallet menar man att den politiska ledningen enbart ska fatta beslut om de ekonomiska ramarna, t.ex. om hur stora resurser som ska fördelas till primärvård och slutenvård. Den andra extremen utgörs av de som menar att läkare inte själva kan eller bör svara för prioriteringarna. Anledningen är att läkare utgår ifrån sina egna specialiteter och att det av det skälet är svårt att kunna göra de horisontella prioriteringarna. Flera av de intervjuade personerna menar att den politiska ledningen måste synas allt mer i dessa sammanhang och göra tydliga markeringar om vad som är viktigt. Eftersom ekonomin är begränsad är prioriteringsproblematiken oundviklig, en problematik som paradoxalt nog förstärks av den ständiga utvecklingen inom både läkemedel, diagnostisering och behandling. Någon understryker därför att den politiska ledningen måste våga vara obekväm och fatta beslut om vad som ska prioriteras. Läkaren betonar kraftigt att professionen inte på egen hand klarar av att göra dessa prioriteringar. 2.5 Den professionella abdikeringen Flera läkare återkommer till bilden av att det sker en professionell abdikering i organisationen, dvs. att man som läkare inte bryr sig om organisationen som helhet. Man är fokuserad på sin egen roll och verksamhet men vill t.ex. inte ta ansvar för den gemensamma kostnadsutvecklingen och tar därmed inte heller de långsiktiga konsekvenserna av sina egna insatser. Flera av de intervjuade menar att den professionella abdikeringen är förhållandevis omfattande och är en grundläggande utmaning. Förklaringen till den professionella abdikering är inte alltid helt glasklar men förefaller vara ett resultat av den faktiska maktsituation som många läkare åtnjuter i sin roll, i kombination med en frustration kring organisationens komplexitet och misstron mot den politiska ledningen. 2.6 Avsaknad av formella mötes- och samtalsforum Intervjuerna visar på en genomgående avsaknad av forum där läkare (och andra professioner) kan möta och samtala med politiker. Man tror att sådana forum skulle kunna skapa förutsättningar för ett gemensamt lärande och bygga bort det ömsesidiga ifrågasättande som en av läkarna uppmärksammar. De mest naturliga tillfällena för dessa möten och samtal är olika former av s.k. verksamhetsdialoger eller tillfällen då verksamhetsföreträdare bjuds in till de olika nämnderna för att presentera vissa sakfrågor. Uppfattningarna om dessa verksamhetsdialoger är välanimerade och man efterlyser större satsningar på systematiska dialoger mellan hälso- och sjukvårdsorganisationens huvudaktörer, där frågor om roller, ansvar och maktförhållanden kunde utgöra plattformen. Det handlar om att diskutera och klargöra förhållningssätt, roller, ansvar och makt, frågor som kan upplevas känsliga men som ändå måste hanteras. De öppna och systematiska diskussionerna om hur denna gränsdragning faktiskt och i praktiken går till saknas och man efterlyser en dialog där de partipolitiska företrädarna bör ställa sig frågor om hur det politiska ägarskapet kan te sig och eventuellt stärkas, samtidigt som de professionella bör diskutera sin roll i en demokratiskt styrd organisation. Vissa av de intervjuade betonar tydligt att dialogen bör underlätta möjligheten att förstå befintliga förhållningssätt inom och mellan olika grupper. Framför allt är det viktigt att förstå var politiker, tjänstemän och professionsföreträdare själva anser att gränsen mellan grupperna går (hur man upplever att det är), eller bör gå (hur man upplever att det borde vara). Vad ska vara föremål för politiskt beslutsfattande, vad är tjänstemännens ansvar och hur långt ska professionens inflytande sträcka sig? Dialogen måste föras i konkurrens med den löpande hälso- och sjukvården. Och det räcker heller inte med att föra ett sådant samtal vid ett tillfälle och därefter slå sig till ro. All 3
4 forskning om verksamhetsutveckling och lärande visar entydigt hur viktigt det är med ett strategiskt och långsiktigt inriktade åtgärder. Dialogen måste föras löpande, precis som när vi säger att demokratin måste erövras av varje generation. I det här fallet finns det några praktiska anledningar. Varje politisk mandatperiod är fyra år och varje ny mandatperiod för med sig ett antal nya politiker som måste förstå och skapa sin roll som politiker. Samtidigt sker det löpande förändringar i de professionella leden och bland tjänstemannagrupperna. En organisation är aldrig statisk. Nya organisationsmedlemmar träder in och för med sig nya perspektiv. Det är en förutsättning för organisationens överlevnad och utveckling, men denna ständiga förändring leder också till ett kontinuerligt behov av att löpande organisera samtal om dessa grundläggande och fundamentala frågor. Lyckas vi inte att integrera det politiska ledarskapet med professionerna får det avgörande konsekvenser för landstingen som organisationer. Risken blir givetvis att avståndet mellan politik, tjänstemän och professioner blir än större, vilket resulterar i framväxten av allt mer skilda normsystem där någon gemensam styrning och ledning svårligen går att frambringa. 