Kvalitetsredovisning 2004

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2004 Barn- och utbildningsnämnden GALAX Balanserat styrkort för Barn- och utbildningsförvaltningen HÄSSLEHOLMS KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Nationella mål Kommunala mål Metod Struktur Balanserat styrkort Underlag för Kvalitetsredovisning för Barn- och utbildningsnämnden Årsplan för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsförvaltningen BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Barn- och utbildningsförvaltningens organisation Barnomsorg, skolbarnsomsorg och grundskola Årets verksamhet Gemensam verksamhet Förskoleverksamhet Grundskola och förskoleklass Obligatorisk särskola Musik & Kulturskolan EKONOMI FÖRSKOLEVERKSAMHET BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Ansvar och inflytande Enkätundersökning bland föräldrar till förskolebarn födda VERKSAMHET Utveckling av lärande Samverkan och information Materiella resurser ENSKILD VERKSAMHET INOM FÖRSKOLAN SKOLBARNSOMSORG BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Ansvar och inflytande VERKSAMHET Kunskaper Samverkan och information Materiella resurser GRUNDSKOLA BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Ansvar och inflytande Enkätundersökning bland elever och föräldrar VERKSAMHET Kunskap Ordkedje-, menings- och teckenkedjetest Nationella prov i år 5 läsåret 2003/ Nationella prov i år 9 läsåret 2003/

3 Enkätundersökning bland elever och föräldrar hösten Utbildningsresultat Samverkan och information Materiella resurser SÄRSKOLA BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Ansvar och inflytande VERKSAMHET Kunskaper Samverkan och information Materiella resurser MUSIK & KULTURSKOLAN BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Ansvar och inflytande VERKSAMHET Kunskaper Samverkan och information Materiella resurser BARN OCH ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD - UTVÄRDERING MEDARBETARE Barn- och utbildningsförvaltningens medarbetare Sjukfrånvaro Kompetensutveckling Enkätundersökning bland pedagogisk personal och övrig personal UTVECKLING Försöksverksamhet med undervisning utan timplan IT i skolan/möjligheternas Centrum Utvecklingsinsatser inom barnomsorg, skolbarnomsorg och skola BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hässleholms gymnasieskolor Organisation Gymnasieprogram Elever Personal Årets versksamhet Organisation Undervisning/verksamhetsutveckling Lokaler och utrustning EKONOMI ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Enkätundersökning bland elever vid Hässleholms gymnasieskolor

4 15. VERKSAMHET Kunskaper Förstahandsval och betyg vid intagning till gymnasieskolan Avhopp från gymnsieskolans nationella program Genomströmning på de nationella programmen Slutbetyg Utökat program Reducerat program Samlat betygsdokument Grundläggande behörighet för studier vid universitet och högskola Betygsfördelning åk Utbildningsresultat Utbildningsresultat för elever folkförda i Hässleholms kommun Elever i behov av särskilt stöd Ordkedje- och meningskedjetest i årskurs Stödverksamhet vid HTS Stödverksamhet vid Jacobsskolan Stödverksamhet vid Linnéskolan Stödåtgärder vid HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan Individuellt program (Ungdomscentrum) Integrerad IV-plats på nationellt program Norrängsskolan MEDARBETARE Särskilt statsbidarg för personalförstärkning Pedagogiskt utbildad personal Enkätundersökning bland lärare vid Hässleholms gymnasieskolor Enkätundersökning bland övrig personal vid Hässleholms gymnasieskolor UTVECKLING FRISTÅENDE GYMNASIESKOLA BILAGOR Bilaga 1: Enkätundersökning bland föräldrar till förskolebarn födda 1999 Bilaga 2: Enkätundersökning bland elever i år 5 Bilaga 3: Enkätundersökning bland elever i år 8 Bilaga 4: Enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 2 Bilaga 5: Enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 5 Bilaga 6: Enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 8 Bilaga 7: Enkätundersökning bland medarbetare - pedagogisk personal i Område 1-9 Bilaga 8: Enkätundersökning bland medarbetare - övrig personal i Område 1-9 Bilaga 9: Enkätundersökning bland elever vid Hässleholms gymnasieskolor (gymnsieprogram) Bilaga 10: Enkätundersökning bland elever vid Hässleholms gymnasieskolor (symnasieskolor) Bilaga 11: Enkätundersökning bland lärare vid Hässleholms gymnasieskolor Bilaga 12: Enkätundersökning bland övrig personal vid Hässleholms gymnasieskolor 4

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Alla kommuner ska upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. De ska bygga på skolornas kvalitetsredovisningar och innehålla en bedömning av i vilken mån som de nationella målen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta om målen inte har uppnåtts. 1) Nationella mål Skolans verksamhet ska styras enligt Skollagen och läroplanernas bestämmelser. Läroplan för förskolan (Lpfö 98) gäller för förskolan, medan den är vägledande för familjedaghem. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) omfattar förskoleklasser, grundskola och fritidshem. Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) gäller för gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning Kommunala mål I alla kommuner ska det finnas en skolplan, där det framgår vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen för skolan 2). Kommunfullmäktige antog en ny skolplan för Hässleholms kommun i maj ). Den beskriver hur olika verksamheter och skolformer ska utvecklas ur ett lokalt perspektiv. Kommunfullmäktige beslutade i december 2003 om övergripande mål för all kommunal verksamhet i Hässleholms kommun för Metod Innehållet i Kvalitetsredovisning 2004 för Hässleholms kommun bygger i första hand på de kvalitetsredovisningar som kommunens områden för förskoleverksamhet och grundskola, särskola, Silviaskolan, Musik & Kulturskolan och gymnasieskolor har upprättat för Barn- och utbildningsförvaltningen lämnade riktlinjer för hur kvalitetsredovisningarna skulle utformas, där det bland annat angavs vilka områden som skulle redovisas. Barn- och utbildningsnämnden lyfter årligen fram några utvärderingsområden utifrån skolplanens mål. I årets kvalitetsredovisning ingår som ett avsnitt redovisning av skolornas arbete med åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och lokala resursteam/elevvårdsteam. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsmål har utvärderats med hjälp av webbaserade enkäter, som har besvarats av elever, föräldrar, lärare och övrig personal. Avsnittet om mobbing är hämtat från Barn- och utbildningsförvaltningens kartläggning av förekomsten av mobbing bland elever i år 7 våren Avsnittet om försöksverksamheten med undervisning utan timplan baseras på kommunens deltagande skolors rapporter till Timplanedelegationen. Kapitlet om utrustning bygger även på en kartläggning avseende datorer och datoranvändning inom Barn- och utbildningsförvaltningen, som har genomförts under året. 1) Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet SFS 1997:702, Förordning SFS 2001:649, Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1999:1) 2) SL 2 kap 8 3) Hässleholms kommun, Skolplan, se under Barnomsorg och skola 5

