BUDGET 2013 MUNKFORS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2013 MUNKFORS KOMMUN"

Transkript

1 BUDGET MUNKFORS KOMMUN Beslutad KF Mål justerade enligt Sn 83,

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning MUNKFORS KOMMUN 1 INLEDNING 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 2 ORGANISATIONSÖVERSIKT 3 FEM ÅR I SAMMANDRAG 4 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 5 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD 6 HUSHÅLLNING OCH KVALITÉ 9 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS 11 VERKSAMHETERNA 13 KOMMUNSTYRELSEN 14 ALLMÄNNA AVDELNINGEN 16 TEKNISKA AVDELNINGEN - AVGIFTSFINANSIERAD 18 TEKNISKA AVDELNINGEN - SKATTEFINANSIERAD 19 SOCIALNÄMNDEN 20 FÖRVALTNINGSADMINISTRATION 22 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 23 LSS-VERKSAMHET 25 ÄLDREOMSORG 27 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 29 FÖRVALTNINGSADMINISTRATION 31 FÖRSKOLA 32 GRUNDSKOLA 33 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 35 MÅLTIDSVERKSAMHET 36 KULTUR OCH FRITID 37 VALNÄMNDEN 38 RÄKENSKAPERNA 39 RESULTATBUDGET 40 KASSAFLÖDESBUDGET 42 BALANSBUDGET 43 DRIFTBUDGET PER NÄMND 44 INVESTERINGSBUDGET 45 1

4 INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Så har vi kommit till oktober månad och de sista justeringarna i budgetarbetet för med följande flerårsplan håller på att slutföras. Vårt arbetssätt vi har haft de senaste åren med att ha en tidig budgetprocess med fullmäktigebeslut i juni övergav vi i år för att skapa förutsättningar för att få ett lugnare tempo i budgetarbetet och kanske arbeta igenom olika material på ett bättre sätt. Så här i processens slutfas vet jag inte om budgetarbetet har varit lite lugnare som vi tänkte oss utan att det blev lika intensivt och tufft i alla fall. Förutsättningarna inför är återigen svåra för landets kommuner och Munkfors är inget undantag. Totalt sett har vi en ramökning på ca 2 miljoner kronor, men den är för liten för att täcka kommande löneökningar och andra kostnadshöjningar. Det innebär återigen att alla verksamheter har utsatts får tuffa granskningar och vi måste vrida och vända på varje krona för att få ihop till våra verksamheter. Det är nu som många av oss önskar att regeringen tog ett större ansvar och gav kommunerna viss kompensation för alla ökade kostnader som tillkommit p.g.a. statliga beslut eller regleringar. Tyvärr kan vi också konstatera att Alliansregeringen inte har fullföljt det förslag till nytt kostnadsutjämningssystem som samtliga partier stod bakom ifrån början. Detta var tänkt att gälla fr.o.m. och där var vårt län en stor vinnare. För Munkfors del innebär det ytterligare tre miljoner mera till verksamheten, vilket skulle underlätta vårt arbete. Detta förslag till budget bygger på de svåra avvägningar och vi har och kommer att ha olika prioriteringsdiskussioner framöver. Det är viktigt att Munkfors i oktober komma ihåg att allt är inte bara siffror och ekonomi utan man måste också fundera över hur vi får bästa verksamhet er för de pengar vi har. Ett exempel är Ransätersskolan där det inte finns något förslag till verksamhetsförändring för. Det är inte säkert att man sparar en massa pengar på att sluta med skolverksamhet i Ransäter, men sett ur barnens perspektiv och kvalitén på verksamheten, måste det till en förändring inom en snar framtid. Det är ohållbart att bedriva en skolverksamhet på elever på lång sikt med allt större krav från olika håll. Investeringsbudgeten för innehåller en stor satsning på lokalsidan, främst inom skolans område. Vi har nu färska underhållsplaner i våra händer som säger att vi har ett stort eftersatt underhåll och måste nu därför satsa för att komma i kapp. Vi har precis i dagarna tagit vårt nybyggda äldreboende i bruk och vår kooperativa hyresrättsförening som också äger övriga äldreboenden kommer att göra ombyggnationer och uppfräschning av sina lokaler. Nu står skolans lokaler på tur och här pågår olika utredningar för att ta fram underlag inför kommande beslut. Jag vill här framföra mitt stora tack till vår personal genom det energifyllda arbete man har genomfört årets budgetprocess. Jag vill tacka de förtroendevalda som med stort engagemang har deltagit i processen genom temadagar och olika nämndsammanträden. Denna budget är tyvärr inte så stark som man kanske hade önskat, men vi påverkas av vår omvärld och den konjunktursvacka världen befinner sig i just nu. Trots detta har vi ingen dålig ekonomi utan det gäller att vi håller i och fortsätter vårt idoga arbete med analyser av våra verksamheter med medborgarnas bästa i fokus. Björn-Olov Hallberg, Kommunstyrelsens ordförande 2

