BUDGET 2013 MUNKFORS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2013 MUNKFORS KOMMUN"

Transkript

1 BUDGET MUNKFORS KOMMUN Beslutad KF Mål justerade enligt Sn 83,

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning MUNKFORS KOMMUN 1 INLEDNING 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 2 ORGANISATIONSÖVERSIKT 3 FEM ÅR I SAMMANDRAG 4 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 5 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD 6 HUSHÅLLNING OCH KVALITÉ 9 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 11 VERKSAMHETERNA 13 KOMMUNSTYRELSEN 14 ALLMÄNNA AVDELNINGEN 16 TEKNISKA AVDELNINGEN - AVGIFTSFINANSIERAD 18 TEKNISKA AVDELNINGEN - SKATTEFINANSIERAD 19 SOCIALNÄMNDEN 20 FÖRVALTNINGSADMINISTRATION 22 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 23 LSS-VERKSAMHET 25 ÄLDREOMSORG 27 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 29 FÖRVALTNINGSADMINISTRATION 31 FÖRSKOLA 32 GRUNDSKOLA 33 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 35 MÅLTIDSVERKSAMHET 36 KULTUR OCH FRITID 37 VALNÄMNDEN 38 RÄKENSKAPERNA 39 RESULTATBUDGET 40 KASSAFLÖDESBUDGET 42 BALANSBUDGET 43 DRIFTBUDGET PER NÄMND 44 INVESTERINGSBUDGET 45 1

4 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Så har vi kommit till oktober månad och de sista justeringarna i budgetarbetet för med följande flerårsplan håller på att slutföras. Vårt arbetssätt vi har haft de senaste åren med att ha en tidig budgetprocess med fullmäktigebeslut i juni övergav vi i år för att skapa förutsättningar för att få ett lugnare tempo i budgetarbetet och kanske arbeta igenom olika material på ett bättre sätt. Så här i processens slutfas vet jag inte om budgetarbetet har varit lite lugnare som vi tänkte oss utan att det blev lika intensivt och tufft i alla fall. Förutsättningarna inför är återigen svåra för landets kommuner och Munkfors är inget undantag. Totalt sett har vi en ramökning på ca 2 miljoner kronor, men den är för liten för att täcka kommande löneökningar och andra kostnadshöjningar. Det innebär återigen att alla verksamheter har utsatts får tuffa granskningar och vi måste vrida och vända på varje krona för att få ihop till våra verksamheter. Det är nu som många av oss önskar att regeringen tog ett större ansvar och gav kommunerna viss kompensation för alla ökade kostnader som tillkommit p.g.a. statliga beslut eller regleringar. Tyvärr kan vi också konstatera att Alliansregeringen inte har fullföljt det förslag till nytt kostnadsutjämningssystem som samtliga partier stod bakom ifrån början. Detta var tänkt att gälla fr.o.m. och där var vårt län en stor vinnare. För Munkfors del innebär det ytterligare tre miljoner mera till verksamheten, vilket skulle underlätta vårt arbete. Detta förslag till budget bygger på de svåra avvägningar och vi har och kommer att ha olika prioriteringsdiskussioner framöver. Det är viktigt att Munkfors i oktober komma ihåg att allt är inte bara siffror och ekonomi utan man måste också fundera över hur vi får bästa verksamhet er för de pengar vi har. Ett exempel är Ransätersskolan där det inte finns något förslag till verksamhetsförändring för. Det är inte säkert att man sparar en massa pengar på att sluta med skolverksamhet i Ransäter, men sett ur barnens perspektiv och kvalitén på verksamheten, måste det till en förändring inom en snar framtid. Det är ohållbart att bedriva en skolverksamhet på elever på lång sikt med allt större krav från olika håll. Investeringsbudgeten för innehåller en stor satsning på lokalsidan, främst inom skolans område. Vi har nu färska underhållsplaner i våra händer som säger att vi har ett stort eftersatt underhåll och måste nu därför satsa för att komma i kapp. Vi har precis i dagarna tagit vårt nybyggda äldreboende i bruk och vår kooperativa hyresrättsförening som också äger övriga äldreboenden kommer att göra ombyggnationer och uppfräschning av sina lokaler. Nu står skolans lokaler på tur och här pågår olika utredningar för att ta fram underlag inför kommande beslut. Jag vill här framföra mitt stora tack till vår personal genom det energifyllda arbete man har genomfört årets budgetprocess. Jag vill tacka de förtroendevalda som med stort engagemang har deltagit i processen genom temadagar och olika nämndsammanträden. Denna budget är tyvärr inte så stark som man kanske hade önskat, men vi påverkas av vår omvärld och den konjunktursvacka världen befinner sig i just nu. Trots detta har vi ingen dålig ekonomi utan det gäller att vi håller i och fortsätter vårt idoga arbete med analyser av våra verksamheter med medborgarnas bästa i fokus. Björn-Olov Hallberg, Kommunstyrelsens ordförande 2

