Fantastiska tillgångar

Transkript

1 Fantastiska tillgångar Ett av de stora glädjeämnena med att vara med i Aeroklubben är alla ni andra medlemmar. Vi har skiftande bakgrund och yrken men samlas kring vårt gemensamma intresse. Aeroklubben är för mig en sinnebild för allt som är unikt med det svenska föreningslivet: direktörer och studenter kan jämlikt mötas över en kopp kaffe och lära sig av varandra utan den hierarki som ofta präglar våra arbetsplatser. Men, med en parafras från George Orwell: några medlemmar är trots allt mer jämlika än andra. Både jag och många med mig blev imponerade, om än inte överraskade, över Ivan Hedins material och engagerade presentation från skillnadsutbildningen för nya SE-LGI. Utbildningen hade förstås inte kommit till stånd utan insatser av andra, som Lasse Öhberg, Jens Berglund och Jan-Åke Lindberg. Bättre tillgångar än så kan man inte önska sig. Så nu gäller det att vi medlemmar ser till att dra nytta av utbildningen och flyga in oss på nya SE-LGI under vintern och våren. Styrelsen hoppas att SE-LGI ska vara en stor tillgång för oss som förening, och det kan den bara bli om vi har piloter som vill och kan flyga den. En annan unik tillgång vi har i klubben är denna tidning. Mofly anses av många i Flygsverige var en både seriös och välskriven publikation och läses av långt fler än klubbens medlemmar. Hjälp redaktionen genom att skriva din egen artikel: om teknik, resmål eller personligt om din egen flygupplevelse. Jag vet att du kan, för du är en tillgång för klubben. Välkommen till 2012! Peter Andersson ordförande Och den ljusnande framtid är vår... Det har blivit ljusare. Man kan tro att det beror på att vi passerat vintersolståndet och visst är det ett faktum som är svårt att förbise, men även snön har bidragit till att dagarna känns ljusare. Precis som diskussionen om hönan eller ägget kan man fråga sig vad som brukar komma först snön eller kylan. Vi har nu med facit i hand fått besök av båda, och den senare har kommit med besked. Det kanske finns de som avskräcks av vinterflygning med allt från att stå och huttra på en stor öppen yta (läs: flygplats), att kämpa med kärvande hangarportar som bjuder tungt motstånd, att känna osäkerhet inför start och landning på hala rullbanor, eller för att riskera att hamna i överraskande väder. Ja, det finns många sidor av vintern, där möjligheten att från luften kunna se ett snötäckt landskap och vackra isformationer på vattnet, hör till de bättre av upplevelser. Kan det vara värt mödan? Trots att vi är några månader från flygarens högsäsong så har det stundtals varit ganska god aktivitet i klubbhuset. Medlemmarna har fått möjligheten att bekanta sig med SE-LGI både i teori och praktik, och klubbgruppen har i sedvanlig ordning arrangerat intressanta möten i klubbhuset till doften av nylagad soppa. Fler aktiviteter står på lut desto närmare våren som vi kommer, såväl i luften som nere på marken. Häng med och skapa ett intressant 2012 med din närvaro och dina idéer. Redax

2 Ny uppdaterad AROWeb Möjligheten att skicka in färdplan via internet har varit tillgänglig för oss piloter under lång tid. Nu genomför LFV en stor uppdatering som delvis kommer att ge piloterna nya möjligheter. Det blir ett nytt gränssnitt på webbsidan och även en mobilanpassad sida för surfplattor och smartphones. Den absolut största förändringen är layouten som kommer att påminna om Luftfartsverkets nya hemsida som lanseras inom några veckor. nuvarande versionen. Dessutom gör teknikvalet att de enkelt kan skapa en mobil version av AROWeb, vilket blir lösningen istället för en mobilapplikation. Vi har haft problem med vårt nuvarande abonnemang när det gäller sms-reply funktionen, berättar Magnus Lundström, och tillägger att det i huvudsak är personer som bytt operatör men som behållit sitt gamla mobilnummer som drabbats av problemet. Under åren har vi gjort löpande uppdateringar av AroWeb men när det släpptes nya versioner av webbläsarna Firefox och Internet Explorer såg vi att sidan inte hanterades korrekt i