5 INLEDNING ORGANISATIONSÖVERSIKT 3

6 INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Antal invånare 31/12 (prognos ) varav 0-5 år varav 6-15 år varav år varav år varav år varav 80 år och äldre Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Total kommunal skattesats, kr 33,25 33,25 33,25 33,25 33,25 - varav kommunalskatt, kr 22,50 22,50 22,50 22,50 22,50 - varav landstingsskatt, kr 10,75 10,75 10,75 10,75 10,75 Begravningsavgift Munkfors/Ransäter, kr 0,43 0,43 0,43 0,43 0,43 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mkr 184,4 186,2 191,1 194,0 198,7 Verksamhetens nettokostnader, mkr -183,8-183,5-187,8-191,6-195,0 Nämndernas budgetavvikelser, mkr -5,3 Finansnetto, mkr -0,4-0,9-0,5-0,7-1,8 Årets resultat kommunen, mkr 0,3 1,9 1,9 1,8 1,9 Nettoinvesteringar. mkr 4,0 31,2 33,9 3,7 3,1 Antal tillsvidareanställda 295 Antal årsarbetare 284 Personalkostnader (Mkr) 156,2 151, 2 160,7 4

7 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHET- ERNA 5

8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Informationen i detta avsnitt är hämtad från cirkulär 12:06 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari. Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och. Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå beräknas bli något högre än vad vi tidigare räknat med. Vår bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt vår bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europa att vara som svagast under vinterhalvåret /. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget (dvs kommunernas intäkter från kommunalskatt) fortsätter växa i god takt, se följande tabell. Nyckeltal för den svenska ekonomin BNP % 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0 Sysselsättning, timmar 1,9 1,1-0,5 0,1 1,4 1,8 Öppen arbetslöshet, nivå % 8,4 7,6 7,9 8,1 7,4 6,5 Timlön, nationalräkensk. % 1,1 4,4 3,2 3,1 3,2 3,6 Konsumentpris, KPI % 1,2 3,0 1,9 1,4 2,0 2,2 Skatteunderlagstillväxt % 2,2 3,0 3,2 3,6 4,0 4, BNP % 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0 BEFOLKNING Kommunens intäkter via skatter och statsbidrag påverkas starkt av befolkningsutvecklingen. Vid årsskiftet / uppgick antalet invånare i Munkfors kommun till Folkmängden minskade under år med -69 personer (år 2010: -22, år 2009: -21). Befolkningsminskningen motsvarar ca 2 % av invånarantalet vilket är högst bland kommunerna i Värmland. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,7 %. För Munkfors är den genomsnittliga minskningen under den senaste 20-årsperioden -55 personer per år, de senaste 10 åren -44 personer per år. Minskningen under var därmed hög jämfört med tidigare år. Befolkningsutveckling i Munkfors kommun 1991 Antal invånare En befolkningsprognos pekar på en fortsatt befolkningsminskning med drygt -30 personer per år de närmaste åren, År 6