6 1.3 Struktur I kvalitetsredovisningen redovisas Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter utifrån följande struktur: Mål hänvisningar görs till nationella och kommunala mål Resultat verksamhetens resultat redovisas generellt Måluppfyllelse måluppfyllelse bygger på rektorernas bedömningar av i vilken utsträckning som målen har nåtts och redovisas utifrån följande fyra bedömningsnivåer - mycket god, god, relativt god och målen är inte uppfyllda. Åtgärder för utveckling förslag anges på vad som behöver vidareutvecklas och/eller följas upp 1.4 Balanserat styrkort De båda amerikanerna Robert Kaplan och David Norton utvecklade i början av 1990-talet en styrmodell, som de kallade för Balanced Scorecard. På svenska kallas modellen för Balanserat styrkort. Syftet med att utveckla ett Balanserat styrkort är att styra en verksamhet utifrån ett antal perspektiv. I den ursprungliga modellen ingick fyra perspektiv, men en organisation väljer själv vilka som anses vara relevanta för den egna verksamheten. Alla perspektiv är lika viktiga för en organisation. Inom varje perspektiv tas ett antal styrtal fram för att mäta och följa upp organisationens resultat utifrån dess vision, strategier och mål. Perspektiven belyser tre olika tidshorisonter - igår, idag och i morgon. 4) Barn- och utbildningsförvaltningen startade med hjälp av finansiellt stöd från Skolverket projektet Kvalitetsutveckling 2000 i Hässleholms kommun hösten Projektets syfte var att utveckla ett webbaserat utvärderings- och kvalitetsredovisningssystem för verksamheterna inom barnomsorg och skola. En annan samarbetspartner var Avdelningen för Kvalitetsteknik vid Linköpings Universitet. Två av deras studenter genomförde hösten 2000 ett examensarbete, vars syfte var att utifrån en processkartläggning ta fram och anpassa de grundläggande delarna i ett Balanserat styrkort till barnomsorg och grundskola i Hässleholms kommun. Författarna fick priset för 2001 års bästa uppsats avseende kommunal verksamhet vid Linköpings Universitet. Under utarbetade Barn- och utbildningsförvaltningen ett Balanserat styrkort för all verksamhet inom barnomsorg och skola. Styrkortet, som har fått namnet Galax, återfinns under Barnomsorg och skola på Hässleholms kommuns hemsida Galax kan också nås direkt på galax.hassleholm.se. 4) Kaplan, R & Norton, D, 1999, The Balanced Scorecard, ISL Förlag Olve, N-G, Roy, J och Wetter, M, 1999, Balanced scorecard i svensk praktik, Liber Ekonomi Hallgårde, U & Johansson, A, 1999, Att införa balanced scorecard, Studentlitteratur 6

7 1.5 Underlag för Kvalitetsredovisning för Barn- och utbildningsnämnden 2004 Lokala kvalitetsredovisningar Enkätundersökningar - Kvalitetsenkäter till elever, föräldrar och medarbetare - Mobbingenkät i år 7 Kvalitetsredovisning 2004 Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder för utveckling Utvärdering/Inventering - Utvärdering av barn och elever i behov av särskilt stöd - Inventering av datorer i förskola och grundskola Statistiskt underlag - Ekonomiredovisningssystem - Personalredovisningssystem - Skolverket - Statistiska Centralbyrån 1.6 Årsplan för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanställning av lokala kvalitetsredovisningar Genomförande av enkätundersökningar Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning (BUN och rektorer) Utvärdering av priorterade områden Okt Sep Nov Aug BUN = Barn- och utbildningsnämnden Dec Jul Årsredovisning Jan Jun Feb Maj Mar Apr Anvisningar för lokala kvalitetsredovisningar Uppföljning av BUN:s verksamhetsplan samt fastställande av ny plan Sammanställning av kommunal kvalitetsredovisning Behandling av kommunal kvalitetsredovisning i BUN 1 maj - Inrapportering av kommunal kvalitetsredovisning till Skolverket Mobbingenkät (år 7) 7

8 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1 Barn- och utbildningsförvaltningens organisation Barn- och utbildningsnämnden och Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för förskoleverksamhet för barn mellan 1 och 5 år, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg för barn i åldern 6-12 år. Dessutom ingår ansvaret för de frivilliga skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola och Musik & Kulturskola. Barn- och utbildningsförvaltningens organisation i Hässleholms kommun ser ut på följande sätt: Barn- och utbildningsnämnd Förvaltningschef Bitr Förvaltningschef Gymnasiechef Controller Utvecklingsledare Personalsamordnare HTS Jacobsskolan Linnéskolan Norrängsskolan Ungdomscentrum Område 1-9 Silivaskolan Musik & Kulturskolan Administration ekonomi, IT, kansli, kost, pedagogiskt stöd, personal och skolskjuts 2.2 Barnomsorg, skolbarnsomsorg och grundskola Verksamhetsansvaret för barnomsorg, skolbarnsomsorg och grundskola är fördelat på nio områden. Områdesindelning Område 1 - Sösdala Område 2 - Läreda Område 3 - Väster Område 4 - Tyringe Område 5 - Bjärnum Område 6 - Vinslöv Område 7 - Hästveda Område 8 - T4 Område 9 - Centrum/Öster Hässleholms kommun har cirka invånare, varav cirka bor i centralorten. Den är till ytan Skånes största kommun. 8

