Socialnämnden. Ansvarsområde. Äldreomsorg. Måluppfyllelse. Ordförande: Karlolof Fernow Förvaltningschef: Lars Åke Gustafsson

Transkript

1 Socialnämnden Ordförande: Karlolof Fernow Förvaltningschef: Lars Åke Gustafsson Resultatområde: Socialnämnden Intäkter Externa intäkter Interna intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostn Ö externa kostn Interna kostnader Kapitalkostnader Summa kostn RESULTAT Ansvarsområde Socialnämndens ansvarsområde omfattar äldre- och handikappomsorg, individoch familjeomsorg samt flyktingverksamhet inom nedanstående lagstiftning: Socialtjänstlagen (SoL) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Lagen om stöd och funktionshinder (LSS) Verksamheterna utgörs inom områdena hemtjänst, särskilt boende, rehabiliterande verksamhet med hjälpmedelsförsörjning och dagverksamhet. Inom LSS-området finns olika former av gruppboende, personliga assistenter och dagcentraler. Socialnämndens verksamheter Individ- och familjeomsorg 17% Handikappomsorg 14% Flyktingverksamhet 1% Förv.gemensamma kostn. 6% Äldreomsorg 62% Individ- och familjeomsorgen innefattar fem specialiserade sektioner: Psykosociala sektionen Ekonomisektionen Barn- och familjesektionen Vuxensektionen Sektionen för råd och stöd Verksamheten styrs i huvudsak av socialtjänstlagen med kompletterande lagar som Lagen om vård av unga (LVU) Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Alkohollagen. Äldreomsorg Kommunprofil 2001, andel invånare 65 år och äldre, % Falköping 20,9 Mariestad 19,4 Ulricehamn 20,2 Vara 20,5 Länet 18,5 Andel invånare år och äldre med insatser i eget boende % Falköping 6,1 Mariestad 6,0 Ulricehamn 4,0 Vara 4,7 Länet 7,1 Andel invånare år och äldre med insatser i särskilt boende % Falköping 9,8 Mariestad 8,9 Ulricehamn 9,6 Vara 7,9 Länet 8,0 Måluppfyllelse Socialnämndens främsta mål; - att den egna bostaden är en rättighet till ett tryggt liv och att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt. - att Falköpings äldreboende ska tillgodose varje individs behov av trygghet och rätt till självbestämmande. Kvalitetsarbetet har accelererat under Socialnämnden har under 2002 tagit beslut om kvalitetsgarantier i hemtjänsten och äldreboende. Den metod som oftast använts för att fånga upp rätt aspekter på kvaliteten är fokusgrupper. Fokusgrupp är en form av gruppintervju där deltagarna i gruppen (brukare, närstående och personal) ger sina synpunkter och värderingar på en aktuell fråga. Hemvårdens personal i Falköping arbetar fullt ut med hemtjänst och hemsjukvård 14 geografiskt uppdelade områden.

2 Nyckeltal Äldreomsorg totalt 2001, kostnad per invånare 80 år och äldre, Kr Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Antal årsarbetare per inv. i verksamheterna äldre- och funktionshindrade, 2001 Falköping 25,3 Mariestad 28,9 Ulricehamn 25,3 Vara 29,4 Äldreboende Antal platser Kostnad per plats (kr) Kostnadstäckning i % 24,5 21,4 21,1 Avser ålderdomshem, sjukhem, demens- och korttidsboende, delegerad sjukvård, exkl. sjuksköterskor Eget boende Antal hjälptagare Utförda tim/månad och hjälptagare (snitt) 16,8 16,6 18,7 Antal servicelägenheter Kostnad per hjälptagare (kr) Kostnadstäckning i % 18,0 17,0 16,0 Avser hemtjänst i eget boende och servicelägenheter, inkl. delegerad HSL, exkl. sjuksköterskor, trygghetslarm och natt. Kommunen har tolv äldreboenden med totalt 474 platser samt 64 platser i entreprenader. Äldreboende Under första delen av året låg stora sparbeting över verksamheten. I augusti beslöt fullmäktige att verksamhetens ekonomiska årsram skulle ökas med 4 Mkr. Därefter kunde de sex av äldreboendena som fått minska bemanningen vid utjämningen då den behovsrelaterade modellen avskaffades öka sin bemanning. Pga. periodiseringar ligger det bara elva månaders ersättning till entreprenaden. Färdtjänsten Kostnaderna för färdtjänst 2002 blev totalt 10,4 Mkr. Det är nästan en fördubbling i jämförelse med Samtidigt ökade antalet resor med endast två procent. Västtrafik har låtit göra en analys som visar att kostnaderna bl a ökat för att Västtrafik vid upphandlingen inför 2002 förändrade ersättningsreglerna vid framkörning såväl tidsmässigt som geografiskt, entreprenörerna tog väsentligt mer betalt än tidigare samt att Västtrafik lagt över ytterligare uppgifter och kostnader på SAMRES. Inget av de redovisade skälen för kostnadsökningen ligger på kommunal nivå. Bostadssubventioner Pga. periodiseringar består kostnaderna bara av tre kvartal. Sjuksköterskor Trots att särskilda insatser gjorts för att kunna rekrytera och behålla personal har vakanser förekommit. Därför visar verksamheten ett överskott på 1,2 Mkr. Året i övrigt 1 juli infördes maxtaxan inom äldreomsorgen. Syftet sades vara att statsmakterna ville begränsa kommunernas möjlighet att ta ut höga avgifter för de kommunala insatserna. Nu visar det sig att de svårigheter som uppstått har varit när en del av kommunens pensionärer förstått att maxtaxan inneburit att den samlade kostnaden för mat, hyra och hemtjänst blivit större än den tidigare, kritiserade avgiftsmodellen där den enskilde vårdtagaren var garanterad ett belopp efter att allt detta var betalt. Demensboendet på Bergsliden 2:2, med sex platser, har avvecklats och flyttats till Bergsliden 1 där nu antalet demensplatser är sexton. Tillsammans med bl a några av frivilligorganisationerna har en informationscentral startats för äldre och handikappomsorgen. Den ligger i anslutning till dagcentralen Läkaren. Dokumentation på data håller successivt på att införas. Detta i ett led att kvalitetssäkra hemvården. Utredningen om ombyggnationen av Björktuna har under året letts av en särskild ledningsgrupp. I den ingår presidierna i kommunstyrelsen och social-

