SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

Transkript

1 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

2 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för Örnsköldsviks kommun 7 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 9 Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort 13 Finansiell analys 13 Resultat och kapacitet 20 Risk och kontroll 24 Framtiden hot och möjligheter FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger en sammanfattande kommentar på det gångna året. Därefter följer en kort faktaredovisning om Örnsköldsviks kommun förr och nu. Förvaltningsberättelsens första del beskriver kommunens styrning och ger en uppföljning av de mål, för både ekonomi och verksamhet, som satts på olika nivåer. Nästa del, finansiell analys, ger en utförlig beskrivning av kommunens och koncernens ekonomiska situation. Blocket avslutas med en framtidsbedömning. 27 Resultaträkning 28 Kassaflödesanalys 29 Balansräkning 30 Nothänvisningar, kommunen 32 Nothänvisningar, koncernen 33 Verksamhetens nettokostnad, kommunen 33 Totalt nämnderna, nämndsresultat 34 Investeringar, kommunen 35 Fem år i sammandrag 36 Koncernöversikt 38 Redovisningsprinciper EKONOMISK REDOVISNING Denna del inleds med räkenskapsrapporter med tillhörande specificering i nothänvisningar. Här finns övergripande uppgifter om både kommunen och koncernen. Kommunens investeringsverksamhet redovisas också i denna del. Avsnittet avslutas med en redogörelse av de redovisningsprinciper som tillämpas. 40 Personalberättelse 44 Miljöberättelse PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE Här finns en mängd information om kommunens personal och personalarbete. Hur det ser ut i dagsläget och vilket arbete som bedrivs för att uppnå önskade förändringar. Delen innehåller också en beskrivning av kommunens miljöarbete, både övergripande och ute i verksamheterna. 46 Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning 49 Kommunstyrelse Konsult- och serviceförvaltning 52 Samhällsbyggnads-/Kultur- och fritidsnämnd - Samhällsbyggnadsförvaltning 58 Bildningsnämnd Bildningsförvaltning 62 Omsorgsnämnd/Humanistisk nämnd Välfärdsförvaltning 68 Rodretkoncernen, moderbolaget Rodret samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 71 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, inkl dotterbolag 73 Örnsköldsvik Airport AB 74 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl dotterbolag 75 AB Övikshem 76 Övik Energikoncernen 78 Organisation verksamhetsåret Ord & begrepp NÄMNDER OCH BOLAG Här redovisas väsentliga delar av den verksamhet som bedrevs av Örnsköldsviks kommuns nämnder och bolag under det gångna året. Inom varje område beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv. För varje nämnd och bolag finns även en kort framtidsbedömning. Avsnittets indelning följer den organisationsöversikt som finns i slutet av årsredovisningen. 2 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

3 FRAMTIDEN ÄGER VI TILLSAMMANS Det har sagts förr och det tål att sägas igen: Varje dag en ungdom är utan sysselsättning är ett misslyckande för samhället. Därför har vi tagit ytterligare steg i arbetet mot - och då menar jag verkligen mot ungdomsarbetslösheten, en särskilt fokuserad satsning på att följa ungdomars väg genom grundskolans senare år och in i vuxenvärlden för att ingen ska hamna i sysslolöshet. Arbetsmarknadskunskap i skolan är ett exempel på hur näringsliv och kommun kan samarbeta på ett konstruktivt och bra sätt. Just samarbete är nyckeln till framgång i det fortsatta utvecklingsarbetet för Örnsköldsvik som nu fortsätter efter Världsklass 2015 och med hjälp av den omvärldsanalys som har gjorts som avstamp för det framtida arbetet. Samarbetet inom Umeåregionen fortsätter för både smarta och effektiva lösningar för kommunerna och för utvecklingen av vår gemensamma arbetsmarknadsregion, där trafiken på Botniabanan gör det möjligt för många att pendla till jobb och studier. Bostäder är en viktig utvecklingsfaktor i ett samhälle, och också något som rör våra personliga liv i hög grad i fråga om både trivsel och trygghet. Därför är jag glad att kunna konstatera att det togs flera initiativ för bostadsbyggande i Örnsköldsvik under Bland dem finns kvarteret Egypten där det blir många nya, mycket centrala lägenheter inte minst för äldre. Intresse finns hos fler byggherrar och beskeden om planerade byggnationer har fortsatt även under det nya året. Nu har också vi påbörjat utvecklingen av det nya omsorgsboendet i Själevad och i Sundhem, som kommunen sålde 2014, är förvandlingen till trygghetsboende i full gång var också året då Arken såldes till lokala investerare som ser möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare. Kommunkoncernens bolag utvecklades positivt, vilket i sin tur ger förutsättningar för fortsatt god utveckling. Vi kan särskilt konstatera att effektiviseringsarbetet i Övik Energi nu har gjort att bolaget kan stå som ett gott exempel för andra energibolag. Kommunkoncernen amorterade under året ytterligare 630 miljoner kronor på sin låneskuld och var vid årsskiftet totalt 3,5 miljarder kronor, samtidigt som verksamheterna tillfördes ytterligare medel. Utveckling av mötesplatser och föreningsägda lokaler i Bredbyn, Björna och Köpmanholmen, belysning, vindkraft och ett allt mer internationellt Örnsköldsvik är också sådant som rymdes i året Jag är stolt och glad över att Örnsköldsvik genom alla frivilliga insatser i Mellansel med fler orter vid ett flertal tillfällen har omnämnts som det goda exemplet när det gäller att ta emot asylsökande. Medmänsklighet ger ringar på vattnet på många sätt, inte minst när det gäller att inspirera andra till goda gärningar. Vi har nu nått målet att alla deltidsbrandstationer på landsbygden ska kunna utföra vissa sjukvårdsutryckningar IVPA (i väntan på ambulans). Det här är en viktig satsning för att skapa en trygg och säker livsmiljö på vår landsbygd och därmed till gagn för många kommunmedborgare. Även om vi oroar oss över att hälsotalen bland kommunens anställda inte är lika bra som tidigare, kan vi ändå konstatera att Örnsköldsvik ligger väl till i jämförelse med andra. Men detta område måste vi ständigt ha ögonen på. Kommunens anställda ska ha möjligheter att ha en god hälsa för ett fungerande privat- och arbetsliv. Det utvecklingsarbetet slutar aldrig och det behöver vi göra gemensamt. För framtiden äger vi tillsammans! Glenn Nordlund (S) Kommunstyrelsens ordförande ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Kommunen är företagstät med många internationella företag, lång företagande- och industritradition och stort utvecklingsfokus där samverkan är en viktig nyckel. Närheten till Umeå gör att Örnsköldsvik är en del av en större arbetsmarknadsregion med totalt invånare och företag. Örnsköldsvik är en del av natursköna Höga kusten där skärgård och klippor möter skog och vildmark. Örnsköldsviks kommun är kommunens största arbetsplats. Drygt personer i kommunal förvaltning och kommunala bolag ser till att kommunens invånare får god samhällsservice. Ett brett framtidsinriktat arbete för att utveckla Örnsköldsvik har pågått i sexton år och en viktig del i detta har varit det breda engagemanget bland medborgare och organisationer, senast under benämningen Världsklass Nu pågår planeringen inför det fortsatta utvecklingsarbetet som ska ta vid. BEFOLKNINGSUTVECKLING Kommunens befolkning ökade med totalt 262 personer under 2014, att jämföra med en befolkningsminskning 2013 med 22 personer. Fler födda, färre döda, fler inflyttade och färre utflyttade ligger bakom förändringarna. Totalt hade Örnsköldsviks kommun den sista december en befolkning på personer. Flyttnettot, d.v.s skillnaden mellan in- och utflyttning, blev avsevärt mycket större 2014, närmare bestämt +279 personer jämfört med 49 året innan personer flyttade till kommunen och från. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Med sina omkring företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Systems Hägglunds, Metsä Board, Bosch Rexroth Mellansel, Aditya Birla/Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år utvecklas även nya affärsmöjligheter och produkter inom konstellationer som exempelvis Processum Biorefinery Initiative. Handeln har också utvecklats starkt och Örnsköldsvik utsågs två gånger under 2000-talets första decennium till Årets stadskärna av Föreningen Svenska Stadskärnor blev det nya parkeringshuset klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen och Köpmangatan byggdes om till gågata. Fjällräven Center, som invigdes i augusti 2006 och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen blev ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer centralt avslutades det treåriga samarbetetsprojektet Företagsam som drivs av kommunen och Företagarna gemensamt och i samarbete med andra företagsorganisationer och företag. Det handlar om att förbättra företagsklimatet och att göra det ännu enklare att driva företag i kommunen. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet i landets kommuner klättrade Örnsköldsvik platser till plats 126. I Sveriges kommuner och landstings senaste servicemätning fick Örnsköldsviks kommun godkänt betyg med ett medelvärde i nivå med övriga kommuner. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 21 % inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 13 %. I början på 2000-talet var motsvarande siffror ungefär 29 respektive 20 %. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring anställda, följd av Landstinget Västernorrland, BAE Systems Hägglunds och Metsä Board. I december 2014 var arbetslösheten, d.v.s både öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, i Örnsköldsvik 8,2 % (2 221 personer). Detta är en minskning med 1,8 procentenheter från året innan. Snowboard i Åsbacken. 4 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

