En strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46

Transkript

1 Britta Lästh Fritid och kulturnämndens ordförande FÖRSLAG TILL BESLUT Fritid och kulturnämnden En strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46 Förslag till beslut Fritid- och kulturnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen göra en inventering och utvärdering av de möjligheter som finns idag för medborgarna att ha insyn och delta i befintliga demokratiska processer. att uppdra åt förvaltningen att undersöka möjligheterna att genomföra ett projekt kring medborgarbudget. att uppdra åt förvaltningen att pröva nya modeller för ungdomar att medverka i demokratiska processer. att uppdra åt förvaltningen att inventera förutsättningarna för e-demokrati Britta Lästh (KN.NU) Ordförande G:\Politik\Fritid-kultur-demokratinämnd\2013\130326\Strategi_demokrati_ordf.doc

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Lena Larsson Datum FKN-2013/ Fritid- och kulturnämnden En strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46 Förslag till beslut Fritid- och kulturnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen göra en inventering och utvärdering av de möjligheter som finns idag för medborgarna att ha insyn och delta i befintliga demokratiska processer. att uppdra åt förvaltningen att undersöka möjligheterna att genomföra ett projekt kring medborgarbudget. att uppdra åt förvaltningen att pröva nya modeller för ungdomar att medverka i demokratiska processer. att uppdra åt förvaltningen att inventera förutsättningarna för e-demokrati Sammanfattning FKN har av KF fått i uppdrag att vitalisera demokratiarbetet. Ett mål för nämnden till förvaltningen under 2012 har varit att ta fram en strategi för nämndens demokratiuppdrag. Nämnden har inte mandat att uppdra åt andra nämnder att genomföra aktiviteter kring demokrati men kan samverka, bygga modeller och visa på bredden av det arbete som finns i dagsläget i kommunen. Bakgrund Redan idag örs det många olika insatser i Knivsta kommun för att invånarna skall känna att man har en möjlighet att påverka de demokratiska processerna. Det är viktigt att dessa möjligheter synliggörs och även utvärderas så att processer som inte har något genomslag inte upptar utrymmet för andra mer verksamma processer som kan förnya demokratiarbetet Medborgarbudget är en form av demokratiarbete som gör det möjligt för medborgarna att aktivt delta i ett arbete oftast kring en begränsad budget. Diskussioner förs med Tekniska kontoret kring att pröva ett sådant projekt. Ungdomsverksamheten har tidigare genomfört ungdomsting. Det upplevdes till slut som dessa hade en svag betydelse för ungdomarna. Därför jobbar nu verksamheten med att ta fram nya sätt för att skapa delaktighet för ungdomar. Bl.a. har studiebesök med ungdomarna gjorts på andra fritidsgårdar i länet.

3 E-demokrati används idag på många olika sätt i andra kommuner. Här behöver Knivsta kommun tillföras mer kunskap genom ett fördjupat arbete med bl.a. verksamhetsutvecklarna på IT-sidan tillsammans med bl.a. den nya bibliotekarie med inriktning på IT som rekryterats i under våren.. Lena Larsson Förvaltningschef

4 Demokrati - för vem?

5 Demokrati Vad gör vi idag? Allmänna val, medborgarförslag, klagomål och synpunkter, föräldraråd, samråd kring ÖP och FÖP,Rådet för funktionshindrade, elevråd, föreningsråd, årsredovisning, pensionärsrådet, medborgarcaféer, offentlighetsprincipen, öppna sammanträden, facebook mm mm mm mm mm mm..

6 Svensken och demokrati På femtiotalet gick det fem medborgare per förtroendevald. Idag är samma förhållande 210 medborgare per förtroendevald. Inom kommuner och landsting bildas allt fler lokala partier och enfrågepartier. Koalitioner med många partier är mer regel än undantag. En stor koalition kan innebära att partipolitiken blir otydligt för medborgarna.

7 Svensken och demokrati Idag är det endast en procent av svenskarna som är aktiva i ett politiskt parti (5 % är medlemmar). Förtroendet för de lokala politikerna ligger på cirka 30 procent enligt SOM-institutets undersökningar. Människor engagerar sig på nya arenor och internet har blivit en allt viktigare informationsoch kommunikationskanal enligt SOM. Människor engagerar sig på nya arenor och internet har blivit en allt viktigare informationsoch kommunikationskanal.

8 Svensken och demokrati Enligt World Value Survey är Sverige landet annorlunda. Svensken sticker ut som den som är mest sekulariserad, uppskattar frihetsvärden och tror på sin egen förmåga att fatta beslut över sitt liv. En självständig individ som ställer individuella krav på den service som kommuner och landsting tillhandahåller.

9 Svensken och demokrati Svensken vill diskutera samhällsfrågor. I olika undersökningar säger tre av fyra att de vill diskutera samhällsfrågor och 50 procent att de vill diskutera politiska frågor. Svensken ägnar i snitt 6 timmar per dag till att lyssna på radio, titta på TV, surfa på Internet och läsa tidningar. Media har fått en allt större påverkan på medborgarnas åsikter och värderingar. Svensken är generellt en protestmedborgare. Man är nöjd med att det finns förtroendevalda som sköter kommuner och landsting ända tills de beslutar om något som drabbar mig, nedläggning av mina barns skola, nedläggning av sjukhuset som jag hör till, bygget av mobilmast eller vindkraftverk nära mig. Då deltar vi i olika protestaktioner.