9 ANTAL INSKRIVNA BARN I GENOMSNITT Förskola Kommunal regi Enskild regi Summa Fritidshem Kommunal regi Enskild regi Summa Familjedaghem Kommunal regi 1-5 år Kommunal regi 6-12 år Summa Källa: Hässleholms årsredovisning 2004 Område 8 har även ansvar för den obligatoriska särskolan och två skoldaghem. Särskolan i kommunen innefattar lokalintegrerade särskoleklasser, särskolegrupper, samverkansgrupper och individintegrerade elever. Dessutom finns verksamheter för barn med autism. I lokalintegrerade särskoleklasser tillhör eleverna särskolan och har sin undervisning till största delen förlagd till en särskoleklass. Samverkan med grundskolan sker i varierande grad utifrån elevernas förutsättningar. Lokalintegrerade särskoleklasser finns på tre grundskolor. Elever i särskolegruppen tillhör särskolan men har en del av sin undervisning i en grundskoleklass. I en av grundskolorna finns en särskolegrupp. Samverkansgrupper består av elever, som tillhör särskolan, och elever som tillhör grundskolan. Alla elever i gruppen tillhör en grundskoleklass där de har en viss del av sin undervisning. Samverkansgrupper finns på åtta grundskolor. Individintegrerade elever tillhör särskolan men har hela sin undervisning och placering förlagd till en grundskoleklass. Grundskoleklassens personal får handledning av särskolans pedagogiska handledare. Individintegrerade elever finns på två grundskolor. Silviaskolan är en regional grundskola år 1-9 för barn och ungdomar med hörselnedsättning. Under året fanns 55 elever från 31 kommuner i Skåne, Blekinge och Småland. I verksamheten ingår även ambulerande hörsellärare som arbetar i elva kommuner, en specialistgrupp inom tal och språk för Barnoch utbildningsnämndens övriga verksamheter, samt språkförskolan Kotten. Samverkan bedrivs med föräldrar, hemkommuner, andra regionala hörselskolor, Specialpedagogiska institutet samt andra experter och organisationer inom området. Samarbetet med Västerskolan är också ett viktigt inslag. Efterfrågan på platser har under året varit stor. 9

10 ANTAL ELEVER Förskoleklass Grundskola År År Summa Silviaskolan Obligatorisk särskola Grundsärskola Träningssärskola Summa Musik & Kulturskolan Källa: Hässleholms årsredovisning 2004 I Hässleholms kommun hade 304 årsarbetare anställning (exklusive arbetsledare och måltids- och städpersonal) på förskolor och 41 årsarbetare på familjdaghem hösten Det kan jämföras med 312 årsarbetare på förskolor och 48 på familjedaghem hösten Verksamhet Förskoleverksamhet Personal exkl arbetsledare, kök och städ Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Område 7 Område 8 Område 9 Summa Förskola Familjedaghem Hösten 2004 hade 699 årsarbetare anställning som pedagogisk personal i förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem i Hässleholms kommun. Motsvarande antal uppgick till 674 årsarbetare hösten Verksamhet Barnomsorg, grundskola och särskola Pedagogisk Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Område 7 Område 8 Särskola Område 9 personal Modersmål Silvia Summa Förskoleklass Grundskolan Särskola * * Fritidshem Summa personer hade anställning som ledare inom barnomsorg, grundskola och särskola hösten 2004, vilket kan jämföras med 32 personer hösten Verksamhet Barnomsorg, grundskola och särskola Ledare Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Område 7 Område 8 + Särskola Område 9 Silvia Summa Antal

11 2.3 Årets verksamhet Gemensam verksamhet Ombyggnaden av Läredaskolan avslutades på våren och en återinvigning ägde rum i maj. På hösten kom nästa stora ombyggnadsprojekt igång på Tyringe skola, vilket beräknas vara klart Utomhusmiljön på flera förskolor och fritidshem har förbättrats, men på en del ställen finns brister i bland annat underhåll. Framtida lokalanvändning utgjorde ett stort diskussionsämne under hösten sedan en utredning från Barn- och utbildningsförvaltningen föreslagit nedläggning av flera skolor samt en omflyttning i centrum som skulle beröra flera verksamheter. Samverkan mellan förskola, förskoleklass och grundskola är omfattande och utvecklas alltmer. Att på ett lekfullt sätt tidigt stödja barnens språk- och läsutveckling är en gemensam ambition. Samverkan har utvecklats mellan grundskola och gymnasieskola på olika plan. Ett exempel var ett projekt som ger elever möjlighet att läsa en gymnasiekurs i matematik under sin tid i grundskolan. Andra exempel är åtgärder som syftar till att underlätta elevers val och övergång till gymnasieskolan. Genomförda enkäter visade på att föräldrar i allmänhet var mycket nöjda med den samverkan och delaktighet de har med skolan och dess verksamhet. Nätverket Brobyggarna är ett exempel på samverkan med andra myndigheter och organisationer, här med barnavårdscentralen. Andra samarbetspartners var till exempel Ungdomsmottagningen och Svenska kyrkan. En omfattande samverkan mellan Barn- och utbildningsförvaltningens och Socialförvaltningens verksamhet har förekommit på olika plan. Många skolor har under året varit engagerade i ett omfattande internationellt samarbete, till exempel inom ramen för EU-projekt. För gymnasieskolans del har samverkansavtal tecknats under året med tre andra kommuner och ett gymnasieförbund. Inom Skåne Nordost har samarbetet resulterat i ett förslag till gymnasiesamverkansavtal för samtliga kommuner. Migrationsverkets flyktingförläggning i Finja upphörde i juli, vilket medförde att Asylskolans verksamhet lades ner. En ny ledningsorganisation har genomförts. Den nya ledningsstrukturen består numera av endast två nivåer - rektor och biträdande rektor. Tidigare fanns även en tredje nivå, studierektor, som nu slopats. På grund av ett minskande elevantal fanns under 2004 inga stora rekryteringsbehov. Rekryteringen av behörig pedagogisk personal har varit tillfredsställande. Vissa svårigheter fanns emellertid i kommunens ytterområden. Endast ett fåtal lärare saknar pedagogisk utbildning. Barn- och utbildningsnämndens friskvårdssatsningar inkluderade under 2004 bland annat utbildningsdagar, massage, tobaksslutar-grupper och hälsodiplomering. På samtliga rektorsområden pågick försök med motionsaktiviteter på arbetstid i form av exempelvis promenader och styrketräning. Hälsoringen genomförde en undersökning av cirka 400 anställda med huvudsyftet att kartlägga individuella riskfaktorer. Under 2004 tillfördes Barn- och utbildningsnämnden totalt tkr till personalförstärkning i skola och fritidshem, vilket motsvarade ett 50-tal tjänster. Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder i barnomsorgen (cirka 2,3 mkr) har använts till personalförstärkningar, vilket gjort det möjligt att öka tiden för gemensam planering. Statsbidraget för maxtaxa uppgick till tkr. 11