5 INLEDNING ORGANISATIONSÖVERSIKT 3

6 INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Antal invånare 31/12 (prognos ) varav 0-5 år varav 6-15 år varav år varav år varav år varav 80 år och äldre Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Total kommunal skattesats, kr 33,25 33,25 33,25 33,25 33,25 - varav kommunalskatt, kr 22,50 22,50 22,50 22,50 22,50 - varav landstingsskatt, kr 10,75 10,75 10,75 10,75 10,75 Begravningsavgift Munkfors/Ransäter, kr 0,43 0,43 0,43 0,43 0,43 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mkr 184,4 186,2 191,1 194,0 198,7 Verksamhetens nettokostnader, mkr -183,8-183,5-187,8-191,6-195,0 Nämndernas budgetavvikelser, mkr -5,3 Finansnetto, mkr -0,4-0,9-0,5-0,7-1,8 Årets resultat kommunen, mkr 0,3 1,9 1,9 1,8 1,9 Nettoinvesteringar. mkr 4,0 31,2 33,9 3,7 3,1 Antal tillsvidareanställda 295 Antal årsarbetare 284 Personalkostnader (Mkr) 156,2 151, 2 160,7 4

7 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHET- ERNA 5

8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Informationen i detta avsnitt är hämtad från cirkulär 12:06 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari. Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och. Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå beräknas bli något högre än vad vi tidigare räknat med. Vår bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt vår bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europa att vara som svagast under vinterhalvåret /. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget (dvs kommunernas intäkter från kommunalskatt) fortsätter växa i god takt, se följande tabell. Nyckeltal för den svenska ekonomin BNP % 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0 Sysselsättning, timmar 1,9 1,1-0,5 0,1 1,4 1,8 Öppen arbetslöshet, nivå % 8,4 7,6 7,9 8,1 7,4 6,5 Timlön, nationalräkensk. % 1,1 4,4 3,2 3,1 3,2 3,6 Konsumentpris, KPI % 1,2 3,0 1,9 1,4 2,0 2,2 Skatteunderlagstillväxt % 2,2 3,0 3,2 3,6 4,0 4, BNP % 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0 BEFOLKNING Kommunens intäkter via skatter och statsbidrag påverkas starkt av befolkningsutvecklingen. Vid årsskiftet / uppgick antalet invånare i Munkfors kommun till Folkmängden minskade under år med -69 personer (år 2010: -22, år 2009: -21). Befolkningsminskningen motsvarar ca 2 % av invånarantalet vilket är högst bland kommunerna i Värmland. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,7 %. För Munkfors är den genomsnittliga minskningen under den senaste 20-årsperioden -55 personer per år, de senaste 10 åren -44 personer per år. Minskningen under var därmed hög jämfört med tidigare år. Befolkningsutveckling i Munkfors kommun 1991 Antal invånare En befolkningsprognos pekar på en fortsatt befolkningsminskning med drygt -30 personer per år de närmaste åren, År 6