dessa, säger Magnus Lundström som är systemspecialist för FPC - Flight Planning Center. I och med detta beslutade vi oss för att göra om det grafiska gränssnittet i AROWeb från grunden, tillägger han. Den nya sidan görs med en teknik som inte är så webbläsarkänslig som den I och med uppdateringen kommer även tjänsten som bland annat skickar ut ett sms till piloten när en färdplan godkänts, att fungera igen. Enligt Magnus Lundström har AroWeb har fyllt en stor funktion när det gäller att få in färdplaner i systemet på ett smidigt sätt, och han hoppas att trenden med en ständigt ökande mängd färdplaner håller i sig även med den nya versionen. Lanseringen är planerad till april-maj innan högsäsongen för färdplansinlämningen sätter igång. Göteborg Fly-in groundas Aeroklubben kommer inte längre att satsa på evenemanget Göteborg Fly-in. Efter fyra år har man inte locka de flygande besökarna och lägger ned projektet. Göteborg Fly-in arrangerades för första gången 2008 då Aeroklubben fyllde 90 år. Då höll man till utanför klubben och lockade ett trettiotal gästande flygplan. De tre åren följande därpå flyttades evnemanget över till andra sidan landningbanan och samordnades med Barnens flygdag respektive Barnens Flyghelg i Aeroseums regi. Även om engagemanget delvis engagerade många av klubbens medlemmar och det tillagades korv för högtryck på klubbgrillen lyckades Göteborg Fly-in aldrig locka de flygande gästern. Till slut ansågs inte arbetsinsatserna stå i rimlig proportion till vad arrangemanget gav. Sista gången kom det endast ett sex flygande besökare. Beslutet fattades av fly-in-ledningen i januari I fjol gjorde en J35 Draken en öveflygning över området. Men kvar på marken var bara ett tiotal frusna aeroklubbare kvar. Då undrade jag vad vi höll på med, säger Carl-Johan Sundberg, projektledare för Göteborg Fly-in. Göteborg Aero Show får vänta till 2013 Göteborg Aero Show kommer att äga rum nästa gång 2013, enligt planerna. Det stora flygevenemanget som arrangeras av Aeroseum har hittills hållits vid tre tillfällen 2008, 2009 och Innan dess hade något flygevenemang i den storleken inte ägt rum på många år. År 2011 gjorde man ett uppehåll och avsåg komma tillbaka Men även den ambitionen skjuts nu upp ytterligare ett år. 008 W 2

3 i horisonten Under huven på LGI Det var ett nyfiket och teknikhungrigt gäng som hade samlats i klubbhuset en vinterkyld tisdagkväll i januari för att ta del av den teknikkurs som är en del i utbildningen för att få flyga klubbens dieselkonverterade Cessna, SE-LGI. Enligt arrangörerna har intresset för kursen varit god. Vid första tillfället som erbjöds var anmälningslistan fylld med 30 namn, och vid det andra tillfället deltog nära 20 personer. Vid båda kurstillfällena var det Aeroklubbens teknikkunnige Ivan Hedin som ledsagade medlemmarna genom LGI:s nya bränslesystem, elsystem, kylsystem och handhavande av maskinen för att nämna några av punkterna. Mekanikerna Troels Hansen och Jens Berglund fanns även tillgängliga för kompletterande information till Överst och underst. Nya mätare och knappar möter dig i nya LGI. Foton: Ivan Hedin Mitten. Mekanikern Jens Berglund förevisar praktiskt handhavande och tekniska finesser. Foto: Mofly teorigenomgången, och gav därefter deltagarna en visning under huven för att räta ut eventuella frågetecken. För den nye LGI-flygaren så är det en del skillnader mellan klubbens 100LL-maskiner och dieselmaskinen. Framförallt så är det ett nytänk för den vane bensinflygaren och motortekniken påminner till viss del om en vanlig bil. Hjärtat i systemet heter FADEC, Full Authority Digital Engine Control, och det är precis vad det låter som den styr elektroniken och mekaniken i flygplanets motor baserat på valt effektuttag. I LGI:s fall så är det dubbla styrboxar (FADEC). Även instrumentpanelen visar nymodigheter där analoga instrument för motorvarv, temperaturer och tryck bytts ut till digitala färgglada indikationer för tydlig överblick. Utöver detta finns ytterligare några nya knappar att bekanta sig med för den