5 REGIONEN UTVECKLAS I och med att tågtrafiken började gå på Botniabanan i augusti 2010 har möjligheten till pendling till jobb, studier och nöjen blivit avsevärt större. Under 2012 kom även trafiken igång på Ådalsbanan och möjligheterna ökade därmed ytterligare. Närmare bestämt har omkring invånare i regionen Sundsvall Umeå fått förbättrade dagpendlingsmöjligheter och en större arbetsmarknadsregion har bildats. Örnsköldsviks kommun ingår numera även i Umeåregionen som är ett samarbetsorgan mellan ett antal kommuner i Västerbotten och numera, genom Örnsköldsvik, även Västernorrland. UTVECKLING I HAMNEN I och med Botniabanan och resecentrum, nytt hotell, utbyggd gästhamn och nya bostäder har området i Inre hamnen fått ytterligare fokus. Intresset för nybyggnationer är fortsatt högt i denna miljö där även Fjällräven Center finns, liksom Campus Örnsköldsvik med ett antal utbildningsanordnare inom högre utbildning samt bibliotek och kontors- och konferenslokaler. UTBILDNING Vid Campus Örnsköldsvik ges utbildningar på universitets- och yrkeshögskolenivå och utformas i nära samarbete med det regionala näringslivet. Här finns närhet till Lärcentrum, studievägledning, kårhus och universitetsbibliotek och studenterna garanteras också bostad. Utepedagogik, kommunal teknikskola och elevdemokrati är tre viktiga delar i Örnsköldsviks kommunala skola. Det är gratis att delta i Kulturskolecentrums och KomTeks verksamheter och varje förskola och skola har ett naturnära område som ger unika pedagogiska möjligheter. FRITID Friluftslivet i Örnsköldsvik har mycket att erbjuda och Örnsköldsvik blev Sveriges friluftskommun Genom bland annat projektet Skärgård i Världsklass, som avslutades 2014, har kommunen gjort en omfattande satsning på friluftslivet genom att höja standarden på kajer och serviceanläggningar, öka antalet båtplatser och tillgängligheten för båtturister. Med omkring 700 föreningar i kommunens föreningsregister och många fler samt ett stort antal fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett varierat utbud av aktiviteter. Ishockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Fjällräven Center, Skyttis Arena, Bosch Rexroth-hallen och anläggningen på Skyttis för hockey, innebandy, fotboll och längdskidåkning tillhör de främsta arenorna. Under Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå bidrog Örnsköldsvik genom egna lokala evenemang och samverkansprojekt. I kommunen finns museum & konsthall, bibliotek och kulturhistoriska platser som till exempel Gammelgården i Myckelgensjö och Brynge kulturområde. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, teater, film samt bild och form. VÄRLDSKLASS 2015 OCH DÄREFTER Ökad inflyttning, fler jobb och kompetens till kommunens arbetsgivare är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv, intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Arbetet har därefter bedrivits under namnet Världsklass 2015 med fokus på utmaningarna realisera arbetsmarknadsregionen, attraktionskraft i en global värld, klimat-råvaror-energi samt förnyelse och innovation. Under 2014 har en utvärdering gjorts av arbetet och förberedelsearbetet för den kommande utvecklingsperioden görs under Inre hamnen i Örnsköldsvik. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GPS STYRMODELL FÖR ÖRNSKÖLDVIKS KOMMUN Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. GPS - Övergripande styrkort VISION MÅL - KF Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region PERSPEKTIV 3,6 MEDBORGARNYTTA 3,7 EFFEKTIV VERKSAMHET 4,0 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 3,6 EKONOMI I BALANS 3,4 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE 3,5 JMF M FÖREG ÅR +0,1 +0,1 +0,2 +0,3-0,3 +0,0 FRAMGÅNGSFAKTORER 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,6 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 4,0 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 3,8 4.1 Positivt resultat (50%) 4,0 5.1 Kreativ miljö (20%) 3,4 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 3,6 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 4,0 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 4,1 4.2 Strategiska investeringar (20%) 2,6 5.2 Regional utveckling (30%) 3,5 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 3,8 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 4,1 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 2,8 4.3 God ekonomistyrning (30%) 3,0 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,7 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Måluppfyllelsegrad GPS-betyg BEDÖMNING Målet uppfyllt 4,25 till 5 Mycket bra Målet uppfyllt i hög grad 3,5 till 4,25 Bra Målet delvis uppfyllt 2,5 till 3,5 Godkänt Målet uppfyllt i låg grad 1,75 till 2,5 Svagt Målet ej uppfyllt 1 till 1,75 Dåligt Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygsätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning har gjorts av kommunfullmäktiges mål och förvaltningsorganisationens styrkort enligt nedan. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun uppnår en god ekonomisk hushållning Detta grundar sig på en kombination av måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och delmål avseende ekonomin, totalbetygen i styrkortet samt den finansiella analysen som gjorts enligt RK-modellen. Ett av kommunfullmäktigemålen är uppfyllt och sex av dem uppfylls i hög grad. Samtliga perspektiv i styrkortet uppnår minst betyget godkänt. Kommunfullmäktiges delmål för ekonomin uppnås också och den finansiella analysen visar att kommunens ekonomi är i balans. 6 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

7 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun har fastställt ett antal mål som ska gälla för mandatperioden 2011 till Målen är ett sätt att styra verksamheten där nämnderna sätter egna mål inom ramen för kommunfullmäktiges fastställda mål. Uppföljning av målen har gjorts genom att studera det som är genomfört i verksamheterna under året och vilka resultat kommunen fått i olika nationella mätningar av bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För tredje året i rad har kommunen deltagit i mätningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som SKL genomför. KKiK mäter ett antal viktiga områden för kommuninvånarna och beskriver kommunens kvalitet och effektivitet inom varje område. Generellt ligger kommunen på motsvarande nivå som föregående år och har, sett till helheten, fler värden över än under rikets medelvärden. Måluppfyllelsen som redovisas för kommunfullmäktiges mål är en sammanvägning av nationella mätningar och resultat från de olika nämndernas mål och verksamheter. En trygg och säker kommun. SKL:s mätning Trygghet och säkerhet 2014 visar att kommunen är på andra plats i riket när det gäller få anmälda våldsbrott och när det gäller få anmälda stöld- och tillgreppsbrott hamnar Örnsköldsvik på första plats. Båda mätningarna gäller för kommuner mellan och invånare. Samarbete via lokala Brottsförebyggande rådet, individoch familjeomsorgens stödcentrum för unga brottutsatta, polis och lokala brottsofferjouren har intensifierats under Detta i syfte att stärka tryggheten både för kommunens målgrupper och för kommunmedborgarna i stort. Arbete med tydligare rutiner för tillsyn av farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor har fortsatt under En farhåga för tryggheten och säkerheten är fortfarande svårigheten att rekrytera deltidsbrandmän. För att stärka tryggheten har kommunen bland annat tänt ytterligare gatubelysning på landsbygden samt utökat brinntider på helgerna. SKL:s öppna jämförelser visar att minst 90 % av eleverna i årskurs 5, 8 och gymnasiet känner sig trygga i skolan. En klar majoritet av eleverna upplever att deras lärare agerar om någon blir retad eller utstött. Under året har ett funktionsprogram för förskolan arbetats fram som ska ge stöd vid utformningen av förskolans inom- och utomhusmiljöer så att dessa blir säkra och trygga. Under året har det skett en utveckling och anpassning av verksamhet för ensamkommande flyktingbarn för att stödja integrationen. En klimatsmart kommun. Projektet Hållbart resande har avslutats under Projektet har blivit utvalt som ett av tre guldkornprojekt i Sverige med god spridningspotential i hela landet. Inom Umeåregionen pågår ett projekt kopplat till arbetspendling inom regionen, där Örnsköldsvik ingår. Under 2014 upphandlades ny kollektivtrafik som innebär fem fossilfria bussar i tätortstrafiken. Bygget av ny gång- och cykelbana på Vikingagatan och den projekterade fortsättningen via Krokvägen färdigställer en gång- och cykelväg mellan staden och Gullänget. Alla skolverksamheter arbetar med miljöfrågor och för en hållbar skola. Gymnasieskolan arbetar exempelvis ämnesöverskridande utifrån perspektiven ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbete med datorer och plattor i skolan förväntas minska pappersanvändandet, vilket även införda e-lönebesked till kommunens tillsvidareanställda syftar till. Fortsatt arbete pågår för minskad energi- och elanvändning, bland annat genom arbetet med att byta till energieffektivare gatubelysning med ny och hållbar LED-teknik. Utvecklingsarbetet Mobilitet inom omsorgen, som bl.a. syftar till att minska bilkörning inom hemtjänst, har slutförts. Personalen kan nu använda mobiltelefon till att öppna och låsa brukarnas dörrar istället för att som tidigare köra bil för att hämta nycklar. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet har ökat till drygt 24 % det sista kvartalet. En öppen och tillgänglig kommun. När det gäller service och bemötande per e-post och telefoni visar nationella mätningen KKiK att kommunen, precis som föregående år, ligger i nivå med riket. Arbetet med att utveckla e-tjänster har fortsatt under 2014, bland annat har tio nya e-tjänster kopplade till bygglov införts. E-tjänsterna Förskolewebben, Föräldramötet, Skola 24 och Unikum ger ökad tillgänglighet för vårdnadshavare. Under året har en webbaserad anhörigportal lanserats för att på ett enkelt sätt stödja anhörigvårdare och andra med lättåtkomlig information. Resultatet för kommunens information om handikappomsorg i SKL:s undersökning Information för alla har ökat från 69 % till 72 %, att jämföra med rikets nivå 63 %. Äldreomsorgens verksamheter särskilt boende och hemtjänst har resultatet 96 %. Den nya förskoleavdelningen på Örnsköldskolan med inriktning på omsorg på obekväm tid har visat sig vara en satsning rätt i tiden där barngrupperna snabbt fylldes. För att stärka personer som är långt från arbetsmarknaden har kommunen bland annat erbjudit skyddat arbete under viss tid, med inslag av rehabiliteringsinsatser, för att skapa möjlighet till anpassning till den öppna arbetsmarknaden. Ateljén är en sådan daglig verksamhet som riktar sig till målgruppen unga med psykiskt funktionshinder. En kommun med ett starkt och hållbart näringsliv. KomTek stimulerar entreprenöriellt lärande på dag- och kvällstid. Praktikbanken är ett verktyg som tagits fram i regionen och som etablerats i Örnsköldsvik. För att kvalitetsäkra prao och praktik för kommunens studerande används numera en Prao och APL-process med det digitala verktyget praktikplatsen.se. Arbetsmarknadskunskap i skolan har startat under 2014 som ett komplement till studie- och yrkesvägledningen i grundskolans senare år och vid gymnasiet. Inspirationslektioner har genomförts av kommunikatörer kring arbetsmarknadens möjligheter på både regional, nationell och global nivå. Arbetet sker i nära samarbete med näringsliv, Arbetsförmedlingen, landstinget och Länsstyrelsen. Projektet Företagsam har avslutats och erfarenheter dragna av arbetet ligger till grund för det fortsatta arbetet med ett bra företagsklimat i Örnsköldsvik med nära och positiva relationer till det privata näringslivet och de aktörer som levererar varor och tjänster till kommunen. Medarbetare från olika delar av kommunens verksamhet har deltagit i projektet Företagsams arbetsgrupper. Viktiga delar i projektet har varit att öka kunskapen kring Lagen om offentlig upphandling och om kommunens verksamhet, samt att förbättra service och kommunikation genom exempelvis företagsfrukostar, träffar med branschorganisationer och medverkande i företagsdagar. Attraktiva och hållbara livsmiljöer. Stort fokus har legat på ett arbete med att skapa helhetssyn kring hållbart resande. En stor kartläggning av resvanor inom kommunen har genomförts samt en Cero-analys. Resultatet kommer att utgöra underlag för bättre prioriteringar och åtgärder för klimatsmartare transporter. En utredning pågår även kring att införa elektroniska körjournaler. Arbete med landsbygdsfrågor har fortsatt under Projektet High Coast Art Valley med syfte att skapa tillväxt inom besöksnäringen och en miljö för lärande om natur, brukshistoria och konst, för barn till äldre, har slutförts. Herrgårdsparken i Köpmanholmen har skapat en unik miljö som väver samman natur, lek, konst, historia och vila. Förskolor och skolor har tillgång till unika närnaturområden som nyttjas i undervisningen både för hälsa och lärande. Inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden är trivsamheten utomhus ett viktigt område. Frågan har aktualiserats i och med LONA-projektet Kunskap och känsla i närnatur. Samtliga boendens utemiljöer har inventerats och en kunskaps- och motivationshöjande utbildning har genomförts kring vikten av att äldre får vistas ute. Resultat från Öppna jämförelser visar också att nöjdheten med de aktiviteter som erbjuds är bättre än för riket i snitt. Arbetet med Världsklass 2015 har utvärderats och en ny omvärldsanalys har tagits fram. Analysen ska ligga till grund för det ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 fortsatta, breda utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. Som ett första steg har arbetet med platsvarumärke startat. Under året har projektet Skärgård i världsklass avslutats. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi. Alla elever ska nå målen i en god lärande miljö med nolltolerans mot kränkande behandling och kommunen arbetar för en lärande och utvecklande skolorganisation med tydlig koppling till en god ekonomisk hushållning. Ett fördjupat arbete med det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, med gemensamma mallar för lägesbedömningar, som tydligt visar på utvecklingsbehov och framgångsrika arbetssätt har inletts. Arbetet ger förutsättningar för bättre resursanvändning utifrån behov. Andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen i åk 9 läsåret 2013/2014 i kommunala skolor var nära 85 %. Kommunens resultat föregående läsår var knappa 79 %. Sedan läsåret 2009/2010 har måluppfyllelsen förbättrats med 13 procentenheter. Andelen som nådde kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 läsåret 2013/2014 avseende kommunala skolor var 87 %. Kommunens resultat föregående läsår var nära 83 %. Under 2014 kommer implementeringen av Lean-arbete att ytterligare förstärka kvalitetsutvecklingsarbetet. Breddinförande av Lean har påbörjats och kommer fortsätta under Kommunfullmäktiges två delmål för mandatperioden avseende en långsiktigt hållbar ekonomi är följande: Resultatet för kommunen ska ligga på 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Skattefinansierade investeringar ska inte överstiga 500 Mkr under mandatperioden. Resultatet +83 Mkr motsvarar 2,8 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att delmålet för resultatet uppnås. För hela mandatperioden uppgick resultatet till 2,0 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket är lika med den övre gränsen av kommunfullmäktiges delmål. Skattefinansierade investeringar uppgick 2014 till 84 Mkr. Totalt för mandatperioden uppgick skattefinansierade investeringar till 417 Mkr, vilket innebär att även investeringsmålet uppnås. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare. Två chefsutbildningar, chefsforum för samtliga chefer och arbetsmiljöutbildningar har genomförts. Under året har en ny prognosmodell för kompetensförsörjning införts och riktlinjer och erbjudande har arbetats fram för en kommunövergripande kompetensutvecklingssatsning. Kriterier för att beviljas detta studiestöd är att studierna leder till yrken där kommunen som arbetsgivare framöver har behov av stärkt kompetens. Ett viktigt led i arbetet med chefsförsörjning är kommunens traineeprogram för potentiella chefer, där den tredje omgången pågår. I samarbete med andra norrlandskommuner har också ett nytt traineeprogram för akademiker påbörjats. Arbetsprocessen för feriearbete har utvärderats och kommungemensamma dokument och rutiner har tagits fram för att kommunen ska kunna arbeta enhetligt och effektivt i kontakterna med blivande medarbetare. Under året har flera rektorer och förskolechefer gått rektorsprogrammet via Umeå Universitet och enhetschefer inom äldreomsorg har gått Socialstyrelsens ledarskapsutbildning. Nyanställda förskollärare och lärare har ingått i ett introduktions- och mentorsprogram. I kommunen har övningsförskolor och övningsskolor blivit utsedda av Umeå universitet, vilket innebär större tilldelning av lärarstuderande under den verksamhetsplatsförlagda delen av utbildningen. Kommunen har även deltagit i matematiklyftet, Skolverkets satsning på fortbildning för lärare i grundskolan som undervisar i matematik. En aktiv part i byggandet av framtidens region. Den kommunala samverkan i Umeåregionen har intensifierats och medarbetare deltar i allt högre utsträckning i olika arbetsgrupper. Förutsättningar för gemensam upphandling av löne- och HR-system inom Umeåregionen är framtagna. Umeå kommuns utnämning till Europas Kulturhuvudstad 2014 har också bidragit till ett utökat samarbete inom flera av kommunens verksamhetsområden, framförallt inom verksamheter som tillhör kultur- och fritidsavdelningen. I Örnsköldsvik har aktörer haft möjlighet att söka Kulturkick, ett bidrag för att utveckla kulturen. Projektet Arbetsmarknad Umeå/Örnsköldsvik har avslutats under året och erfarenheterna kommer att användas vidare i arbetet med kompetens- och arbetskraftsförsörjning i regionen. Kommunen deltar även i samarbeten inom Umeåregionen när det gäller exempelvis fritidsverksamhet, kommunskydd och e-tjänster. Utredningsarbetet för en tunnel genom Åsberget och planeringen kring infrastrukturen för den nya tänkta handelsplatsen norr om staden har startat igen. Unga företagare visade upp sig på UF-mässa i Fjällräven center. 8 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

