Kogni&v och emo&onell begåvning: Hälsa och social mobilitet. Testdagarna, Maj 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kogni&v och emo&onell begåvning: Hälsa och social mobilitet. Testdagarna, Maj 2012"

Transkript

1 Kogni&v och emo&onell begåvning: Hälsa och social mobilitet. Testdagarna, Maj 2012 Bo Melin, professor Ins&tu&onen för klinisk neurovetenskap Sek&onen för psykologi

2 Jag ska försöka beskriva - Hur intelligens hänger ihop med hälsa och död hos män! - Hur klassresan i Sverige gått till sedan 50-talet och fram till våra dagar och vilken roll intelligens spelar för denna resa! - Vilken roll emotionell kapacitet spelar för hälsa och klassresa! - Samt göra det troligt att demokrati är en förutsättning för att dessa kapaciteter ska få komma till sin rätt!

3 Enligt en grupp bestående av 52 experter: a very general mental capability that, among other things, involves the ability to reason, plan, solve problems, think abstractly, comprehend complex ideas, learn quickly, and learn from experience GoMredson LS: i Intelligence 1997; 24: 13-23

4 Industrisamhälle Post-industrisamhälle Yttre förändringar Arbetet skiljs i tid och rum från andra aktiviteter Lokal-Global förankring Arbetet lösgörs tids- och rumsmässigt Arbetsdelning Allmänkunskap, generella Yrkesdifferentiering kompetenskrav, social kompetens Stora vertikala organisationer Masstillverkning Industriprodukter Linjeproduktion Mindre, mer horisontella organisationer Mindre, specialanpassade tillverknings- serier Kunskaps- och tjänsteproduktion Projektorganisation (Lean)

5 Fram&den arbetsmiljö De stora förändringarna nu och i fram&dens arbetsmiljö styrs och bestäms i rela&on &ll utvecklandet av informa&onsteknologin på alla nivåer i samhället.

6 Till det ywre sker en standardisering av våra arbetsplatser, d.v.s. våra olika arbetsplatser kommer allt mer aw likna varandra. Det blir svårt aw &ll det ywre skilja journalistens, mäklarens, forskarens, call- centeroperatörens, administratörens, processövervakarens, programerarens etc. arbete från varandra. De avgörande skillnaderna mellan arbetena är dess kogni&va innehåll/krav och dessa krav syns inte all&d.

7 Kogni&va störningar blir tydliga i kogni&va miljöer Genom globalisering sammanflätad i IT- utvecklingen sker en interna&onalisering inte bara på organisa&onsnivå utan även direkt på individnivå. Troligen kommer denna utveckling aw vara posi&v men också leda &ll aw hälsoproblemen i arbetslivet får just den karaktär som är svårast aw hantera (stressrelaterade besvär emanerade u&från kogni&va krav). Poli&ker, arbetsgivare, sjukvård, forskarna, fack och människan själv har svårt aw hantera diffusa besvär. Inte bara besvären är diffusa, även exponeringarna är otydliga. Bo Melin, 2005

8 Procedurminne

9 Mentalt löpande band? Arbetsminne Korta genomloppstider" Liten kapitalbindning " Enkelt flöde" Högt maskinutnyttjande" Enkel beordring och bevakning" Störningskänsligt" Oflexibelt" Svårt att balansera" Hög kognitiv upptagenhet (i arbetsminnet)" Mkt korta mentala arbetscykler"

10 Intelligens, generell, specifik eller flera förmågor? Sju perspekcv på intelligens

11 Perspek&v på intelligens The psychometric perspec&ve The computa&onal perspec&ve (processen) The biological perspec&ve (neurala nätverk) The epistemological perspec&ve (kunskapsteori) The sociological perspec&ve (omgivn betydelse) The anthropological perspec&ve (kulturella värderingar) The system perspec&ve (flera intelligenser)

12 The psychometric perspec&ve g faktorn T.ex. Spearman

13 The psychome&c perspec&ve Illustra3on 1 Fördelning av intelligenskvot över befolkningen

14 De moderna psykometriska/geografiska teorierna försöker idencfiera fundamentala intellektuella förmågor

15 SammanfaGning: de geografiska modellerna har hjälpt oss aw mäta dis&nkta förmågor, men inte egentligen kunnat beskriva intelligens som fenomen.

16 Sambandet mellan IQ och hälsa Vad vet vi? Hur har sambandet studerats?

17 Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska barn födda 1921 Den 1 juni 1932 testas samtliga skotska barn födda 1921 i skolan ( barn) Avsikten var aw studera predik&onsvärdet av begåvningstest för senare skolframgång

18 Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska barn födda 1921 Sex&o år senare återfanns de personliga akterna och alla uppgider kunde datoriseras De kunde sedan följas upp avseende dödlighet och sjuklighet i register

19 Aberdeen studien Whalley & Deary (2001) följde 2230 personer i Aberdeen mellan år (1071 döda) De fann ew samband med dödlighet under hela uppföljningsperioden och som var något starkare för kvinnor

20 Överlevnad mellan år för den högsta och lägsta och lägsta IQ- kvarclen vid 11 år Whalley, L. J et al. BMJ 2001;322:819 Copyright 2001 BMJ Publishing Group Ltd.

21 Svenska män som mönstrade 1969 Knappt män födda (Hemmingsson, Melin mfl IJE 2006) Begåvningstest vid mönstringen 1969/70 Testresultat sammanfawades i nio nivåer (stanine) Ökad risk för dödlighet totalt med sjunkande testresultat på IQ, samt för CVD, självmord, olyckor, alkoholrelaterat, men inte cancer.

22 Swedish Conscripts Study Hemmingsson, Melin..International Journal of Epidemology 2006

23 En hypotes IQ är ew uwryck för system integrity

24 Emotionell kapacitet -strukturerad intervju av psykolog -vi har intervjuat de som skapade intervjun

25 Figure 1 The distribution of the conscripts on the five levels of Emotional Capacities/ Control

26 Hur gick klassresan till i Sverige? Frågan om en persons uppnådda socioekonomisk position främst beror på hennes / hans intelligens, socioekonomisk bakgrund eller utbildningsnivå, är inte okontroversiell. I den aktuella studien, studerar vi effekterna av dessa tre variabler, samt emotionell kapacitet (strukturell ekvationsmodellering) i en prospektiv kohort av svenska män (N = ). Intelligence Sorjonen, Falkstedt Melin, 2012

27 Intelligens Mått på framgång Socioekon bakgrund i barndom Inkomst Utbildning Förvärvad socioekon posi&on Emo&onell kapacitet

28 Intelligens Mått på framgång Socioekon bakgrund i barndom Inkomst Utbildning Förvärvad socioekon posi&on Emo&onell kapacitet

29 Mått på framgång Intelligens bakom effekten av utbildning Inkomst Intelligens Utbildning Förvärvad socioekon posi&on

30 Hur gick klassresan till i Sverige jämfört med England Intelligens och utbildningsnivå identifierades att ha den starkaste totala effekten på uppnådd socioekonomisk position, samtidigt som effekterna av socioekonomisk bakgrund (klass) och emotionella kapacitet var ganska svag. En jämförelse med tidigare brittiska studier tyder på att i Sverige klass en mindre viktig prediktor för en persons uppnått utbildningsnivå och socioekonomiska ställning i längre fram i livet (medelåldern).

31 Tre tentativa sammanfattningar

32 Tentativ slutsats nr 1. Graden av intelligens har tydliga samband hälsa och orsaksspecifik och generell död! Emotionell kapacitet har en viss skyddande effekt.

33 Tentativ sammanfattning 2 Sverige tycks ha varit ett land som tillhandhållit en infrastruktur som möjliggjort klassresande till följd av begåvning. Tänkbara viktiga infrastrukturer Obligatorisk skola (statlig) Alla har fått gratis skolmåltider Lärarkår med gemensamma kursplaner En meritokrati demokrati

34 Tentativ sammanfattning 3 Intelligens spelar en viktig roll både för framtida hälsa och framtida social position. Men verkar via olika mekanismer Hälsa=system integrity Social position=samhällets infrastruktur Meritokrati demokrati

35 Jag har försökt beskriva - Hur intelligens hänger ihop med hälsa och död hos män! - Hur klassresan i Sverige gått till sedan 50-talet och fram till våra dagar och vilken roll intelligens spelar för denna resa! - Vilken roll emotionell kapacitet spelar för hälsa och klassresa! - Samt göra det troligt att demokrati är en förutsättning för att dessa kapaciteter ska få komma till sin rätt!

Forts. Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Differentiell psykologi, 2013

Forts. Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Differentiell psykologi, 2013 Forts. Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Differentiell psykologi, 2013 Bo Melin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Alma Sörberg IMM Institutet för miljömedicin

Läs mer

Kognitiva utmaningar i ett kognitivt utmanande arbetsliv. Bo Melin, professor Inst. klinisk neurovetenskap Sek. för psykologi Karolinska Inst

Kognitiva utmaningar i ett kognitivt utmanande arbetsliv. Bo Melin, professor Inst. klinisk neurovetenskap Sek. för psykologi Karolinska Inst Kognitiva utmaningar i ett kognitivt utmanande arbetsliv Bo Melin, professor Inst. klinisk neurovetenskap Sek. för psykologi Karolinska Inst Descartes Misstag (Antonio Damasios, bok 1994) Modern kunskap

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 27 september 2011 Olika perspektiv på intelligens Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Differentiell psykologi, 2011 Bo Melin Institutionen för klinisk

Läs mer

Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3.

Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Olika perspektiv på Intelligens. Psykoloprogrammet T3. Differentiell psykologi, 2010 Bo Melin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Olika perspektiv på intelligens, Diff. Psykolgi,

Läs mer

Linus Willner 15-B Lovisa Gymnasium, IQ-test: Ett bra mått på intelligens eller ej? Ett kursprojekt inom gps4

Linus Willner 15-B Lovisa Gymnasium, IQ-test: Ett bra mått på intelligens eller ej? Ett kursprojekt inom gps4 IQ-test: Ett bra mått på intelligens eller ej? Ett kursprojekt inom gps4 Linus Willner 15-B Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner på intelligens 3. Intelligenstest är problematiska 4. Problemet

Läs mer

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet Håkan Leifman

Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet Håkan Leifman Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narko3kaupplysning (CAN) Hur ojämlikt är det svenska ANDTarbetet? Inget enkelt svar Många variabler med skillnader

Läs mer

Socioekonomiska skillnader

Socioekonomiska skillnader Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur

Läs mer

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Tolkningsrapport. Namn: Anna Karlsson. E-postadresser: Födelseår: ingenting utöver grundskola. Ledarskapserfarenhet:

Tolkningsrapport. Namn: Anna Karlsson. E-postadresser: Födelseår: ingenting utöver grundskola. Ledarskapserfarenhet: Tolkningsrapport Namn: E-postadresser: Anna Karlsson Anna.Karlsson@mail.com Födelseår: 1966 Kön: Nationalitet: Utbildning: Arbetslivserfarenhet: Ledarskapserfarenhet: Arbetstyp: Kvinna Sverige ingenting

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella

Läs mer

2015-11- 25. Leva hela livet. Cecilia.akesdo2er@gih.se. Hur långt är hela livet?

2015-11- 25. Leva hela livet. Cecilia.akesdo2er@gih.se. Hur långt är hela livet? 2015-11- 25 Leva hela livet Cecilia.akesdo2er@gih.se Hur långt är hela livet? 1 Att åldras och leva livet Undvika sjukdom Vara engagerad i livet Kogni@v och fysisk funk@on Rowe & Kahn Hållpunkter Vad är

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Skallskador och risken för demens, är det visade sambandet kausalt? Peter Nordström, Professor/Överläkare, Enheten för Geriatrik, Umeå Universitet

Skallskador och risken för demens, är det visade sambandet kausalt? Peter Nordström, Professor/Överläkare, Enheten för Geriatrik, Umeå Universitet Skallskador och risken för demens, är det visade sambandet kausalt? Peter Nordström, Professor/Överläkare, Enheten för Geriatrik, Umeå Universitet Skallskador är välkända genom människans historia Skallskador

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Hur kompetens överförs mellan branscher och hur regioner specialiseras

Hur kompetens överförs mellan branscher och hur regioner specialiseras Hur kompetens överförs mellan branscher och hur regioner specialiseras Mar8n Henning Docent i ekonomisk geografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Loka-dagarna 2016 Den regionalekonomiska utmaningen

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Tisdagen den 7 februari 10-12, E33 Människa-datorinteraktion "HCI is a discipline concerned with the design, evaluation and implementation of interactive

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Välmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan.

Välmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan. Välmående ger resultat -en satsning med syfte att öka både lärares och elevers välmående samt elevers prestation i skolan. Monica Svensson 2016-04-14 Nationella folkhälsomålen visar på: (Prop 2002/03:35)

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa

Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Exekutiv funktion (EF)

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,

Läs mer

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog. Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk

Läs mer

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata Göteborg 16 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Vad behövs för att fatta kloka beslut? Insatser och åtgärder

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 2016

Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 2016 Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 216 1 Innehåll Sammanfa7ning Om undersökningen Bakgrund och sy>e Genomförande Resultat Om respondenterna Studier och sysselsä7ning Ny7a

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Kognitiv förmåga och aktivitetsersättning. Arbetsrapport 2015:2

Kognitiv förmåga och aktivitetsersättning. Arbetsrapport 2015:2 Kognitiv förmåga och aktivitetsersättning Arbetsrapport 2015:2 2(17) 3(17) Förord Denna rapport baseras på en vetenskaplig publikation 1 författad av Nina Karnehed 2, Finn Rasmussen 3 och Karin Modig 4.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Kursen ges som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet på termin 1 och 2.

Kursen ges som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet på termin 1 och 2. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPB12, Kurs 2: Människan i biologiskt och kognitivt perspektiv, 30 högskolepoäng Course 2: Biological and Cognitive Perspectives of Behaviour, 30 credits Grundnivå / First

Läs mer

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second

Läs mer

HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD

HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll

Läs mer

Att se mönster i prickar Psykosociala erfarenheter och anpassning hos särbegåvade vuxna

Att se mönster i prickar Psykosociala erfarenheter och anpassning hos särbegåvade vuxna Att se mönster i prickar Psykosociala erfarenheter och anpassning hos särbegåvade vuxna Jannica Stålnacke, psykolog 9 februari 2012 Dagens ämne Begåvning och intelligens Särbegåvning Social och emotionell

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH STUDIEPLAN FÖR Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET 2019 STUDIECIRKEL SOM ARBETSFORM Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala

Läs mer

Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap

Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap lisa.palmqvist@liu.se Lisa Palmqvist Vad är en doktorand? 2018-09-10 2 Lisa Palmqvist

Läs mer

I vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson

I vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson Ämnesdidak1skt kollegium lärare planerar och utvärderar undervisning kollegialt i sin vardagliga verksamhet med e> Learning study förhållningssä> Maria Bergqvist & Henrik Hansson I vilket sammanhang finns

Läs mer

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog 2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Utbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige

Utbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige Utbildning för jämlik hälsa Lärdomar från Sverige Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors Mission: Att utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Är arbete bra för hälsan?

Är arbete bra för hälsan? Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, Leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening

Läs mer

Cannabis och psykos. Google:

Cannabis och psykos. Google: Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Utbildningsplan Sjukgymnast för läsåret 2008/2009. Utbildningsplanen är reviderad av enhetschefen för utbildnings- och forskningsenheten.

Utbildningsplan Sjukgymnast för läsåret 2008/2009. Utbildningsplanen är reviderad av enhetschefen för utbildnings- och forskningsenheten. Utbildningsplan Sjukgymnast för läsåret 2008/2009 Study Programme in Physiotherapy Utbildningsplanen är reviderad 2007-11-15 av enhetschefen för utbildnings- och forskningsenheten. Programmet nedlagt.

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

SKOLFAM Gävle 2010-2013

SKOLFAM Gävle 2010-2013 SKOLFAM Gävle 2010-2013 Samarbete mellan Socialtjänst och B& U Gävle kommun. Psykolog Cecilia Wändell cecilia.wandell@gavle.se Specialpedagog Kerstin Sandberg kerstin.sandberg@gavle.se www.skolfam.se UTBILDNING

Läs mer

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Kort om RÖSTER OM FACKET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Vilka är de viktigaste fackliga frågorna? För att kunna förbättra och utveckla den fackliga verksamheten är det

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna

Läs mer

NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning

NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning Mottagning/Öppenvårdsbehandling för unga upp till 25 år, alkohol- och narkotika samt hazardspel kurt.flyman@karlstad.se 054 540 50 04 per.gunnar.oberg@karlstad.se

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k Malin Nilsen Göteborgs universitet Vem är jag? Förskollärare IKT-pedagog Doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap Adjunkt i Barn-

Läs mer

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood

Läs mer