flygande piloten. Utöver kursen krävs ett godkänt tekniskt prov samt flygning med lärare eller CRI för att tillslut få flyga SE-LGI. Av deltagarna och frågorna att döma märktes det att det fanns ett stort intresse bland medlemmarna att lära sig ny teknik, nytt handhavande och nya rutiner, och kanske är detta en början på en ny era i Aeroklubben. Högtryck på flyget Vid månadsskiftet januari februari hade framför allt norra delen av Sverige ett ovanligt högt lufttryck. I Haparanda uppmättes 1057 hektopascal. En större övning med stridsflygplanet JAS fick ställas in i Norrland. Enligt vad Mofly erfar varnade flygplanens datorsystem för ett misstänkt givarfel när lufttrycket skenade iväg. Vid skarpt läge hade dock flygplanen kunnat flyga trots varningsmeddelandena. Höjdmätarna på Aeroklubbens flygplan går att kalibrera för max 1050 hektopascal. Tyngande avgifter även på Bromma Även på Stockholm-Bromma flygplats har allmänflyget drabbats av startavgifter. Tidigare fanns ett lokalt landningskort på flygplatsen för lokala aktörer som kostade knappt kronor per år. Från och med i år har detta lokala landningskort upphört. Att starta med ett mindre flygplan kostar, enligt uppgift, numera 313 kronor. Tor Air under rekonstruktion Sävebaserade flygbolaget Tor Air har fått sin operativa licens återkallad av Transportstyrelsen. Orsaken är bolagets ekonomiska problem. Bolaget har ansökt om rekonstruktion och nu har fram till slutet av mars på sig att få ordning på ekonomin. Annars hotar konkurs. Enligt Dagens Nyheter hade Tor Air i början av november obetalda skatter och avgifter på omkring 4 miljoner kronor. 3

4 isbildning: Se upp även i plusgrader Isbildning på flygkroppen och på a e r o d y n a m i s k a ytor inträffar då flygplanet färdas genom en luftvolym med underkylda, flytande vattendroppar. Beroende på deras storlek kan dessa Albert Nummelin MOFLY Vintern kom sent till södra Sverige. Men även om det inte är minusgrader på marken finns det risk för isbildning. Det kan vara klokt att se upp. Albert Nummelin fördjupar sig i ämnet. droppar förekomma antingen i form av moln eller nederbörd underkylt regn eller duggregn. Normalt sker övergången från fast till flytande form respektive flytande till fast form vid samma temperatur, vilket för rent vatten inträffar vid 0 o C. För att vattnet ska övergå i fast form krävs en så kallad sublimationskärna som kan fungera som frö för iskristallbildningen. Då molndroppar och regn ofta saknar föroreningar saknas i regel sådana kärnor, vilket gör att underkylning lätt kan uppstå. METEOROLOGI Underkylning är benämningen på en instabil fas då vatten kyls under sin fryspunkt utan att övergå i fast form. Teoretiskt kan underkylt vatten existera vid så låga temperaturer som -40 o C. Då den underkylda droppen träffar en fast yta, till exempel en flygplansvinge, sker kristallisering blixtsnabbt och is bildas. Vi ser alltså att för att nedisning ska förekomma krävs det tillgång på underkylda molndroppar eller regndroppar; ispartiklar, snö, eller vattenånga bidrar inte till nedisning. Syns lite men märks i värsta fall mycket. Även ett tunt lager med frost på vingen kan påverka flygför mågan och lyftkraften. Risken är störst då yttertemperaturen är mellan +2 och 20 o C. foto: Lars Molin 4

5 Hur snabbt nedisning av flyg - planet sker bestäms av absoluta luftfuktigheten (gram vatten/m 3 ), droppstorleken, samt lufttemperaturen. Dessa parametrar går delvis att uppskatta med hjälp av meteorologiska observationer, vilket möjliggör isbildningsprognos. Rapporter från piloter är dock det säkraste instrumentet när det gäller att kartlägga förekomst av isbildning och dess svårighetsgrad. För att underkylda droppar ska existera krävs tillgång på fuktig luft, kylning och droppkondensation. Det temperaturintervall då isbildning mest frekvent förekommer är mellan +2 och -20 o C. Beroende på droppstorleken kan olika istyper bildas. Små droppar ger upphov till dimfrost (rime ice) som är en ogenomskinlig och ojämn is som inte sprider sig nämnvärt utan