3. Läkarens förhållningssätt 3.1 Ett kollegialt samtal Att föra ett kollegialt samtal är troligtvis det vanligaste förhållningssättet för att hantera de upplevda utmaningarna. Samtalen mellan läkare försiggår i både formella sammanhang, t.ex. i samband med ronder, på avdelningsmöten och andra liknande samtal, men också i mer informella sammanhang. Någon betonar att man främst för dessa samtal med kollegor på den egna kliniken. Samtalen i de flesta fikarum torde utgöra illustrativa exempel på de informella samtalen. En av läkarna menar att den politiska ledningen ofta blir en anonym slagpåse i dessa diskussioner. 3.2 Att bjuda in till besök i vardagen Ett andra övergripande och principiellt förhållningssätt som framträder i flera intervjuer är att på olika sätt skapa förutsättningar för att de politiska ledamöterna ska kunna göra studiebesök i de praktiska verksamheterna eller att själv medverka vid olika officiella sammanträden där politiker svarar för en inbjudan. En gemensam ambition med dessa aktiviteter är att man strävar efter att minska det fysiska avståndet till den politiska ledningen. Oftast påpekar läkarna att en sådan dialog är positiv eftersom det ger dem möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet. I flera fall visar de också att de har lyckats få gehör för sina egna frågor i relation till politiker. Kanske har en direkt påverkan från professionen gett det politiska beslutet en viss inriktning? Men vi kan också samtidigt konstatera att flera läkare blir kritiska i de situationer där besluten går emot den egna verksamheten, när politikerna inte tilldelar dem tillräckligt mycket medel eller lyssnar för mycket på någon påtryckningsgrupp. Då blir politikerna en grupp som inte förstår. Konkreta exempel på dessa vardagsbesök är studiebesök och auskultationer eller att olika typer av hearings och besök i nämnden. Ett förslag från en av ST-läkarna är en slags fadderverksamhet, där varje politiker har en fadder i ST-läkarna (eller tvärtom). 3.3 Att påverka den politiska ledningen i sakfrågor Även om de intervjuade läkarna generellt sett påpekar att de inte har eller förväntas ha några direktkontakter med de folkvalda ledamöterna är det tydligt att några av dem i vissa fall gör avsteg från denna princip. Man går vid sidan av den formella linjen direkt till den politiska ledningen för att 4
5 lyfta fram en fråga eller för att söka påverka inriktningen av ett visst beslut. Att ta det steget bottnar uppenbarligen i en situation där man anser att någonting i den löpande verksamheten inte är tillfredsställande eller att den aktuella frågan är ett bra exempel som man anser att politikerna borde vara orienterade om. Genom att lyfta frågan till den politiska ledningen vill man ofta se en förändring av hur de begränsade resurserna fördelas, eller med andra ord en annan prioritering. Konkret kan det handla om att skicka en e-post till ansvarig politiker 3.4 Att gå via medborgare, patientgrupper eller media I några av intervjuerna diskuterar läkarna möjligheten att gå utanför landstingets egen organisation för att lyfta vissa frågor. Ibland ses det som en åtgärd som man kan använda enbart för att informera allmänheten om olika verksamheter eller för att presentera olika typer av vårdinsatser som kan vidtas för att förbättra medborgarnas hälsoläge. En av de intervjuade läkarna är tydlig i sitt budskap att kliniken inte försöker påverka den politiska ledningen. Däremot har man försökt att föra ut budskap i särskilda kampanjer utanför sjukhuset via sina patientgrupper. I andra fall förefaller man ta dessa steg i syfte att väcka någon form av opinion för en fråga, en opinion som i sin tur förväntas påverka det politiska beslutsfattandet. En läkare betonar att det finns stora möjligheter att föra fram professionella synpunkter via media. En annan menar emellertid att möjligheterna att påverka den politiska ledningen via den allmänna opinionsvägen kraftigt har förändrats de senaste 20 åren. Hans bild är att enskilda patienter eller patientföreningar tidigare med framgång kunde uppvakta den politiska ledningen. Läkaren menar att dessa situationer ledde till påtagliga kollisioner inom organisationen, men påpekar också att dessa beslutsgångar nu till stora delar har försvunnit, även om patient- och lobbygrupper fortfarande kan driva igenom sina frågor gentemot politiken. 3.5 Medborgarförslag Som alla andra medborgare har de anställda läkarna möjligheter att inlämna medborgarförslag till landstingsfullmäktige. Rätten att inlämna ett medborgarförslag tillfaller den person som är folkbokförd i ett landsting (eller i en kommun) och betyder att denna person kan väcka ett ärende i landstingsfullmäktige. Möjligheten till medborgarförslag infördes för ett antal år sedan för att minska avståndet mellan väljare och valda. Förhoppningen var att införandet av förslagsrätten skulle leda till att engagemanget för (i det här fallet) landstingspolitiska frågor ökade bland medborgarna. En av intervjuade läkarna påpekar att han har nyttjat denna möjlighet i en hälso- och sjukvårdsfråga som han inte tyckte att den politiska ledningen hanterade på ett tillfredsställande sätt. Fullmäktige följde inte hans förslag. 