9 Ett länsövergripande samarbete kring respektive kommuns gymnasiedimensionering har utvecklats i och med den nya gymnasieförordningen. Det syftar till att ge regionens elever bättre möjligheter att gå de program de önskar. Satsning på arbetsmarknadskunskap i skolan har startat tillsammans med näringslivet i Örnsköldsvik. På Campus Örnsköldsvik har samtliga utbildningsanordnare som bedriver utbildning på eftergymnasial nivå samlats. Förutom det stora campuset i Umeå har universitetet även en stark närvaro på plats i Örnsköldsvik med ett campus där fyra utbildningar bedrivs. UPPFÖLJNING AV FÖRVALTNINGSORGANISATIONENS STYRKORT Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår för 2014 till 3,6 vilket innebär betyget bra och betyget är marginellt förbättrat från föregående år. Av perspektiven har effektiv verksamhet högst betyg med 4,0 och ekonomi i balans lägst med 3,4. 1 MEDBORGARNYTTA (Betyg 3,7 Bra) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget för 2014 är 3,6, vilket är samma som Högsta betyget har även denna gång framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet. 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,6 - Bra) Framgångsfaktorn Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index (NII) från SCB:s medborgarundersökning (30 %), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20 %), antal deltagare och engagemang (20 %) samt förvaltningarnas egna mått (30 %). NII från mätningen 2014 är 40. Genomsnittet i samtliga 119 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 beräknas till 4,5 efter att deltagandet i projektet har ökat året innan och efter att en omvärldsanalys har inneburit en viss ökning av aktiviteter. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika som förra året och betyget blir 4. Förvaltningarnas betyg är sammantaget 3,6 när det gäller delaktighet och engagemang, vilket är samma som Samhällsbyggnadsförvaltningens betyg har sänkts medan välfärdsförvaltningens betyg har höjts. En enkät till föräldrar med barn i förskola visar att 65 % av föräldrarna känner till läroplanens mål för förskolan och 63 % känner sig delaktiga i utformningen av förskolans verksamhet. Särskilt boende inom välfärdsförvaltningen ligger över medel i Öppna jämförelser som handlar om att ta hänsyn till brukarnas åsikter och önskemål. Här har brukarråd införts i boendena och anhörigträffar har arrangerats. Även ordinärt boende har ett bra resultat vid mätningar om att ta hänsyn till åsikter och önskemål. Enligt en brukarundersökning 2013 ligger Örnsköldsvik bäst till i länet i frågor som rör delaktighet och inflytande inom LSS-boende och gruppverksamhet i daglig verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har deltagit i utvecklingen av e-tjänsten Risklinjen där medborgare kan tipsa om faror och risker i samhället, utvecklat visualisering av framtida stadsbyggnadsprojekt och detaljplanearbete och ansvarat för arbetet med det barn- och ungdomspolitiska programmet som fullmäktige tog beslut om hösten Konsult- och serviceförvaltningen har tagit fram en ny gemensam struktur för kostombudsträffar och matråd och genomfört kundnöjdhetsundersökningar. För kommunledningsförvaltningen har arbetet inom Världsklass 2015 till stor del handlat om att förbereda för den fortsatta delaktigheten i utvecklingen av Örnsköldsvik efter det att Världsklass 2015 avslutats. Ett exempel på stort medborgarengagemang är det som sker på flera mindre orter i kommunen i samband med mottagning av asylsökande och även när det gäller att åstadkomma ett härbärge för hemlösa EU-migranter som blev klart i december. Inom flera områden planeras eller har samråd genomförts, bland annat för landsbygdsstrategin och handelsstrategin. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,6 - Bra) Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index (NMI) där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. NMI från den senaste mätningen 2014 är 52, att jämföra med index 54 i samtliga 119 deltagande kommuner. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,8, vilket innebär en höjning från 3, Förändringen beror framförallt på ett höjt betyg för välfärdsförvaltningen. Konsult- och serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har sänkt sina betyg något, liksom bildningsförvaltningen som inte helt har klarat det ökade behovet av förskoleplatser inom centralorten. Enligt senaste Öppna jämförelser ligger särskilt boende inom välfärdsförvaltningen över medel i riket när det gäller bemötande och resultatet har förbättrats även för ordinärt boende. Arbete med att implementera såväl äldreomsorgens nationella värdegrund som kommunens värdeord pågår genom utbildning av chefer och medarbetare. Nöjdheten med aktiviteter är också bättre än riket och inom ordinärt boende visar Öppna jämförelser ett bra resultat för nöjdheten med hemtjänst. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat för att korta ned handläggningstider och ge återkoppling i alla ärenden, busshållplatser har tillgänglighetsanpassats och i Bredbyn och Gimåt har nya generationsmötesplatser färdigställts. Förvaltningen har även tagit fram serviceåtaganden och deltagit i bemötandeutbildningar. Konsult- och serviceförvaltningen leder arbetet med utvecklingen av kommunens framtida stadshus och har arbetat med utveckling av fastighetsfrågorna i kommunen. Kommunledningsförvaltningen har genom samarbetet inom Umeåregionen infört en e-tjänsteplattform för ett snabbare och smidigare sätt att skapa e-tjänster. Kommunens webbplats har certifierats som lättläst webb av Centrum för lättläst och arbetet för ett bättre företagsklimat genom projektet Företagsam har drivits tillsammans med Företagarna fram till avslutningen hösten Utvecklingen av ett kontaktcenter för ännu bättre service och tillgänglighet har påbörjats under slutet av året. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 3,8 - Bra) Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30 %), trygga äldre (30 %), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20 %) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20 %). Betyget för trygga barn och trygga äldre är 4 respektive 3,8. Örnsköldsvik har lägst andel anmälda stöld- och tillgreppsbrott i gruppen Större städer. Även när det gäller anmälda våldsbrott har Örnsköldsvik en bra placering, nämligen en andra plats i samma grupp. Sammantaget ger dessa delar betyget 3,8, något lägre än förra årets betyg 3,9. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 Förvaltningarnas egna mått ger betyget 3, vilket är samma som förra året. 95 % av eleverna i årskurs 5 och 91 % av eleverna i årskurs 8 uppger att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande nivåer i riket år 93 respektive 92 %. För välfärdsförvaltningens verksamhet ligger upplevelsen av att personalen har tillräckligt med tid att utföra arbetet i nivå med riket i snitt och inom daglig verksamhet uppger de flesta att de känner sig trygga på jobbet. För att minska väntetider för ungdomar i sociala insatser har en händelseanalys och handlingsplan gjorts och förebyggande arbete för risk för fall, trycksår, undernäring och munhälsa pågår. Räddningstjänstens utryckningar ökade med 30 % under året och bränder på grund av den varma sommaren med 100 %. Alla stationer som ska erbjuda IVPA (I väntan på ambulans) blev godkända under året. För att även barn med allergier ska må bra i skolans lokaler har konsult- och serviceförvaltningen under året infört städkontroller på skolor och förskolor och även utvecklat arbetet med brandskyddskontroller. Inom kommunledningsförvaltningen har ett arbete inletts för att strukturera insatserna kring minoritetsfrågor i kommunen, och kommunfullmäktige beslutade i slutet av året att ansöka om att Örnsköldsviks kommun ska bli förvaltningskommun för finska. 2 EFFEKTIV VERKSAMHET (Betyg 4,0 Bra) Perspektivet effektiv verksamhet består av framgångsfaktorerna Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, Hög tillgänglighet samt Engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår för 2014 till 4,0. Sammantaget visar resultatet att det systematiska kvalitetsarbetet börjar ta form och få effekter. 2.1 Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 4,0 - Bra) Inom kommunen arbetar verksamheterna med system för kvalitetsarbetet för att på ett strukturerat sätt förbättra resultat. Systematiskt arbete håller på att utvecklas för att utvärdera och lära av verksamheternas processer. Ett arbete pågår med att kvalitetssäkra handläggningsprocesser och det kommer att fortgå Inom förvaltningarna har flertalet kvalitetsgrupper formats för att bland annat leda, mäta och utveckla kvalitetsarbetet, följa upp och utvärdera verksamhet, initiera och samordna förbättringsarbete och underhålla och revidera ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. I förbättringsarbetet tittar verksamheterna på andra kommuner för att jämföra och att lära. Inom många områden arbetar verksamheterna med att ta fram mallar, e-tjänster och e-blanketter delvis tillsammans med andra kommuner. För några verksamheter har prioriteringen av verksamhetsutveckling genererat i mer arbete än vad det finns resurser för. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,0 - Bra) Kommunens verksamheter arbetar för att utveckla webbplatsen både internt och externt. Arbete pågår för att öka tillgängligheten till information på intranätet samt sprida information till alla medarbetare som inte har tillgång till webben. Information om vissa av kommunens verksamheter finns på lättläst svenska på Örnsköldsviks kommuns webbplats. Det innebär att webbplatsen godkänts utifrån kriterier som tillgänglighet, innehåll, språk, struktur och form. Tillgängliga aktiviteter för kommunens brukare i omsorg förbättras genom genomförandeplaner. Genomförandeplaneringen är ett viktigt instrument för att ge varje enskild brukare möjlighet till delaktighet och inflytande. För att erbjuda hög tillgänglighet arbetar verksamheterna för att ge snabb hjälp, rådgivning och information när det gäller enkla frågor via telefon. Verksamheterna arbetar med kundenkäter för att fånga upp krav, behov och kundnöjdhet. Arbete pågår också med att införa ett felanmälningssystem som fungerar både som webbtjänst, mobilapplikation och i sociala medier. KKiK 2014 visar på en liten förbättring beträffande svar på e-postfråga från kommunmedborgare från 83 % som fick svar inom två arbetsdagar 2013 till 87 % Svar på en enkel fråga via telefon med direkt svar fick 48 % år 2013 och mätning 2014 visar på en minskning till 46 %. Tillgängligheten till bibliotek, simhall och återvinningsstation visar även i jämförelse med andra kommuner ett högt värde. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,1 - Bra) Inom verksamheterna pågår ett arbete med att utveckla ledarskapet och tydliggöra chefsuppdraget. Gemensamma ledningsgruppsmöten anordnas med fokus på ledningsgruppsutveckling, mål, struktur och kultur. Utmaningar består i att vidmakthålla och utveckla engagemang, förhållningssätt, delaktighet och ett flexibelt arbetssätt inför förändring. Ett arbete görs på många håll med att tydliggöra roller, ansvar och mandat samt att arbeta för delaktighet i verksamhetsplanering, målformulering, uppföljning och arbetet med verksamhetsberättelse. Medarbetare utbildas i bl.a. Lean, projektledning, projektverktyg och OneNote och bidrar därmed till ökad kunskap om utveckling och processer. Resultatet från medarbetarenkäten 2014 visar ett index för Hållbart medarbetarengagemang på 4,1. Medarbetarenkäten analyseras och utifrån identifierade förbättringsområden upprättas handlingsplaner. 3 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE (Betyg 3,6 - Bra) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare är 3,6 2014, vilket är en förbättring jämfört med utfall Som följd av att några nya mått och viktningar har lagts in i perspektivet är det inte fullt jämförbart med utfall Det högsta totalbetyget har kommunledningsförvaltningen med 4,5 följd av samhällsbyggnadsförvaltningen med 4,2. Det lägsta har välfärdsförvaltningen med 3,2. Övriga förvaltningar ligger på strax under 4. Alla förvaltningar väntas ligga på eller något över nivån för utfall Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,8 - Bra) BBetyget för 2014 är 3,8, det är en ökning från 3, Ökningen beror på att andelen anställda som är utlandsfödda ökat från betyg till betyget Det är konsult- och serviceförvaltningen samt välfärdsförvaltningen som har det största antalet utlandsfödda anställda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltider ligger på en godkänd nivå. Andelen heltider är knappt 69 %. Alla anställda kan av olika anledningar inte arbeta heltid exempelvis arbetar 45 anställda deltid enligt modellen. Andelen heltider på välfärdsförvaltningen har ökat marginellt under Det är främst inom denna förvaltning som andelen måste öka för att kommunen ska kunna nå målet 72 % heltidsanställda. Välfärdsförvaltningen försöker vid rekrytering i första hand erbjuda heltid. Andelen män i kommunen är drygt 17 %, vilket är i nivå med Om ingenting görs kommer andelen män troligen att sjunka på sikt eftersom de män som slutar till största delen ersätts av kvinnor. Detta beror på att det är få män som utbildar sig inom de kvinnodominerade yrken där majoriteten av de kommunalt anställda arbetar. Positivt är att andelen män inom välfärds- och konsult- och serviceförvaltingen ökat något. Som motvikt till detta fortsätter andelen män inom bildningsförvaltningen att minska, vilket gör att den totala andelen ligger på samma nivå som I den långsiktiga personalförsörjningen görs olika insatser för att attrahera ungdomar att utbilda sig till yrken inom den kommunala sektorn. Precis som under 2013 har en satsning på arbetslösa ungdomar gjorts. Såväl pojkar som flickor har erbjudits praktik och ungdomsjobb inom våra olika verksamheter, främst inom bildnings- och välfärdsförvaltningen. Genom detta kan kommunen locka fler till att utbilda sig och arbeta inom dessa yrken som främst domineras av kvinnor. Tolerans ligger på över godkänd nivå och toleransindexet i medarbetarenkäten ligger på 4,5, en marginell försämring jämfört med Alla förvaltningar har ett toleransindex som ligger på betyget bra. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 4,1 - Bra) Betyget för 2014 är 4,1 och det är en ökning jämfört med 2013 då betyget var 3,8. Ledarskapsindex i medarbetarenkäten för 2014 är 4,3, en marginell förbättring jämfört med utfall De enkätfrågor som fått bäst resultat är frågor angående utvecklingsoch lönesamtal. Något sämre resultat har enkätfrågor angående 10 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

11 återkoppling och stöd från chef. Alla förvaltningar har ett ledarskapsindex högt över godkänt och kommunledningsförvaltningen ligger bäst till med 4, Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 2,8 - Godkänt) Betyget för 2014 är 2,8 och det är en förbättring jämfört med 2013 då betyget var 2,6. Kommunens totala sjukfrånvaro för 2014 är 6,1 % av den överenskomna arbetstiden, vilket är en marginell ökning jämfört med Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar är 3,3 % av den överenskomna arbetstiden och det är en ökning från 2,9 % Välfärdsförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron med 7,0 %, därefter kommer konsult- och serviceförvaltningen med 6,2 %. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under året har 61 % av de anställda varit helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är en förbättring med nära 2 procentenheter jämfört med Välfärdsförvaltningen har ett frisktal på drygt 54 % och det påverkar det totala resultatet negativt. Trots detta har förvaltningen ändå förbättrat frisktalet med drygt 4 procentenheter. Indexet för medarbetarskap ligger på 4,1 medan indexen för medskapande och betydelsefullhet ligger strax under 4, vilket är i nivå med utfall 2013 för alla tre index. Andelen anställda som motionerar minst 3 ggr i veckan är 65 %, vilket är en ökning med 8 procentenheter jämfört med EKONOMI I BALANS (Betyg 3,4 - Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat, strategiska investeringar samt god ekonomistyrning. 4.1 Positivt resultat (Betyg 4,0 - Bra) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) Resultatet i Budget 2014 uppgick till +42 Mkr, vilket motsvarade +1,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet uppgår 2014 Ekonomi i balans till +83 Mkr, vilket innebär +2,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed överstiger resultatet delmålet om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt i diagrammet) hade kommunen sämre resultat men bättre Resultat 2 i % av skatteintäkter och statsbidrag % ,9 1,9 0,8 2,7 2, GPS- betyg Mycket bra (5) Bra (4) Godkänt (3) = KF-delmål Svagt (2) Dåligt (1) Årets resultat efter balanskravsjusteringar i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) I resultatet efter balanskravsjusteringar räknas reavinster vid försäljning av tillgångar bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Resultat efter balanskravsjusteringar 2014 uppgår till +50 Mkr, vilket motsvarar +1,7 % av skatteintäkter och statsbidrag (budget 1,1 %). Därmed infrias Kommunallagens balanskrav Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2014 uppgick verksamhetens nettokostnad till 98,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. I utfallet för 2014 uppgår verksamhetens nettokostnad till 98,2 % av Mountainbike på Varvsberget. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 Ekonomi i balans Ekonomi i balans skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att skatteintäkter och statsbidrag finansierar den löpande driftverksamheten. % , ,2 100,3 97, , GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål 2014 för nämnderna totalt uppgick till +11,2 Mkr och redovisat nämndsresultat uppgår till +27,3 Mkr, vilket motsvarar +0,9 % av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 2,6 Godkänt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultatnivå +1% (Betyg Godkänt) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande +1 % av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar, vilka för 2014 uppgår till 84 Mkr. Avskrivningarna uppgår till 102 Mkr och ett resultat motsvarande +1 % av skatteintäkter och statsbidrag är 29 Mkr, utfallet är därmed 64 % Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Dåligt) Totala investeringar, d.v.s. affärsmässiga och skattefinansierade, uppgår till 98 Mkr att jämföra med budgeterade 176 Mkr. Avvikelsen 78 Mkr motsvarar 44 %. 