huvudsakligen lägger sig i kilformade beläggningar på framkanter. Isbildningen stör då luftströmmen över vingen och ger upphov till ökat motstånd, minskad lyftkraft och förändrad stallfart. Den allvarligaste isbildningen uppstår dock vid större droppstorlekar (från mikrometer upp till regndroppstorlek). Dessa droppar hinner Det temperaturintervall då isbildning mest frekvent förekommer är mellan +2 och -20 o C. utbreda sig efter anslaget innan de fryser fast och får därför i regel en större utbredning på vingar och andra delar av flygplanet i form av genomskinlig is, klaris (clear ice). Klaris kan vara en stor flygsäkerhetsrisk även för större flygplan eftersom endast en begränsad del av de aerodynamiska ytorna skyddas av avisning. Isformationer på främre delen av vingprofilen förändrar luftströmmen och gör att stall inträffar vid en lägre anfallsvinkel. Så lite som två minuters exponering Farligt tungt. Den så kallade klarisen är farligast. Den inte bara försämrar flygegenskaperna, dessutom blir ökar flygplanets vikt dramatiskt. foto: NASA för klaris kan enligt försök utförda av den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA ge upphov till fördubblat motsånd, 25 procents lägre lyftkraft och 8 grader lägre stallvinkel! Underkylda droppar förekommer både i stratiforma moln (skiktmoln) och cumuliforma moln (konvektiva moln, exempelvis cumulunimbus) I stratiforma moln förekommer underkylda droppar vanligen på höjder lägre än fot, i skikt med mindre än ft utsträckning i höjd men med stor utsträckning horisontellt. I cumulinimbusmoln kan isbildningen ha mycket stor vertikalutsträckning, upp till fot, men är i gengäld mycket begränsad horisontellt. För att större underkylda droppar ska existera krävs vertikala luftströmmar som gör att dropparna stannar i molnet tillräckligt länge för att växa i storlek genom slås ihop i kollisioner. Därför ger cumulunimbus med deras typiskt mycket kraftiga vertikalvindar ofta upphov till svår isbildning. Ofta kan isbildning i form av underkyld nederbörd annars förekomma vintertid vid varmfrontpassage, då nederbörd kyls i det lägre, kallare luftskiktet på grund av frontinversionen. Hävning av fuktig luft på grund av stigande terräng ger också ofta upphov till isbildning på vindsidan. Påverkan på flygplanet kan vara dramatisk i form av minskad lyftkraft, ökat motstånd och ökad vikt. Dessutom minskad fart, ökad bränsleförbrukning, förändrad stabilitet och begränsad manöverförmåga. För piloten på ett mindre allmänflygplan finns därför egentligen bara en åtgärd: lämna isbildningsområdet på snabbast möjliga sätt, vilket innebär förändring av höjd eller kurs. Mer om isbildning och dess påverkan på flygsäkerheten finns på: aircrafticing.grc.nasa.gov Där finns bland annat finns flera utmärkta datorbaserade kurser i ämnet. 5

6 Aeroklubbare i F KUS Frågor tornar upp sig kring fri flygledning Håkan Torbjär Arbetar med tekniskt säljstöd på IBM Medlem i Aeroklubben sedan Bor i Fräntorp. foto: Mofly Tog certifikat: År Åtaganden inom Aeroklubben? Är teorilärare i färdplanering och prestanda. Vilka behörigheter innehar du? PPL, mörker och instrument. Flygplanstyper som du flugit? Klubbens maskiner, det vill säga Piper och Cessna. Därför började jag flyga Jag lockades av att lyssna på radiotrafiken. Genom att läsa böcker och kartor började jag förstå vad som hände i luftrummet och började längta dit, men först när jag fick reda på att två kollegor tagit PPL började jag teorikursen. Hur ofta flyger du? Det varierar alldeles för mycket, men har hamnat på cirka 25 timmar per år de senaste åren. Flygminne från Aeroklubben? Sommarturerna. Speciellt de första till Baltikum var naturligtvis mest spännande just för att de var först. Dessutom när vi besökte tolv fält till och från Rättviks isflyin. En minnesvärd tur till Räyskälä via Åland uppmuntrade att fortsätta med skolningen, som drog ut på tiden. Flygdröm? Den som gått i uppfyllelse två gånger, nämligen Norge med flygning över fjäll, fjord och glaciär samt besök på Sola och Vigra. Men en tur