9 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR för att sedan sakta avta. Prognosen för befolkningen per 31/12 år är 3668 och för är den Befolkningsprognos Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd I Munkfors är antalet invånare i gruppen år högt (se bild nedan). Det innebär att under de närmaste åren är behovet högt för att ungdomar skall få arbete i kommunen, samtidigt som det kan bli så att många flyttar, t ex för att gå på universitet eller högskola. Befolkningsfördelning Antal Ålder Medelåldern i kommunen är 47 år, medelåldern i riket är 41 år. Munkfors har en hög andel pensionärer jämfört med riket, 25 % av Munkfors invånare är 65 år eller äldre, i riket 18 %. Andelen barn är låg i Munkfors, andelen 0-6 år är 6 %, jämfört med riket som har 8 %. Tabellen på nästa sida visar befolkningsförändringar för olika befolkningsgrupper, inklusive en prognos för. Befolkningsutvecklingen styr ramtilldelningen och bör även vara vägledande i budgetarbetet för många verksamheter. Av tabellen framgår att: Förskolan har haft en ökning av barn, men det vänds i en minskning år - för barn 1-5 år gamla, en följd av endast 21 födda under. I prognoserna ligger att 30 barn per år föds och. Skolan har tappat 11 % av eleverna (6-15 år) på två år 2010-, men minskningen har stannat av. Minskningen är mycket hög om man ser på en längre period, åren (prognos) minskar antalet barn i åldrarna 6-15 år med -39 %, åren med -31 %. Antalet ungdomar i gymnasieåldern minskar nu snabbt, -24 % på två år -. Både antalet totalt och antal vuxna i arbetsför ålder (19-64 år) minskar stadigt, detta måste på sikt medföra en nerdragning i de flesta av verksamheterna För äldreomsorgen står antal invånare år still, medan en stor ökning av äldre 85 år och äldre noteras. Befolkning per 31/12 för olika åldersgrupper Totalt år år år år år år år år år Befolkningsförändringar i % för olika åldersgrupper 2010 Summa Summa Totalt -0,6% -1,8% -0,9% -0,9% -3,3% -4,3% 0-5 år 1,5% -6,6% 2,5% 2,8% -2,5% 0,3% 1-5 år 6,4% -1,8% -1,8% 3,1% 2,8% 5,9% 6-15 år -4,2% -6,7% 0,3% -2,8% -10,7% -13,5% år 1,9% 2,5% -15,9% -8,0% -11,5% -19,5% år -1,5% -1,0% -1,4% -0,8% -4,0% -4,8% år 1,4% -2,6% 0,3% -1,3% -0,9% -2,2% 85- år 2,6% 5,1% 7,6% 5,3% 15,3% 20,6% 0-18 år -1,3% -4,6% -3,1% -2,4% -8,9% -11,3% 0-64 år -1,4% -2,0% -1,9% -1,2% -5,2% -6,5% NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING Munkfors kommun har en relativt hög arbetslöshet totalt, men inte så många öppet arbetslösa. Det beror på att en relativt hög andel är sysselsatta i program (med aktivitetsstöd) i Munkfors. Jämfört med år 2010 har arbetslösheten sjunkit. Under var 3,5 % (år 2010: 3,8 %) öppet arbetslösa i Munkfors i förhållande till hela arbetskraften (årsmedelvärde). Motsvarande andel i länet var 3,5 % och i riket 3,4 %. Andelen sysselsatta i program med aktivitetsstöd var 4,8 % i Munkfors (år 2010: 5,9 %), 3,7 % i Värmland och 2,8 % i riket. Den totala arbetslösheten var 8,3 % i Munkfors (år 2010: 9,7 %), 7,1 % i Värmland och 6,3 % i riket. Andelen arbetslösa ungdomar (18-24 år) är hög i Munkfors, där 16,4 % saknar arbete (inkl personer i program), jämfört med Värmland 12,6 % och riket 9,8 %. Detta visar att de yngre har extra svårt att få ett arbete i Munkfors, vilket bidrar till den höga utflyttningen och befolkningsminskningen. 7

10 Näringslivet går ändå relativt bra i Munkfors och kommunens större industrier har ökat bemanningen under de två senaste åren. En återhållsamhet kan dock skönjas i slutet av, då tillfälliga anställningar inte förlängts på vissa håll. För framtida nyanställningar kan den höga medelåldern hos de största arbetsgivarna i kommunen spela en positiv roll. Att arbetsmarknaden är problematisk i Munkfors visar sig genom att man haft en relativt hög arbetslöshet bakåt i tiden. Huvudorsaken till kommunens befolkningsminskning står att finna i att antalet arbetstillfällen varit för få i förhållande till antalet unga som kommit ut på arbetsmarknaden varje år. BOSTADSMARKNADEN Det kommunala bostadsbolaget Munkforsbostäder AB har vid års slut 20 tomma lägenheter (ca 8 % av totalt antal), vilket är lägre än 2010 då 29 var tomma. Bostadsbolaget kan på sikt få problem, eftersom kommunens befolkning minskar och antalet tomma lägenheter är högt I kommunen är fortfarande bostadsbyggandet minimalt eftersom det finns ett överskott på bostäder. Kommunen och Munkforsbostäder har under 2010 sålt fastigheterna Vårdcentralen, Solåsen och Servicehuset till nybildade Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Munkfors äldrebostäder. Föreningen har under påbörjat ett bygge av ett nytt äldreboende för att ersätta Solåsen, som står klart i slutet av år. OMVÄRLDENS PÅVERKAN PÅ KOMMUNENS EKONOMI Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer, några av de viktigaste är: 1. Skatteunderlagsutvecklingen i Sverige (påverkas bla av konjunkturen), dvs hur stora inkomster invånarna har i Sverige, vilket påverkarkommunens intäkter 2. Befolkningsutvecklingen i kommunen, som påverkar intäkterna, en invånare är värd ca 45 tkr i snitt för kommunen 3. Statens utjämningssystem, som ger kommunen stora extra intäkter, men det omarbetas ibland och då ändras intäktsnivåerna 4. Sysselsättningen i kommunen 5. Politisk beslutsförmåga i kommunen, att kunna prioritera och ta svåra beslut 6. Verksamheternas förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och budget, att de kan följa budget och anpassa kostnaderna till förändrade förutsättningar, t ex när elevunderlaget sjunker snabbt att kommunens verksamheter ligger nära rikssnittets kostnad om kommunen skall ha en bra ekonomi. Kommunens ekonomi påverkas negativt om invånarantalet minskar. I snitt är en invånare värd ca 45 tkr i intäkter. Befolkningsminskningen under var -69 personer (år 2010: -22). Minskningen motsvarar ca 3 mkr i minskade intäkter från skatter och statsbidrag i framtiden. Detta måste kompenseras med kostnadsminskningar. Det finns ett förslag till ett omarbetat utjämningssystem. I dagsläget är det osäkert när beslut kommer att tas och från vilket år det i så fall kan införas. Men om förslaget antas i sin helhet kommer Munkfors kommun att få ungefär 3 till 4 miljoner kr i högre intäkter per år. Följande känslighetsanalys beskriver några faktorer och deras effekt på kommunens ekonomi. Känslighetsanalys Händelse Förändring +/- Löneökning med 1 % Förändrat invånarantal med 100 1,5 mkr 4,5 mkr 3 heltidstjänster 1,1 mkr Prisökning 1 % på varor o tjänster Socialbidragsökning 10 % Förändrade låneräntor med 1 % Förändrad upplåning med 10 mkr Ökade taxor med 1 % Förändrade statsbidrag med 1 % Förändrad kommunalskatt med 1 kr. 1,0 mkr 0,4 mkr 0,6 mkr 0,4 mkr 0,2 mkr 0,6 mkr 6,7 mkr Eftersom ekonomin kan påverkas av många faktorer är det generellt viktigt för kommuner att ha en finansiell beredskap, dvs en god ekonomi, för att kunna upprätthålla en jämn driftnivå över tiden, som t ex i lågkonjunkturer. Kommunen är helt beroende av inkomsterna från statens utjämningssystem, vilket utjämnar de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna. Munkfors erhöll 54 mkr som inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag år, som tillskott till kommunens skatteintäkter på 130 mkr. Utjämningssystemet justeras för varje år enligt främst befolkningsförändringar, men även enligt andra faktorer. Det gör att kommunen kompenseras för vissa kostnadsökningar, t ex för att äldreomsorgen blir dyrare om antalet äldre över 85 år ökar. Ersättningen i utjämningssystemet är ungefär vad det kostar i snitt i kommunerna i Sverige, t ex per elev i grundskolan och per brukare i äldreomsorgen. Därför är det viktigt 8

