HÄSSLEHOLMS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KVALITETSREDOVISNING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2003

Transkript

1 HÄSSLEHOLMS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KVALITETSREDOVISNING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2003

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Nationella mål Kommunala mål Metod Struktur Balanserat styrkort BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Barn- och utbildningsförvaltningens organisation Barnomsorg, skolbarnsomsorg och grundskola Hässleholms gymnasieskolor Årets verksamhet EKONOMI Barnomsorg Grundskola Särskola Musik & Kulturskola Hässleholms gymnasieskolor Vuxenutbildningen BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Ansvar och inflytande VERKSAMHET Kunskaper - Grundskolan Ordkedje-, menings- och teckenkedjetest Nationella prov i år Nationella prov i år Modersmålsundervisning Andel behöriga för gymnasiestudier och genomsnittligt meritvärde i år Elever med behov av särskilt stöd i förskola och grundskola Kunskaper - Gymnasieskolan Förstahandsval och betyg vid intagning till gymnasieskolan Avhopp från gymnasieskolans nationella program Genomströmning på de nationella programmen Utökat program reducerat program samlat betygsdokument Betygsfördelning

3 5.4 Elever med behov av särskilt stöd i gymnasieskolan Ordkedje- och meningskedjetest i årskurs Stödverksamhet Hälsofrämjande skola Miljöarbete i skolan MEDARBETARE Särskilt statsbidrag för personalförstärkning Kompetensutveckling Hälsofrämjande arbetsplats UTVECKLING Försöksverksamhet med undervisning utan timplan Utvecklingsinsatser inom barnomsorg, skolbarnomsorg och skola

4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Alla kommuner ska upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. De ska bygga på skolornas kvalitetsredovisningar och innehålla en bedömning av i vilken mån som de nationella har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta om inte har uppnåtts. 1) Nationella mål Skolans verksamhet ska styras enligt Skollagen och läroplanernas bestämmelser. Läroplan för förskolan (Lpfö 98) gäller för förskolan, medan den är vägledande för familjedaghem. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) omfattar förskoleklasser, grundskola och fritidshem. Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) gäller för gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning Kommunala mål I alla kommuner ska det finnas en skolplan, där det framgår vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella för skolan 2). Kommunfullmäktige antog en ny skolplan för Hässleholms kommun i maj ). Den beskriver hur olika verksamheter och skolformer ska utvecklas ur ett lokalt perspektiv. 1.2 Metod Innehållet i Kvalitetsredovisning 2003 för Hässleholms kommun bygger i första hand på de kvalitetsredovisningar som kommunens områden för förskola och grundskola, särskola, Silviaskolan, Musik & Kulturskola samt gymnasieskolor och vuxenutbildning har upprättat för Barn- och utbildningsförvaltningen lämnade riktlinjer för hur kvalitetsredovisningarna skulle utformas, där det bland annat angavs vilka områden som skulle redovisas. Avsnittet om mobbing är hämtat från Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggning av förekomsten av mobbing bland elever i år 7 våren Avsnittet om försöksverksamheten med undervisning utan timplan baseras på kommunens deltagande skolors rapporter till Timplanedelegationen samt delegationens betänkande (SOU 2004:35). 1) Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet SFS 1997:702, Förordning SFS 2001:649, Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1999:1) 2) SL 2 kap 8 3) Hässleholms kommun, Skolplan, se Barn- och utbildningsförvaltningens hemsida 4

5 1.3 Struktur Kvalitetsredovisningen är upplagd utifrån följande struktur: Mål hänvisningar görs till nationella och kommunala mål Resultat verksamhetens resultat redovisas Måluppfyllelse måluppfyllelse redovisas utifrån följande fyra bedömningsnivåer - mycket god, god, relativt god respektive är inte uppfyllda Förslag till åtgärder förslag anges på vad som behöver vidareutvecklas och/eller följas upp 1.4 Balanserat styrkort De båda amerikanerna Robert Kaplan och David Norton utvecklade i början av 1990-talet en styrmodell, som de kallade för Balanced Scorecard. På svenska kallas modellen för Balanserat styrkort. Syftet med att utveckla ett Balanserat styrkort är att styra en verksamhet utifrån ett antal perspektiv. I den ursprungliga modellen ingick fyra perspektiv, men en organisation väljer själv vilka som anses vara relevanta för den egna verksamheten. Alla perspektiv är lika viktig för en organisation. Inom varje perspektiv tas ett antal styrtal fram för att mäta och följa upp organisationens resultat utifrån dess vision, strategier och mål. Perspektiven belyser tre olika tidshorisonter - igår, idag och i morgon. 4) Barn- och utbildningsförvaltningen startade med hjälp av finansiellt stöd från Skolverket projektet Kvalitetsutveckling 2000 i Hässleholms kommun hösten Projektets syfte är att utveckla ett webbaserat utvärderings- och kvalitetsredovisningssystem för verksamheterna inom barnomsorg och skola. En annan samarbetspartner är Avdelningen för Kvalitetsteknik vid Linköpings Universitet. Två av deras studenter genomförde hösten 2000 ett examensarbete, vars syfte var att utifrån en processkartläggning ta fram och anpassa de grundläggande delarna i ett Balanserat styrkort till barnomsorg och grundskola i Hässleholms kommun. Författarna fick priset för 2001 års bästa uppsats avseende kommunal verksamhet vid Linköpings Universitet. Under har Barn- och utbildningsförvaltningen utarbetat ett Balanserat styrkort för all verksamhet inom barnomsorg och skola. Styrkortet, som har fått namnet Galax, återfinns på Barn- och utbildningsförvaltningens hemsida 4) Kaplan, R & Norton, D, 1999, The Balanced Scorecard, ISL Förlag Olve, N-G, Roy, J och Wetter, M, 1999, Balanced scorecard i svensk praktik, Liber Ekonomi Hallgårde, U & Johansson, A, 1999, Att införa balanced scorecard, Studentlitteratur 5