9 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR för att sedan sakta avta. Prognosen för befolkningen per 31/12 år är 3668 och för är den Befolkningsprognos Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd I Munkfors är antalet invånare i gruppen år högt (se bild nedan). Det innebär att under de närmaste åren är behovet högt för att ungdomar skall få arbete i kommunen, samtidigt som det kan bli så att många flyttar, t ex för att gå på universitet eller högskola. Befolkningsfördelning Antal Ålder Medelåldern i kommunen är 47 år, medelåldern i riket är 41 år. Munkfors har en hög andel pensionärer jämfört med riket, 25 % av Munkfors invånare är 65 år eller äldre, i riket 18 %. Andelen barn är låg i Munkfors, andelen 0-6 år är 6 %, jämfört med riket som har 8 %. Tabellen på nästa sida visar befolkningsförändringar för olika befolkningsgrupper, inklusive en prognos för. Befolkningsutvecklingen styr ramtilldelningen och bör även vara vägledande i budgetarbetet för många verksamheter. Av tabellen framgår att: Förskolan har haft en ökning av barn, men det vänds i en minskning år - för barn 1-5 år gamla, en följd av endast 21 födda under. I prognoserna ligger att 30 barn per år föds och. Skolan har tappat 11 % av eleverna (6-15 år) på två år 2010-, men minskningen har stannat av. Minskningen är mycket hög om man ser på en längre period, åren (prognos) minskar antalet barn i åldrarna 6-15 år med -39 %, åren med -31 %. Antalet ungdomar i gymnasieåldern minskar nu snabbt, -24 % på två år -. Både antalet totalt och antal vuxna i arbetsför ålder (19-64 år) minskar stadigt, detta måste på sikt medföra en nerdragning i de flesta av verksamheterna För äldreomsorgen står antal invånare år still, medan en stor ökning av äldre 85 år och äldre noteras. Befolkning per 31/12 för olika åldersgrupper Totalt år år år år år år år år år Befolkningsförändringar i % för olika åldersgrupper 2010 Summa Summa Totalt -0,6% -1,8% -0,9% -0,9% -3,3% -4,3% 0-5 år 1,5% -6,6% 2,5% 2,8% -2,5% 0,3% 1-5 år 6,4% -1,8% -1,8% 3,1% 2,8% 5,9% 6-15 år -4,2% -6,7% 0,3% -2,8% -10,7% -13,5% år 1,9% 2,5% -15,9% -8,0% -11,5% -19,5% år -1,5% -1,0% -1,4% -0,8% -4,0% -4,8% år 1,4% -2,6% 0,3% -1,3% -0,9% -2,2% 85- år 2,6% 5,1% 7,6% 5,3% 15,3% 20,6% 0-18 år -1,3% -4,6% -3,1% -2,4% -8,9% -11,3% 0-64 år -1,4% -2,0% -1,9% -1,2% -5,2% -6,5% NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING Munkfors kommun har en relativt hög arbetslöshet totalt, men inte så många öppet arbetslösa. Det beror på att en relativt hög andel är sysselsatta i program (med aktivitetsstöd) i Munkfors. Jämfört med år 2010 har arbetslösheten sjunkit. Under var 3,5 % (år 2010: 3,8 %) öppet arbetslösa i Munkfors i förhållande till hela arbetskraften (årsmedelvärde). Motsvarande andel i länet var 3,5 % och i riket 3,4 %. Andelen sysselsatta i program med aktivitetsstöd var 4,8 % i Munkfors (år 2010: 5,9 %), 3,7 % i Värmland och 2,8 % i riket. Den totala arbetslösheten var 8,3 % i Munkfors (år 2010: 9,7 %), 7,1 % i Värmland och 6,3 % i riket. Andelen arbetslösa ungdomar (18-24 år) är hög i Munkfors, där 16,4 % saknar arbete (inkl personer i program), jämfört med Värmland 12,6 % och riket 9,8 %. Detta visar att de yngre har extra svårt att få ett arbete i Munkfors, vilket bidrar till den höga utflyttningen och befolkningsminskningen. 7