3.6 kontakter med tjänstemän En av läkarna understryker att det finns ett stort behov av att föra fram läkares synpunkter, men att den politiska ledningen är för långt bort. Hans förhållningssätt är istället att söka påverka besluten genom tjänstemännen på olika nivåer. 3.7 Specialistråden I det regionala samarbetet förekommer ett antal specialistråd. I specialistråden samlas och samverkar medicinska experter inom olika områden för att klargöra hur medborgarna kan ges en likvärdig hälso- och sjukvård. En av de intervjuade läkarna bedömer att dessa råd, vid sidan av att fungera som ett samverkansorgan i medicinska och kliniska sammanhang, också fungerar en viktig kanal till den politiska ledningen. 5
6 3.8 Den partipolitiska läkaren För vissa läkare är steget inte långt att själva engagera sig partipolitiskt. Flera av de intervjuade har kollegor som har valt att aktivt bli medlemmar i politiska partier för att kunna medverka i landstingspolitiken. En av de intervjuade valde själv att bli partipolitiskt aktiv och fick möjligheten att företräda sitt parti i landstingspolitiken under en period. Anledningen till läkarens politiska engagemang var en upplevd frustration. Läkaren upplevde inte att den politikiska ledningen tillvaratog läkarnas och andra medicinska experters kunskaper. Läkaren engagerade sig därför partipolitiskt och fick representera sitt parti i ett av de politiska forumen. Personligen upplevde läkaren att situationen fungerade bra så länge han var en vanlig överläkare eller då han inte hade en drivande funktion på sin klinik i de aktuella frågorna. När läkaren efter en tid blev allt mer anlitad som nationell expert blev det svårare för honom att fungera i rollen som folkvald och han lämnade partipolitiken. Läkaren betonar själv att rollen som expert trasslade in sig i det partipolitiska engagemanget. När han själv började driva frågor som expert kunde de kollidera med de starka patientgrupperna som var verksamma som lobbygrupper gentemot de partipolitiska företrädarna. Det var omöjligt för läkaren att kombinera dessa roller. Han ville inte vara uppbunden av den partipolitiska agendan och ett fortsatt partipolitiskt engagemang skulle ha gjort honom jävig, enligt hans egna bedömningar. En andra viktig fråga som aktualiseras i samband med att en läkare engagerar sig partipolitiskt rör hur dessa personer använder sin medicinska kunskap. I diskussionerna framträder generellt sett två möjliga förhållningssätt. Det ena är att ge svaren på de medicinska frågor som behandlas i de politiska församlingarna och det andra är att hjälpa till att ställa de medicinskt relevanta frågorna. 6
Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS
Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang Beslutad av kommunstyrelsen 2018-06-18, 155/18. Dnr KS2015.0513 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte och önskade effekter... 3 3 Definitioner... 3 3.1
Läs merSamverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Läs merMedborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen
Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merINFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN
DALS-EDS KOMMUN INFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2005-03-23, 12 Godkänd av kommunfullmäktige efter översyn 2008-11-26 114 Innehållsförteckning
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merKommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016
Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en
Läs merRIKTLINJER FÖR UPPDRAGET SOM CHEF I HANINGE KOMMUN
RIKTLINJER FÖR UPPDRAGET SOM CHEF I HANINGE KOMMUN Beslutad av kommundirektören 2012-12-19 Riktlinjer för uppdraget som chef i Haninge kommun I Haninge kommuns personalpolitiska program sägs följande
Läs merKostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden
Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merK om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2019-01-29 Diarienummer: RS 2017 04450 Giltighet: från 2019-03-01 till 2023-12-31 K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy 2 01 9 2 02 3 Policyn gäller för:
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merRegionfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport 2016
Regionfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 26 april 2017 34 Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport 2016 Dnr 1180-2017 Ärendebeskrivning I enlighet med den av
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merLandstinget Västernorrlands utmaningar
Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-
Läs merKommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015
Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merBrukardialogberedningar i Region Östergötland
Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merAtt skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker.
Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker. Lena.lindgren@skl.se Två uppdrag för politiker Demokratiaktör 1. Lärande 2. Legitimitet 3. Förståelse för prioriteringar 4. Transparens Serviceaktör
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)
Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merRiktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merResultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården
Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora
Läs merFörtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merKommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun
sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:
Läs mer(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merRegionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid
Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad
Läs merPolitiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg
Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.
Läs merÖvergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merUppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna
Regeringsbeslut II:1 2014-05-08 U2014/3352/UC Utbildningsdepartementet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Box 17 801 118 94 Stockholm Uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merVerksamhetsplan 2008
Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merPolicyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012
KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI
Läs merPolicy för medborgardialog
Dnr: KS 16/0035 Antagen av Kommunfullmäktige 51 den 11 maj 2016 www.upplands - bro.se Inledning Innehåll 1 Inledning... 3 2 Övergripande syfte... 4 3 Definitioner... 5 4 Principer för medborgardialog...
Läs merKommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb
Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merJURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Läs merInformations- och kommunikationspolicy
Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merFramtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor
Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka
Läs merKommunal författningssamling Arbetsordning
Kommunal författningssamling Arbetsordning 2007 Nr 9 Arbetsordning för medborgarstämmor Antagen av kommunfullmäktige den 6 september 2007 Gäller fr.o.m. den 7 september 2007 Ersätter KFS 1998 nr 9 ADRESS
Läs merEn strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46
Britta Lästh Fritid och kulturnämndens ordförande FÖRSLAG TILL BESLUT 2013-03-15 Fritid och kulturnämnden En strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46 Förslag till beslut Fritid- och kulturnämnden
Läs merKOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY
KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationsstrategi
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog
riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer
Läs merKommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning
Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merEn god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merÄndring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation
Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde
Läs merKALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström
KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län -09-10 Kommunikationsplan Införandet av Lagen om trygg och effektiv utskrivning från slutenvård
Läs merSå får du det kommunikativa ledarskapet integrerat i hela verksamheten. Camilla Nilzén 27 april 2016
Så får du det kommunikativa ledarskapet integrerat i hela verksamheten Camilla Nilzén 27 april 2016 Ny på jobbet vad såg jag? Vi pratade olika språk En del misslyckade projekt och förändringsarbeten
Läs merUmeå universitets chefs- och ledarskapspolicy
Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merRegeringskansliets. medarbetarpolicy
Regeringskansliets medarbetarpolicy Regeringskansliets medarbetarpolicy Målet för Regeringskansliets verksamhet är att vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra
Läs merVästra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag
Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda
Läs merPlanera, göra, studera och agera
5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merPOLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315
POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Läs merLåt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss
Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens
Läs merRIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25
RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merSvedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)
Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling
Läs merKF Ärende 6. Införande av E-förslag i Karlskoga kommun
KF Ärende 6 Införande av E-förslag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1(2) KS 2018-00299 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Anette Jonson Införande av e-förslag i Karlskoga kommun Sammanfattning
Läs merSkrivelse om utbildning för framtidens ledare i hälsooch
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 1410-1075 Landstingsstyrelsen Skrivelse om utbildning för framtidens ledare i hälsooch sjukvården Föredragande landstingsråd:
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merGemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg
Läs merAtt arbeta och leda i en politiskt styrd organisation. Morgondagens ledare Halland 23 augusti 2018
Att arbeta och leda i en politiskt styrd organisation Morgondagens ledare Halland 23 augusti 2018 Anders Dryselius, Utvecklingsstrateg Hylte kommun 2005 Kommunens ledningsgrupp 2006 Kvalitet, styrning
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merVÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET
Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den
Läs merSWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin
SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merPatient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merNämndsplan för valnämnden Antagen
Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merKommunikationspolicy för Nykvarns kommun
Kommunikationspolicy för Nykvarns kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-19 Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 2 Mål... 2 Intern kommunikation... 3 Extern kommunikation... 3 Förhållningssätt...
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merKommunikationsplattform 13 oktober 2008
norrstyrelsen Bildandet av en Norrlandsregion Kommunikationsplattform 13 oktober 2008 www.norrstyrelsen.se 1. Kommunikationsplattform Förutsatt att regeringen ger ett positivt besked till bildandet av
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merDe förtroendevaldas arbetssituation i Socialnämnden, Timrå kommun. 11-04-17 Göran Bostedt
De förtroendevaldas arbetssituation i Socialnämnden, Timrå kommun 11-04-17 Göran Bostedt Studiens ambition och syften Att undersöka de förtroendevaldas arbetssituation i Timrå kommuns socialnämnd. Syftet
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs mer