6 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1 Barn- och utbildningsförvaltningens organisation Barn- och utbildningsnämnden och Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för förskoleverksamhet för barn mellan 1 och 5 år, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg för barn i åldern 6-12 år. Dessutom ingår ansvaret för de frivilliga skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola och Musik & Kulturskola. I juni 2003 beslöt Kommunfullmäktige att bilda en ny förvaltning Arbetsmarknad & kompetensutveckling. Hässleholms kommun har genom detta beslut skapat en samlad organisation för alla kommunala verksamheter inom arbetsmarknad och utbildning för vuxna. Komvux, SFI, Särvux, Yrkeshögskolan SYD, Flexvux och kommunens uppdragsutbildning har organisatoriskt fortsatt att tillhöra Barn- och utbildningsnämnden under Barn- och utbildningsförvaltningens organisation i Hässleholms kommun ser ut på följande sätt: Barn- och utbildningsnämnd Förvaltningschef Bitr Förvaltningschef Gymnasiechef Controller Utvecklingsledare Personalsamordnare HTS Jacobsskolan Linnéskolan Norrängsskolan Ungdomscentrum Område 1-9 Silivaskolan Musik & Kulturskolan Administration ekonomi, IT, kansli, kost, pedagogiskt stöd, personal och skolskjuts Barnomsorg, skolbarnsomsorg och grundskola Verksamhetsansvaret för barnomsorg, skolbarnsomsorg och grundskola är fördelat på nio områden. Områdesindelning Område 1 - Sösdala Område 2 - Läreda Område 3 - Väster Område 4 - Tyringe Område 5 - Bjärnum Område 6 - Vinslöv Område 7 - Hästveda Område 8 - T4 Område 9 - Centrum/Öster Hässleholms kommun har cirka invånare, varav cirka bor i centralorten. Den är till ytan Skånes största kommun. 6

7 ANTAL INSKRIVNA BARN Förskola Kommunal regi Enskild regi Summa Fritidshem Kommunal regi Enskild regi Summa Familjedaghem Kommunal regi 1-5 år Kommunal regi 6-12 år Summa Källa: Hässleholms årsredovisning 2003 Område 8 har även ansvar för den obligatoriska särskolan och två skoldaghem. Särskolan i kommunen innefattar lokalintegrerade särskoleklasser, särskolegrupper, samverkansgrupper och individintegrerade elever. Dessutom finns verksamheter för barn med autism. I lokalintegrerade särskoleklasser tillhör eleverna särskolan och har sin undervisning till största delen förlagd till en särskoleklass. Samverkan med grundskolan sker i varierande grad utifrån elevernas förutsättningar. Lokalintegrerade särskoleklasser finns på tre grundskolor. Elever i särskolegruppen tillhör särskolan men har en del av sin undervisning i en grundskoleklass. I en av grundskolorna finns en särskolegrupp. Samverkansgrupper består av elever, som tillhör särskolan, och elever som tillhör grundskolan. Alla elever i gruppen tillhör en grundskoleklass där de har en viss del av sin undervisning. Samverkansgrupper finns på åtta grundskolor. Individintegrerade elever tillhör särskolan men har hela sin undervisning och placering förlagd till en grundskoleklass. Grundskoleklassens personal får handledning av särskolans pedagogiska handledare. Individintegrerade elever finns på två grundskolor. ANTAL ELEVER Förskoleklass Grundskola År År Summa Obligatorisk särskola Grundsärskola Träningssärskola Summa Musik & Kulturskola Källa: Hässleholms årsredovisning

8 I Hässleholms kommun hade 312 årsarbetare anställning (exklusive arbetsledare och måltids- och städpersonal) på förskolor och 38 årsarbetare på familjdaghem hösten Verksamhet Förskoleverksamhet Personal exkl arbetsledare, kök och städ Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Område 7 Område 8 Område 9 Summa Förskola Familjedaghem Hösten 2003 hade 674 årsarbetare anställning som pedagogisk personal i förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem i Hässleholms kommun. Verksamhet Grundskolan Pedagogisk Område Område Område personal Område 4 Område 5 Område 6 Område 7 Område 8 Särskola Område 9 Modersmål Silvia Summa Förskoleklass Grundskolan Särskola * 1 * 49* 50 * Fritidshem Skolledare Summa * varav lärare i obligatorisk särskola Hässleholms gymnasieskolor Hässleholms gymnasieskolor har sin verksamhet förlagd till fem olika gymnasieskolor. HTS används som gemensam beteckning för Tekniska Skolan och Vuxenutbildningen, som finns i samma lokaler och som har gemensam personal. Gymnasiesärskolan återfinns på Norrängsskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms gymnasieskolor Tekniska Skolan Jacobsskolan Linnéskolan Norrängsskolan Ungdomscentrum ES NV TE BF BP EC FP HV IP OP HP HR LIAHP LIAHR SM SP HP (SÄR) HR (SÄR) IP (SÄR) NP (SÄR) Autistgrupp Yrkesträning Verksamhetsträning IV 8

9 På Hässleholms gymnasieskolor fanns sammanlagt elever inskrivna höstterminen 2003, vilket kan jämföras med elever höstterminen 2002 och elever höstterminen Antal elever ht 2003 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt ES NV TE HTS BF BP EC FP HV IP OP Jacobsskolan HP HR LIA HP/HR PRIV 7 7 SM SP Linnéskolan Årskurs 1-4 Totalt Basår 28 HP 15 HR 21 IP träteknik 14 IP verkstadsteknik 10 NP 10 Autistgrupp 17 Yrkesträning 26 Verksamhetsträning 9 Norrängsskolan 150 Ungdomscentrum 169 TOTALT ANTAL ELEVER 1869 Vid Hässleholms gymnasieskolor hade 218 årsarbetare anställning som lärare och 13 som skolledare hösten 2003 ( ). Gymnasieskolan HTS Jacobsskolan Linnéskolan Norrängsskolan Ungdomscentrum Lärare Skolledare Årets verksamhet 2003 Barn- och utbildningsförvaltningen Under 2003 har bland annat - en omfattande arbetstidsinventering, som påbörjades inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning under år 2002, slutförts. - en utredning om organisation och lokalanvändning av kommunens måltidsverksamhet genomförts. - det samarbete, som inleddes mellan Socialnämndens arbetsutskott och Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott kring barn och ungdomar i socialt utsatta situationer under 2002, utökats genom att även omfatta Fritidsnämndens arbetsutskott. - förskolor och grundskolor tvingats stänga sin verksamhet under en kort tid i samband med Kommunalarbetarförbundets strejk under våren. - Barn- och utbildningsnämnden tillförts totalt tkr i form av statsbidrag för personalförstärkningar, vilket motsvarar cirka 40 heltidstjänster. 9