11 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR HUSHÅLLNING OCH KVALITÉ EKONOMISK STYRNING OCH KONTROLL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer som är normerande för sektorns redovisning. Lagen om God ekonomisk hushållning har stor betydelse för styrning och ledning av en kommun. Lagen om God ekonomisk hushållning tar sikte på att säkerställa den långsiktiga förmågan att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt: Att verksamheten bedrivs enligt den budget och de mål som politikerna har beslutat om Att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, t ex att budgeten innehåller mål för verksamheterna, om vad som skall uppnås För ekonomin skall anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, t ex krav på resultatnivå, att skuldsättningen hålls på rimliga nivåer Förvaltningsberättelsen skall i samband med bokslut innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts Revisorerna ansvarar för att vid boksluten bedöma hur kommunen följer lagen Vid kommunens budgetbeslut skall det anges finansiella mål och verksamhetsmål för att uppfylla lagkraven om god ekonomisk hushållning. KOMMUNENS MÅLARBETE I samband med budgetarbetet och budgetbeslutet fastställs dels övergripande mål för kommunen och dels mål direkt riktade till nämnderna. I kommunen används en gemensam styrmodell, ett dokument som styr hur arbetet med mål skall bedrivas och dokumenteras. Styrmodellen skall samordna allt arbete i kommunen för att på sikt nå de långsiktiga målen som beskrivs i kommunens vision. Efter att ovanstående mål tagits i budgetbeslutet, fortsätter målarbetet med att verksamheterna arbetar vidare med målen och tar fram egna (mer detaljerade) mål, handlingsplaner och planer för uppföljning. Dessa behöver inte tas upp till politiska beslut. Varje verksamhet skall ha ett eget dokument för målarbetet som förnyas varje år. ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL ENLIGT GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Munkfors kommun har tre övergripande verksamhetsmål och ett finansiellt mål, vilka gäller för hela kommunens verksamhet. Dessa ligger till grund för utformning av nämndernas mål. Målen avses att vara relativt långsiktiga, men ses över inför varje budgetbeslut. Målen är följande: Mål: Attraktiv kommun för boende, besökare och företagare Indikatorer: Bryta den negativa trenden för befolkningsutvecklingen 63 Mkr år i turismomsättning enligt TEM, 64 respektive 65 Mkr och 2014 Mål: Enkelt och nära till beslut och beslutsfattare, en väl fungerande demokrati Indikatorer: 25 antal genomförda företagsbesök Väl fungerande ungdomsråd Minst 80 % röstande i kommunalval och 40 % i EU-val (om valår). Mål: Attraktiv arbetsgivare Indikator: Total sjukfrånvaro för kommunens anställda under 4 %. Finansiellt mål: Ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning Indikatorer: Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverat vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Kommunens låneskuld skall inte öka på längre sikt. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Ekonomiskt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget 9

