De förtroendevaldas arbetssituation i Socialnämnden, Timrå kommun Göran Bostedt

Transkript

1 De förtroendevaldas arbetssituation i Socialnämnden, Timrå kommun Göran Bostedt

2 Studiens ambition och syften Att undersöka de förtroendevaldas arbetssituation i Timrå kommuns socialnämnd. Syftet kan konkretiseras i tre frågeställningar: - A) uppfattade hinder och möjligheter för förtroendeuppdraget, - B) de förtroendevaldas perspektiv på och uppfattningar om politikerrollen, - C) de förtroendevaldas uppfattningar om hinder och möjligheter till påverkan.

3 Svarande (hela länet) Ord Svars% Ers Svars% Härnösand 13 5 Kramfors 2 5 Sollefteå VO 9 8 Sollefteå IFO 5 5 Sundsvall 8 4 Timrå 9 4 Örnsköldsvik OMS Örnsköldsvik HUM 10 6 Ånge 0 0 Totalt 67 50

4 Metod Materialinsamlingen har bestått av enkätutskick till socialnämndens samtliga ordinarie ledamöter och ersättare. Förutom utskick gjordes två skriftliga påminnelser. Vid påminnelserna skickades enkäterna ut på nytt. De förtroendevaldas anonymitet är garanterade. Vare sig kommunens representanter i ledningsgrupp eller den som bearbetat enkäten kan koppla samman individer till enskilda enkäter. Materialet kommer att kompletteras med intervjuer.

5 Genomsnittlig arbetsinsats per vecka för förtroendeuppdrag - länet

6 VAD tycker de förtroendevalda?

7 Möjligheter att som politisk förtroendevald i delta i det politiska arbetet 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 De nuvarande sammanträdestiderna passar mig bra = stämmer inte alls, 4= stämmer helt och hållet

8 Möjligheter att delta 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Jag har svårt att kombinera de politiska uppdragen med privatlivet = stämmer inte alls, 4 stämmer helt och hållet

9 Hur viktig är ett antal uppgifter för de förtroendevalda.. Länssiffror Medelvärden: 1=helt oviktigt - 4=mycket viktigt. Uppgiften att föra fram den enskilde väljarens intressen/åsikter 3,15 Uppgiften att föra fram den egna kommundelens intressen 3,19 Uppgiften att hålla koll på de kommunala medlen 3,81 Uppgiften att föra fram mitt partis intressen 3,57 Uppgiften att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner 3,84 Uppgiften att representera min nämnd gentemot andra nämnders krav eller KF/KS 3,43 Uppgiften att engagera mig i nämndens sakfrågor 3,86 Uppgiften att vara myndighetsutförare inom nämndens område 3,44

10 Nämndsledamöters värdering av ett antal uppgifter i förhållande till sitt uppdrag Medelvärden: 1=stämmer helt - 4=stämmer inte alls. Mitt deltagande är viktigt för demokratin, men mina möjligheter att påverka är litet 2,2 Jag har viss påverkan men makten ligger hos tjänstemän/kommunalråden 2,3 Mina möjligheter att påverka är stora, även i förhållande till tjänstemän/kommunalråd 2,3

11 Nämndsledamöters värdering av ett antal uppgifter i förhållande till sitt uppdrag, länssiffror n=40 Medelvärden: 1=stämmer helt - 4=stämmer inte alls. Mitt deltagande är viktigt för demokratin, men mina möjligheter att påverka är litet 2,71 Jag har viss påverkan men makten ligger hos tjänstemän/kommunalråden 2,76 Mina möjligheter att påverka är stora, även i förhållande till tjänstemän/kommunalråd 3,23

12 Men, samtidigt Jag trivs med mitt förtroendeuppdrag? Stämmer helt/till stor del - 12 stycken Stämmer till liten del/inte alls - 1 stycken Jag upplever att mitt engagemang tas tillvara på ett bra sätt! Stämmer helt/tillstor del 9 stycken Stämmer till liten del/inte alls 4 stycken 10 av 13 ledamöter ville även fortsätta som nämndsledamöter efter nästa val