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,0 - Godkänt) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Årets resultat uppgår till +83 Mkr att jämföra med budgeterade +42 Mkr. Avvikelsen +41 Mkr motsvarar 1,4 %. % ,9 0,9 0,2 1, , GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +11,2 Mkr medan redovisat nämndsresultat för 2014 uppgår till +27,3 Mkr. Avvikelsen +16,1 Mkr motsvarar 0,5 % av totala skattemedel. 5. UTVECKLING OCH FÖRNYELSE (BETYG 3,5 - GODKÄNT) Perspektivet utveckling och förnyelse består av framgångsfaktorerna Kreativ miljö, Regional utveckling, Attraktivare och mer hållbar livsmiljö samt Starkt företagsklimat. Betyget för perspektivet är oförändrat från 2013, men i förvaltningarnas avsnitt går att läsa att det finns en hög medvetenhet och vilja gällande perspektivet. 5.1 Kreativ miljö (Betyg 3,4 - Godkänt) Samverkan mellan verksamheter bidrar i alla förvaltningar till en kreativ miljö. Mötet mellan olika verksamheter kan skapa nya idéer och lösningar på utmaningar som kommunens förvaltningar står inför. Ytterligare delar som mäts är utbildningsnivå och branschbredd och där går trenden åt rätt håll. Gällande antal högskolestuderande på olika nivåer är mängden samma som tidigare år. 5.2 Regional utveckling (Betyg 3,5 - Godkänt) I regional utveckling mäts bl.a. pendling. Andelen tågresenärer har ökat medan antalet bussresenärer har minskat. Andelen pendlarparkeringsplatser som nyttjas har ökat och därför dras slutsatsen att samåkningen har ökat. I förvaltningarnas avsnitt framgår en ambition att samverka och utbyta erfarenheter inom Umeåregionen, både i den ordinarie linjeorganisationen och i särskilt prioriterade projekt. Kommunledningsförvaltningen har under året fokuserat ytterligare på att stärka en funktionell arbetsmarknadsregion Umeå/Örnsköldsvik särskilt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,7 - Bra) Det som främst utmärker sig är medvetenheten och arbetet med den ekologiska hållbarheten där kost med ekologisk mat och energieffektivisering är verksamheter som lyfts fram. Verksamheter inom bildningsförvaltningen bidrar till en hög medvetenhet inom miljöområdet för barn och ungdomar och välfärdsförvaltningen har en mängd olika verksamheter som främst bidrar till en social hållbarhet. Planering av uppföljningen av miljö- och energistrategin har påbörjats, vilket kommer att bli ett viktigt utgångsläge för det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet. Asylarbetet fortsätter och fördjupas ytterligare under 2015 där en viktig del är att förvaltningarna gemensamt skapar en långsiktigt hållbar integrationsprocess. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Örnsköldsvik följer rikstrenden med något färre startade nya företag, i första hand beroende på lägre arbetslöshet och god konjunktur hos arbetsgivare. Dock visas något bättre överlevnadsgrad bland nystartade företag i kommunen. Kommunen har förbättrat sin placering på företagsklimatrankingen som till viss del beror på bättre dialog med företagen, fler aktiviteter och utökat nätverksbyggande inom alla områden. Uppföljningen av småföretagspolitiska programmet som sker årligen tillsammans med företagarna visar att en förbättring har skett på samtliga mätbara punkter. Förvaltningarna lyfter fram den goda relationen och bemötandet av företag som en viktig parameter. Bildningsförvaltningen har ett flertal projekt och processer igång där kontakten och samarbetet med näringslivet är viktigt. Förutsättningar för att fortsätta utveckla besöksnäringen är något som samhällsbyggnadsförvaltningen bidrar till i engagemanget kring flertalet olika projekt. Kommunledningsförvaltningen har under året avslutat ett flertal projekt som bidrar till goda förutsättningar för näringslivet att fortsätta utvecklas. Se respektive förvaltnings kommentarer för ytterligare information kring uppföljning av GPS:en. INTERN STYRNING OCH KONTROLL Intern styrning och kontroll är en process där nämnder, ledning och övrig personal samverkar. Processen syftar till att verksamheterna, på ett riskmedvetet sätt, ska se till att nämndernas mål uppfylls. Den är integrerad i kommunens styrmodell GPS, för att vara en del av kommunens övriga styrning. Under 2014 har samtliga förvaltningar jobbat med att kartlägga den interna styrningen och kontrollen via risk- och väsentlighetsanalyser. Riskanalysen ska genomföras inför den årliga verksamhetsplaneringen och dokumenteras hos respektive förvaltning enligt kommunens reglemente för intern styrning och 12 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

13 kontroll. Utifrån analyserna har identifiering skett av de aktiviteter som ämnar förbättra och/eller upprätthålla den interna styrningen och kontrollen för kommunen. Kommunledningsförvaltningen har under året prioriterat en kommunövergripande samordning och optimering av fastighetsinnehavet, på kort och lång sikt, genom ett första steg med påbörjandet av en lokalförsörjningsplan som ska resultera i ett första lokalförsörjningsdokument. För att öka avtalstroheten har ca 650 beställare utbildats med förhoppning om att det minskar antalet beställare, ökar avtalstroheten och minskar antalet leverantörer. Årligen kommer en uppföljning av förvaltningarnas inköp att göras för att öka avtalstroheten och identifiera nya avtalsområden. Utifrån data i befintligt personalsystem säkerställs årsarbetartal utifrån arbetad tid för en koppling mot personalkostnader samt jämförelse mot budgeterat årsarbetartal. Rapporter finns och arbete pågår tillsammans med löneenheten gällande kvalitetssäkring av data. En kvalitetssäkrad rapport på förvaltningsnivå beräknas finnas till den första tertialuppföljningen Konsult- och serviceförvaltningens internkontrollpunkter har regelbundet följts upp vid ledningens genomgång av verksamheten. Under året har man valt att jobba för att uppnå målsättningen med internprismodellen och möta behovet av servicenivån. Träffar har genomförts med administrativa stödtjänsters kunder (förvaltningar och bolag) utifrån behov och önskemål. Det finns en etablerad mötesstruktur inom kostavdelningen, serviceavdelningen och fastighetsavdelningen mot övriga förvaltningar. För att tydliggöra roller, ansvar och mandat i fastighetsfrågor i kommunen mellan förvaltningar och det strategiska fastighetsarbetet, har återkommande kvartalsträffar mellan fastighetsavdelningen och verksamhet ägt rum. Serviceavdelningen deltar också där fastighetsfrågor behandlas. Projektet Gemensam målbild för arbetet med fastighetsfrågor mellan bildnings- och konsult & serviceförvaltningen har påbörjats och kommer att avslutas våren Gällande målet att öka andelen medarbetare som har e-post och tillgång till datorer inom förvaltningen har varje anställd inom administrativa stödtjänster e-post och tillgång till dator. Andelen medarbetare på kostavdelningen som har e-post har dock inte ökat märkbart under året. Andelen datorer har ökat något på serviceavdelningen under året och fokus har varit datortillgång för alla. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utifrån risk- och väsentlighetsanalysen bl.a. valt att uppfylla kraven enligt Lagen om skydd mot olyckor. Räddningsvärnen i skärgården har vidareutbildats i att hantera mindre bränder och det konstateras att det finns behov att förbättra utrustningar, framför allt i Ulvöhamn. Boende har fått utbildning gällande brandskydd i hem. Analysen visade att tjänster som upphandlas och utförs av externa leverantörer, behövde följas upp och kontrolleras, liksom hur satsade resurser bidrog till ökad kvalitet och medborgarnytta. Möten har skett med en av de stora leverantörerna och man är överens om mötesstruktur som går från VD och nedåt och det är ett arbete som fortsätter Bygg- och miljöavdelningen fortsatte fokusera på uppföljning av handläggningstider där det fortfarande finns svårigheter att få fram statistik om handläggningstider för bygglov ur ärendehanteringssystemet. För uppföljning av ett antal ärenden kopplade till miljöbalken har rutiner skapats där handläggarna kopplar ärenden i ärendehandläggningssystemet. Uppföljning av handläggningstiden för förrättningsärenden fungerar bra, men då personalstyrkan inte varit fulltalig har det resulterat i att handläggningstiderna inte kortats. Intentionen var att se över servicen och tillgängligheten för medborgare och föreningar och beställda tjänster för lokalvård och verksamhetsvaktmästeri. Under året har dock små förbättringsåtgärder beslutats. Under 2015 kommer frågorna upp igen i samband med övertagandet av sim- och sporthallarna som primär hyresgäst. Kultur- och fritidsavdelningen har även följt upp leverantörsfakturor och bidragshantering, vilket visar på en bra helhet. Det som måste förbättras är ett visst förekommande slarv vid kontering av fakturor. Åtgärder i form av ekonomiutbildning och genomgång av budget är redan vidtagna. Inom bildningsförvaltningen följer det systematiska kvalitetsarbetet upp förvaltningens arbete utifrån Skollagen, läroplaner och styrdokument. Utvecklingsområden i verksamheten avser kartläggning och prioritering av verksamhetens aktiviteter med det systematiska kvalitetsarbetet. Under året har förvaltningen tagit fram gemensamma lägesbedömningar med syfte att skapa en bild av styrkor och utvecklingsbehov i verksamheten. Dessa har kompletterats med dialogsamtal med förskolechefer och rektorer för att ytterligare identifiera och prioritera insatser för att nå nämndsmålen. Vidare har processer i fastighetsfrågor varit ett utvalt område, där bildningsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen under året arbetat tillsammans med att ta fram en handlingsplan för hur samverkan i fastighetsfrågor skall förbättras. Ett tredje område har varit stöd, uppföljning och kontroll till ekonomiskt ansvariga och under året har ekonomi- och personalavdelning haft avstämningar med verksamhetsansvariga. Välfärdsförvaltningen har med utgångspunkt i humanistiska nämndens och omsorgsnämndens plan för intern kontroll 2014 fortsatt arbetet med att förbättra den interna styrningen och kontrollen och följa upp de två valda internkontrollområdena. Gällande myndighetsbeslut avseende LSS behöver social utredning genomföra ett analysarbete utifrån den låga måluppfyllelsen i resultatet för att ta reda på orsaker till den låga graden av genomförda uppföljningar samt se över myndighetsprocessen utifrån möjligheten att förenkla arbetssätt/metod för uppföljningar. Avseende avvikelsehantering Lex Sarah har arbetet handlat om att utifrån gällande rutin kontrollera utredning av Lex Sarah-rapporter, dess innehåll, dokumentation, arkivering och diarieföring av ärenden. Under 2015 fortsätter arbetet med åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen i kommunen. Det planeras även ett fortsatt arbete för att informera nämnder, ledning och övrig personal om betydelsen av god intern styrning och kontroll samt för att säkerställa att dessa har insikt i kommunens reglemente för intern styrning och kontroll. FINANSIELL ANALYS För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2014 baserad på den s.k. RK-modellen som bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året samt över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Målsättningen är att utifrån dessa aspekter identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem samt därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. RESULTAT OCH KAPACITET BNP-tillväxt, sysselsättning, löneutveckling, inflation samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på kommunernas ekonomi. Tillväxt samt ökad sysselsättning i riket ökar det totala skatteunderlaget och de ekonomiska förutsättningarna förbättras då även för Örnsköldsviks kommun via skatteutjämningssystemet. Kommunernas resultat 2014 blev positivt men lägre än åren närmast före. SKL bedömer att inflationen är fortsatt låg men att tillväxten kommer öka med 1,9 % 2014 och 2,9 % Skatteunderlaget väntas öka med 3,2 % 2014 och 5,1 % Ökad sysselsättning bidrar till skatteunderlagsökningen 2014 och 2015 bidrar även pensioner samt löneökningar. I kommunen bedöms löneavtalet 2015 kosta 3,5 % från 1 april Rikets öppna arbetslöshet, i % av befolkningen år, låg på 3,4 % vid utgången av 2014 och motsvarande nivå för länet uppgick ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 till 4,0 %. Antalet öppet arbetslösa i Örnsköldsvik uppgår vid årsskiftet till 3,3 % vilket motsvarar cirka personer och är en minskning med cirka 300 personer jämfört med samma tid föregående år. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i kommunen har också minskat och uppgår till 5,0 %, vilket motsvarar drygt 200 personer. Ungdomsarbetslösheten är något lägre än länet (5,2 %) men betydligt högre än riket (3,4 %). Ytterligare en viktig faktor för en kommuns skatteintäkter och statsbidrag är befolkningsutvecklingen. Under 2014 ökade Sveriges folkmängd med rekordhöga personer och vid årets slut var befolkningen drygt 9,7 miljoner. Kommunens invånare ökade under året med 262 personer och vid årsskiftet 2014/2015 uppgick antalet invånare i Örnsköldsvik till personer. Ökningen beror i huvudsak på stort invandringsöverskott. Befolkningsökningen i kommunen under 2014 kommer att medföra drygt 14 Mkr i ökade skatteintäkter och statsbidrag ÅRETS RESULTAT Resultatet för 2014 uppgår till +83 Mkr, vilket motsvarar +2,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. I resultatet 2014 ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med totalt 44 Mkr, där de största posterna avser reavinster vid fastighetsförsäljningar samt utdelning från Rodretkoncernen, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Kommunfullmäktige eftersträvar årligen ett resultat före extraordinära poster på mellan 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag för att upprätthålla en balanserad och stark ekonomi över tiden års resultat innebär att detta delmål uppnås. Resultatutveckling Mkr Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5 a Kommunallagen framgår vidare att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att återställande inte ska göras. Under 2011 hade kommunen extraordinära kostnader på 174 Mkr, vilket avsåg nedskrivning av aktier koncernbolag och som hade sitt samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen för att återställa aktiekapitalet i Övik Energi AB. Dessa finansiella omstruktureringsåtgärder i form av kapitaltillskott vidtogs för att Övik Energi skulle kunna uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt och dessa kostnader bedömdes inte ingå i ordinarie verksamhet. Kommunfullmäktige beslutade därför om synnerliga skäl gällande denna nedskrivning, varför denna kostnad undantogs från kravet på återställande. Exklusive denna extraordinära kostnad redovisade kommunen ett resultat på +50 Mkr under Kommunen har under åren haft positiva resultat före extraordinära poster, mellan 0,8 % till 2,9 % av skatteintäkter och statsbidrag, När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av tillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Däremot ska kostnader i samband med åberopande av synnerliga skäl läggas till. Realisationsvinsterna uppgår för kommunen till 33 Mkr för 2014 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +50 Mkr balanskravet infrias Balanskravsutredning Mkr Årets resultat Samtliga realisationsvinster Synnerliga skäl - - Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - Årets balanskravsresultat Negativt balanskravsresultat från tidigare år 0 0 Summa Balanskravsresultat att reglera 0 0 Infrias balanskravet Ja Ja Utifrån lagens möjlighet att inrätta en resultatutjämningsreserv (RUR), där syftet är att förhindra inlåsningseffekter av överskott och möjliggöra att ackumulerade överskott ska kunna disponeras under perioder med lågkonjunktur, har kommunfullmäktige under 2014 beslutat att inrätta en resultatutjämningsreserv samt riktlinjer kring hanteringen av denna. I samband med kommunfullmäktiges behandling av Bokslut 2013 beslutades om en reservering av 16 Mkr till RUR utifrån gällande riktlinjer års resultat efter balanskravsjusteringar uppnår dock inte kommunfullmäktiges fastställda nivå som möjliggör reservering till RUR. Jämfört med 2013 innebär årets resultat en förbättring med 8 Mkr. Däremot har nettokostnaden ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. Nettokostnaden uppgår till 98,2 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar på att den löpande verksamheten bidrar med ett positivt resultat, dock sämre än under fjolåret. Finansnettot uppgår till +30 Mkr, vilket är 37 Mkr bättre än fjolåret och förklarar årets resultatförbättring. Finansnettots förbättring förklaras i huvudsak av utdelning från Rodretkoncernen, se avsnittet Förändring kostnader och intäkter. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2014 i juni 2013 med ett resultat på +42 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 27 Mkr. I Budget 2014 lades även effektiviseringar ut på nämnderna med 0,5 % motsvarande 14 Mkr och resultatmålet totalt för nämnderna sattes till +13 Mkr. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med -1,8 Mkr till totalt +11,2 Mkr. Därefter har kostnadsökningar och politiska prioriteringar medfört skattemedelstillskott under året med totalt 35 Mkr avseende bl.a. kompensation för trafikkostnader, nytt avtal med Evenemangsarenan AB och engångsbidrag till olika föreningar avseende allaktivitetshall, aktivitetshus samt upprustning av Olympia. Tilläggsanslag under året förklarar en nettokostnadsökning med 1,3 %. Det sammantagna resultatet för nämnderna uppgår 2014 till +27,3 Mkr, vilket är 16,1 Mkr bättre än budgeterat och innebär att nämndernas totala medel uppgår till +3,6 Mkr vid årets slut. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas övereller underskott mot budget överförs till kommande år. Fem nämnder redovisar ackumulerade underskott i sina totala medel vid utgången av året, varav omsorgsnämnden och bildningsnämnden de största. I samband med mandatperiodens slut görs enligt kommunens ekonomistyrningspolicy en översyn av nämndernas totala medel. 14 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