10 Varför utveckling? En kommun tar en mängd beslut under ett år och det är omöjligt att ha dialoger inför alla beslut. Man kan ställa sig två frågor för att komma fram till vilka frågor man vill genomföra medborgardialog kring: Behöver vi som förtroendevalda mer kunskaper om medborgarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring denna fråga för att fatta det bästa beslutet? Kan en medborgardialog kring denna fråga ge medborgarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? Det finns egentligen ingen fråga som inte medborgarna kan tycka till om förutom beslut som rör enskilda individer.

11 Varför utveckling? Förtroendevalda behöver ett bredare underlag inför beslut, så att tjänstemännens faktakunskaper kombineras med kunskap om medborgarnas värderingar kring ärendet. Förutsägbarheten behöver öka. En systematisk dialog som utgör underlag för beslut kan öka förutsägbarheten för hur det demokratiska systemet fungerar. Medborgarna vill engagera sig och då framförallt i frågor som ligger nära dem. Men om vi vill ha mer än bara protestmedborgare så krävs att dialogen är både meningsfull och ger möjlighet till påverkan samt att denna påverkan blir tydlig. Det finns behov av att öka tilliten och förtroendet till det demokratiska system som till stor del påverkar människors vardag.

12 Varför utveckling? Att föra in medborgardialoger som en del i styrprocessen innebär inte att den ersätter det representativa systemet. Syftet är snarare att stödja det genom att skapa transparens, öka kunskapen om systemet och utveckla ett samspel mellan de som styr och de som blir styrda.

13 Varför utveckla? Det handlar om att se medborgarnas kunskaper som en tillgång för att forma framtidens kommun. Det handlar om att använda flera olika metoder för att få kunskap om medborgarnas värderingar och att ge medborgarna kunskaper om kommunens ansvar, styrning och verksamhet. Det handlar om att genom systematiska dialoger både stärka demokratin och öka effektiviteten.

14 Varför utveckling? Politiker ges möjlighet att vara de som lyssnar. Lyssna för att förstå och för att få ytterligare kunskaper om medborgarnas värderingar kring en viss fråga och inte svara eller försvara. Tjänstemännens roll blir att vara processledare för att ta fram faktaunderlag, leda processen utifrån den metod som valts för dialogen och stå för dokumentation av det som kommer fram.

15 Tänk på att! Medborgardialogen kan förstärka och vara ett stöd för den representativa demokratin när beslut ska fattas. Inför beslut behöver de förtroendevalda både professionens faktakunskaper och en kunskap om medborgarnas värderingar.

16 Tänk på! Den verkliga dialogen kräver möjlighet att påverka. Det är bättre att avstå från medborgar-dialog och bjuda in till ett informationsmöte om de förtroendevalda redan har tagit ställning i en fråga.

17 Tänk på att! Organisationsperspektivet har kommuner ofta goda kunskaper om. Det kan handla om det ekonomiska läget, arbetsmiljö, kompetensutvecklingsbehov, lagar och regler. Kunskapen om detta är nödvändig för att driva en rättssäker och effektiv kommun som uppfyller sitt arbetsgivaransvar.

18 Tänk på att! Brukarperspektivet handlar om att ha kunskap om hur brukarna ser på servicens och de tjänster som de nyttjar i kommunen. Denna kunskap är nödvändig för att förstå kommunens förmåga att erbjuda kvalitet i den service invånarna erhåller.

19 Tänk på att! Medborgarperspektivet handlar om medborgarnas uppfattning, om kommunen gör rätt saker till rätt kostnad och till rätt kvalitet utifrån ett medborgarperspektiv där man bidrar med resurser i form av skatt. Det är oftast medborgarnas perspektiv som kommunen har minst kunskap om och där ett systematiskt arbete saknas. Saknas systematik i att ta reda på hur olika medborgargrupper ser på verksamheten finns en risk att de som skriker högst får stort inflytande på enskilda frågor.

20 Den största risken är att dialogen skapar en mer ojämlik demokrati där de som redan är resursstarka får ytterligare ett forum för att påverka beslut. Det är inte ovanligt att kommuner använder arenor där politiker och tjänstemän känner sig trygga som t.ex. inbjudan till möten i fullmäktigesalen. När så sker begränsas gruppen som känner sig manade att närvara. En utveckling behöver därför ske där de förtroendevalda söker upp medborgarna där de är och där de samlas för att fånga deras syn på aktuell fråga.

21 Det finns också en risk att medborgardialogen i kommunen hägn leder bort från partipolitiska aktiviteter. Varför ska jag välja vägen över partierna om jag kan påverka kommunen direkt? Det är viktigt att dialogen inom kommunen ska utgöra ett stöd till den representativa demokratin. Genom att vara tydlig med principer för dialog, syfte och ramar kan man undvika att den blir en konkurrent till de politiska partierna. Partierna ståndpunkter i olika frågor kan också tydliggöras i anslutning till dialogen genom t.ex. presentationer på kommunens hemsida eller i skrivet bakgrundsmaterial som faktaunderlag tilldialogen.

22 Bristande helhetssyn är också något som forskare lyfter fram som en riski arbetet med medborgardialoger. Medborgarna engagerar sig i lokala sakfrågor och har inte intresse eller insikt om behovet av prioriteringar ur ett helhetsperspektiv. Men man kan också ställa sig frågan om det inte är viktigt att man engagerar sig i det som påverkar vardagen?

23 Det är naturligt att utifrån var man är i livet eller utifrån olika intressen där man besitter unika kunskaper skapas engagemang för att delta i just denna fråga. Ansvaret för att binda ihop och synliggöra helheten ligger på de förtroendevalda. Det är viktigt att komma ihåg att många av våra förtroendevalda har startat sitt politiska engagemang utifrån en sakfråga för att sedan vidga sitt engagemang till att omfatta helheten. Så det gäller att inte förakta engagemanget i det lokala och nära.

24 Nedan följer ett antal framgångsfaktorer som bör vara uppfyllda för att dialogen ska upplevas som meningsfull: Dialog tidigt i beslutsprocessen Ärligt uppsåt från politiker och tjänstemän Handla om en fråga som är intressant för medborgarna Medborgardialog inlagd i styrprocess och tidplan Tydligt syfte och tydliga ramar Inbjuda och söka upp så man når många Visualisera Återkoppling

25 E-demokrati I en jämförelse mellan 133 länder (The Global Information Technologi Report , ICT for Sustainability) hamnar Sverige i topp vad gäller användningen av Internet. Av jämförelsen framgår bland annat att 87,8 procent av svenskarna använder sig av Internet. Av studien framgår också att mobiltelefonen ar det mest spridda kommunikationsredskapet. I Sverige har vi nästan 120 mobilabonnemang per 100 invånare. Facebook, som ar ett av de snabbast växande och utbredda sociala medierna, hade uppskattningsvis cirka 300 miljoner användare i november 2009 varav närmare 3 miljoner var svenskar. Det handlar inte om att ersatta fysiska möten, tryckta alster eller andra traditionella kanaler.

26 E-demokrati Synliggöra det representativa systemet och politiken på hemsidan Synliggöra hur medborgarna har möjlighet till kontakt och utöva inflytande Presentera information på ett mer lättillgängligt sätt genom bild och ljud Utveckla möjligheter för medborgarna att uttrycka sina åsikter och utöva inflytande Utveckla möjligheter för medborgarna att diskutera idéer och förslag med varandra.

27 E-demokrati Mobil panel en webbaserad portal för frågor och svar via sms Dialogen en webbaserad portal för dialog via ljud/bild och text Chatten en realtidsschatt via webben. Budgetsimulator Medborgarbudget en webbaserad portal för konsultation kring ekonomiska prioriteringar och investeringar Geopanelen en webbaserad portal för frågor och svar utifrån GIS-kartan Chimpen ett enkelt processkartläggningsverktyg via webben E-petitioner en webbaserad portal för medborgares förslag

28 Medborgarbudget är ett samlingsbegrepp för metoder som används för att involvera medborgare i beslutsprocesser om hur resurser används inom kommuner och landsting. Medborgarbudget eller participatory budgeting som det heter på engelska används i alla världsdelar.

29 Medborgarbudget Medborgarbudget kan användas för att göra budgeten begriplig samt visa på komplexiteten i beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Genom att bjuda in medborgare och be om deras synpunkter på prioriteringar, inkomster/utgifter kan man få ökad förståelse och acceptans för förändringar i verksamheter. Erfarenheter visar att det krävs väl förankrade beslut innan man bjuder in till medborgarbudget. Det gäller också att tillhandahålla flera kanaler för att ta emot medborgarnas förslag och synpunkter, via webb, e-post, post, telefon etc.

30 Strategi att uppdra åt förvaltningen att gör en djupare inventering och utvärdering av de möjligheter som finns idag för medborgarna, vad gäller insyn och möjligheterna till att delta i befintliga demokratiska processer att uppdra åt förvaltningen att undersöka möjligheterna att genomföra ett projekt kring medborgarbudget. att uppdra åt förvaltningen att pröva nya modeller för ungdomar att medverka i demokratiska processer att uppdra åt förvaltningen att inventera och utveckla förutsättningarna för e-demokrati att tillskapa en arbetsgrupp med politiker och tjänstemän kring arbetet med demokratifrågor i nämnden

31 Källförteckning Skrifter från SKL kring demokrati 11 tankar om medborgardialog i styrning IT-verktyg i demokratins tjänst: Del 1 : Utmaningar IT-verktyg i demokratins tjänst: Del 2 : Verktyg Medborgarbudget - i Sverige, Europa och världen Medborgardialog för unga Medborgardialog som del i styrprocessen Utveckla principer för medborgardialog