Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget

Transkript

1 Hanke: Kotimaisten kalkkunantuottajien kilpailukyvyn parantaminen Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelma Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget Petri Helo, Vasa universitet Jarkko Niemi, MTT ekonomisk forskning 1

2 Produktivitet Mått för produktionseffektivitet Produktivitet = Produktion Insatser Du kan följa med produktiviteten Vilka mängder producerar du på din gård Hur många produktionsinsatser använder du för att producera ifrågavarande mängd Vad kostar produktionen och insatserna 2

3 Du kan själv höja produktiviteten! Du höjer produktiviteten när produktionen ger mera med en mindre insats. T.ex. Samma vinst med mindre kostnader Du får större vinst med samma resurser Företagarinkomsten* stiger det vill säga större ersättning än tidigare för odlarens eget arbete och kapital * Företagarinkomsten (eller lantbrukarinkomsten) visar hur mycket företagaren får ersättning för sitt eget arbete och det kapital han eller hon investerat i produktionen. 3

4 Kapitalets produktivitet måste höjas Partiell produktivitet för arbete och kapital enligt totalkalkyl för lantbruket 2,5 2,0 Työn tuottavuus Arbetets produktivitet 1,5 1,0 0,5 Pääoman tuottavuus Kapitalets produktivitet Uppgiften för år 1992 märks ut med talet 1 Uppgiften för år 2009 är en prognos 4 Källa: MTT Taloustutkimus, publikationer 110

5 Kvalitet och produktivitet är nyckelfaktorer i den inhemska kalkonkedjan Utöver produktivitet är kvalitet en viktig konkurrensfaktor Dödlighet och kroppskasseringar Filéutbyte (i kalkonkejdan kommer över 2/3 av intäkterna från filéförsäljningen) Insatser Fas1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Utfall Svinn% Svinn% Svinn% Svinn% 5

6 Konkurrenskraft Konkurrenskraften hör samman med på vilken nivå arbete utförs Man utför arbetet på allvar Man koncentrerar sig på det viktigaste (t.ex. skär ner på kostnader som inte gagnar företaget) Att höja konkurrenskraften förutsätter målmedvetenhet samt identifiering av egna styrkor och svagheter, hot och möjligheter Mål, genomföring, uppföljning och korrigerande åtgärder 6

7 Bedöm din egen verksamhet Följ med företagets nyckeltal* och vidta åtgärder om du lägger märke till något som måste korrigeras! Det här kan jag: Här kan jag ännu utvecklas: Det som mäts kan förbättras! * Utfallsnivå, lönsamhet, likviditet och soliditet 7

8 Några ekonomiska nyckeltal 8

9 Likviditet Företagets förmåga att klara av löpande utgifter Köp av foder, medicineringskostnader, låneräntor och amorteringar osv. Likviditetsproblem ökar företagets kostnader Kan bedömas genom nyckeltal som räknas ut med hjälp av balansräkningen eller budgeten Trots att lönsamheten skulle vara bra kan betalningsberedskapen vara dålig (t.ex. på grund av när utgifterna förfaller och inkomsterna kommer in) 9

10 Soliditet Företagets förmåga att klara av sina åtaganden Beskrivs i allmänhet med förhållandet: Främmande kapital Tillgångar En dålig soliditet är ett hot mot kontinuiteten i företagsverksamheten 10

11 Lönsamhet Lönsamheten mäts med företagets resultat Utgående från uppgifterna i företagets bokslut kan man räkna ut olika nycketlat som t.ex.: Rörelsebidrag% 100 Rörelsebidrag Totala intäkter från affärsverksamheten Nyckeltal i allmän företagsekonomi Industri 10-25% Handel 2-10% Tjänster 5-15% 11