13 Uppfattningar om möjligt inflytande som förtroendevald. Medelvärde: 1=mycket litet inflytande - 5= mycket stort inflytande TK/Län Inflytande över beslut generellt i kommunen inom dina 2,85/2,8 intresseområden Inflytande över beslut generellt i kommunen och utanför 2,45/2,4 dina intresseområden Inflytande över besluten i nämnden 3,4/2,7

14 Skillnad över inflytande mellan olika aktörer i beslutsfattandet i nämnden? Medelvärde: 1= mycket litet inflytande, 5=mycket stort inflytande. Har Bör ha Öka/minska Kommunstyrelsens ordförande 4,3 4,8 +0,5 Kommunstyrelsen 4,4 4,2-0,2 Medborgarna 2,5 3,8 +1,3 Kommunfullmäktige 3,8 4,3 +0,5 Nämnderna 3,7 4,15 +0,45 Nämndsordförande 3, De lokala partiorganisationerna 3,0 3,6 +0,6 Tjänstemännen i förvaltningen 3,5 3,4-0,1 Cheftjänstemännen i förvaltningen 3,8 3,15-0,65

15 Skillnad över inflytande mellan olika aktörer i beslutsfattandet i nämnden? Länssiffror n=117 Medelvärde: 1= mycket litet inflytande, 5=mycket stort inflytande. Har Bör ha Skillnad Kommunstyrelsens ordförande 3,53 3,28-0,25 Kommunstyrelsen 3,65 3,61-0,04 Medborgarna 2,58 3,56 +0,98 Kommunfullmäktige 3,57 4,09 +0,52 Nämnderna 3,68 4,13 +0,45 Nämndsordförande 4,17 4,15-0,02 De lokala partiorganisationerna 3,11 3,61 +0,50 Tjänstemännen i förvaltningen 3,79 3,20-0,59 Cheftjänstemännen i förvaltningen 3,95 3,34-0,61 Tjänstemännen i andra förvaltningar 2,92 2,56-0,36 Media 2,55 2,20-0,35

16 Hur uppfattas samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän?

17 Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig! 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 v87 1=stämmer inte alls, 4= stämmer helt och hållet

18 Tjänstemännen rättar sig efter de förtroendevaldas beslut! 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 v89 1=stämmer inte alls, 4= stämmer helt och hållet

19 Tjänstemän agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 v88 1=stämmer inte alls, 4= stämmer helt och hållet

20 Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag! 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 v90 1=stämmer inte alls, 4= stämmer helt och hållet

21 Hur nöjd är du över lag med ditt inflytande över politiska beslut? 1 5 Medelvärde TK 3,0 (Länet 3,1)

22 Hur fungerar arbetet i kommunfullmäktige och nämnderna/styrelserna?

23 Lever nämnderna upp till sina uppgifter? Medelvärde: 1=mycket dåligt - 4=mycket bra. Nämnden lever upp till sina uppgifter genom: TK/ Län Att vara effektiv i sitt arbetssätt 2,7/3,3 Att bevaka hur beslut genomförs och följs upp i verksamheterna 2,6/3,3 Att förankra beslut hos kommuninnevånarna 2,2/2,7 Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden 2,7/3,4 Att vara nytänkande i det politiska arbetet 2,3/2,9 Att tillämpa arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut 2,4/3,1

24 Hur medveten/informerad känner Du Dig som politiker rörande...? Medelvärde: 1=mycket osäker - 4=mycket säker),...den samlade problembilden idag i kommunen vad avser nämndens ansvarsområde 3,5...de förändringar av problembilden i kommunen som kan uppskattas ske på medellång sikt inom nämndens ansvarsområde 2,9...tidigare fattade strategibeslut rörande nämndens verksamhetsfält 2,5...beslutade målbeskrivningar i förvaltningens arbete 2,8...det sätt förvaltningen är organiserad 3,1

25 Slutsatser av enkätmaterialet - De förtroendevalda anser att förutsättningarna är goda för att vara politiker i kommunen - De förtroendevalda ser med oro på den relativa fördelningen av makt i kommunen - Insikt och vilja finns till strategiskt styrande beslut. Proaktivitet istället för reaktivitet.