12 2.2.2 Förskoleverksamhet Förskoleverksamhet tillhandahölls för barn i åldern 1-5 år i form av 43 förskolor och familjedaghem hos ett fyrtiotal dagbarnvårdare. Inskrivningen i den kommunala förskolan ökade, medan antalet barn i familjedaghem minskade något. Parallellt fattade Barn- och utbildningsnämnden beslut om fler platser i enskilda förskolor. Inskrivningen i december 2004 var totalt cirka 80 barn fler än i december Förskoleverksamhet startade på skolan i Västra Torup som en följd av att familjedaghemmet Barnens Hus avvecklades. Estetiska verksamheter som till exempel drama och bild har prioriterats i många förskolor. Utevistelser och hälsa och rörelse har betonats, liksom den fria leken. Arbetet med normer och värderingar har också fått stort utrymme. Språkträning, med till exempel teman kring sagor, har stått i fokus, inte minst där många olika etniska grupper är representerade. Stor vikt har lagts vid inskolning, där föräldrars delaktighet eftersträvats. Antal barn med särskilda behov ökade i förskolan. Det centrala resursteamet och områdenas egna specialister skapade ökade möjligheter att möta dessa behov. Skolbarnomsorg för barn i åldern 6-12 år bedrevs framför allt i form av fritidshem, som oftast är integrerade i skolan. Arbetet med normer, värderingar, inflytande och social kompetens var centralt i verksamheten, som i övrigt domineras av fria aktiviteter. En rad insatser gjordes för att stärka samverkan med föräldrar. Efterfrågan på platser har minskat under Det öppna fritidshemmet på Ljungdala avvecklades. Verksamheten på fritidshemmet Delfinen i Tyringe flyttades till Stenbocken Grundskola och förskoleklass Förskoleklassen utgör en egen skolform inom ramen för det obligatoriska skolväsendet. Verksamheten erbjuds kostnadsfritt, är frivillig och bedrivs i nära samarbete med grundskolan. Ett av målen i förskoleklassen är att tidigt och på ett lekfullt sätt fånga upp läsförmågan. Grundskolans huvuduppgift är att bedriva undervisning och skapa goda förutsättningar för lärande i enlighet med de mål som finns angivna i nationella och kommunala styrdokument. Detta medför att Barn- och utbildningsnämnden därutöver har ansvar för andra uppgifter, exempelvis skolskjutsar och skolmåltider. I grundskolans senare årskurser är årskullarna ännu under några år stora, medan det sker en avsevärd minskning av antalet elever i de lägre åldrarna. En rad lokala utvecklingsprojekt har genomförts på skolorna, inte minst inom det hälsofrämjande området. Ett övergripande hälsoprojekt har under året inletts där personalen inom skolhälsovård och bespisning samverkar kring barn med överviktsproblem. Vidare har en tredjedel av kommunens skolor deltagit i den nationella femåriga försöksverksamheten med utbildning utan timplan och inriktat sig på bland annat dokumentation och uppföljning av elevernas lärande. Sedan staten förlängt försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet med ytterligare fyra år har de lokala styrelserna för Läredaskolan samt Mala/Vankiva skolor valt att fortsätta sin verksamhet, efter det att Kommunstyrelsen beviljat detta. Ett pedagogiskt IT-centrum, det så kallade Möjligheternas Centrum (MC), startade som en fortsättning på den stora statliga satsningen på IT i skolan (ITiS), och har under året breddat sin verksamhet. MC bidrar med kompetensutveckling av personal, olika utvecklingsprojekt inom IT i skolan samt utvecklar ett för Barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt kommunikationsnät i First Class. 12

13 2.2.4 Obligatorisk särskola Särskoleundervisning för år 1-10 och för autistiska förskolebarn bedrevs på tio olika enheter i kommunen. Det totala elevantalet överskred under hösten 100. Det ökande antalet äldre elever ledde till start av en samverkansklass på T4-skolan. Under året skedde också en utökning av autismundervisningen. Ett EUprojekt har bedrivits kring handikapp Musik & Kulturskolan Musik & Kulturskolan undervisade elever från 9-19 år på 22 olika instrument samt i dans, drama, bild, serieteckning och animation. Totalt deltog vid årets slut cirka elever i verksamheten. Skolan blev av Svenska Musikrådet korad till Årets Musik- och kulturskola 2004 för att ha lyckats kombinera tradition och förnyelse och åstadkomma både bredd och spets i utbildningen. 13