10 Förskoleverksamhet Under 2003 har bland annat - utbyggnad av förskolor slutförts. Nya förskolor har invigts i Tormestorp, Tyringe och Vinslöv, medan nya avdelningar öppnats i Sösdala och Hästveda. En avdelning har stängts i Hässleholm på grund av problem med livsmedelshantering och arbetsmiljö. Lokaler har sagts upp och verksamhet flyttats till en annan förskola i Hästveda. - avtal slutits med Svenska kyrkan i Hässleholm respektive Hästveda om 50 nya platser i enskilda förskolor. - Hässleholms kommun varit värd för Läsrörelsens riksomfattande kampanj Läs för livet och en stor lekkonferens anordnats i Hässleholm. Skolbarnsomsorg Under 2003 har bland annat - antalet barn inskrivna i skolbarnsomsorgen minskat, vilket troligen beror på att halvtidstaxan slopats vid årsskiftet 2002/03. Grundskola och förskoleklass Under 2003 har bland annat - område 1 (Sösdala), område 4 (Tyringe) och Sörby skola i område 6 (Vinslöv) fortsatt sitt deltagande i den nationella försöksverksamheten med undervisning utan timplan. - satsningen på en hälsofrämjande skola medfört att grundskolans elever getts tillfälle till dagliga fysiska aktiviteter under skoltid och på många skolor har ämnet Idrott och hälsa fått utökat timtal. - ombyggnad och renovering av Läredaskolan fortsatt, medan förberedelser pågått på Tyringe skola inför den planerade ombyggnationen med start invigning av den nya T4-skolan ägt rum. - Silviaskolan firat sitt tioårsjubileum. Skolan har i samverkan med bland annat Myndigheten för skolutveckling fortsatt sitt arbete med att utveckla lärandemiljöer för hörselskade elever. - en skola för asylsökande barn öppnats i Finja. Särskola Under 2003 har bland annat - autismverksamheten fått en ny struktur och utökats med en grupp för år 6-9-elever. - ett psykologisk-pedagogiskt resursteam, PPR-team, bildats. Det finns centralt placerat på Barn- och utbildningsförvaltningen, där också ett handledarteam tillskapats. Musik & Kulturskolan Under 2003 har bland annat - Musikskolan utökat sin verksamhet och bytt namn till Musik & Kulturskolan. Gymnasieskola Under 2003 har bland annat - en ny gymnasiechef, som kommer att ha ett samordningsansvar för Hässleholms gymnasieskolor, tillträtt. - en ny undervisningsform, Individuellt Lärande, IL, utvecklats vid HTS. Ett omfattande utvecklingsarbete med att webbasera studiehandledningar har pågått under året. 10

11 - tre semestertjänster för lärare på HTS inrättats på försök. - ett samarbetsprojekt med lärare på HTS och Ljungdalaskolan inletts med målsättning att öka intresset för naturvetenskap och teknik. - arbetet med att utveckla Idrottsprogrammet, som startades för årskurs 1 höstterminen 2002, fortsatt. - en satsning gjorts på inriktningen Fordonsservice på Norrängsskolans individuella program Yrkesträning och avdelningen för undervisning av autistiska elever utökats. - elever, som saknar behörighet för gymnasiestudier, erbjudits Programinriktat individuellt program från höstterminen. - John Bauergymnasiet etablerats som första friskola i Hässleholms kommun. - samverkan på politiker- och tjänstemannanivå inom såväl Skåne Nordost som Kommunförbundet Skåne påbörjats inför kommande gymnasiereform och en gemensam webbsida för Skåne Nordost skapats. Vuxenutbildning Under 2003 har bland annat - en ny förvaltning, Arbetsmarknad och Kompetensutveckling, bildats vid halvårsskiftet. Gymnasial och grundläggande vuxenutbildning, SFI och Särvux fortsätter sin verksamhet på HTS, medan FlexVux flyttade till Norra Station under hösten. - stora förändringar skett inom SFI-undervisningen, som en följd av att nya kursplaner införts vid årsskiftet 2002/03. Genom fler studievägar kan undervisningen bättre anpassas efter den studerandes behov och förutsättningar. - kontinuerlig antagning av SFI-elever införts. - ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Vuxenutbildning, Arbetsförmedling, Socialförvaltning och Arbetsmarknadsenhet inletts. Handlingsplaner har upprättats för alla nyinflyttade flyktingar/invandrare. - validering mot i första hand yrkesinriktade gymnasiekurser genomförts i Hässleholms kommun. - samarbete kring utveckling av lärcentra, e-learning respektive validering inom Skåne Nordost fortsatt och ett valideringsprojekt inom vård- och omsorgssektorn genomförts. 11

12 3. EKONOMI Mål Det övergripande ekonomiska målet är att den nettobudget som Kommunfullmäktige fastställer för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska hållas. De tilldelade medlen ska användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras av Barn- och utbildningsnämnden. Resultat Bokslutet för Barn- och utbildningsnämndens verksamhet visar ett nettoöverskott på 557 tkr för Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om att införa ett omedelbart köpstopp den 26 september mot bakgrund av ett prognosticerat underskott och kommunledningens direktiv. Beslutet påverkade resultatet i positiv riktning, men ledde samtidigt till vissa störningar i verksamheten. Då bokslutsprognoserna under 2002 inte visade full tillförlitlighet konstaterades att mer arbete måste ägnas åt att göra månadsuppföljningar mer tillförlitliga under Under året har insatser gjorts såväl avseende att förbättra analysverktygen som att utveckla kompetensen. Den modell för att internt fördela resurser till barnomsorg och grundskola, vilken använts under en rad år, visade sig i vissa avseenden inte helt träffsäker. Under 2003 har därför förvaltningens ekonomiansvariga och rektorer samt andra berörda inlett ett utvecklingsarbete för att förfina modellen och därmed öka dess tillförlitlighet. Flera kostnadsanalyser gjordes under året, bland annat avseende barnomsorg, måltidsverksamhet och kompetensutveckling. Fokus lades bland annat på att förklara variationer mellan kommunens nio områden för barnomsorg. En bred internkontroll genomfördes dessutom under hösten i tre av barnomsorgs- och grundskoleområdena. Mot bakgrund av att elevantalet i åldrarna 6-12 år fortsätter att minska genomförde förvaltningen på kommunledningens uppdrag under hösten 2003 en konsekvensanalys avseende skolstrukturen i område 4, Tyringe. 3.1 Barnomsorg Utifrån barnomsorgens totala budgetram på över 200 miljoner kronor ( tkr) uppvisar verksamheten ett marginellt underskott (103 tkr) för