10 Näringslivet går ändå relativt bra i Munkfors och kommunens större industrier har ökat bemanningen under de två senaste åren. En återhållsamhet kan dock skönjas i slutet av, då tillfälliga anställningar inte förlängts på vissa håll. För framtida nyanställningar kan den höga medelåldern hos de största arbetsgivarna i kommunen spela en positiv roll. Att arbetsmarknaden är problematisk i Munkfors visar sig genom att man haft en relativt hög arbetslöshet bakåt i tiden. Huvudorsaken till kommunens befolkningsminskning står att finna i att antalet arbetstillfällen varit för få i förhållande till antalet unga som kommit ut på arbetsmarknaden varje år. BOSTADSMARKNADEN Det kommunala bostadsbolaget Munkforsbostäder AB har vid års slut 20 tomma lägenheter (ca 8 % av totalt antal), vilket är lägre än 2010 då 29 var tomma. Bostadsbolaget kan på sikt få problem, eftersom kommunens befolkning minskar och antalet tomma lägenheter är högt I kommunen är fortfarande bostadsbyggandet minimalt eftersom det finns ett överskott på bostäder. Kommunen och Munkforsbostäder har under 2010 sålt fastigheterna Vårdcentralen, Solåsen och Servicehuset till nybildade Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Munkfors äldrebostäder. Föreningen har under påbörjat ett bygge av ett nytt äldreboende för att ersätta Solåsen, som står klart i slutet av år. OMVÄRLDENS PÅVERKAN PÅ KOMMUNENS EKONOMI Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer, några av de viktigaste är: 1. Skatteunderlagsutvecklingen i Sverige (påverkas bla av konjunkturen), dvs hur stora inkomster invånarna har i Sverige, vilket påverkarkommunens intäkter 2. Befolkningsutvecklingen i kommunen, som påverkar intäkterna, en invånare är värd ca 45 tkr i snitt för kommunen 3. Statens utjämningssystem, som ger kommunen stora extra intäkter, men det omarbetas ibland och då ändras intäktsnivåerna 4. Sysselsättningen i kommunen 5. Politisk beslutsförmåga i kommunen, att kunna prioritera och ta svåra beslut 6. Verksamheternas förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och budget, att de kan följa budget och anpassa kostnaderna till förändrade förutsättningar, t ex när elevunderlaget sjunker snabbt att kommunens verksamheter ligger nära rikssnittets kostnad om kommunen skall ha en bra ekonomi. Kommunens ekonomi påverkas negativt om invånarantalet minskar. I snitt är en invånare värd ca 45 tkr i intäkter. Befolkningsminskningen under var -69 personer (år 2010: -22). Minskningen motsvarar ca 3 mkr i minskade intäkter från skatter och statsbidrag i framtiden. Detta måste kompenseras med kostnadsminskningar. Det finns ett förslag till ett omarbetat utjämningssystem. I dagsläget är det osäkert när beslut kommer att tas och från vilket år det i så fall kan införas. Men om förslaget antas i sin helhet kommer Munkfors kommun att få ungefär 3 till 4 miljoner kr i högre intäkter per år. Följande känslighetsanalys beskriver några faktorer och deras effekt på kommunens ekonomi. Känslighetsanalys Händelse Förändring +/- Löneökning med 1 % Förändrat invånarantal med 100 1,5 mkr 4,5 mkr 3 heltidstjänster 1,1 mkr Prisökning 1 % på varor o tjänster Socialbidragsökning 10 % Förändrade låneräntor med 1 % Förändrad upplåning med 10 mkr Ökade taxor med 1 % Förändrade statsbidrag med 1 % Förändrad kommunalskatt med 1 kr. 1,0 mkr 0,4 mkr 0,6 mkr 0,4 mkr 0,2 mkr 0,6 mkr 6,7 mkr Eftersom ekonomin kan påverkas av många faktorer är det generellt viktigt för kommuner att ha en finansiell beredskap, dvs en god ekonomi, för att kunna upprätthålla en jämn driftnivå över tiden, som t ex i lågkonjunkturer. Kommunen är helt beroende av inkomsterna från statens utjämningssystem, vilket utjämnar de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna. Munkfors erhöll 54 mkr som inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag år, som tillskott till kommunens skatteintäkter på 130 mkr. Utjämningssystemet justeras för varje år enligt främst befolkningsförändringar, men även enligt andra faktorer. Det gör att kommunen kompenseras för vissa kostnadsökningar, t ex för att äldreomsorgen blir dyrare om antalet äldre över 85 år ökar. Ersättningen i utjämningssystemet är ungefär vad det kostar i snitt i kommunerna i Sverige, t ex per elev i grundskolan och per brukare i äldreomsorgen. Därför är det viktigt 8

11 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR HUSHÅLLNING OCH KVALITÉ EKONOMISK STYRNING OCH KONTROLL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer som är normerande för sektorns redovisning. Lagen om God ekonomisk hushållning har stor betydelse för styrning och ledning av en kommun. Lagen om God ekonomisk hushållning tar sikte på att säkerställa den långsiktiga förmågan att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt: Att verksamheten bedrivs enligt den budget och de mål som politikerna har beslutat om Att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, t ex att budgeten innehåller mål för verksamheterna, om vad som skall uppnås För ekonomin skall anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, t ex krav på resultatnivå, att skuldsättningen hålls på rimliga nivåer Förvaltningsberättelsen skall i samband med bokslut innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts Revisorerna ansvarar för att vid boksluten bedöma hur kommunen följer lagen Vid kommunens budgetbeslut skall det anges finansiella mål och verksamhetsmål för att uppfylla lagkraven om god ekonomisk hushållning. KOMMUNENS MÅLARBETE I samband med budgetarbetet och budgetbeslutet fastställs dels övergripande mål för kommunen och dels mål direkt riktade till nämnderna. I kommunen används en gemensam styrmodell, ett dokument som styr hur arbetet med mål skall bedrivas och dokumenteras. Styrmodellen skall samordna allt arbete i kommunen för att på sikt nå de långsiktiga målen som beskrivs i kommunens vision. Efter att ovanstående mål tagits i budgetbeslutet, fortsätter målarbetet med att verksamheterna arbetar vidare med målen och tar fram egna (mer detaljerade) mål, handlingsplaner och planer för uppföljning. Dessa behöver inte tas upp till politiska beslut. Varje verksamhet skall ha ett eget dokument för målarbetet som förnyas varje år. ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL ENLIGT GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Munkfors kommun har tre övergripande verksamhetsmål och ett finansiellt mål, vilka gäller för hela kommunens verksamhet. Dessa ligger till grund för utformning av nämndernas mål. Målen avses att vara relativt långsiktiga, men ses över inför varje budgetbeslut. Målen är följande: Mål: Attraktiv kommun för boende, besökare och företagare Indikatorer: Bryta den negativa trenden för befolkningsutvecklingen 63 Mkr år i turismomsättning enligt TEM, 64 respektive 65 Mkr och 2014 Mål: Enkelt och nära till beslut och beslutsfattare, en väl fungerande demokrati Indikatorer: 25 antal genomförda företagsbesök Väl fungerande ungdomsråd Minst 80 % röstande i kommunalval och 40 % i EU-val (om valår). Mål: Attraktiv arbetsgivare Indikator: Total sjukfrånvaro för kommunens anställda under 4 %. Finansiellt mål: Ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning Indikatorer: Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverat vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Kommunens låneskuld skall inte öka på längre sikt. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Ekonomiskt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget 9