12 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR kapital med ca 2 % av kommunens egna kapital (detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen). Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Ekonomisk- och verksamhetsrapportering 1. Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska läget och verksamhetsläget till Ledningsgruppen. Ingen rapport behöver lämnas för juni och december månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. 2. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti och rapporteras till Kommunstyrelsen. 3. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. 4. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. 5. Ekonomichefen ansvarar för att i årsredovisningen redovisa hur de ekonomiska riktlinjerna har följts under året. 10

13 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS EKONOMISK UTVECKLING Kommunen har efter en längre period av relativt dålig ekonomi nu haft 6 år med överskott. Överskottet är dock lågt +0,3 mkr (år 2010: +6,9 mkr). Det kan jämföras med den budget som beslutades inför på +3,7 mkr. Årets resultat år Mkr 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1, Kommun Koncern BUDGETPROCESSEN Genom beslut om mål och fördelning av budget styr politikerna inriktningen för kommunens verksamheter. arbetet inleds med en budgetkonferens för politiker och tjänstemän. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige tar beslut om budgetramar (även mål) per förvaltning, vilket följs av att förvaltningarna arbetar fram detaljbudgetar, som sedan tas upp till politiska beslut i respektive nämnd. Enligt planeringen skulle kommunfullmäktige ta beslut om den färdiga budgeten i juni. Detta blev ändrat till att beslutet tas i oktober. Basen för beslutet om budgetramar per nämnd är föregående års ramar, vilka har justerats enligt de befolkningsförändringar som prognostiseras för olika verksamhetsområden. En analys görs varje år av verksamheternas kostnadsnivåer i förhållande till riksgenomsnitt (i vissa fall standardkostnad), enligt officiell statistik. Den utgör ett viktigt underlag i budgetprocessen. År Varje nämnds förslag presenteras i avsnitt Verksamheterna. Kommunens totala budget presenteras i avsnitt Räkenskaperna. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Viktiga förutsättningar vid beräkningen av budgetramar är: Oförändrad utdebitering, kommunalskatt 22,50 kr. Intäkter genom skatter och bidrag har beräknats enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) prognoser i cirkulär :06. För prognos för invånarantalet per 1/11 år, som är en viktig komponent i beräkning av skatteintäkter, har en prognos på 3677 invånare använts. Det är en minskning med 40 invånare mot samma datum ett år tidigare. Intäkter från kommunal fastighetsavgift har beräknats enligt SCB:s prognoser. För fördelning av budgetramar mellan nämnder har en befolkningsprognos från Statisticon AB varit en grund. Ramarna omfördelas enligt förändringar i befolkningen för olika åldrar. Pensionskostnaderna har beräknats enligt prognoser från pensionsadministratören KPA. För de kommande åren prognostiseras att pensionskostnaderna kommer att öka något. Kostnaderna för internränta (på investeringar) har beräknats med 2,9 % enligt SKL:s cirkulär :57. Detta är en stor sänkning jämfört med tidigare nivå (4,2 %). Det medför att de verksamheter som gjort investeringar får ett större budgetutrymme då de debiteras lägre belopp för räntor under. Kommunens resultat har budgeterats till 1,9 mkr, det motsvarar 2 % av kommunens egna kapital - enligt kommunens finansiella mål. Eftersom prisnivåerna för gymnasieplatser drastiskt har sänkts, görs en korrigering av KUB-nämndens ram. Men det är osäkert om förändringen är bestående och ett belopp till en buffert under kommunstyrelsen (0,8 mkr). Till en kommungemensam buffert avsätts 1 mkr, vilken budgeteras under kommunstyrelsen. Ett belopp har avsatts i kommunstyrelsens ram för betalning av konstgräsplan (795 tkr). INVESTERINGAR, LIKVIDITET OCH LÅN Likviditeten vid årsskiftet uppgick till 20,7 mkr (år 2010: 33,6 mkr). Investeringsnivån har legat på en relativt låg nivå under flera år. Det har gjort att kommunen har kunnat amortera ner låneskulden och kommunens kostnader för låneräntor har minskat. Låneskulden ökade dock då kommunen lånade 11