13 3.2 Grundskola Grundskolan uppvisar ett underskott på tkr för 2003 beroende på i första hand insatser utöver budget för elever i behov av särskilt stöd. 3.3 Särskola Särskolan uppvisar ett överskott på tkr för 2003 på grund av i huvudsak ökade intäkter för ett ökat antal interkommunala elever. 3.4 Musik & Kulturskola Utbyggnaden av Kulturskolan begränsades under 2003, vilket medförde ett överskott för Musik & Kulturskolan på 634 tkr. 3.5 Hässleholms gymnasieskolor Hässleholms gymnasieskolor uppvisar ett underskott på tkr för Underskottet beror främst på minskade interkommunala intäkter (1,2 Mkr), ökade kostnader för elever i andra kommuner och i friskolor (3,2 Mkr) samt nedskrivning av värdet på Jacobsskolans centralförråd (480 tkr). Underskottet har reducerats genom minskade kostnader för bland annat löner (på grund av minskad organisation för undervisning, särskilt statsbidrag för personalförstärkning samt sjukskrivning och tjänstledighet utan vikarier), skolmåltider (på grund av Kommunalarbetarförbundets strejk våren 2003) samt Barn- och utbildningsnämndens köpstopp hösten Antal intagna elever på olika program jämfört med Barn- och utbildningsnämndens mål På nationella och specialutformade program vid Hässleholms gymnasieskolor har 538 elever tagits in höstterminen 2003, vilket kan jämföras med Barn- och utbildningsnämndens mål på 590 elever. Efter reservintagningen ( ) kan noteras en avvikelse från nämndens målsättning på totalt 52 elever. På det individuella programmet uppgår avvikelsen till +15 elever. För fullständig resultatredovisning, se Elever i friskolor och i kommunala gymnasieskolor utanför Hässleholm Det totala antalet elever, som studerar på friskolor och i kommunala gymnasier i andra kommuner, har ökat från 312 vårterminen 2003 till 391 elever höstterminen elever har valt att studera på friskolor, medan 260 elever var inskrivna vid kommunala gymnasieskolor i andra kommuner. För fullständig resultatredovisning, se 13

14 8 % av Hässleholms kommuns gymnasieelever var inskrivna i friskolor höstterminen Av det totala antalet elever i den svenska gymnasieskolan gick 8 % i fristående gymnasieskolor ( elever), internationella skolor (218) och riksinternat (829) läsåret 2002/03 5). Antalet elever i dessa skolformer har ökat med 40 % på ett år och med 73 % på två år. Elever från andra kommuner Antalet elever från andra kommuner har minskat från 173 höstterminen 2002 till 156 höstterminen De flesta eleverna kommer från Perstorps kommun (45), Höör (30) och Osby (21). 41 elever på Industriprogrammets inriktning Textil och konfektion kommer från andra kommuner. Motsvarande siffor för Byggprogrammet är 18 elever, Hotell- och restaurangprogrammet 14 elever och Individuella programmet 8 elever. För fullständig resultatredovisning, se hassleholm.se. Under vårterminen 2003 kom 105 av Norrängsskolans elever från andra kommuner, medan antalet har ökat till 112 elever höstterminen Vuxenutbildningen Komvux uppvisar ett överskott på cirka 1,2 miljoner kronor för Överskottet beror på ökade interkommunala intäkter (+800 tkr) och högre statsbidrag än beräknat. Under 2003 har 33 årselever deltagit i de båda påbyggnadsutbildningarna, vilket är lägre än Barn- och utbildningsnämndens mål på 60 årselever. Över 90 % av de, som läser på elinstallationsutbildningen, kommer från andra kommuner. SFI uppvisar närmast ett nollresultat. Antalet elever på SFI har ökat under 2003 jämfört med Särvux lämnar ett överskott motsvarande kronor för studerande har tagit del av kurser inom Särvux. Uppdragsutbildningen svarar för ett nollresultat För fullständig resultatredovisning, se Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Bokslutet för år 2003 visar ett nettoöverskott på 557 tkr, vilket utgör 0,07% av den totala nettobudgeten om tkr, varför måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Barn- och utbildningsnämndens beslut om att under en period av hösten införa ett inköpsstopp, då prognoser visade på budgetöverskridande, bidrog till det positiva utfallet, men skapade samtidigt vissa störningar i verksamheten. 5) Skolverkets rapport nr 229, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, del 1, s 36 Skolverkets rapport nr 233, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, del 2, s

15 Förslag till åtgärder Utveckla arbetet kring månadsuppföljningar för att nå ännu säkrare prognoser. Genomföra en översyn av resursfördelningsmodellen avseende grundskolan inför Fortsätta arbetet med internkontroll och kostnadsanalyser i ytterligare verksamheter. Genomföra fördjupade utredningar om möjligheter till effektiviseringar i grundskolans struktur till följd av elevminskning och beslutade personalbesparingar. Ökad elevtillströmning och ökad konkurrens förutsätter att ekonomiskt utrymme skapas och att gymnasieskolorna arbetar offensivt genom att bland annat - fortsätta utveckling av attraktiva gymnasieprogram. - sträva efter att upprätta samverkansavtal med andra kommuner, för att därigenom öka interkommunala intäkter. - utöka antalet gymnasiesärskoleplatser, då det finns en stor efterfrågan från andra kommuner. - anpassa den egna organisationen genom överintag och reducering av tomma utbildningsplatser. - införa ändrade svarsrutiner, som innebär att elever aktivt måste tacka ja till en utbildningsplats för att underlätta anpassning av organisationen. Fortsätta anpassning av Vuxenutbildningen till de nya förhållanden som råder till följd av minskat statsbidrag. 15