12 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR kapital med ca 2 % av kommunens egna kapital (detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen). Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Ekonomisk- och verksamhetsrapportering 1. Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska läget och verksamhetsläget till Ledningsgruppen. Ingen rapport behöver lämnas för juni och december månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. 2. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti och rapporteras till Kommunstyrelsen. 3. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. 4. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. 5. Ekonomichefen ansvarar för att i årsredovisningen redovisa hur de ekonomiska riktlinjerna har följts under året. 10

13 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS EKONOMISK UTVECKLING Kommunen har efter en längre period av relativt dålig ekonomi nu haft 6 år med överskott. Överskottet är dock lågt +0,3 mkr (år 2010: +6,9 mkr). Det kan jämföras med den budget som beslutades inför på +3,7 mkr. Årets resultat år Mkr 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1, Kommun Koncern BUDGETPROCESSEN Genom beslut om mål och fördelning av budget styr politikerna inriktningen för kommunens verksamheter. arbetet inleds med en budgetkonferens för politiker och tjänstemän. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige tar beslut om budgetramar (även mål) per förvaltning, vilket följs av att förvaltningarna arbetar fram detaljbudgetar, som sedan tas upp till politiska beslut i respektive nämnd. Enligt planeringen skulle kommunfullmäktige ta beslut om den färdiga budgeten i juni. Detta blev ändrat till att beslutet tas i oktober. Basen för beslutet om budgetramar per nämnd är föregående års ramar, vilka har justerats enligt de befolkningsförändringar som prognostiseras för olika verksamhetsområden. En analys görs varje år av verksamheternas kostnadsnivåer i förhållande till riksgenomsnitt (i vissa fall standardkostnad), enligt officiell statistik. Den utgör ett viktigt underlag i budgetprocessen. År Varje nämnds förslag presenteras i avsnitt Verksamheterna. Kommunens totala budget presenteras i avsnitt Räkenskaperna. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Viktiga förutsättningar vid beräkningen av budgetramar är: Oförändrad utdebitering, kommunalskatt 22,50 kr. Intäkter genom skatter och bidrag har beräknats enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) prognoser i cirkulär :06. För prognos för invånarantalet per 1/11 år, som är en viktig komponent i beräkning av skatteintäkter, har en prognos på 3677 invånare använts. Det är en minskning med 40 invånare mot samma datum ett år tidigare. Intäkter från kommunal fastighetsavgift har beräknats enligt SCB:s prognoser. För fördelning av budgetramar mellan nämnder har en befolkningsprognos från Statisticon AB varit en grund. Ramarna omfördelas enligt förändringar i befolkningen för olika åldrar. Pensionskostnaderna har beräknats enligt prognoser från pensionsadministratören KPA. För de kommande åren prognostiseras att pensionskostnaderna kommer att öka något. Kostnaderna för internränta (på investeringar) har beräknats med 2,9 % enligt SKL:s cirkulär :57. Detta är en stor sänkning jämfört med tidigare nivå (4,2 %). Det medför att de verksamheter som gjort investeringar får ett större budgetutrymme då de debiteras lägre belopp för räntor under. Kommunens resultat har budgeterats till 1,9 mkr, det motsvarar 2 % av kommunens egna kapital - enligt kommunens finansiella mål. Eftersom prisnivåerna för gymnasieplatser drastiskt har sänkts, görs en korrigering av KUB-nämndens ram. Men det är osäkert om förändringen är bestående och ett belopp till en buffert under kommunstyrelsen (0,8 mkr). Till en kommungemensam buffert avsätts 1 mkr, vilken budgeteras under kommunstyrelsen. Ett belopp har avsatts i kommunstyrelsens ram för betalning av konstgräsplan (795 tkr). INVESTERINGAR, LIKVIDITET OCH LÅN Likviditeten vid årsskiftet uppgick till 20,7 mkr (år 2010: 33,6 mkr). Investeringsnivån har legat på en relativt låg nivå under flera år. Det har gjort att kommunen har kunnat amortera ner låneskulden och kommunens kostnader för låneräntor har minskat. Låneskulden ökade dock då kommunen lånade 11