12 % Utvecklingen av driftsbidragsprocenten på fjäderfädominerade gårdar Siipikarjavaltaisten tilojen käyttökateprosentin kehitys Obs! (Huom! Huvudsakligen Pääasiassa företag broilerin som tuotantoon specialiserat erikoistuneita sig på broilerproduktion yrityksiä) 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % -5 % -10 % -15 % På bokföringsgårdar som bedriver kalkonproduktion har den genomsnittliga driftsbidragsprocenten varit 12 % på 2000-talet 12

13 Lönsamhetskvot Lönsamhetskvoten beskriver hur intäcktskravet som ställts på företagarens eget kapital och arbete förverkligas Lönsamhetskvot Lantbruksinkomst Företagarfamiljens OPOs räntekrav lönekrav 13

14 Utveckling av lönsamhetskvot på fjäderfädominerade gårdar Siipikarjavaltaisten tilojen kannattavuuskertoimen kehitys Obs! Huvudsakligen (Pääasiassa broilerin på broilerproduktion tuotantoon erikoistuneita specialiserade yrityksiä) företag På bokföringsgårdar som bedrivit kalkonproduktion var den genomsnittliga lönsamhetskvoten 0,7 på 2000-talet 14

15 Utvecklingen av företagarinkomsten på fjäderfädominerade gårdar (=vinst+lön och räntekrav) 0 Siipikarjavaltaisten tilojen yrittäjätulonkehitys (=voitto+palkka- ja korkovaatimus) Obs! Huvudsakligen (Pääasiassa broilerin på broilerproduktion tuotantoon erikoistuneita specialiserade yrityksiä) företag På bokföringsgårdar som bedrivit kalkonproduktion var den genomsnittliga företagarinkomsten cirka euro på 2000-talet 15

16 Kostnadsstruktur för kalkonuppfödning 16

17 Poängtal (2005=100) Pisteluku (2005=100) Utveckling av medelpris för kalkon och foder samt genomsnittlig slaktvikt Kalkkunanlihan Prisindex för hintaindeksi kalkonkött Rehujen Prisindex för hintaindeksi foder Keskiteuraspainon Indextal för indeksiluku medelslaktvikt Källa: Tike

18 Kostnadsstruktur för kalkonuppfödning Obs! Exemplet innehåller inte arbetsinsatsen! Förstöring Raadonhävitys, av dödade kalkoner, traktori, traktor, sekalaiset blandade utg. kulut; 1% 1 % Räntekostnader Korkokulut; 1% 1 % Försäkr. Vakuutus och ja underh.1% kunnossapito; 1 % Lastning Lastaus; 4% 4 % Tvätt Pesut; 1% 1 % Avskrivningar Poistot; 14% 14 % Untuvikko; Dununge 14% % Rahti; 2 % Frakt 2% Energia; 5% 5 % Strö (kuivike) Kuivike; 2% 2 % Vatten Vesi; 0,4% 0 % Rehu; 55 % Foder 55% 18

19 Nedanstående innehåller exempel på möjligheter att höja produktivitetet Pris på foder och dess sammansättning förmånliga råämnen och kraftigare foder? Fågelns storlek? Omsättningshastighet? Sänka dödligheten Höja filéutbytet 19

20 Vad kan vi göra för produktiviteten? Utreda minimifaktorer som begränsar uppfödningen, såsom tillgång på energi, protein och näringsämnen, temperatur, sjukdomar osv. Utfodring enligt fågelns tillväxtförmåga Fodret utgör cirka hälften av produktionskostnaden! Fodret ska innehålla lämpliga mängder näringsämnen I synnerhet dunungar behöver rikligt med proteiner Foderpriset kan sänkas genom att använda mycket säd Användningen av för stora mängder säd försämrar köttillväxten och kan därigenom försämra filéutbytet! För stora mängder protein ökar åter utsläpp och kan försämra luftkvaliteten % av en vuxen fågels kropp består av vatten! För liten tillgång till vatten försämrar produktionsresultaten. 20