16 4. BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR 4.1 Normer och värden Mål 6) Resultat Av områdenas och gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar framgår att det pågår ett omfattande arbete för att påverka och förändra barns och ungdomars språkbruk och förhållningssätt gentemot varandra. Mycket tid ägnas åt samtal och diskussion kring värdegrundsfrågor inom barnomsorg och skola. Flera skolområden har infört ett ämne, som kallas för Livsviktigt eller Livskunskap, för att därigenom ytterligare lyfta fram värdegrundsfrågornas betydelse. Elevråd, klassråd och andra grupper som trivselråd har en central roll i arbetet med vilka normer och värderingar som ska gälla på skolan. Diskussioner hålls i tjej- respektive killgrupper och så kallade kompissamtal förekommer. Värderingsövningar och rollspel genomförs för att skapa förmåga hos elever att både tänka självständigt och kunna framföra egna värderingar samt skapa empati. Temadagar, som behandlar värdegrundsfrågor, anordnas årligen på många skolor. Föreläsningar riktade till såväl personal som föräldrar har arrangerats under året. Personalkontoret har anordnat en utbildningsdag för skolledare kring frågor som rör kränkande särbehandling. Verksamheten i Magnarp under terminstid och koloniverksamheten under sommaren är betydelsefull för arbetet med normer och värderingar. Enligt områdenas och gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar pågår det ett intensivt elevvårdsarbete i skolorna. Betydelsen av att skolsköterskor, kuratorer och socialsekreterare deltar aktivt tillsammans med övrig personal både i det förebyggande arbetet och i elevvårdsarbetet bland barn och ungdomar framhålles. I rapporterna ges många exempel på skolhälsovårdens och socialsekreterarnas elevvårdsarbete. De ger information och stöd till elever, föräldrar och personal och de ingår i elevvårdsteam och antimobbinggrupper. De gör ibland hembesök hos elever som har varit frånvarande från skolan under en längre tid. De leder tillsammans med annan personal så kallade tjej- och killgrupper och de är en viktig resurs vid bland annat konflikthantering. I områdenas och gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar betonas betydelsen av att tidigt få ett väl fungerande samarbete med föräldrar i elevvårdsarbetet. Det ges många exempel på hur detta samarbete genomförs. Även samarbetet med socialtjänst, polis, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och barnavårdscentraler framhålls. Det förekommer även samarbete med andra organisationer som till exempel Svenska kyrkan och Brottsförebyggande Rådet. Att påverka och förändra attityder är en lång process och arbetet blir aldrig färdigt, men medarbetare inom barnomsorg och skola visar ett stort engagemang i arbetet med värdegrundsfrågor. 6) Nationella mål anges exempelvis i SL 1:2; Lpfö98 kap 1, 2.1; Lpo94 kap 1, 2.1; Lpf94 kap 1.1, 2.2. Kommunala mål återfinns i skolplanen, s 6 och Barn- och utbildningsnämndens beslut

17 Grundskoleelever i år 8 eller år 9 har under 2003 besökt koncentrationsläger i Tyskland. Totalt har 794 personer deltagit i resorna, vilka initierats av kommunledningens projekt Medmänniska i syfte att öka förståelsen för människolivets okränkbarhet. Av områdenas kvalitetsredovisningar framgår det att det förekommer ett omfattande arbete med att förebygga mobbing. I redovisningarna nämns kamratstödjare, Kramgrupper, Kompis-kompis, faddersystem, skolänglar, elevskyddsombud och hemlig kompis som några exempel på arbetsformer för att motverka mobbing. Barn- och utbildningsförvaltningen sammanställde en enkät med frågor kring mobbing, som delades ut till alla elever i år 7 i Hässleholms kommun våren Samma enkät användes i maj Eleverna besvarade enkäten anonymt. Syftet är att kartlägga hur vanligt det är att elever uppfattar att det förekommer mobbing. Anledningen till att undersökningen vänder sig till elever i år 7 är att många av dem byter klass och/eller skola inför detta läsår. Årets enkät besvarades av 591 elever av totalt 636, vilket motsvarar cirka 93 % 7). Närmare hälften av alla elever i år 7 uppgav att de tror att minst en klasskamrat känner sig mobbad, medan andelen elever, som svarade att de själva känner sig mobbade, uppgick till nästan 10 %. Eleverna trodde att mobbing är lika vanligt bland pojkar som flickor, vilket även bekräftades i undersökningen. 23 flickor och 24 pojkar svarade att de känner sig mobbade. I föregående års undersökning uppgav 31 flickor och 24 pojkar att de upplevde att de var utsatta för mobbing. Resultatet uppvisar skillnader mellan skolområdena både när det gäller andelen som tror att någon klasskamrat upplever sig vara mobbad och andelen som själv uppger sig vara mobbad. Med undantag för två skolområden har andelen elever, som tror att någon klasskamrat utsätts för mobbing, minskat 2003 jämfört med föregående år. Tror du att någon i din klass känner sig mobbad? Ja 2003 % Nej 2003 % Inget svar % Ja 2002 Nej 2002 Fråga 1 Område % 24 40% 0 0% 75% 25% Område % 31 38% 0 0% 51% 48% Område % 44 46% 1 1% 22% 77% Område % 47 49% 1 1% 52% 48% Område % 52 65% 1 1% 58% 39% Område % 50 79% 0 0% 55% 44% Område % 29 57% 1 2% 63% 33% Område % 49 77% 0 0% 46% 49% Område % 38% Totalt % av alla svar 44% 55% 1% 53% 45% 7) I område 9 fanns inga elever i år 7 våren

18 Känner du dig mobbad av någon eller några elever i din skola? Ja 2003 % av områdets svar Nej 2003 % av områdets svar Inget svar % av områdets svar Ja 2002 Nej 2002 Fråga 9 Område 1 5 8% 42 70% 13 22% 8% 79% Område % 59 72% 15 18% 6% 76% Område 3 8 8% 71 74% 17 18% 4% 88% Område 4 8 8% 76 80% 11 12% 6% 80% Område % 63 79% 7 9% 12% 81% Område 6 3 5% 56 89% 4 6% 11% 76% Område 7 2 4% 32 63% 17 33% 16% 73% Område 8 4 6% 58 91% 2 3% 8% 92% Område % 80% Totalt 48 8% % 86 15% % av alla svar 8% 77% 15% 9% 80% Vanligast är att elever utsätts för verbal mobbing, men en del blir även utsatta för utfrysning och får sina saker förstörda. Sju elever uppgav att de utsätts för knuffar, slag eller sparkar. Av undersökningen framgår att mobbing förekommer framförallt på raster, men många upplever också att de blir mobbade på lektionstid. Det är värt att notera att många elever tror att någon eller några klasskamrater är mobbade, men endast ett fåtal har berättat om detta för någon vuxen på skolan. Drygt hälften av de, som själva känner sig mobbade, har dock berättat för någon förälder om mobbingen. För fullständig resultatredovisning av enkätundersökningen i år 7, se hassleholm.se. Förutom den gemensamma enkäten för alla kommunens elever i år 7 har personalen i olika områden och enheter genomfört egna enkäter i andra elevgrupper. Resultaten av dessa enkäter är samstämmiga och uppvisar en liknande bild som den gemensamma enkäten. I ett av områdena visar exempelvis Arbetslivsinstitutets enkät att elever upplever en hög grad av trygghet i sin skola (värde 5 på en 6- gradig skala). Av en enkätundersökning bland gymnasieelever i årskurs 3 respektive studerande vid Vuxenutbildningen framgår det att flertalet elever känner sig lugna och trygga i skolan och att de upplever att mobbing, våld och rasism inte är något problem på skolan. Årets resultat överensstämmer med föregående fyra års resultat. För fullständig resultatredovisning, se UC:s elever svarade i en annan enkätundersökning, att personalen ser och ingriper snabbare om någon beter sig illa jämfört med vad som skedde på grundskolan. Även majoriteten av lärarna vid Hässleholms gymnasieskolor upplever att trakasserier och mobbing bland elever och personal motverkas på skolan. Årets resultat överensstämmer med föregående två års utfall. I områdenas och gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar redovisas många aktiviter och åtgärder, som har genomförts under Vad som anges här ska endast ses som exempel och liknande insatser kan ha gjorts på övriga enheter. 18