14 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 37 mkr för att låna ut till föreningen för äldreomsorgens fastigheter. Under år ökar låneskulden ytterligare, eftersom kommunen ökar utlåningen till föreningen. Lånen avser kostnaderna för det nya demensboendet. Eftersom kommunen får betalt för sina räntekostnader av föreningen, drabbas kommunen inte av någon ökad kostnad för detta. Till år finns planer på större investeringar i skolans lokaler, vilket sannolikt ökar lånebehovet med ett större belopp. Den totala investeringsbudgeten är på över 30 mkr. Det ökar kostnaderna för räntor, vilket i sin tur minskar utrymmet för verksamheternas driftkostnader. Kommunens låneskuld Mkr Nettoinvesteringar Mkr ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, År BORGENSÅTAGANDE OCH ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER De totala borgensåtagandena uppgår år till 146,1 mkr (år 2010: 146,9 mkr). Kommunen har bara två stora borgensåtaganden, de gäller Munkfors energi AB med 109 mkr och Munkforsbostäder AB med 33 mkr. Kommunen har inga finansiella leasingåtaganden. Inga borgensförluster har uppstått under året. Under och förväntas inte borgensåtagandena förändras nämnvärt. FRAMTID Trots att kommunen haft ett positivt resultat för sjätte året i rad, är kommunens låga resultat och de återkommande underskotten mot driftbudgeten oroande. Kommunens resultat för är knappt över noll och långt under snittet för kommunerna. Det innebär att det inte finns några ekonomiska marginaler. Eftersom befolkningen sakta minskar kommer kommunens intäkter inte öka i samma takt som kostnaderna. Besparingar måste genomföras, i dagsläget är kommunens ambitionsnivå för hög jämfört med intäkterna. Med tanke på de planer som finns att kommunen skall göra större investeringar i upprustning av skollokaler, kommer kostnaderna för låneräntor att öka. Eftersom kommunens ekonomi saknar marginaler, måste de ökade kostnader som en större investering medför, motsvaras av andra kostnadssänkningar. År 12

15 VERKSAMHET- ERNA 13

16 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Den skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, samt ha ett övergripande ansvar och en samsyn för kommunens hela verksamhet. Kommunstyrelsen har även ansvar för att främja den samhälleliga utvecklingen. Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen i form av kommunstyrelsens allmänna avdelning och tekniska avdelning. Här finns även budgetansvar för räddningstjänst, miljö- och byggverksamhet samt överförmyndarverksamhet. 14

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS ANSVARSFÖRDELNING Allmänna avdelningen - Kommunledningskansli - Turism- och näringslivsenhet - Ekonomienhet, personalenhet, reception och ITenhet - Valnämndens administration - Räddningstjänst via Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund - Miljö- och byggverksamhet via Miljö- och byggnämnden tillsammans med Forshaga kommun - Överförmyndarverksamhet via den gemensamma nämnden med Forshaga, Grums, Hagfors och Kil. Tekniska avdelningen - Det kommunaltekniska området avseende vatten- och avloppshantering, avfall, gator och vägar, hastigheter, parker, idrottsanläggningar, drift och underhåll av kommunens fastigheter. FÖRVALTNINGENS EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto avvikelse Nyckeltal Tkr Netto personalkostn