14 3. EKONOMI Mål Kommunalt mål Det övergripande ekonomiska målet är att den nettobudget som Kommunfullmäktige fastställer för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska hållas. Tilldelade medel ska användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras för varje verksamhet. Se Barnoch utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2004 på Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisningen 2003 Utveckla arbetet kring månadsuppföljningar för att nå ännu säkrare prognoser. Genomföra en översyn av resursfördelningsmodellen avseende grundskolan inför Fortsätta arbetet med internkontroll och kostnadsanalyser i ytterligare verksamheter. Genomföra fördjupade utredningar om möjligheter till effektiviseringar i grundskolans struktur till följd av elevminskning och beslutade personalbesparingar. Ökad elevtillströmning och ökad konkurrens förutsätter att ekonomiskt utrymme skapas och att gymnasieskolorna arbetar offensivt genom att bland annat - fortsätta utveckling av attraktiva gymnasieprogram. - sträva efter att upprätta samverkansavtal med andra kommuner, för att därigenom öka interkommunala intäkter. - utöka antalet gymnasiesärskoleplatser, då det finns en stor efterfrågan från andra kommuner. - anpassa den egna organisationen genom överintag och reducering av tomma utbildningsplatser. - införa ändrade svarsrutiner, som innebär att elever aktivt måste tacka ja till en utbildningsplats för att underlätta anpassning av organisationen. Resultat Driftbokslutet för år 2004 visade ett samlat nettoöverskott på 908 tkr (0,1 % av Barn- och utbildningsnämndens nettobudget). Överskott redovisas framför allt i gymnasieskolan, men också i särskolan och de gemensamma verksamheterna. Däremot visar barnomsorg och grundskola underskott. För de nio områdenas sammantagna ansvar inom barnomsorg och grundskola blev underskottet gentemot budget drygt tkr års budget föregicks av avsevärda anpassningar, inte minst i form av personalminskningar. Beslut fattades om förstärkningar både på kostnads- och intäktssidan på cirka tkr. Den 1 juni fattade Kommunfullmäktige beslut om att dra in 0,7 % av Barn- och utbildningsnämndens budget, vilket innebar att ramen reducerades med tkr. Huvudsakligen åstadkoms detta genom personalminskningar och något lägre löneökningar. Trots dessa tuffa förutsättningar har alltså Barn- och utbildningsnämnden sammantaget hållit sig inom given budgetram. Personalkostnader utgjorde det helt dominerande kostnadsslaget. Andelen var 68,5 % under 2004, vilket var i nivå med föregående år. Antalet anställda var vid årets slut personer, vilket motsvarade årsarbetare. 14

15 Vad gäller investeringssidan blev utfallet ett överskott på 193 tkr bland annat till följd av att renoveringen av Tyringe skola försenades. Förvaltningens centrala ekonomigrupp har under året lagt mer tid på månatliga uppföljningar, vilket har resulterat i mindre fluktuationer i prognoserna. Resursfördelningsmodellen har diskuterats flitigt och vissa justeringar gjordes i samband med budgetarbetet. Arbetet på en mer genomgripande översyn inleddes i slutet av året. Centrala verksamheter Ett sammanlagt överskott på tkr uppkom till följd av att statsbidraget till personalförstärkning reserverats för att täcka underskottet i grundskolan samt att kostnader för årets löneöversyn blev lägre än beräknat. Barnomsorg Underskottet i barnomsorgen uppgick samlat till tkr. Knappt hälften av detta belastade budgeten för de enskilda förskolorna på grund av att fler platser beviljats och att 2003 års bidrag reglerats. Vidare ökade inskrivningen snabbare än väntat i slutet av året, vilket också ökade kostnaderna. Under hösten påbörjades en total kontroll av barnomsorgsavgifterna Nettokostnaden per inskrivet barn i förskolan ökade från kr år 2003 till kr år I fritidshem ökade nettokostnaden per barn med cirka 800 kr till kr. Kostnaden per barn i familjedaghem steg något till kr. I förskolan minskade personaltätheten mellan oktober 2003 och oktober 2004 från 5,2 till 5,4 barn per årsarbetare, i fritidshem från 16,4 till 17,8 barn per årsarbetare och i familjedaghem från 5,9 till 6,2 barn per årsarbetare. Minskningen av personaltätheten berodde på besparingarna som gjorde under året, vilka i stor utsträckningen träffade visstidsanställd personal i barnomsorgen. I förskolan ökade också inskrivningen genom att höstens femåringar var betydligt fler än föregående årskull. Antalet barn i kommunal förskola ökade med 63 barn från 2003 till 2004 års genomsnittliga inskrivning på barn. Den genomsnittliga inskrivningen i fritidshemmen var barn, jämfört med under 2003, en nedgång som förklaras av minskande barnkullar i åldern 6-12 år. Inskrivningen i familjedaghem sjönk ytterligare under 2004 till 190 förskolebarn och 78 skolbarn, totalt 268 barn. Efterfrågan på barnomsorg i familjedaghem har under några år minskat kraftigt till förmån för förskoleplatser. Grundskola Resultatet i grundskolan blev ett underskott på tkr, vilket huvudsakligen återfanns i fyra av rektorsområdena. Den främsta orsaken till detta är att anpassningen till minskande elevantal påbörjats för sent. Nedläggningen av Asylskolan ledde till ett överskridande på cirka 430 tkr. Elevantalet fortsatte under året att sjunka och var i oktober 5 791, inklusive Silviaskolans 55 elever. Parallellt växte andelen elever i år 6-9, vilket bidrog till stigande kostnader. Nettokostnaden per elev ökade jämfört med 2002 med 2,8 % till kr. Personaltätheten i grundskolan ökade med 0,1 till 8,9 lärare/100 elever mellan oktober 2003 och samma månad

16 En rad förslag till effektiviseringar av lokalanvändningen i grundskolan presenterades i förvaltningens utredning mot bakgrund av minskat elevantal. På Barn- och utbildningsnämndens uppdrag genomförde Komrev en granskning av resurser och kostnader i grundskolan. Rapporten föreslog bland annat en revision av resursfördelningsmodellen och att över- och underskott ska kunna följa med över budgetåren. Särskola Särskolans överskott på 872 tkr innehåller dels ett större överskott i den obligatoriska särskolan på tkr, där rationaliseringar minskat kostnaderna, och dels ett underskott i gymnasiesärskolan på 547 tkr. Nettokostnaden per elev ökade med 3,5 % till kr för den obligatoriska särskolans 100 elever och minskade till i gymnasiesärskolan, där elevantalet steg till 154 från 143 elever i snitt år Musik & Kulturskolan Resultatet slutade med ett underskott på 144 tkr, främst på grund ökade kostnader i samband med personalförändringar. Gymnasieskola Gymnasieskolan redovisade 2004 ett stort överskott på tkr, vilket framför allt berodde på större intäkter än budgeterat. Dessa kom huvudsakligen från elevavgifter från andra kommuner, vilket delvis var en effekt av ett utökat samarbete med kringliggande kommuner. Samverkansavtal slöts med bland annat Osby kommun och Älmhults kommun. På undervisningssidan skedde effektiviseringar som resulterade i lägre kostnader, till exempel samläsning, överintag och inställda kurser. Som en följd av dessa rationaliseringar i kombination med det växande elevantalet sjönk personaltätheten från 8,6 lärare per 100 elever i oktober 2003 till 8,2 i oktober Nettokostnaden per elev i de egna skolorna sjönk därför med cirka kr till kr. Beslut om att starta en ny utbildning, Internationella programmet, fattades under 2004 och planering påbörjades för den första intagningen hösten Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Bokslutet för år 2004 visade ett nettoöverskott på 908 tkr, vilket utgjorde 0,1 % av Barn- och utbildningsnämndens nettobudget. Mot bakgrund av de omfattande neddragningarna inför och under budgetåret har Barn- och utbildningsnämnden uppfyllt det övergripande ekonomiska målet på ett tillfredsställande sätt. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. På rektorsnivå kan emellertid i en del fall betydande avvikelser noteras, vilket gör att måluppfyllelsen i dessa delar varit mindre god. 16