19 De båda F-5-skolorna har infört kamratstödjare i område 1 (Sösdala). På en F-5-skola har utvecklats olika former av kompissamtal, rollspel samt sociala övningar och aktiviteter i smågrupper under året. På en annan F-5-skola har kontinuerliga etiska samtal förts enskilt och i grupp och kill- och tjejsnack har startats i år 5. På ett av områdets fritidshem har införts pojk- och flickgrupper en eftermiddag i veckan. Eftersom de elever, som börjar i år 6 kommer från olika skolor, inleddes läsåret med ett övernattningsläger, för att de skulle lära känna varandra och stärka gemenskapen och därigenom få trygghet i den nya gruppen. På ett daghem har Veckans kompis införts. I område 2 (Läreda) har antimobbingrådet på F-9-skolan anordnat en temadag under rubriken Vänskapens dag på vårterminen En gemensam utbildningsdag har hållits om mobbing för alla elever i områdets antimobbinggrupper och för all personal under höstterminen. På F-9-skolan har KRAM-gruppens medlemmar upprättat en ny arbets- och tidsplan för hur antimobbingarbetet ska fortskrida. Samtal om etik och moral har förts i såväl klassråd som på elevrådsmöten och i tjej- och killgrupper. KRAM-teamet på F-6-skolan uppmärksammar och rapporterar till föräldrar när elever använder kränkande uttryck mot kamrater och personal. Utifrån en policy i ordningsoch gränssättningsfrågor ges stöd och hjälp till föräldrar. En föräldrautbildning har påbörjats i frågor som rör skola och fritid, uppfostran och gränssättning. Områdets förskolor arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt, ARV, vilket innebär att arbetet präglas av de tre nyckelbegreppen ansvar, respekt och vårdat språk. Alla klasser har kamratstödjare eller skolänglar och kill- och tjejgrupper i område 3 (Väster). Utbildning av skolänglar har fortsatt under året och den utsträcktes till att omfatta en hel klass där det fanns kamratproblem. Elever får nu lektioner, som leds av skolkurator, skolsköterska och fritidspedagog, i ämnet Livsviktigt. Under hösten har projektet SESAM startats i samarbete med Brottsförebyggande Rådet för att bland annat motverka rasism och främlingsfientlighet. Alla handlingsplaner, som rör värdegrundsfrågor, har reviderats under hösten Föräldrautbildning i samarbete med bildningsförbund har genomförts och föräldrar har blivit inbjudna till två föreläsningar om droger respektive språkbruk. Ett omfattande drogprojekt, som genomfördes under hösten 2002, har följts upp under våren I område 4 har sex nyckelord tagits fram i områdets utvecklingsplan inför läsåret 2003/04; två av dessa är hänsyn och förståelse. Utifrån dessa nyckelord genomförs en rad konkreta åtgärder. Exempelvis har den nystartade elevgruppen Polarna till syfte att öka måluppfyllelsen då det gäller elevers trygghet. Två elever per klass i år 6-9 ges en utbildning i hur mobbing förebyggs. Polarna samarbetar med områdets antimobbinggrupp. I område 5 har värdegrundsarbetet bland annat präglats av arbete med att ta fram gemensamma handlingsdokument som stöd i arbetet. Exempelvis har ett förväntansdokument tagits fram och distribuerats till hemmen. Elever och personal har utbildats i antimobbingarbete genom organisationen Friends. I område 6 (Vinslöv) har alla förskolor och skolor formulerat egna konkreta mål för hur arbetet mot mobbing ska bedrivas för att kunna uppnå nationella och kommunala mål. På alla skolor har utsetts minst två medarbetare och två elever från varje klass från och med år 3, vilka har ett särskilt ansvar i antimobbingarbetet. De vuxna antimobbingombuden träffas under ledning av kuratorn för att dels dra upp riktlinjer för det förebyggande arbetet och dels stödja varandra i förekommande mobbingsituationer. 19

20 Under hösten har anordnats en antimobbingdag med föreläsningar för kamratstödjare, medarbetare och föräldrar. Frågor som rör kartläggning av läget i en klass, hur mobbing upptäcks och vilka åtgärder som bör vidtas vid mobbing togs upp. Personalen arbetar med utvärderingar i klasser, kartläggning, gruppövningar och så vidare enligt Lion Quests modell. I år 7 arbetar elevvårdsteamet tillsammans med pedagoger med gruppövningar för att stärka elevers självkänsla och ge dem handlingsberedskap i etiska frågor. I år 8 och 9 följs detta arbete upp med ett begränsat antal gruppövningar. På samtliga enheter i område 7 (Hästveda) finns grupper, som arbetar med att förebygga mobbning och våld. I samtliga grupper är elevrepresentanter delaktiga. Ett projekt har påbörjats för att öka tryggheten och utveckla en gemensam värdegrund i område 8 (T4). På föräldramöten har normer och värderingar diskuterats för att öka föräldrars delaktighet. I område 9 (Centrum/Öster) har den handlingsplan, som avser mobbing, reviderats under året. På en av områdets F-6-skolor har man arbetat med temat vänskap och en fadderverksamhet har startats upp där elever i år 4, 5 och 6 är faddrar för elever i förskoleklasserna. År 4-6 har haft en temavecka om FN och barnkonventionen. Boken Livsviktigt har använts som ett led i att stärka samhällets etiska och moraliska regler. På en annan F-6-skola har aktivitetsdagar anordnats, där äldre elever har fått ta hand om yngre barn och särskoleelever i åldersblandade grupper i samband med att man har utövat orientering, fotboll och vandrat på Skåneleden. Som en del av dialogprojektet har Silviaskolan fokuserat på frågor som rör de vuxnas bemötande av varandra samt gentemot elever och föräldrar. I Musik & Kulturskolan har värdegrundsövningar genomförts i olika dramaprojekt som bedrivs på grundskolor. Ett dramaprojekt har fokuserat på problematiken i samband med mobbing. På HTS har anordnats en temadag mot nazism och rasism och en temadag i sex och samlevnad. På Linnéskolan har elever haft temadagar kring olika värdegrundsfrågor. All personal har genomgått en utbildning för att få ökad handlingsberedskap i hot- och våldssituationer. Fortbildning har även genomförts för vissa lärargrupper kring en metodik, som innebär att elever måste ta ställning i olika värdegrundsfrågor. En överlevande från ett koncentrationsläger har föreläst för elever i årskurs 2. På Norrängsskolan har en grupp dels arbetat med revidering av planen för arbetet mot mobbing och dels kompletterat innehållet i planen för hur arbetet mot våld, rasism, sexuella trakasserier och olämpligt språkbruk ska bedrivas. På Ungdomscentrum tillämpas ART, som står för Aggression Replacement Training. Det är en framgångsrik och väldokumenterad metod, som tränar upp beteenden hos framför allt aggressiva och asociala barn och ungdomar. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moraliskt resonerande är tre hörnstenar. Genom ART får individen möjlighet att på ett aktivt och engagerande sätt öva alternativa beteenden och konfliktlösningar. Om dessa i sin tur belönas, ersätter de i många 20