18 ALLMÄNNA AVDELNINGEN Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Den allmänna avdelningen består av kommunledningskansli, turism- och näringslivsenhet, ekonomienhet, personalenhet, reception, IT-enhet, valnämndens administration, räddningstjänst via Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund, miljö- och byggverksamhet via Miljö- och byggnämnden tillsammans med Forshaga kommun samt Överförmyndarverksamhet via den gemensamma nämnden med Forshaga, Grums, Hagfors och Kil. HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN MÅL Samlad fastighetsförvaltning tillsammans med Munkforsbostäder AB. Åtgärder för den framtida bostadsförsörjningen. Förändring av finansieringen av IT-verksamheten. Utvecklingsstrategi för IT-området. Införande av nytt personaladministrativt system. Insatser för en fortsatt låg sjukfrånvaro. Fortsatt utveckling av lednings-, styrnings- och uppföljningsmodeller. Utveckla näringslivet och stärka det lokala företagsklimatet. Utveckla samarbetet med andra kommuner. Utveckla turism- och fritidsverksamhet, främst Laxholmen, Klingevi och Ransäter. Attraktivt centrum. Utveckla medarbetarskap och ledarskap. Mål: Informationen om kommunens verksamhet och service skall utvecklas så att medborgare och medarbetare upplever en god service och tillgänglighet Indikatorer: Utvecklad hemsida med 10 % ökning av antalet besökare. Fungerande intranät med 90 % nöjda användare. Mål: Fullgöra kommunstyrelsens uppsynsansvar över övriga verksamheter Indikatorer: Revisorernas rapport. Mål: Bra service till den politiska organisationen i form av underlag och utredningar, verkställighet och korrekta handlingar i tid. Indikatorer: Minst betyg 4 (skala 1-5) i enkät till kommunstyrelsen och intervju med ordföranden i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Mål: Personal-, ekonomi-, kansli- och ITenheterna skall ge en god service, gott bemötande och ha en god tillgänglighet gentemot andra verksamheter inom kommunen så att chefer och andra användare är nöjda. Indikatorer: 80 % av cheferna anser att personalenheten ger en bra service. 80 % av cheferna anser att ekonomienheten ger en bra service. 80 % av cheferna anser att kanslienheten ger en bra service. 70 % av cheferna anser att IT-enheten ger en bra service. Mål: Turistverksamheten skall bidra till att utveckla turistnäringen, öka turismen och skapa ett bra varumärke för Munkfors Indikatorer: 63 Mkr år i turismomsättning enligt TEM, 64 respektive 65 Mkr och kommersiella gästnätter år. Mål: Näringslivsverksamheten skall bidra till att utveckla befintliga företag och att nya företag startas/etableras genom ett bra näringslivsklimat i kommunen Indikatorer: Bland de 100 bästa kommunerna i svenskt näringslivs ranking av kommuners företagsklimat. 16

19 EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto avvikelse ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN I samband med pensionsavgångar kommer bemanning och organisation att ses över för att minska personalkostnaderna. Investering i nytt personaladministrativt system förväntas leda till både minskade personalkostnader och övriga driftskostnader. IT-verksamheten kommer från att finansieras via avgifter från verksamheterna för att säkerställa att det är respektive verksamhets behov och prioriteringar som styr utvecklingen av IT-verksamheten och dess omfattning. De ökade kostnaderna på externa tjänster, främst ökade kostnader för räddningstjänst, har inte kunnat inrymmas i budgetramen. FRAMTID Den framtida bostadsförsörjningen och anpassning av Munkforsbostäder AB:s verksamhet för att kunna möta framtida behov av tillgängliga och moderna lägenheter är av mycket stor vikt. Den tekniska utvecklingen medför högre krav på information och kommunikation med medborgare, medarbetare och övriga intressenter. Fortsatt arbete med friskvårdande insatser och övriga åtgärder för att bibehålla en låga nivån på sjukfrånvaro. Den relativt höga arbetslösheten trots goda konjunkturer medför nya utmaningar för att förnya och utveckla näringslivet och insatser för anställningsbarhet. Turismens ökade betydelse som näring. Infrastruktur och kommunikationer får en allt större betydelse. För vår del är det särskilt viktigt att utveckla och utnyttja de resurser vi har inom IT-kommunikation. Riksväg 62 och kollektivtrafiken är också av avgörande betydelse. 17

20 TEKNISKA AVDELNINGEN - AVGIFTSFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Tekniska avdelningens avgiftsfinansierade del avser vattenoch avloppsförsörjning och omhändertagande av avfall. HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN MÅL Sanering av vatten- och spillvattennätet samt komplettering av dagvattennätet enligt framtagen saneringsplan. Minska läckage på ledningsnätet och serviser för dricksvatten genom läcksökningar, samt att åtgärda läckage. Fortsätta arbetet med att nå 100 % täckningsgrad för VA-verksamheten Fortsätta arbetet med att nå mål i avfallsplanen för Minska driftskostnaderna genom intensifierad uppföljning av energianvändning och personalkostnad samt fokus på att uppnå en säker drift som minimerar övertidskostnader. Mål: Tekniska avdelningen skall svara för en trygg försörjning av vatten, avlopp, avfallshantering samt god skötsel av kommunala vägar och övriga anläggningar. Indikatorer: Andelen förlust av dricksvatten ur dricksvattenledningsnätet minskar minst 10 % årligen och är 20 % eller lägre år Andelen ovidkommande vatten i avloppsledningsnätet minskar minst 2 % årligen och är 30 % eller lägre EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto avvikelse Nyckeltal Årsarbetare VA-abonnenter Sålt kubikm vatten Köpt kubikm vatten ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN För att klara budget och uppnå hög kostnadstäckning beräknas den fasta delen av VA-taxan att höjas med ca 6 %. FRAMTID Fokus ligger på att under de närmaste åren få full täckningsgrad för de avgiftsfinansierade verksamheterna och att genom en genomlysning av kostnaderna få en bra bild av vilka åtgärder som krävs för att upprätthålla en långsiktigt hållbar VA-verksamhet, ekonomiskt och miljömässigt och som är ekonomiskt rimlig för brukarna. 18