3 Färdtjänst Antal enkelresor - dagvård- och dagcentralresor - övriga färdtjänstresor Transportkostnad per enkelresa (kr), netto exkl. egenavgift, taxiresor 156,6 83,16 80,94 Avser färdtjänst inkl. resor till dagvård och dagcenter nämnden. De ombyggnadsidéer som presenterats har pekat mot väsentligt dyrare hyror än den nuvarande nivån. Slutsatser och åtgärder Nämndens långsiktiga mål att varje arbetsledare ska leda ca 20 medarbetare 2006, innebär fortsatt försöksverksamhet med förstärkning av arbetsledningsresurserna. Det under 2002 inledda kvalitetsarbetet fortsätter. Under 2003 ska även handikappomsorgen och individoch familjeomsorgen få kvalitetsgarantier. Arbetet med rekrytering av personal till alla verksamheter fortsätter. Handikappomsorg Insatser enligt 2001 LSS och LASS, totalt kr/inv 0-65 år Kostnader exkl. ersättning från Försäkringskassan Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Länet Andel med insatser 2001 enl. LSS, % Falköping 0,79 Mariestad 1,07 Ulricehamn 0,95 Vara 0,95 Länet 0,71 LSS-, LASSinsatser Personer som tillhörde någon personkrets Personlig assistent, LASS Personlig assistent, LSS Bostad med särskild service, vuxen Kostnad per insatsberättigad (kr) Måluppfyllelse Ett arbete med att ta fram kvalitetsgarantier pågår inom handikappomsorgen. Kommunens revisorer har granskat handikappomsorgen. Den preliminära skrivelsen och revisorernas muntliga rapport har i stort sett pekat på att verksamheten fungerar väl. Av rapporten framgår att rättsäkerheten tillgodoses väl i utredningarna som håller mycket hög klass samt att kommunens kostnader för LSS/LASS ligger ganska nära genomsnittet för landets kommuner. Sjuksköterskeinsatserna inom LSS har intensifierats, vilket beror på att allt större del av insatserna görs för att tillgodose behoven hos gravt handikappade barn med stora sjukvårdande insatser. Korttidsplatserna räcker inte till att täcka behovet, störst är bristen under helgerna. Länsstyrelsen har riktat allvarlig kritik mot socialnämnden för detta. Samhall har förändrat sin verksamhet och tar inte längre emot de funktionshindrade ur denna grupp. Därför har samarbete med Bruk för alla inletts. Behovet av platser för barn/ungdomar med autism eller autismliknande tillstånd har ökat. Detta gäller både permanenta boendeplatser och korttidsplatser. Verksamhetsområdet Handikappomsorg visar ett underskott på 6,9 Mkr, vilket beror på en ökning av antal ärenden inom LSS och LASS. Antal personer som tillhörde någon av personkretsarna 2002 var 235 att jämföras med 2001 års antal personer som var 223. Man har utfört LSS-timmar och LASS timmar. Bruttokostnad per insatsberättigad var kr.