21 fall aggressiva beteendemönster. Under läsåret 2002/03 hade 20 elever ART-träning. En utvärdering visar att 90 % av dem upplevde ART som bra eller mycket bra. 79 % ansåg att de hade haft nytta av ART-träningen i olika sammanhang. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara god. Även om måluppfyllelsen bedöms vara god, måste arbetet med att förhindra alla former av våld, hot och trakasserier i förskola och skola alltid fortsätta. Varken barn, ungdomar eller medarbetare får utsättas för kränkande behandling i förskola eller skola. I områdenas och gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar redovisas omfattande insatser för att förebygga mobbing och andra former av kränkande behandling. Det pågår ett ständigt arbete med värdegrundsfrågor inom barnomsorg och skola. Även föräldrar engageras i arbetet. Skolsköterskor, kuratorer och socialsekreterare deltar tillsammans med övrig personal både i förebyggande arbete och i elevvårdsarbete. En enkätundersökning om förekomsten av mobbing bland alla kommunens elever i år 7 har genomförts 2002 och Sammanfattningsvis kan noteras att det är något färre antal elever, som upplever att de utsätts för mobbing, medan resultatet i övrigt överensstämmer till stor del med föregående års kartläggning. Det bör dock observeras att 48 elever uppgav att de känner sig mobbade, varav 7 svarade att de utsätts för fysiskt våld. Andra enkätundersökningar i grundskolor och gymnasieskolor visade att elever upplever trivsel och trygghet i skolan. Förslag till åtgärder Det förebyggande arbetet inom förskola och skola när det gäller värdegrundsfrågor måste fortsätta liksom arbetet med att finna goda åtgärdsmodeller då kränkande särbehandling uppstår. I områdenas och gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar redovisas många olika åtgärder för Här nedan redovisas exempel på utvecklingsarbete. I område 1 (Sösdala) kommer arbetsplanen mot kränkande särbehandling att revideras för att dels kunna vidta tydliga och snabba åtgärder och dels få mer tid till reflektion och diskussion kring värdegrundsfrågor. På en av områdets F-5-skolor planeras etiska gruppsamtal i alla klasser. På ett fritidshem kommer arbetet med att skapa en homogen grupp att utgå utifrån boken Gruppen som grogrund. På en förskola kommer föräldrar från andra kulturer att bjudas in, medan en annan förskola kommer att satsa på den fria leken och på en tredje förskola kommer samarbetet med förskoleklasserna att utökas och arbetet med portfolio att påbörjas. 21

22 Fler temadagar i likhet med Vänskapens dag planeras i område 2 (Läreda) under I en F- 5-skola kommer den nya arbetsplanen att utvärderas med syfte att förändra och utveckla arbetet kring normer och värderingar. På en annan F-6-skola kommer arbetet med att lära sig mer om olika kulturer att fortsätta och studiebesök på mångkulturella skolor att genomföras för att få nya impulser att ytterligare utveckla det egna arbetet. På en tredje skola kommer kamratstödjarsystemet att införas fullt ut och en föräldrautbildning att genomföras. Även inom områdets förskolor pågår ett arbete med att lära sig andra kulturers seder och bruk, för att öka förståelsen för alla människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Arbetslag i området kommer under nästa år att formulera egna mål för arbetet med normer och värderingar. Elevvårdsteamen i område 3 (Väster) kommer att genomgå ytterligare kompetensutveckling i bland annat lösningsfokuserad pedagogik och samtalsmetodik. Skolängelutbildning genomförs för elever i år 7. Inför 2004 kommer arbetet med att utveckla ett nära samarbete med föräldrar i form av omfattande information, referensgrupper, föreläsningar och kompetensutveckling att fortsätta. I område 4 (Tyringe) kommer resultaten av genomförda enkäter som rör värdegrundsfrågor att diskuteras vid pedagogiska caféer. Varje enhet och klass får i uppdrag att utifrån diskussionerna vidta lämpliga utvecklingsåtgärder. Insatser kommer bland annat att göras i de olika enheterna då det gäller att utöka samverkan mellan pedagoger inom skolbarnsomsorg och skola i syfte att öka barnens trivsel. I område 5 (Bjärnum) planeras en utveckling av värdegrundsarbetet utifrån gemensamma handlingsdokument som har arbetats fram. Fokus kommer exemeplvis att ligga på kontakter skola hem, konflikthantering, ökad samsyn då det gäller vuxnas agerande, kompisstödjare samt barns och ungdomars språkbruk. Under det kommande året fortsätter område 6:s (Vinslöv) arbete med att utveckla förebyggande arbetsformer mot mobbing genom att bland annat iaktta och utvärdera hur kamratstödjarna fungerar. Fokusering kommer att ske både på frågor, som rör hur kamratstödjarnas kompetens och status kan höjas, och på hur arbetet kan utvecklas så att det inte blir ett projekt av engångskaraktär utan ett bestående arbetssätt i området. I område 7 (Hästveda) kommer stödet till de grupper som arbetar förebyggande att utvecklas. Teman kring människovärde och miljö kommer att lyftas fram och aktiviteter för att motverka ett negativt språkbruk kommer att prioriteras. Fler projekt och arbetsmetoder för att både öka trivsel och trygghet och skapa en gemensam värdegrund kommer att utvecklas i område 8 (T4). Insatser krävs för att hantera den negativa utvecklingen av språkbruk och förhållningssätt mellan elever. Mobbingplanen på T4-skolan behöver bearbetas för att bättre svara upp mot arbetet med att se och upptäcka eventuell mobbing. Åtgärder kommer att vidtas för att förbättra kommunikationen med föräldrar i område 9 (Centrum/ Öster), för att de ska få ökad kännedom om vad som händer på skolan och därigenom involveras mer i skolarbetet. Fritidshemmen kommer att fortsätta att utveckla sitt arbete med att stärka och utveckla elevernas sociala kompetens. 22