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 Förvaltning Finansiella budgetförutsättningar 2016-2018 Ansvarig Deadline - Standardkostnadsjämförelser Ekonomichef 2014-12-31 - Skatteunderlagsprognos Ekonomichef 2015-02-23

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Plats och tid Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Beslutande Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO Anne-Marie Johansson, repr för

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2012 MUNKFORS KOMMUN. Beslutad KF 2012-10-30

DELÅRSRAPPORT 2012 MUNKFORS KOMMUN. Beslutad KF 2012-10-30 DELÅRSRAPPORT 2012 MUNKFORS KOMMUN Beslutad KF 2012-10-30 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING MUNKFORS KOMMUN 1 INLEDNING 1 ORGANISATIONSÖVERSIKT 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

Ekonomisk rapport efter september 2015

Ekonomisk rapport efter september 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-10-15 SN 2014/0652.03.01 Tel 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2015 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

OBS! Extra sammanträde med socialnämnden den 2011-08-17 kl 10.00

OBS! Extra sammanträde med socialnämnden den 2011-08-17 kl 10.00 Socialnämnden 2011-06-29 Kallelse/Underrättelse Sammanträdesdatum 1(18) Plats och tid Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 29 juni 2011, kl 15.00 Föredragningslista Ärende 1 Val av justerande 2 B-lista

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Björkdungens äldreboende, kl 16:00 19:00

Björkdungens äldreboende, kl 16:00 19:00 Socialnämnden 2015-03-08 1(11) Plats och tid Björkdungens äldreboende, kl 16:00 19:00 ande Ledamöter Eric Henriksson, S Håkan Larssson, S Martina Nilsson, C Sickan Persson, S Berit Carlsson, S Nicklas

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier.

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens omsorgsutskott KALLELSE till sammanträde Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 oktober 2013 kl. 08:30 1. Val av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, kanslienheten Lina Rådegård, 0531-526013 lina.radegard@bengtsfors.se ARKIVBESKRIVNING Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Arkivbeskrivning för c:\users\annsan\appdata\local\microsoft\windows\temporary

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer

Socialnämnden BUDGET 2004

Socialnämnden BUDGET 2004 Socialnämnden BUDGET 2004 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för ekonomiskt stöd till resurssvaga, behandlingsinsatser till barn, ungdomar och familjer, missbruksvård, flyktingmottagning, vård

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2011 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2011. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2011 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2011. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2011 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2011 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Organisationsskisser

Organisationsskisser 2011 Organisationsskisser Delegationsbeslut 2011-06-17 gällande tjänstemannaorganisationen Björn Clasinder Politisk organisation 2011 01 01 KF 31 ordinarie + 17 ersättare BEREDNINGAR Frågestyrd Mål, visioner,

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3: 2013 Brukarenkät visar positiva resultat avseende nöjdhet, handläggning, tillgänglighet samt delakaktighet i handläggningsprocessen Medarbetarindex

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T. Stenson (FP)

Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T. Stenson (FP) Sammanträdesdatum Sida 1/13 Plats och tid Sammanträdesrummet, socialkontoret kl 09:00 12:15 Beslutande Övriga Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

PERSTORPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (9) Handikapprådet 2013-09-02

PERSTORPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (9) Handikapprådet 2013-09-02 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (9) Plats och tid Kommunförvaltningens sessionssal Karpen kl. 15.00 16.15 Beslutande Övriga deltagande Pehr Magnusson, SN, ordförande Elisabeth Holmer, SN Boel Rosdahl, BN, tjänstgörande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Verksamhetsplan 2014-2016 8.7. SOCIALNÄMNDEN...29 8.7.1. Verksamhetsidé...29 8.7.2. Uppdraget...29 8.7.3. Inriktningar med resultatmål...29 8.7.6. Driftsbudget med verksamhetsbeskrivning...30 Verksamhetsplan

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN RESURSENHETEN 2014 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Sida 1 Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Beslutande Elsy Lundberg Östrand (FP), ordförande Bengt-Göran Henningsson (S) Pia Fahlgren (C) Gunilla Ekblad

Läs mer