14 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 37 mkr för att låna ut till föreningen för äldreomsorgens fastigheter. Under år ökar låneskulden ytterligare, eftersom kommunen ökar utlåningen till föreningen. Lånen avser kostnaderna för det nya demensboendet. Eftersom kommunen får betalt för sina räntekostnader av föreningen, drabbas kommunen inte av någon ökad kostnad för detta. Till år finns planer på större investeringar i skolans lokaler, vilket sannolikt ökar lånebehovet med ett större belopp. Den totala investeringsbudgeten är på över 30 mkr. Det ökar kostnaderna för räntor, vilket i sin tur minskar utrymmet för verksamheternas driftkostnader. Kommunens låneskuld Mkr Nettoinvesteringar Mkr ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, År BORGENSÅTAGANDE OCH ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER De totala borgensåtagandena uppgår år till 146,1 mkr (år 2010: 146,9 mkr). Kommunen har bara två stora borgensåtaganden, de gäller Munkfors energi AB med 109 mkr och Munkforsbostäder AB med 33 mkr. Kommunen har inga finansiella leasingåtaganden. Inga borgensförluster har uppstått under året. Under och förväntas inte borgensåtagandena förändras nämnvärt. FRAMTID Trots att kommunen haft ett positivt resultat för sjätte året i rad, är kommunens låga resultat och de återkommande underskotten mot driftbudgeten oroande. Kommunens resultat för är knappt över noll och långt under snittet för kommunerna. Det innebär att det inte finns några ekonomiska marginaler. Eftersom befolkningen sakta minskar kommer kommunens intäkter inte öka i samma takt som kostnaderna. Besparingar måste genomföras, i dagsläget är kommunens ambitionsnivå för hög jämfört med intäkterna. Med tanke på de planer som finns att kommunen skall göra större investeringar i upprustning av skollokaler, kommer kostnaderna för låneräntor att öka. Eftersom kommunens ekonomi saknar marginaler, måste de ökade kostnader som en större investering medför, motsvaras av andra kostnadssänkningar. År 12

15 VERKSAMHET- ERNA 13

16 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Den skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, samt ha ett övergripande ansvar och en samsyn för kommunens hela verksamhet. Kommunstyrelsen har även ansvar för att främja den samhälleliga utvecklingen. Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen i form av kommunstyrelsens allmänna avdelning och tekniska avdelning. Här finns även budgetansvar för räddningstjänst, miljö- och byggverksamhet samt överförmyndarverksamhet. 14

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS ANSVARSFÖRDELNING Allmänna avdelningen - Kommunledningskansli - Turism- och näringslivsenhet - Ekonomienhet, personalenhet, reception och ITenhet - Valnämndens administration - Räddningstjänst via Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund - Miljö- och byggverksamhet via Miljö- och byggnämnden tillsammans med Forshaga kommun - Överförmyndarverksamhet via den gemensamma nämnden med Forshaga, Grums, Hagfors och Kil. Tekniska avdelningen - Det kommunaltekniska området avseende vatten- och avloppshantering, avfall, gator och vägar, hastigheter, parker, idrottsanläggningar, drift och underhåll av kommunens fastigheter. FÖRVALTNINGENS EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto avvikelse Nyckeltal Tkr Netto personalkostn

18 ALLMÄNNA AVDELNINGEN Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Den allmänna avdelningen består av kommunledningskansli, turism- och näringslivsenhet, ekonomienhet, personalenhet, reception, IT-enhet, valnämndens administration, räddningstjänst via Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund, miljö- och byggverksamhet via Miljö- och byggnämnden tillsammans med Forshaga kommun samt Överförmyndarverksamhet via den gemensamma nämnden med Forshaga, Grums, Hagfors och Kil. HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN MÅL Samlad fastighetsförvaltning tillsammans med Munkforsbostäder AB. Åtgärder för den framtida bostadsförsörjningen. Förändring av finansieringen av IT-verksamheten. Utvecklingsstrategi för IT-området. Införande av nytt personaladministrativt system. Insatser för en fortsatt låg sjukfrånvaro. Fortsatt utveckling av lednings-, styrnings- och uppföljningsmodeller. Utveckla näringslivet och stärka det lokala företagsklimatet. Utveckla samarbetet med andra kommuner. Utveckla turism- och fritidsverksamhet, främst Laxholmen, Klingevi och Ransäter. Attraktivt centrum. Utveckla medarbetarskap och ledarskap. Mål: Informationen om kommunens verksamhet och service skall utvecklas så att medborgare och medarbetare upplever en god service och tillgänglighet Indikatorer: Utvecklad hemsida med 10 % ökning av antalet besökare. Fungerande intranät med 90 % nöjda användare. Mål: Fullgöra kommunstyrelsens uppsynsansvar över övriga verksamheter Indikatorer: Revisorernas rapport. Mål: Bra service till den politiska organisationen i form av underlag och utredningar, verkställighet och korrekta handlingar i tid. Indikatorer: Minst betyg 4 (skala 1-5) i enkät till kommunstyrelsen och intervju med ordföranden i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Mål: Personal-, ekonomi-, kansli- och ITenheterna skall ge en god service, gott bemötande och ha en god tillgänglighet gentemot andra verksamheter inom kommunen så att chefer och andra användare är nöjda. Indikatorer: 80 % av cheferna anser att personalenheten ger en bra service. 80 % av cheferna anser att ekonomienheten ger en bra service. 80 % av cheferna anser att kanslienheten ger en bra service. 70 % av cheferna anser att IT-enheten ger en bra service. Mål: Turistverksamheten skall bidra till att utveckla turistnäringen, öka turismen och skapa ett bra varumärke för Munkfors Indikatorer: 63 Mkr år i turismomsättning enligt TEM, 64 respektive 65 Mkr och kommersiella gästnätter år. Mål: Näringslivsverksamheten skall bidra till att utveckla befintliga företag och att nya företag startas/etableras genom ett bra näringslivsklimat i kommunen Indikatorer: Bland de 100 bästa kommunerna i svenskt näringslivs ranking av kommuners företagsklimat. 16