23 I Silviaskolan kommer arbetet kring värdegrundsfrågor att fortsätta på motsvarande sätt som hittills för att elever ska känna trygghet i sin vardag och deras föräldrar tillit även i detta avseende till den lärandemiljö, där deras barn vistas. I Hässleholms gymnasieskolor kommer arbetet kring värdegrundsfrågor att fortsätta för att förhindra alla former av våld, hot och trakasserier. Arbetet med ART kommer att fortsätta på Ungdomscentrum. 4.2 Ansvar och inflytande Mål 8) Resultat I områdenas och gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar redovisas ett omfattande arbete med att öka barns och elevers inflytande i förskola och skola. Barn och ungdomar får ett ökat inflytande över sitt eget lärande genom individuella utvecklingsplaner och portfolio. Alltfler elever arbetar med individuella planerings- och arbetsscheman. Utvecklingssamtalen har en central betydelse för att öka barns och ungdomars inflytande över och ansvarstagande för sitt skolarbete. Enligt kvalitetsredovisningarna får elever möjlighet att påverka skolarbete och skolmiljö via klassråd, elevråd och andra former av grupper som till exempel spårråd, miljöråd, matsalsråd och trivselråd. På många skolor får elevrådets medlemmar genomgå en utbildning i elevdemokratiskt arbete. Barn och elever får inflytande även via övergripande projekt, som till exempel vid förberedelser och genomförande av temadagar. Det framgår tydligt i grundskolornas kvalitetsredovisningar att elevstödjare har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot mobbing och andra former av kränkande särbehandling. Det ges många exempel på hur äldre elever får ta ansvar för yngre skolkamrater. I förskolan och bland yngre grundskoleelever är så kallade samlingar och kompissamtal viktiga forum för barnens möjlighet att få inflytande över och känna delaktighet i verksamheten. På fritidshemmen får barnen vara med och påverka vilka aktiviteter som ska anordnas. Även föräldrar har möjlighet att komma med förslag. Grundskolorna redovisar i sina kvalitetsredovisningar att exempelvis genom ett ökat användande av olika former av individuella utvecklingsplaner, genom mer stöd och utbildning för elevråden och genom ökade möjligheter att påverka undervisningen i samband med exempelvis teman, så kallad x-tid har elevernas inflytande ökat. Enkätundersökningar visar på att åtgärderna gett visst resultat och att elever upplever att deras möjligheter att påverka sin undervisningssituation har ökat något men att mycket arbete återstår att göra. 8) Nationella mål anges exempelvis i SL 4:2 och 5:2; Lpfö98 kap 2.3; Lpo94 kap 2.3; Lpf94 kap 2.3; GrF 3:6 och GyF 4:3f. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 7. 23

24 Genom individuella studieplaner ökar gymnasieelevernas ansvar för och inflytande över sina studier. I den kursutformade gymnasieskolan finns stora möjligheter att välja kurser utifrån intresse. Det finns ett stort utbud av kurser, som erbjuds som Individuellt val och valbara kurser. Utvecklingssamtalen har en viktig betydelse för att öka ungdomars inflytande över och ansvarstagande för skolskolarbetet. Det pågår ett arbete med att utveckla innehållet i och utformningen av utvecklingssamtalen med gymnasieelever. Många gymnasieelever i årskurs 3 uppgav i en enkätundersökning, som genomfördes under hösten 2003, att de upplever brister i möjligheten att påverka vad som sker i skolan via klassråd och elevråd. Det var dock stora skillnader både mellan program och skolor. Det var en högre andel elever, som svarade att de har möjlighet att påverka och ta ansvar för planering och uppläggning av sina studier, medan andelen elever var lägre, som instämde i att de har möjlighet att påverka och ta ansvar för vilka arbetsformer och utvärderingsformer som används i olika kurser. Även här var det stora variationer både mellan olika program och skolor. För fullständig resultatredovisning, se http: //galax.hassleholm.se. Det framgår tydligt i områdenas och skolornas kvalitetsredovisningar att utveckling av elevinflytandet är ett prioriterat område. Vad som anges här nedan ska endast ses som exempel på olika aktiviteter och åtgärder som har genomförts i olika områden under 2003 och liknande insatser kan ha gjorts på övriga enheter. I område 1 (Sösdala) har orienterare i år 5 planerat och genomfört temat Skogsäventyret, där de lärde sina kamrater i år 3-5 att hantera karta och kompass. Temat avslutades med att barnen lade upp en orienteringsbana och svarade för olika uppgifter vid ett antal stationer utmed spåret. Matråd och filmråd har bildats bland de äldre grundskoleeleverna. Elevplanerade dagar har utökats på 6-9- skolan under året. Som exempel kan nämnas Kemins dag som genomfördes i en åttonde klass och i spår 3 har år 6 och 7 varit delaktiga i uppläggning, innehåll, redovisningsform och målsättning för det egna arbetet. I spår 2 har införts schemalagda, ämnesövergripande temaarbeten i samtliga årskurser. I område 2 (Läreda) har elevrådet på 7-9-skolan haft flera utbildningstillfällen under året, där diskussioner har förts kring arbetsformer och vilka frågor som det känns angeläget att arbeta med. Elevrådet har bland annat diskuterat hur de nya allrummen ska möbleras. I område 3 (Väster) har lärare stöttat elevråden med hjälp i sammanträdesteknik och strukturering av deras arbete och skyddsombud har utbildat elevskyddsombud. Kamratstödjare har en stor betydelse för det förebyggande elevvårdsarbetet på skolorna. Arbetet med att utarbeta en mall för vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att någon ska kunna utses som kamratstödjare har pågått under året. Kamratstödjare har framfört många viktiga synpunkter på hur vuxna ska agera för att elever ska känna sig trygga i skolmiljön. Kamratstödjarna har erhållit 1200 kronor i bidrag från kommunens samfond. Inflytande och ansvar är två av nyckelorden i område 4:s (Tyringe) utvecklingsplan. Under året har arbetet framförallt inriktats mot att utveckla former för utvecklingssamtal. För att samtalen ska bli de värdefulla individuella utvecklingsinstrument som avses är elevens ansvar och inflytande i detta sammanhang av stor vikt. 24