21 Uppfödningsförhållanden Se till att skydda mot sjukdomar Hälsan inverkar på dödligheten, kroppskasseringar och tillväxten För hög eller låg temperatur ger upphov till stress Värmestress kan försämra tillväxten och öka dödligheten Temperaturen är viktig i synnerhet för dunungar Bröstbensbursit Lämplig uppfödningstäthet, så att fåglarna har rum att äta, dricka och röra på sig Lämpligt ljusprogram (periodiserad ofta bra) För mycket ljus sänker produktionsresultaten (ökar bl.a. aktiviteten av fåglar) Stimulans för att förhindra kannibalism 21

22 Kalkylmodell: Slaktkalkon lönsamhet, kalkoner/säd Tuppens vikt 12,40kg Hönans vikt 6,30kg Tuppar 6240kpl Hönor 5760kpl Till slakt Antalet slaktade tuppar 88,00% Antalet slaktade hönor 95,00% dununge /st. 1,95 säd 25,0 % Omsättning Arbete+täckning=ers. för arbete (Räcker det?) Cirkulation 2, kalkoner inv. hall+utrustning 2700m investeringsstöd 30 % anskaffn.kostnad 70 %

23 Vinst Foderpris Omsättning Ers.för arbete +täckning Liikevaihto Työ+kate ,200 0,210 0,220 0,230 0,240 0,250 0,260 0,270 0,280 0, Foderpris /kg 23

24 Vinst Tuppens storlek Omsättning Ers.för arbete +täckning Liikevaihto Työ+kate ,0 9,5 10,0 10,5 11,0 11,5 12,0 12,5 13, Tuppens vikt kg/kropp 24

25 Utomhustemperatur C Kött kg/dununge Temperaturens/ventilationens inverkan 8,8 Kg / Dununge 8,6 8,4 8,2 8 7,8 kg/dununge Kg / Untuvikko 7,6 7,4 20 temperatur c= - 0, Temperatur lämpötila

26 Vinst Omloppstid Omsättning Ers.för arbete +täckning Liikevaihto Työ+kate ,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 2, Uppfödningspartier per år 26

27 Vinst Fågelsvinnets inverkan (dödlighet+kroppskasseringar) Omsättning Ers.för arbete +täckning Liikevaihto Työ+kate % 70 % 75 % 80 % 85 % 90 % 95 % 100 % Procent från dununge till slakt 27

28 Kalkonuppfödningens produktionsresultat och dess fluktueringar 28

29 kg/fågel kg/lintu Medelslaktvikten upp? Gårdarnas produktionsresultat år Slaktvikt Teuraspaino Kontovikt Tilipaino 29

30 Från dununge till slakt Untuvikoista teuraaksi Dödlighet och kroppskasseringar är bortkastade pengar Gårdarnas produktionsresultat år % 94 % 92 % 90 % 88 % 86 % 84 % 82 % 80 % 78 % 76 % Tuottavuus Produktivitet 30

31 Effektivare användning av kapacitet Gårdarnas produktionsresultat år 2010 Produktion kg/m 2 Tuotanto kg/m Intensiteetti Intensitet 31

32 Kg foder/kg kött Kg rehua/kg lihaa Planeringen av utfodringen och uppföljningen är viktig! Gårdarnas produktionsresultat år Median, 25% och 75% Rehum uuntosuhde Foderomvanlingsförhållande 32

33 Av slaktpartier % teuraseristä Filé ger ca 3/4 av kedjans marknadsintäkt! Gårdarnas medeltal : i genomsnitt 36.7%, bästa tiondelen av gårdarna i genomsnitt 37,3 % Filesaanto % Filéutbyte 33

34 Uppfödningstid och slaktvikt Genomsnittlig uppfödningstid för tuppar är 125 dagar 90 procent av gårdarna föder upp dagar En femtedel av gårdarna uppnådde en slaktvikt på 9,7 kg, en femtedel stannade under 8,3 kg Tupparnas medelvikt 11.7 kg 90 procent av gårdarna kg 34