17 Åtgärder för utveckling Genomföra en genomgripande översyn av resursfördelningsmodellen för barnomsorg och grundskola. Förstärka stödet till rektorers budgetarbete. Vidareutveckla arbetet med månadsuppföljningar i syfte att förbättra prognoser. Fortsätta arbetet med att anpassa grundskolans organisation till ett minskat elevantal. Uppmärksamma arbetet med intern kontroll. Genomföra nödvändiga effektiviseringar inom barnomsorg och grundskola för att eliminera underskott i dessa verksamheter. Fortsätta arbetet med att utveckla attraktiva gymnasieprogram och upprätta samverkansavtal med kommuner i Skåne Nordost. 17

18 4. FÖRSKOLEVERKSAMHET 4.1 BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden Mål Nationella mål anges i SL 1:2; Lpfö98 kap 2.1. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 6; Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Lokala mål se områdenas kvalitetsredovisningar för Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisningen 2003 se områdenas kvalitetsredovisningar för Resultat Av områdenas kvalitetsredovisningar framgår att det pågår ett omfattande arbete inom förskoleverksamheten för att utveckla barnens förmåga att visa hänsyn och respekt gentemot varandra. Personalen arbetar aktivt med att sätta gränser och mycket tid läggs på att skapa trygghet bland barnen och goda relationer till föräldrar. I områdenas kvalitetsredovisningar ges många exempel på hur detta arbete går till, som att barnen lär sig att tacka för maten, säga tack till varandra när de får något och hälsa på utomstående som kommer in i rummet. Värdegrundsfrågor diskuteras i barngrupper, på föräldramöten och personalmöten för att få en förankring för barnen i vardagssituationer. I den dagliga verksamheten sker arbete med bland annat konflikthantering, demokratiska beslut genom till exempel omröstning och samtal om människors lika värde. Personalen utvecklar metoder för att lära barnen att våga visa känslor. I en enkätundersökning, som genomfördes hösten 2004 bland föräldrar till barn födda 1999 i den kommunala förskolan, framgick det att de upplever att deras barn trivs tillsammans både med andra barn (medelvärde 4,50; variation 4,09-4,68) och med personalen (medelvärde 4,50; variation 4,28-4,79). Föräldrarna uppgav, att de upplever att personalen ger deras barn tillräcklig uppmärksamhet (medelvärde 4,21; variation 3,64-4,63) och har god tillsyn av barnen (medelvärde 4,10; variation 3,45-4,37). En delredovisning av områdenas resultat återfinns i bilaga 1. För en fullständig resultatredovisning av samtliga frågor, se galax.hassleholm.se. I Område 6 genomfördes en enkätundersökning våren 2004 bland föräldrar till förskolebarn födda Påståendet Jag är nöjd med hur mitt barn trivs i förskolan fick ett snittvärde på 9,5 på en 10-gradig skala och Jag är nöjd med den trygghet som mitt barn känner i förskolan fick 8,9 i snitt på en 10-gradig skala. 18

19 Rektors bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara... god i Område 1, 2, 3, 5, 8 och mycket god i Område 6 och Silviaskolan. Område 4 och 7 har gjort en samlad bedömning för verksamheterna som återfinns under grundskola. Åtgärder för utveckling Alla områden Fortsätta utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor i förskoleverksamheten. Några exempel hämtade från områdenas kvalitetsredovisningar Arbeta med att utöka kunskapen om andra kulturer för att öka förståelsen för alla människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. (Område 2, Läreda) Utveckla arbetssätt för att förankra värdegrundsfrågor i vardagen samt utveckla tankar och metoder för att lära barnen att våga visa känslor. (Område 8, T4) Ansvar och inflytande Mål Nationella mål anges i SL 4:2 och 5:2; Lpfö98 kap 2.3. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 7. Lokala mål se områdenas kvalitetsredovisningar för Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisningen 2003 se områdenas kvalitetsredovisningar för Resultat Av områdenas kvalitetsredovisningar framgår det att barns inflytande utökas utifrån deras ålder och mognad. Många exempel ges på hur förskolebarn får ta ansvar och har inflytande över verksamheten. Barnen får bestämma aktiviteter i den fria leken, bestämma matsedel och välja sånger och böcker. Personalen har utökat användningen av intervjuer och observationer för att ta reda på barns behov, vilja och förkunskaper. Det pågår ett arbete med att se till att flickor och pojkar får lika stort inflytande i verksamheten. I en enkätundersökning bland föräldrar till barn födda 1999 i förskolan i Hässleholms kommun framgår det att flertalet upplever att personalen lyssnar på synpunkter som rör barnens vistelse i förskolan (medelvärde 4,33; variation 4,18-4,63) och att många tycker att de har tillräcklig möjlighet att påverka innehållet i 19