26 Mina reflektioner (analys) utifrån materialet: vad kan uppfattad brist på inflytande bero på? Inflytande kan förstås på två olika sätt, direkt eller indirekt. Det indirekta inflytande kan vara påtagligt större än det direkta, t ex genom tjänstemännens vilja att anpassa sig till politikens önskemål. Är inte inflytande just vad som eftersträvas, oavsett form? Situationen är i så fall inte problematisk. Avsaknad av en livaktig visionsdebatt kan skapa en uppfattad maktlöshet. Vad skall jag göra med mitt förtroendeuppdrag i nämnderna annat än reaktiv pröva tjänstemännens förslag? Hur skall en proaktiv ambition kunna gestaltas genom partierna och dess ledamöter?

27 Teorikoppling makt/inflytande: Lukes Steven Lukes; Maktens tre ansikten. Den beslutsfattande makten. Publik och formell maktutövning via institutioner. Kan mätas via graden av genomförande av fattade beslut. Makten över agendan. Att kunna styra vilka frågor som dels diskuteras och dels vilka som aldrig når en offentlig debatt. Utövas både genom institutioner och genom mer informella medel. Mäts via graden av informellt inflytande över offentliga debattfora. Makten över tanken. Inkluderar påverkan via normer, värderingar och mer eller mindre uttalade ideologier, som omedvetet inverkar på människors handlingar. Denna makt utövas genom institutioner och genom informellt inflytande över offentliga debattfora.

28 Teorikoppling Tidigare redovisade slutsatser och analys kan kopplas till Lukes tre dimensioner av makt/inflytande. - Man kan t ex fundera på olika effekter av skillnaden mellan direkt och indirekt uppfattad inflytande/brist på inflytande utifrån maktens olika dimensioner. - Man kan också ställa frågan om vilket/vilka typer av inflytande som bäst a) möjliggör för de förtroendevalda att utkräva ansvar av organisationen och b) för medborgarna att utkräva ansvar av det politiska systemet.

29 Hur hantera svensk demokratis rasterlägen Beslutsinstanser Output Politik in Allmänintressen Särintressen Media Medborgare Förvaltning ut Outcome

30 Förvaltningsdoktriner

31 Ansvarighet ser olika ut beroende på perspektiv Systemperspektiv (drar vi åt samma håll?) Strukturperspektiv (är redskapen effektiva?) Organisatoriskt perspektiv (målöverensstämmelse?) Problembaserat perspektiv (åtgärdas problemen?) Vems utgångspunkt väljs? Vad är det som prövas? Hur sker prövning/reflektion/återkoppling?

32 Governance utmaningar vad avser processvärden Accountability (ansvar /ansvarighet Sjölin 2001) Politiskt/juridiskt ansvar Transparency (öppenhet, genomskinlighet Lundquist 2001) Juridiskt/organisatoriskt ansvar Trust (förtroende/ömsesidighet/delaktighet/ tillit Lundqvist 2001) Etiskt/moraliskt ansvar Trust -- empirisk validering av accountability genom transparency.

33 Applicering kommun Genomskinlighet: hur information/beslut struktureras, hur ofta den ges, jämförelsemöjligheter med andra data, föreståelsegrad, tillgänglighet Ansvarighet: a) rättsäkerhet (individ- myndighet, b) ansvarfördelning (politik- förvaltning- tjänsteman- medborgare), c) problemlösning/genomförande (inom och mellan ( stuprörsproblematik ) förvaltningar), d) finansiell (Behn, 2001) Tillit: mellan politik - förvaltning - medborgare politik (Hanberger 2006). Dialog/diskussion är viktig.

34 Applicering kommun II De tre ansatserna på ansvarighet (VAD): finansiell, rättssäkerhet eller genomförande kan inte prövas på samma sätt. Ansvarighet för finanser och rättsäkerhetsfrågor är teknokratisk till sin natur, medan genomförandefrågan rör demokratins kärna politiken, dvs service/ problemlösning för medborgare. Här måste vem och vad frågorna adresseras. Vidare måste tid och rum (Giddens, 1984) samt mål- och värderationalism (Weber, 1922) tas med. Ansvarighet bestäms också i förhållande till perspektiv på beslutsfattande (beslutsteori): rationalism, begränsad rationalism (Simon), inkrementalism och soptunnemodellen Enligt Behn (2001) måste ansvarighet i genomförandet karaktäriseras av a compact of collective responsibility.