35 Tuppens genomsnittliga dagliga tillväxt g/d Kukon keskipäiväkasvu g/d Kontrollera den dagliga tillväxten! Medeltal (per gård) för slaktpartier (r=0,83, p=0,00). Den genomsnittliga dagliga tillväxten står i samband med uppfödningstiden och tuppens vikt Kukon paino kg Tuppens vikt kg 35

36 Omräkningsförhållande kg/kg Rehumuuntosuhde kg/kg Foderomräkningsförhållande med olika daglig tillväxt 2010 gårdsmedletal (corrcoef=-0.13, p=0,19) Paino Vikt kg/lintu kg/fågel 36

37 Död eller kasserad % Kuollut tai hylätty % Svinn enligt medelslaktvikt 2010 gårdsmedeltal (corrcoef=-0,05, p=0,61) Paino Vikt kg/fågel kg/lintu 37

38 Filéutbyte % Fileesaanto % Tuppens tillväxt och filéutbyte medeltal för slaktpartier (corrcoef=0.58, p=0.000) Kasvu Tillväxt g/d g/d 38

39 Svinn för hönor % Kanojen hävikki % Vikt och svinn för hönor 2010 gårdsmedelvärde (corrcoef=-0,14, p=0,12) Kanan Hönans vikt paino kg 39

40 Tillväxtmedeltal för höna g/d Kanan keskipäiväkasvu g/d Hönornas vikt och tillväxt medelgårdsvärden (corrcoef=0,81, p=0,00) Kanan Hönans paino vikt kg 40

41 Filéutbyte % Fileesaanto % Hönornas tillväxt och filéutbyte medelvärde för slaktpartier (corrcoef=0,38, p=0,00) Kasvu Tillväxt kg/d 41

42 Tillväxt g/dag Kasvu g/päivä Kontrollera foderåtgången och tillväxten! Först ökar den dagliga tillväxten men senare avtar den. På bilden är daglig medeltillväxt för hönor och tuppar i en undersökning Kukot Kanat Linnun Fågelns ålder ikä 42

43 kg foder/kg tillväxt kg rehua/kg kasvua Kontrollera foderåtgången och tillväxten! Foderomvandlingsförhållandet minskar när fågeln växer. På bilden är foderomvandlingsförhållande enligt uppfödningsvecka i en undersökning Uppfördingsveckor Kasvatusviikot 43

44 Foderåtgång (g/dag) eller Fodrets proteinhalt (g/kg foder) Rehun syöntimäärä (g/päivä) tai Rehun valkuispitoisuus (g/kg rehua) Ändringar i fodrets proteinhalt och fodermängd (exempel) Foderåtgång Rehun syöntimäärä Fodrets proteinhalt Rehun valkuaispitoisuus Kukon ikä (viikkoa) Tuppens ålder (veckor) 44 Källa: Emmans 1989

45 Rehun hinta snt / MJ Foderpris (cent/mj energi) Protein är dyrt, MEN det behövs för produktion av KÖTT Obs! Det här är bara ett belysande exempel. Kurvans form och tvärhet beror på använt foderråämne och dess pris! g raakavalkuaista g råprotein/mj / energi MJ energiaa 45

46 Vad kan vi göra? Initiera utveckling inom alla områden Sakerna hänger samman Utbyte av information i nätverk Samarbete & nå framgång tillsammans 46

47 Grupparbete Bilda two eller tre grupper Varje grupp funderar på a) tio saker som han eller hon tycker är viktigast att utveckla i kalkonproduktionen samt b) åsikter om hur dessa kunde utvecklas Varje grupp framlägger in åsikt Till slut funderar grupperna tillsammans hur ifrågavarande saker och kalkonproduktionen i allmänhet kunde utvecklas 47

48 Tack för visat intresse 48