20 verksamheten (medelvärde 3,60; variation 3,23-3,81). Delredovisning, se bilaga 1. Fullständig resultatredovisning, se galax.hassleholm.se. I Område 6:s enkätundersökning våren 2004 bland föräldrar till förskolebarn födda 1999 fick påståendet Jag är nöjd med mina möjligheter att påverka förskolans verksamhet ett snittvärde på 7,9 på en 10- gradig skala. Rektors bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara... god i Område 2, 3, 5, 6, 8 och mycket god i Område 1 och Silviaskolan. Område 4 och 7 har gjort en samlad bedömning för verksamheterna som återfinns under grundskola. Åtgärder för utveckling Alla områden Fortsätta arbetet med att utveckla former för att ta tillvara barns tankar och idéer i förskoleverksamheten. Fortsätta arbetet med att utveckla föräldrars möjlighet att påverka förskolans verksamhet. Några exempel hämtade från områdenas kvalitetsredovisningar Intervjua och samtala om hur barnen ser på saker och ting och planera utifrån detta. (Område 1, Sösdala) Låta barnen vara med på några planeringsmöten och bestämma exempelvis matsedel och uteaktiviteter några gånger per termin. (Område 2, Läreda) Prioritera lekens betydelse. (Område 6, Vinslöv) Enkätundersökning bland föräldrar till förskolebarn födda 1999 Mål Kommunala mål Barn- och utbildningsnämndens resultatmål för 2004; Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Resultat En webbaserad enkätundersökning utifrån Barn- och utbildningsnämndens resultatmål genomfördes i sju av kommunens nio områden för förskoleverksamhet hösten Område 6, Vinslöv, genomförde en pilotstudie under våren 2004 för att testköra ett nytt webbaserat enkätsystem. Utifrån erfarenheter från försöket gjordes smärre justeringar inför höstens undersökning. Även Område 7, Hästveda, har genomfört en egen enkätundersökning under

21 Enkätfrågor har utarbetats av Barn- och utbildningsförvaltningen. Enkäten omfattade bland annat ett antal påståenden, där elever ska ta ställning till i vilken utsträckning som de håller med om innehållet på en femgradig skala. Instämmer helt ger 5 poäng och Instämmer inte alls ger 1 poäng. Även alternativet Kan ej svara finns på flertalet frågor. Påståendena handlar om trivsel, trygghet, bemötande, delaktighet och inflytande, information, utveckling och lärande samt inne- och utemiljö. Varje frågeområde avslutas med ett sammanfattande påstående, vars resultat redovisas här nedan. Enkäten innehåller även en fråga om förekomsten av olycksfall och en fråga om inskolning. Enkäten avslutas med frågor om hur nöjda föräldrar är med förskolan och hur den har förändrats under det senaste året. Enkäten besvarades av 186 föräldrar till förskolebarn födda 1999 i sju förskoleområden. Eftersom en ny gemensam enkät användes för första gången, finns det inte några värden att jämföra med från föregående år. Av enkätundersökningens resultat framgår det att föräldrar är mycket nöjda med sina barns förskoleverksamhet. Barnen trivs och de känner sig trygga. Föräldrar är nöjda med bemötande, möjlighet att påverka verksamheten och information om barnens situation och inskolningar. De är även nöjda med den stimulans och det stöd som deras barn får i förskolan. Även inne- och utemiljön får höga betyg. Resultaten varierar mellan olika förskoleområden. Delredovisning, se bilaga 1. Fullständig resultatredovisning, se galax.hassleholm.se. ENKÄTUNDERSÖKNING HÖSTEN 2004 BLAND FÖRÄLDRAR TILL FÖRSKOLEBARN FÖDDA 1999 Samtliga förskoleområden utom 6 och 7 Jag är nöjd med hur mitt barn trivs i förskolan. 4,44 Jag är nöjd med den trygghet som mitt barn känner i förskolan 4,26 Jag är nöjd med det bemötande jag får i förskolan. 4,39 Jag är nöjd med mina möjligheter att påverka förskolans verksamhet Jag är nöjd med den information som jag får om mitt barns förskolesituation. Jag är nöjd med den stimulans och det stöd som mitt barn får i förskolan. 3,74 4,05 4,21 Jag är nöjd med förskolans inne- och utemiljö. 3,80 Har ditt barn drabbats av olycksfall i förskolan som har krävt läkarbesök under de senaste 12 månaderna? Denna fråga besvaras om barnet har inskolats under det senaste året - Jag upplever att inskolningen har fungerat bra. Ja Nej Kan inte svara 7,3% 83,4% 9,3% 4,34 När du tänker på ditt barns förskola - Hur nöjd är du med dess verksamhet som helhet? 4,19 Hur tycker du att ditt barns förskola har förändrats under det senaste året? Till det bättre Oförändrat Till det sämre Kan inte svara 25,8% 58,9% 9,3% 6,0% 21

22 Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Åtgärder för utveckling Alla områden Analysera enkätresultatet och finna former för förbättringsområden i respektive förskoleområde. 4.2 VERKSAMHET Utveckling och lärande Mål Nationella mål anges i SL 2:3; Lpfö98 kap 2.2. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 8. Lokala mål se områdenas kvalitetsredovisningar för Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisningen 2003 se områdenas kvalitetsredovisningar för Resultat Det finns en hörselförskola, där all personal har teckenspråket som stöd. Andra förskolor har profilerat sig inom exempelvis språkutveckling eller friskvård och hälsa. I områdenas kvalitetsredovisningar betonas arbetet med att utveckla såväl barnens ordförråd och begreppsbildning som öka intresset för skriftspråk och förståelsen för symboler. Även lekens betydelse och utveckling av motoriken framhålles i kvalitetsredovisningarna. Tiden för uteverksamhet har utökats och naturupplevelser har en viktig roll i i förskoleverksamheten. I kvalitetsredovisningarna ges olika exempel på hur barnens självständighet, nyfikenhet, lust att skapa och kunskapssökande stimuleras. Även barnens förmåga att fungera både enskilt och tillsammans med andra utvecklas. Barn delas in i flexibla grupper utifrån ålder och mognad. Ett förskoleområde har redovisat att barngrupper har indelats i flick- och pojkgrupper. Av kvalitetsredovisningarna framgår det att det pågår ett arbete med att utveckla dokumentationen inom förskoleverksamheten. Portfolio används i många förskolor och digitalkamera utnyttjas allt mer för dokumentation. I en enkätundersökning bland föräldrar till barn födda 1999 framgår det att de upplever att personalen arbetar aktivt med att stimulera såväl barnens språkutveckling (medelvärde 4,17; variation 3,56-4,41), 22