till norra Sverige finns kvar. Den nya luftfartslagen, som trädde i kraft förra hösten, möjliggör konkurrens på flygledarområdet. Nu överklagas det för fullt och flygledningsfrågorna har landat hos olika jurister i landet. I förra numret av Mofly tog vi upp striden om Sävetornet och om problemen med en konkurrensutsatt flygledningsmarknad. Ännu är det inte klart vem som kommer att driva Sävetornet. LFV vann visserligen upphandlingen, men det konkurrerande bolaget ACR, överklagade upphandlingsprocessen. ACR menade att Göteborg City Airport inte genomfört upphandlingen korrekt, samtidigt som flygplats ens dåvarande vd Göran Hall menade att flygplatsen överhuvudtaget inte omfattas av regelverket för upphandling. Tvisten hamnade hos förvaltningsrätten i Göteborg som först ville låta Konkurrensverket yttra sig. I yttrandet, som nu har kommit in, menar Konkurrensverket att Göteborg City Airport visst bör omfattas av regelverket för upphandlningar. Det kan ses som en indikation på att förvaltningsrätten kommer att underkänna upphandlningen som gjorts och att den måste göras om. Sannolikt kommer ett beslut under våren. Men det bör också nämnas att domen kan överklagas och frågan om FLYGLEDNING vem som ska sköta driften av Sävetornet kan alltså dra ut på tiden. Fram till något annat sägs i en lagakraftfunnen dom fortsätter emellertid LFV som vanligt. Den nya luftfartslagen, som bland annat möjliggör olika flygledaraktörer, är relativt oprövad. Även om överklaganden är relativt vanliga vid upphandlingar, lär en ny lagstiftning generera extra många juridiska frågetecken. Även upphandlingen av Trollhättetornet har resulterat i ett överklagande. Där har istället LFV överklagat den upphandling som ACR vann. Även frågan om vilka luftrum som ska få konkurrensutsättas hänger i luften. Lagen definierar det som luftrummet i anslutning till en flygplats. Transportstyrelsen har tolkat det som både kontrollzoner och terminalområden. Men LFV, som inte gärna vill se sin monopolluft hotas, menar det endast ska röra sig om kontrollzoner. Ärendet ligger nu hos förvaltningsrätten i Linköping. bearbetat originalfoto av Lars Molin 6

7 Nya symboler har intagit NSWC Några av er kanske redan lagt märke till förändringar på NSWC. Sedan slutet av 2011 har det tillkommit ytterligare tre symboler med information om temperatur på havsytan, våghöjd och varning för kraftiga vindar som överstiger 30 knop. Det kan tyckas att det extrema väderläget med stormar som avlöser varandra, ligger bakom teckenförklaringarna men enligt Johan Edman som jobbar på LFVs Flightplanning Center i Stockholm så är det mer ett sammanträffande att symbolerna dykt upp just nu. Symbolerna har funnits som ICAO-rekommendation under lång tid, men det har egentligen inte funnits något behov att införa väderinformationen på NSW-kartan, berättar han. Bakgrunden till att de nya symbolerna nu blivit aktuella är att Transportstyrelsen genomförde en kvalitets kontroll och ansåg att SMHI inte följde internationell standard fullt ut. Nya symboler på NSWC: Vind över 30 knop SST (Temperatur vid havsytan) Sea State (Våghöjd) Källa: LFV.se ljusblå : pms 2995 mörkblå : pms 3005 info från flygledningen Hej alla i lufthavet! Nytt år - nya förhoppningar. På flygledningen på Landvetter driftsatte vi natten mellan den 3 och 4 januari vårt nya radarsystem Eurocat COOPANS. Allt har gått planenligt men självklart upptäcks en hel del småfel i ett komplicerat tekniskt system som Eurocat är. Som jag skrev i förra numret innebär det lite nya handgrepp för flygledaren i position för VFR-trafiken. En allmän rekommendation är att om ni vet att ni skall flyga i kontrollerad luft, till exempel väster om Säve kontrollzon: lämna in en färdplan så underlättar ni för flygledningen. Men självklart tveka aldrig att ropa med eller utan färdplan! Från och med den 9 februari finns en ny rättning av AIP. Flygledningen har ett litet nytt stycke som kanske berör ett fåtal av er med rubriken Förhandsmeddelande om viss verksamhet inom Göteborg TMA. Förhandsmeddelande (PN) krävs för nedanstående flygverksamhet inom Göteborg TMA: Fotoflyg Förplanerad kontrollflygning (mätflygning) av navigerings- och inflygningshjälpmedel Geologisk mätflygning och liknande Innan färdplanen lämnas in, skall förhandsmeddelande lämnas på helgfri vardag lokal tid ( Z) till Göteborg TMA på telefon En nyhet från Göteborg- Landvetter flygplats från den 9 februari är att marktjänstbolag är obligatoriskt för alla som landar, vilket medför att man blir debiterad för ground handling. Det är kanske många som är lite ringrostiga på vårkanten när man skall upp i luften efter ett långt vinteruppehåll. Ta lite extra tid till briefing. Läs kartan, aktuella skjutområden och färdplanera noggrant innan färden bär av. Bli inte förvånade om ni hör bekanta röster från Sävetornet på Göteborg Control eller på Landvetter-TWR: frekvens. Matthias, Micke och Andreas har börjat på Landvetter sedan årsskiftet. Flyg väl! Catrine Andersson, LFV 7

8 info från styrelsen 2012 års styrelse har nu konstituerat sig. På Aeroklubbens (externa) webbplats kan du se vilka vi är och vem som är med i respektive arbetsgrupp. Vad gäller icke-styrelsemedlemmar i arbetsgrupperna är de listorna inte kompletta än, så var inte orolig om du saknar ditt namn. De nya arbetsgrupperna kommer att dra igång sitt arbete med förnyad intensitet efter den styrelsedag vi har inom kort, och det första som måste göras är att bekräfta vilka som vill vara med och arbeta. Januari har annars börjat relativt bra. Dels har det varit flygväder av och till, om än lite kallt för somliga, och dels har vi äntligen kunnat arrangera två fulltecknade och välbesökta utbildningskvällar om diesel i allmänhet och nya SE-LGI i synnerhet. En kväll till kommer det att bli i februari, ooch efter det bedömer vi att vi får ha någon flexibel lösning. Prata med en flyglärare om vad som gäller för att flyga in sig på SE-LGI. Det tekniska provet självklart fortsatt obligatoriskt Stort tack till Ivan Hedin, Lasse Öhberg, och alla andra som varit inblandade. Notera att excelbladet med vikt och balans för klubbens räkna med att det är flygplanen som står i fokus flygplan nu är uppdaterat. Det finns att hämta på medlemssidorna. Aeroklubbens styrelse bestämde redan förra året att klubbvärdsskap under helger och Mariannes semester skulle bli obligatoriskt under De flesta flygklubbar har ett liknande system, och inte är det så betungande att tillbringa några timmar på klubben en gång vartannat år (eller vad det kan bli)? Marianne har, trots att det inte är hennes jobb, skött den mesta städningen, men eftersom hon skadat sig i axeln är det nu än viktigare att vi medlemmar gör vår lilla insats. Klubbgruppen skickar i dagarna ut info om detta. Självklart får man arbetspoäng i vanlig ordning. Styrelsens prioriteringar för 2012 kommer att fastslås under styrelsedagen, men räkna med att det är flygplanen som står i fokus. Lasse Öhberg ser till att de är säkra och godkända för flygning, men det är styrelsen som ska se till att flygplanen känns fräscha och någotsånär välutrustade. Här har vi brustit något under senare år. Att flygplanen inte ser ut som skräpkorgar efter flygning är förstås alla piloters ansvar. Även här finns tillfälle till bättring. Peter Andersson, ordförande Nya medlemmar Mofly hälsar följande nyblivna aeroklubbare välkomna till klubben : Jens Berglund ordinarie Beatrice Sameland ordinarie Mattias Orhang ordinarie Joachim Andersson ordinarie Grattis : till PPL: Martin Stomberg Nästa kommer torsdagen den 6 april. finns att ladda ner från Aeroklubbens webbplats. 8

9 Redaktionen Ansvarig utgivare : Peter Andersson Utgivningsort : Göteborg 2012 Redaktionen består av : Fredrik Edlund fredrik.edlund@telia.com Albert Nummelin albert.nummelin@gmail.com Carl - Johan Sundberg cjsundberg@hotmail.com Redaktionen tar tacksamt emot bidrag och material till Mofly till någon av ovanstående adresser eller till mofly@aeroklubben.se Mofly Newsletter ges ut av: Aeroklubben i Göteborg Säve Flygplatsväg Säve Telefon pg bg mofly@aeroklubben.se