19 EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto avvikelse ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN I samband med pensionsavgångar kommer bemanning och organisation att ses över för att minska personalkostnaderna. Investering i nytt personaladministrativt system förväntas leda till både minskade personalkostnader och övriga driftskostnader. IT-verksamheten kommer från att finansieras via avgifter från verksamheterna för att säkerställa att det är respektive verksamhets behov och prioriteringar som styr utvecklingen av IT-verksamheten och dess omfattning. De ökade kostnaderna på externa tjänster, främst ökade kostnader för räddningstjänst, har inte kunnat inrymmas i budgetramen. FRAMTID Den framtida bostadsförsörjningen och anpassning av Munkforsbostäder AB:s verksamhet för att kunna möta framtida behov av tillgängliga och moderna lägenheter är av mycket stor vikt. Den tekniska utvecklingen medför högre krav på information och kommunikation med medborgare, medarbetare och övriga intressenter. Fortsatt arbete med friskvårdande insatser och övriga åtgärder för att bibehålla en låga nivån på sjukfrånvaro. Den relativt höga arbetslösheten trots goda konjunkturer medför nya utmaningar för att förnya och utveckla näringslivet och insatser för anställningsbarhet. Turismens ökade betydelse som näring. Infrastruktur och kommunikationer får en allt större betydelse. För vår del är det särskilt viktigt att utveckla och utnyttja de resurser vi har inom IT-kommunikation. Riksväg 62 och kollektivtrafiken är också av avgörande betydelse. 17

20 TEKNISKA AVDELNINGEN - AVGIFTSFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Tekniska avdelningens avgiftsfinansierade del avser vattenoch avloppsförsörjning och omhändertagande av avfall. HÄNDELSER OCH FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN MÅL Sanering av vatten- och spillvattennätet samt komplettering av dagvattennätet enligt framtagen saneringsplan. Minska läckage på ledningsnätet och serviser för dricksvatten genom läcksökningar, samt att åtgärda läckage. Fortsätta arbetet med att nå 100 % täckningsgrad för VA-verksamheten Fortsätta arbetet med att nå mål i avfallsplanen för Minska driftskostnaderna genom intensifierad uppföljning av energianvändning och personalkostnad samt fokus på att uppnå en säker drift som minimerar övertidskostnader. Mål: Tekniska avdelningen skall svara för en trygg försörjning av vatten, avlopp, avfallshantering samt god skötsel av kommunala vägar och övriga anläggningar. Indikatorer: Andelen förlust av dricksvatten ur dricksvattenledningsnätet minskar minst 10 % årligen och är 20 % eller lägre år Andelen ovidkommande vatten i avloppsledningsnätet minskar minst 2 % årligen och är 30 % eller lägre EKONOMI Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto avvikelse Nyckeltal Årsarbetare VA-abonnenter Sålt kubikm vatten Köpt kubikm vatten ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN SOM FÖRESLÅS FÖR ATT KLARA BUDGETRAMEN För att klara budget och uppnå hög kostnadstäckning beräknas den fasta delen av VA-taxan att höjas med ca 6 %. FRAMTID Fokus ligger på att under de närmaste åren få full täckningsgrad för de avgiftsfinansierade verksamheterna och att genom en genomlysning av kostnaderna få en bra bild av vilka åtgärder som krävs för att upprätthålla en långsiktigt hållbar VA-verksamhet, ekonomiskt och miljömässigt och som är ekonomiskt rimlig för brukarna. 18

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 MUNKFORS KOMMUN. Version 2013-03-22 till KF

ÅRSREDOVISNING 2012 MUNKFORS KOMMUN. Version 2013-03-22 till KF ÅRSREDOVISNING MUNKFORS KOMMUN Version 2013-03-22 till KF INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning INLEDNING 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 2 ORGANISATIONSÖVERSIKT 3 VART GICK SKATTEPENGARNA?