4 Året i övrigt Det särskilda projektet för att effektivisera LSSverksamheten har fortsatt under året: - Olof Andersgatans stödboende har förvandlats till ett gruppboende med satellitlägenheter - Ällagatans barnboende har byggts ut, efter att ha varit överbelagt stora delar av året. Slutsatser och åtgärder Fler gruppboenden kommer att utvecklas med satellitlägenheter som grupperas runt basen. Socialbidrag 2001 exkl. flyktingbidrag, kr/inv. Falköping 518 Mariestad 270 Ulricehamn 264 Vara 384 Länet 493 Jämförbara kommuner 605 Antal hushåll med försörjningsstöd i Falköping År 2000 År 2001 År hushåll 575 hushåll 635 hushåll Kostnad per bidragshushåll och år i Falköping (Tkr) År År År Antal barn placerade i familjehem under året År År År Bruttokostnad per barn (Kr) År År År Antal barn placerade i hem för vård eller boende År År År Bruttokostnad per barn (Kr) År År År Ett boende för ungdomar med autism eller autismliknade tillstånd planeras. Socialnämnden har i ramarna för 2003 blivit tilldelat 2,5 Mkr för detta. En utredning som hade till uppgift att föreslå ett utjämningssystem mellan landets kommuner, för LSS/LASS- kostnader, har presenterats i slutet av Falköpings kommun avstyrker LSS-kommitténs förslag till utjämningssystem till förmån för ett riktat statsbidrag till verksamheten. Huvudmannaskapet för insatsen personlig assistans anser Falköpings kommun skall överföras helt till staten. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgens underskott på 10 Mkr fördelar sig främst på ekonomisektionen och barn- och familjesektionens verksamheter. - Den stora kostnadsökningen av ekonomiskt bistånd har sin grund i att dels bidragshushållen ökade med 52 under året till totalt 635 hushåll och att regeringens årliga höjning av riksnormen ökade med 97 Tkr per månad, i jämförelse med en normalmånad Antal vårddagar för barn placerade i HVB ökade från dagar 2001 till för Kostnaden per dag minskade däremot från kr till kr Kostnaderna för familjehemmen stiger. Trots färre placeringar under 2002 blev kostnaderna högre. - Antal barn placerade i familjehem var 2001, 53 barn och 2002, 45 barn. - Bruttokostnad per barn var 2001, kr och 2002, kr

5 Antal vuxna placerade i familjehem År År År Bruttokostnad per vuxen (Kr) År År År Antal vuxna placerade i hem för vård eller boende År År År Bruttokostnad per vuxen (Kr) År År År Året i övrigt Under 2001 inträffade stora förändringar i psykiatridivisionen inom länssjukvården. Bl a skulle antalet slutenvårdsplatser minska och koncentreras till Falköping. De resurser som frigjordes skulle användas för att istället bygga upp psykiatrisk dagvård och mobila team i övriga större städer i Skaraborg. Falköping skulle inte få del av den psykiatriska dagvården med motiveringen att alla Skaraborgs slutenplatser låg här. I stället skulle ett mobilt team byggas upp med dygnet-runt-verksamhet. Vid årets slut kan konstateras att planerna nu har reducerats till att omfatta ett mobilt team med kvällsöppet. Detta har inneburit stora påfrestningar på den psykosociala sektionens arbete. Familjecentralen startade upp sin verksamhet i samarbete mellan socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt primärvården. Syftet är att skapa en mötesplats för barn och föräldrar där olika offentliga aktörer finns representerade. För personer som ofta hamnar i skärningspunkten mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten har vi gemensamt startat På Spåret, ett samarbetsprojekt som syftar till att hitta rätt nivå för dessa organs arbete med den enskilde individen. I detta ingår en beteendevetenskaplig bedömning. Slutsatser och åtgärd Mottagna flyktningar per invånare, perioden Falköping 5,34 Mariestad 2,74 Ulricehamn 1,48 Vara 0 Antal hushåll med försörjningsstöd i Falköping, flyktingar År År År Kostnad per bidragshushåll och år i Falköping, flyktingar (kr) År År År För ekonomisektionen är det positivt att äldreförsörjningsstödet införs Socialnämnden använder i första hand familjehem i de situationer då barn och ungdomar måste placeras utanför det egna hemmet. De som placeras behöver numera allt större insatser av familjehemmen och vi måste fortsättningsvis bli ännu bättre på att stödja dessa. Den ekonomiska ersättningen till familjehemmen stiger snabbt, eftersom konkurrensen blir allt större om de allt färre som finns kvar. Falköping följer kommunförbundets riktlinje för ersättning. Flyktingverksamheten I början av 2002 önskade Migrationsverket träffa överenskommelse med Falköpings kommun om att ta emot asylsökande. Falköping sade, som alla andra kommuner, nej till en sådan modell, där den ekonomiska ersättningen var synnerligen oförmånlig. Flyktingströmmen har varit ungefär av samma omfattning, dvs. den ligger inom ramen för avtalet mellan kommunen och Integrationsverket.