23 rörelse och lek (medelvärde 4,27; variation 3,70-4,47) som barnens övriga utveckling (medelvärde 4,23; variation 3,70-4,50). Delredovisning, se bilaga 1. Fullständig resultatredovisning, se galax.hassleholm.se. Rektors bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara... relativt god i Område god i Område 1, 2, 4, 5, 6 och mycket god i Område 3. Område 7 har gjort en samlad bedömning för verksamheterna som återfinns under grundskola. Åtgärder för utveckling Alla områden Utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner och dokumentation. Några exempel hämtade från områdenas kvalitetsredovisningar Utöka användningen av digitalkamera som hjälpmedel för dokumentation och utvärdering. (Område 1, Sösdala och 9,Centrum/Öster) Göra en ännu tydligare veckoplanering. (Område 1, Sösdala) Arbeta mer med att se det enskilda barnet, fråga efter det och få det att känna att det behövs. (Område 2, Läreda) Ge språkutvecklingsstöd i mindre grupper. (Område 3, Väster och 5, Bjärnum) Fortsätta att utveckla den pedagogiska inne- och utemiljön. (Område 6, Vinslöv) Att som vuxen mer aktivt delta i leken. (Område 6, Vinslöv) Utveckla konstruktionslekar för både pojkar och flickor. (Område 6, Vinslöv) Skapa mindre grupper för barn med särskilda behov. (Område 9, Centrum/Öster) Samverkan och information Mål Nationella mål anges i SL 2a:3; Allmänna råd till 2a:3; Lpfö98 kap 2.5 Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 7; Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Lokala mål se områdenas kvalitetsredovisningar för Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisningen 2003 se områdenas kvalitetsredovisningar för

24 Resultat I områdenas kvalitetsredovisningar betonas betydelsen av ett nära samarbete mellan förskoleverksamheten och barnens föräldrar. Ett stort antal aktiviteter anges, som exempelvis föräldramöten, grillkvällar, luciafirande, julpyssel, vernissage, teaterföreställningar, höstfester, dropin-fika/föräldrafika och föräldrar/barnkvällar. Inskolningar planeras noga och utvecklingssamtalen är viktiga. Den dagliga kontakten med föräldrar i samband med att barn lämnas och hämtas är betydelsefulla mötesplatser. I kvalitetsredovisningarna framhålles även vikten av ett nära samarbete mellan förskola och skola för att underlätta för barnen att börja i förskoleklassen. Förskolebarnen hälsar på i skolan och specialpedagoger, lärare och skolledare går tillsammans med förskolans personal igenom hur mottagandet av barn i behov av särskilt stöd ska ske. På större förskolor samverkar personalen vid exempelvis öppning, stängning, sjukfrånvaro och semestrar. Temaaktiviter, firande av helger och utfärder är andra exempel då samarbete förekommer på förskolan. Samverkan förekommer såväl mellan förskolor inom ett område som med skolor, dagbarnvårdare och fritidshem. Förskolan har även samarbete med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer. Ett sådant exempel är Brobyggarna, som är ett nätverk för samverkan mellan Barnavårdscentral, förskola och skola. Silviaskolans personal gör hembesök och har regelbundet kontakt med barnens hemförskola för ett ömsesidigt utbyte av information. När barnen börjar i förskoleklass sker uppföljningsträffar där mottagande personal erbjuds handledning och logoped följer regelbundet upp barnets språkliga utveckling till och med år 2. Av en enkätundersökning bland föräldrar till förskolebarn födda 1999 framgår det att flertalet upplever att personalen lyssnar på deras synpunkter som rör barnens vistelse i förskolan (medelvärde 4,33; variation 4,18-4,63) och många tycker att de har tillräcklig möjlighet att påverka innehållet i verksamheten (medelvärde 3,60; variation 3,23-3,81). De flesta upplever att de får tillräcklig information om förskolans aktiviteter (medelvärde 4,25; variation 3,82-4,40) och majoriteten är nöjda med utvecklingssamtalets utformning (medelvärde 4,11; variation 3,70-4,44). Delredovisning, se bilaga 1. Fullständig resultatredovisning, se galax.hassleholm.se. Rektors bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara... realtivt god i Område god i Område 1, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och Silviaskolan.... mycket god i Område 2. 24

25 Åtgärder för utveckling Alla områden Utveckla samarbetet inför övergången från förskola till förskoleklass. Några exempel hämtade från områdenas kvalitetsredovisningar Uppmuntra föräldrar att komma och hälsa på i den dagliga verksamheten. (Område 1, Sösdala) Arbeta för en ännu bättre samverkan mellan förskola och skola för att underlätta övergången för barn som ska börja skolan. (Område 1, Sösdala) Utveckla samarbeter mellan förskola och specialpedagog. (Område 2, Läreda) Lyfta fram goda exempel kring samverkan. (Område 5, Bjärnum) Utveckla en mer flexibel struktur för personalsamverkan. (Område 5, Bjärnum) Särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i samband med skifte mellan enheter och verksamheter. (Område 6, Vinslöv) Utöka samarbetet mellan personal i förskola och skola för att få en gemensam utvecklingslinje i ett 1-16-perspektiv. (Område 7, Hästveda) Genomföra gemensam kompetensutveckling och utveckling av arbetslag och pedagogiska spår i årsperspektiv under de närmaste tre åren. (Område 7, Hästveda) Arbeta mer med barnintervjuer. (Område 8, T4) Förbättra rutiner för hur den första kontakten ska tas inför inskolning av barn. (Område 8, T4) Materiella resurser Mål Nationella mål anges i SL 2a:3; Allmänna råd till 2a:3. Kommunala mål återfinns i Hässleholms kommuns Skolplan, s 11; Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Lokala mål se områdenas kvalitetsredovisningar Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisningen 2003 se områdenas kvalitetsredovisningar för Resultat Av områdenas kvalitetsredovisningar framgår det att kvaliteten varierar på förskoleverksamhetens lokaler. I flera rapporter nämns problemet med för många barn i förhållande till lokalernas storlek. Framför allt i äldre förskolor finns ett behov av inköp av nya inventarier och material för lek och lärande. Även utemiljön varierar i stor utsträckning mellan förskolor. 25