Läs mer

Kommunkontoret, klockan 16:00-17:30. Eric Henriksson, S Vanja Persson, FP Åsa Törnkvist, FP Birgit Nilsson, C. Birgitta Johansson, C

Kommunkontoret, klockan 16:00-17:30. Eric Henriksson, S Vanja Persson, FP Åsa Törnkvist, FP Birgit Nilsson, C. Birgitta Johansson, C Socialnämnden 2014-10-14 1(12) Plats och tid Kommunkontoret, klockan 16:00-17:30 Beslutande Ledamöter Eric Henriksson, S Vanja Persson, FP Åsa Törnkvist, FP Birgit Nilsson, C Tjänstgörande ersättare Birgitta

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86 Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86 Vård- och omsorgsnämndens sammanfattning till kommunstyrelsen för perioden jan-juni samt prognos Liksom under tidigare prognoser under året

Läs mer

Hur fungerar det egentligen?

Hur fungerar det egentligen? Budget 2008 Hur fungerar det egentligen? Kommunens budget delas i två delar; en driftsbudget och en investeringsbudget. Driftsbudget är de pengar som behövs för att den löpande verksamheten och servicen

Läs mer

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 Förvaltning Finansiella budgetförutsättningar 2016-2018 Ansvarig Deadline - Standardkostnadsjämförelser Ekonomichef 2014-12-31 - Skatteunderlagsprognos Ekonomichef 2015-02-23

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2014-01-30 Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges beslut om

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Socialdemokraternas Rambudgetförslag 2014. För Gnosjö kommun

Socialdemokraternas Rambudgetförslag 2014. För Gnosjö kommun Socialdemokraternas Rambudgetförslag 2014 För Gnosjö kommun Politiska prioriteringar för Socialdemokraterna i Gnosjö för Gnosjö Kommun. Det avgörande för att få ordning på ekonomin är att använda våra

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018. Socialnämnden

Verksamhetsplan 2016-2018. Socialnämnden Verksamhetsplan 2016-2018 Socialnämnden Socialnämnden, december 2015 Verksamhetsplan 2016 2018 Nämndens ordförande Förvaltningschef Susanne Larsson 0515 88 53 33 susanne.larsson@falkoping.se Magnus Schedin

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

Budgetberedning Socialnämnden Budget- och verksamhetsplan 2015-2017

Budgetberedning Socialnämnden Budget- och verksamhetsplan 2015-2017 Budgetberedning Socialnämnden Budget- och verksamhetsplan 2015-2017 Nuläge, ekonomi 2014 Resultaträkning, tkr Budget jan-aug Resultat jan-aug Avvikelse Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Intäkter avvikelsen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Allianspartiernas Budgetremiss 2015

Allianspartiernas Budgetremiss 2015 Allianspartiernas Budgetremiss 2015 Vilhelmina kommun Alliansen arbetar för att Vilhelmina kommun ska bli en kommun där allt fler finner det attraktivt att leva och bo. Vilhelmina kommun har stora möjligheter

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Avstämning budget 2015

Avstämning budget 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-01-20 Dnr: 2015/53-IFN-041 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Avstämning budget 2015

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2016-10-15 Socialförvaltningen 1 (6) Ansa Haapala Stabschef Diarienummer 2015/SN 0179-003 Socialnämnden Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Bilaga C. Radnummer 275 i RS

Bilaga C. Radnummer 275 i RS Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

OBS! Extra sammanträde med socialnämnden den 2011-08-17 kl 10.00

OBS! Extra sammanträde med socialnämnden den 2011-08-17 kl 10.00 Socialnämnden 2011-06-29 Kallelse/Underrättelse Sammanträdesdatum 1(18) Plats och tid Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 29 juni 2011, kl 15.00 Föredragningslista Ärende 1 Val av justerande 2 B-lista

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Vårt uppdrag Socialnämnden i Jönköpings kommun har fått i uppdrag att se hur Funktionshinderomsorgen fungerar och är organiserad. Meningen

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Bidrag till måluppfyllelse

Bidrag till måluppfyllelse Ansvarsenhet Socialnämnden Bidrag till måluppfyllelse Delårsrapport Hur har verksamheten fortlöpt under årets första åtta månader? Förvaltningen har under de första åtta månaderna arbetat aktivt med den

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

att utöka socialnämndens budget för år 2015 med 2 miljoner kronor för ökade volymer inom verksamheten LSS och Lass

att utöka socialnämndens budget för år 2015 med 2 miljoner kronor för ökade volymer inom verksamheten LSS och Lass Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-04-27 92 Begäran från socialnämnden om utökat kommunbidrag KS-2015/256 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att utöka socialnämndens

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden RAPPORT/REDOVISNING Socialkontoret Handläggare Karolina Blomqvist Tel. 0152-29331 Socialnämnden Dnr SN/2015:110-042 2015-03-11 1/7 Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden Ekonomi och verksamhet Drift

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer