Att se mönster i prickar Psykosociala erfarenheter och anpassning hos särbegåvade vuxna

Transkript

1 Att se mönster i prickar Psykosociala erfarenheter och anpassning hos särbegåvade vuxna Jannica Stålnacke, psykolog 9 februari 2012 Dagens ämne Begåvning och intelligens Särbegåvning Social och emotionell utveckling Mina studier Slutsatser Implikationer för skolan 2 Intelligensbegreppet Intelligensbegreppet, forts Trots över hundra år av forskning och diskussion finns ingen enhetlig definition av vad intelligens är. Experters definitioner samlas oftast kring tre teman: Anpassning till omgivningen Grundläggande mentala processer Aspekter av högre tänkande som problemlösning, resonerande och beslutsfattande g-faktorn eller GMA (general mental ability) används ofta som liktydigt med intelligens. En matematisk snarare än semantisk definition. Speglar det som är gemensamt i problemlösningsuppgifter Kopplat till neurala korrelat (snabbare nervsignalering, mindre energiåtgång, högre plasticitet) GMA är ett övergripande mått och hur undergrupperingar ser ut finns heller inte enighet om Flytande intelligens (förmågan att lösa nya abstrakta problem) Kristalliserad intelligens (inlärda kunskaper och färdigheter) IK (IQ) är det vedertagna måttet på psykometrisk intelligens. Här har man bestämt att genomsnittsintelligensen är

2 forts, Särbegåvning Det matematiska, biologiska intelligensbegreppet har ifrågasatts. Gardner myntade begreppet multipla intelligenser Logisk-matematisk, verbal-lingvistisk, visuospatial, musikalisk, kinetisk, interpersonell och intrapersonell (naturalistisk & existentiell) Sternberg menar att intelligens har tre fundamentala aspekter: analytisk, kreativ och praktisk. Framgångsrik intelligens förmågan att uppnå sina mål i livet, givet sociokulturell kontext. En exceptionell begåvning. (gifted, more able, talented) Specifik särbegåvad inom ett specifikt område Åldersrelaterat? Talangfull som 40-åring? Kräver både medfödd förmåga och lämpliga erfarenheter Top 5 procent i sin ålderklass? Top 1 Procent% Fokus på skolan. Hur identifieras de särbegåvade? Hur utvecklar vi dem bäst? Hur värderar vi deras prestationer? Syftar oftast på dem som presterar i topp på IK-test (GMA). Intelligens är mer än logisk-abstrakt problemlösning. 5 6 Särbegåvning Att identifiera särbegåvade Normalbegåvning. IK mellan 85 och 115. Här befinner sig 68% av en befolkning. Akademisk särbegåvning. IK över130 Här befinner sig drygt 2 % BäKre jobb Högre lön BäKre hälsa Färre skilsmässor 7 Intellektuella drag Enastående förmåga att resonera Intellektuell nyfikenhet Snabb och effektiv inlärning Hög abstraktionsförmåga Komplexa tankemönster Livlig fantasi Tidigt utvecklad moralkänsla Älskar att lära Koncentrationsförmåga Förmåga till analytiskt tänkande Kreativa Har en avsevärd känsla för rättvisa Eftertänksam och reflekterande Personlighetsdrag Insiktsfull Behov av att förstå Behov av intellektuell stimulans Perfektionist Behov av logik och precision Har en betydande känsla för humor Känslig och empatisk Intensiv Uthållig (envis) Mycket självmedveten Icke-konformist Ifrågasätter regler och auktoritet En tendens till introversion Från Linda Silverman 8 2

3 Streznewskis grupperingar Dwecks självteorier Strivers Högpresterande. Lärarnas favoriter. Arbetar hårt och uppfyller supermänskliga krav. Tycker om struktur och styrning. Deras arbete blir ofta deras liv. Superstars Snyggare, friskare & trevligare. Arbetar visserligen hårt men är roliga och sociala också. Omtyckta av andra. Ofta duktiga på såväl sport som i skolan. Är alltid i eller nära toppen. Independents Arbetar hårt och är ofta lysande om de är intresserade. Styrs i hög grad av inre värderingar och är inte så brydda kring andras regler. Lärare och auktoriteter upplever dem ofta som jobbiga. Sällan populära, sällan ledare och vill heller inte vara det. 9 Hur ser man på sin intelligens samt de teorier man har om intelligensens betydelse och implikationer Entity theory of intelligence (Fix syn) Nivån är given, kan inte påverkas eller utvecklas. Leder ofta till att fokusera på att visa sig duktig och undvika att misslyckas. Undviker det som är svårt. Incremental theory of intelligence (Tillväxtsyn) Intelligens är utvecklingsbart och det handlar om att bemästra nya saker. Svårigheter innebär att man får försöka mer. Misslyckanden är en möjlighet lära. Älskar utmaningar. 10 Dabrowskis överkänsligheter Social och emotionell utveckling Overexcitabilities Psykomotorisk En utökad förmåga att vara aktiv och energisk Sensorisk Ökad förmåga att urskilja och erfara sensoriska stimuli Intellektuell Iver efter kunskap, upptäckande, ifrågasättande Föreställnings- Associations och uppfinningsrikedom. Intensivt liv i fantasivärldar Känslomässig Större djup och intensitet i emotioner. Ökad medkänsla, ansvarskänsla och ifrågasättande av självet. Asynkron utveckling Vänner Identitetsutveckling Forced choice dilemma att tvingas välja mellan social gemenskap och sitt kall Särbegåvning som potentiellt stigmatiserande Många särbegåvade väljer att gömma sin begåvning Vill vara som andra Särbegåvad med dyslexi/adhd/motoriskt handikapp??

4 Mina studier Teman i intervjustudien Intervjuer av särbegåvade unga vuxna (9 st) Enkät till vuxna särbegåvade (302 st) En del om upplevelsen av att vara särbegåvad KASAM (Känsla av sammanhang ett mått på hur livskvalitet) Mensamedlemmar Begåvningen och intelligens Begåvningen och intelligensbegreppet Lärande och förmåga att se mönster Att vara som och med andra Att känna sig annorlunda Att anpassa sig till andra Begåvningens uttryck Otålighet Språkets funktion och logik Regler och normer Ansvar och mening Att gå i skolan Skolgång undervisning Skolgång socialt Resultat från enkätstudien Men det är ju paradoxalt också för att om nånting är lätt, så borde jag bara kunna sätta mig ner, läsa igenom det och så är det klart, istället för att läsa igenom en tredjedel och sen tycka att det här är helt trist. För det motverkar ju sig själv lite grann att jag blir sittande med det längre. Och då är ju frågan om det är speciellt högintelligent också att det tar längre tid att läsa enkla saker än det tar att läsa komplexa saker. Som grupp känner de sig annorlunda men ser inget behov att anpassa sig till omgivningen De uttrycker en tillväxtsyn på intelligens (men svarar också att intelligens till största delen är medfödd) De anser inte att särbegåvning innebär särskilda förpliktelser KASAM Känslan av sammanhang: I vilken grad livet uppfattas som förutsägbart, hanterbart och meningsfullt. De särbegåvandes KASAM ligger klart under en svensk normalbefolkning (enbart vissa grupper av psykisk sjuka har en lägre rapporterad KASAM)!

5 Mina funderingar Vad kan skolan göra? Mår särbegåvade i Sverige så dåligt? (Eller kanske mätinstrumentet inte riktigt passar dem; ställer de högre krav på livet?) En förödande enighet kring skolans sätt att hantera deras särbegåvning Borde inte skolan plocka upp de särbegåvade som har ickeakademiska föräldrar? Är det bättre att veta om sin IQ? (Ökad självförståelse?) eller gör det att vi ökar pressen på de utpekade? Eller blir de mer arroganta? Var uppmärksam på de oidentifierade särbegåvade (främst ickeverbal begåvning) Särbegåvade behöver stimuleras på sin nivå För att bli bra måste man öva och utvecklas Det är viktigt med kontakter och umgänge med andra särbegåvade Att hoppa klasser kan vara påfrestande socialt och emotionellt (acceleration) Kanske bättre att accelerera vissa ämnen (t ex matte) Fördjupa kursplanen på ett genomtänkt sätt (berikning) Särbegåvade är INTE extralärare Är man uttråkad eller frustrerad så kan man hitta på annat. MENSA? Freemans sammanfattning Tack för uppmärksamheten! Vi vet vad som krävs för stöd för att ett särbegåvat barn ska uppnå förträfflighet En utmanande utbildning Möjligheter på hög nivå Någon som tror på dem jannica.stalnacke@psychology.su.se Stålnacke, J. Att se mönster i prickar en föga användbar förmåga? Intervju- och enkätstudier om logisk-analytisk särbegåvning i Sverige. Stockholms universitet. (Psykologexamensuppsats, 2007) Stålnacke, J., & Smedler, A.-C. Psychosocial Experiences and Adjustment Among Adult Swedes With Superior General Mental Ability. Journal for the Education of the Gifted , first published on October 20,