Pälsbranschens ekonomiska betydelse

Transkript

1 Pälsbranschens ekonomiska betydelse Uppgifterna sammanställda av PTT hösten 216 Export 1 - värdet av exporten ökade år 215 med cirka 15 milj. jämfört med året innan - värdet av importen sjönk efter två undantagsår - värdet av nettoexporten steg med drygt 3 milj. jämfört med året innan, ökningen är en följd av att exportvärdet har gått upp medan importvärdet gått ner Viennin arvo Tuonnin arvo Nettoviennin arvo Figur 1. Värdet av exporterade och importerade pälsskinn åren (milj. ). (Källa: Tullen)

2 Skatter - pälsnäringens skatter fortsatte att sjunka år de inbetalda skatterna har halverats från toppåret statens skatteintäkter från pälsnäringen sjönk mest - kommunernas skatteintäkter utgörs i högre grad av förvärvsinkomstskatter - endast en svag nedgång i näringens sysselsättningseffekt, därför minskade skatterna från näringens förvärsinkomster relativt litet - fastighetsskatten höll en jämn nivå - andelen av skatter som direkt påförts producenter och pälsfarmer var 17 % av alla direkta och indirekta skatteintäkter som näringen genererade Tabell 1. Av pälsnäringen genererade direkta och indirekta skatteintäkter enligt skattetagare (milj. ) (Källa: PTT) e Staten 6,9 4,2 18,9 27,5 3,7 46,3 18,4 13,8 Kommunerna 11,3 1,8 21,1 28,3 31,2 41,7 31,4 28,8 Församlingarna,7,6 1,3 1,8 2, 2,7 1,9 1,7 Totalt 18,8 15,6 41,4 57,6 63,9 9,7 51,8 44,3 Prognos PTT Tabell 2. Skatter betalade av producenterna och pälsfarmerna (milj. ) Skatter betalade av producenterna/pälsfarmerna e Milj. 3,1 1,4 19,8 29,1 27,9 42,8 9,8 7,6 Andel av skatter inom pälsnäringen 16 % 9 % 48 % 51 % 44 % 47 % 19 % 17 % Beräkningsgrunder: se PTT rapport 238

3 - pälsnäringens betydelse accentueras i Österbotten - i kommuner där minst fyra företag verkar inom pälsnäringen varierar det kommunvisa skatteutfallet från 54 /invånare i Nykarleby till 11 /invånare i Korsholm - av skatteutfallet i Nykarleby utgör pälsnäringens andel nära 14 % Tabell 3. Pälsnäringens skatteintäkter av kommunernas skatter (%) år 215 (Källa: PTT) Nykarleby Evijärvi Kaustby Korsnäs Halsua Lappajärvi Pedersöre Vörå Kalajoki Vetil 13,7 % 9,1 % 9, % 7,2 % 7,2 % 7, % 4,8 % 4,8 % 4,2 % 3,1 % Uusikaarlepyy Evijärvi Kaustinen Halsua Lappajärvi Korsnäs Vöyri Pedersöre Figur 2. Pälsbranschens skatteintäkter år 215 ( /invånare). (Källa: PTT)

4 Sysselsättning - pälsnäringens sysselsättningseffekter var år 215 något mindre än under föregående år - pälsnäringen sysselsätter direkt motsvarande drygt 32 årsverken och indirekt cirka 17 - minskningen år 215 uppkom närmast genom pälsnäringens indirekta sysselsättningseffekter - näringen sysselsatte år 215 motsvarande cirka 49 årsverken Tabell 3. Pälsnäringens direkta sysselsättningseffekter angivna i årsverken (Källa: PTT) Antalet företagare Anställd arbetskraft på pälsfarmerna Anställd arbetskraft vid foderfabrikerna Saga Furs personalstyrka Direkt sysselsatta personer totalt Övriga sysselsättningseffekter via produktionsinsatser och tjänster Näringen totalt

5 Producent- och foderpriser foderprisökningen inom pälsproduktionen hejdades år foderpriserna har stadigt sjunkit under två års tid - år 215 var prisnivån på foder inom pälsproduktionen cirka fem procent lägre än året innan - nedgången har i viss mån accelererat sedan början av år producentpriserna uppvisade större variationer - på årsbasis steg producentpriserna med i genomsnitt 15 % år prisnivån stannade dock på en klart lägre nivå än år 213 Indeksi Index 21= Producer Price Index, Agricultural Products, Other Animal Products, 21=1, Index Purchasing Price Index, Other Compound Feeding Stuffs, 21=1 Figur 3. Producent- och foderprisernas utveckling under åren (juni). Källa: Statistikcentralen

6 Pälsfarmernas omsättning, kostnader och rörelseresultat - foderblandningscentralernas omsättning sjönk tydligt år 215 (kan bero på strukturella arrangemang?) - även deras resultat föll klart - Saga Furs omsättning steg år 215, ökningen berodde främst på höjda skinnpriser - även Saga Furs resultat förbättrades klart Milj. / yritys Milj. / företag Foderblandningscentraler Milj. / yritys Milj. / företag Muut kulut Övriga kostnader Korot Räntor Poistot Avskrivningar Palkkauskustannukset Anställningskostnader Materiaalikustannukset Materialkostnader Tulos Resultat Liikevaihto Omsättning Saga Furs Figur 4. Omsättning, kostnader och rörelseresultat på foderblandningscentraler och i Saga Furs (Källa: bokslutsdatabasen Amadeus) - omsättningen fortsatte att sjunka för pälsfarmer som verkar som aktiebolag

7 - nedgången saktade dock in - nedgången dämpade prisuppgången och strukturförändringar i produktionen - prissänkningen på foder vände materialkostnaderna nedåt jämfört med året innan - rörelseresultatet höll nästan fjolårsnivå - det bästa rörelseresultatet hade företag med en omsättning i storleksklassen förhållandet mellan företagens eget och främmande kapital förblev år 215 på nästan 214 års nivå, som helhet sjönk dock mängden bundet kapital Keskimäärin 1 EUR/tila I snitt 1 EUR/farm % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % yli/över 1 1 Liikevaihto v. 215, euroa Omsättning år 215, euro Muut kulut Övriga kostnader Korot Räntor Poistot Avskrivningar Palkkauskustannukset Anställningskostnader Materiaalikustannukset Materialkostnader Tulos Resultat Liikevaihto Omsättning Figur 5. Omsättning, kostnader och rörelseresultat på pälsfarmer som är aktiebolag åren (Källa: bokslutsdatabasen Amadeus)

8 Tabell 4. Antal företag och omsättning enligt omsättningskategori åren (Källa: bokslutsdatabasen Amadeus) Omsättningskategori Företag, antal Företagens omsättning totalt, milj. euro , ,4 21, ,2 188,8 146,9 141,5 över ,5 243,3 135,8 123,9

9 Keskimäärin 1 EUR/tila I snitt 1 EUR/farm Vieras pääoma Oma pääoma Främmande kapital Eget kapital Liikevaihtoluokka vuonna 215 Figur 6. Tillgångar och eget kapital på pälsfarmer som är aktiebolag, åren (Källa: bokslutsdatabasen Amadeus)

10 yli 1 Liikevaihto, euroa Figur 7. Pälsfarmernas rörelseresultat åren enligt omsättning (%) (Källa: bokslutsdatabasen Amadeus)