15 Mångkulturellt café i Husum. Budgetjämförelse nämnderna 2014 Mkr ,6 15,0 1,7-4,4 1,6-18,5 1,3 27,3 Utfall Budget KS/Kommunledningsförvaltningen redovisar ett nämndsresultat för 2014 på +30,6 Mkr, vilket är 25,6 Mkr bättre än budgeterat resultatmål. Resultatförbättringen återfinns främst inom tillväxtavdelningen utifrån betydligt mer reavinster i samband med försäljning av servicehuset Sundhem och den gamla brandstationen. Världsklass 2015 har under året förbrukat alla budgeterade medel medan Kunskapsnod och asylmottagning visar på överskott. Även personalavdelningen redovisar ett överskott, vilket i huvudsak förklaras av lägre kostnader inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +28,3 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningens resultat uppgår till +15,0 Mkr jämfört med ett budgeterat nollresultat. Överskottet återfinns i huvudsak inom fastighetsavdelningen, +12,6 Mkr, vilket förklaras av betydligt lägre energikostnader samt av tidsförskjutningar av en del underhållsprojekt. Överskottet inom energisidan, trots ett flertal tillkommande objekt, förklaras av en mild vinter, oförändrat fjärrvärmepris samt av tydliga effekter av de energiåtgärder som gjorts de senaste åren. Dessa kostnadsminskningar inom fastighetsavdelningen motverkas dock delvis av kostnader för nedskrivningar, vilka inte var budgeterade. Även kostavdelningen redovisar ett överskott, vilket främst förklaras av lägre livsmedelskostnader till följd av nytt livsmedelsavtal. Förvaltningens totala medel uppgår vid utgången av året till +33,0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden visar ett resultat på +1,7 Mkr för 2014, vilket är något sämre än budgeterat inarbetningskrav på +2,0 Mkr. Nämnden har under året erhållit ett tilläggsanslag med anledning av ökade kostnader inom trafikverksamheten med totalt 8,2 Mkr, denna underfinansiering var känd redan när verksamhetsplanen antogs. Trafikenheten redovisar dock vid årets slut ett överskott på drygt 3 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av minskade kostnader för skolskjutsar och linjetrafik. Gatuenheten redovisar dock ett underskott med -5,3 Mkr, vilket i stort förklaras av kostnader för stängning av en GC-bro i Husum samt iordningsställande av tillfällig bro. I övrigt har den relativt snöfattiga vintersäsongen medfört att 5 Mkr av vinterunderhållets budgeterade medel i stället har kunnat flyttas över till barmarksunderhåll. Avdelningen brand och säkerhet redovisar ett överskott, +1,3 Mkr, främst förklarat av lägre personalkostnader, trots stora kostnader i samband med sommarens alla skogsbränder. Även parkeringsverksamheten redovisar ett mindre överskott för Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut uppgår till -4,4 Mkr. Resultatet för kultur- och fritidsnämnden uppgår till -4,4 Mkr, vilket är 2,6 Mkr sämre än budgeterat resultatmål. Paradiset har under tidigare år byggt upp ett överskott i syfte att använda detta för upprustning av ventilationssystemet, varför de erhöll ett resultatmål på -1,8 Mkr Försämringen återfinns i huvudsak inom fritidsenheten, vilka redovisar ett resultat på -3,2 Mkr. Underskottet förklaras främst av underhållsinsatser inom Skyttisområdet, olika ishallar samt kostnader i samband med skötsel av skärgården. Paradiset redovisar dock ett överskott på 1 Mkr utifrån ökade intäkter ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

16 inom SPA, vilket motverkar nämndens totala underskott. Nämndens totala medel uppgår vid utgången av året till -1,5 Mkr. Bildningsnämndens resultat för 2014 uppgår till +1,6 Mkr, vilket är 3,4 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav på +5,0 Mkr. Gymnasieskolan redovisar ett underskott på nära 5 Mkr. Gymnasieskolans ekonomiska problematik beror huvudsakligen på att elevunderlaget under en längre tid har minskat. Jämfört med hösten 2010 har elevantalet minskat med ca 400 elever. Under fjolåret genomfördes en relativt stor anpassning av bemanningen till elevunderlaget, vilket minskade kostnadsmassan avsevärt. Jämfört med fjolårets underskott för gymnasiet är det en förbättring, vilket i huvudsak förklaras av årets fortsatta arbete med att se över organisationen samt utbudet av inriktningar och program. För att verksamheten på sikt ska kunna uppnå en ekonomi i balans behövs förändrade förutsättningar gällande resurstilldelning och/eller verksamhetsutbud. Övriga verksamheter redovisar överskott, vilket motverkar budgetunderskottet. Sedan fjolårets anpassning av organisationen har det inom grundskolan skett utökningar utifrån ökat elevantal, barn i behov av särskilt stöd samt fler asylsökande barn inom verksamheten. Även inom fritids har personalutökningar skett utifrån ökat barnantal. Nämndsresultatet innebär att nämndens totala medel uppgår till -15,0 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på -18,5 Mkr för 2014 jämfört med ett budgeterat nollresultat. Avdelningarna särskilt boende och ordinärt boende redovisar stora underskott, -8 Mkr vardera. Underskottet inom särskilt boende består i sin helhet av ökade personalkostnader, avdelningen har under året tagit fram en åtgärdsplan innehållande aktiviteter såsom att se över scheman samt användning av poolpass, vilket har gett tydliga effekter i minskade kostnader dock inte helårseffekter. Även inom avdelningen ordinärt boende förklaras underskottet av ökade personalkostnader och då inom hemtjänst. Det beror främst på att antal beviljade timmar per person har ökat. En annan orsak till kostnadsökningen är högre kostnader för dubbelbemanning och hälso- och sjukvårdsinsatser. Även LSS-verksamhet redovisar underskott, -5,7 Mkr. Underskottet återfinns inom personlig assistans och förklaras i huvudsak av fler LSS-ärenden samt av att tidigare LASS-ärenden har övergått till att bli LSS-ärenden, vilket beror på Försäkringskassans striktare bedömning. Underskotten ovan balanseras dock delvis upp med hjälp av den buffert som tillskapades inför året och som inte har förbrukats utifrån nämndens ekonomiska läge. Resultatet innebär att omsorgsnämndens totala medel uppgår till -26,0 Mkr vid årets slut. Resultatet för humanistiska nämnden uppgår 2014 till +1,3 Mkr, vilket i stort är i nivå med budgeterat resultatmål. Avdelningen social utredning redovisar dock ett budgetöverskridande på -6,7 Mkr, som återfinns inom bostadsanpassningsbidrag och inom placeringskostnader. Däremot har avdelningens kostnad för både bostadsanpassningsbidrag och alla typer av placeringskostnader minskat eller varit oförändrade jämfört med fjolåret. Utifrån nämndens inriktningsbeslut att placera barn och unga i familjehem så långt möjligt har förflyttningar skett av kostnader till familjehem i stället för HVB-placeringar. Totalt har antalet placerade barn och unga oavsett placeringsform varit något lägre under Underskottet inom avdelningen social utredning motverkas dock av överskott inom övriga avdelningar, varav försörjningsstöd/projjobb det största, +3,3 Mkr. Överskottet inom projjobb förklaras av lägre antal deltagare både utifrån effekter av fjolårets återhållsamhet och av årets intagningsstopp i verksamheten utifrån nämndens negativa prognoser under året. Resultatet av satsningen på projjobb visar att av 30 personer har ungefär hälften inte återgått till försörjningsstöd efter dessa tolv månader. Jämfört med ifjol är det även en kostnadsminskning inom försörjningsstöd. Årets resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året uppgår till -10,7 Mkr. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas samlat under rubriken Verksamhetens nettokostnad 2014 och under respektive nämnd där även ytterligare kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2014 till +160 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med resultatet 2013 på +148 Mkr. De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: Årets resultat kommunkoncernen Mkr ,9 147, , , ,2 42,1 28,5 4,6 11,5 3,6 27,0 38,8 18,3 24,7 18, , För det gångna året redovisar Rodretkoncernen ett positivt resultat efter finansiella poster på +139,1 Mkr, vilket är 30,9 Mkr bättre än föregående år och 88,2 Mkr bättre än budget. Detta förklaras till stora delar av engångsposter såsom nettoresultat från fastighetsförsäljningar, ökat antal vindkraftverk till Köpmanholmens hamn, försäkringsersättningar samt försäljning av utsläppsrätter, totalt i nivån 64 Mkr. Resultatet har även påverkats positivt av genomförda effektiviseringar, ökad efterfrågan på bredbandsprodukter, lägre bränslepris, lägre driftskostnader samt gynnsamt ränteläge. Även föregående års goda resultat inkluderade engångsposter från ex. försäljningar samt återbetalning av skatter är första gången som bolagskoncernen tillämpar det nya K3-regelverket. Som effekt av övergången till K3 har jämförelseåret 2013 års resultat förbättrats med 10,9 Mkr. Det justerade resultatet härleds i huvudsak till minskade avskrivningskostnader samt omklassificering mellan drift och investeringar. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisar 2014 ett resultat efter finansiella poster på 24,7 Mkr, vilket är en förbättring med 29,2 Mkr jämfört med föregående år. I årets finansnetto ingår resultat från utdelningar från Tjänstecentrum med 30 Mkr. Årets ökade koncernkostnader till följd av dotterbolagens samflytt på Sjögatan uppvägs av lägre finansiella lånekostnader än budgeterat har moderbolaget erhållit 5,3 Mkr i koncernbidrag från Domsjö Vatten AB. I förslaget till vinstdisposition 2014 från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen med 28 Mkr. Övik Energikoncernen redovisar ett positivt resultat efter finansnetto på +42,1 Mkr, vilket är 21,1 Mkr lägre än föregående år, men 26,8 Mkr bättre än budget. I föregående års resultat ingick engångsposter i form av återsökta energiskatter och reavinster från försäljning av dotterbolag med 29 Mkr. Trots den allmänna konjunkturen och att elpriser och elcertifikatpriser har varit mycket låga levererar Övik Energikoncernen ett resultat över förväntan. Resultatet har påverkats positivt av de genomförda effektiviseringarna, ökad efterfrågan på bredbandsprodukter samt lägre bränslepris. Under året har tillgängligheten i produktionsanläggningarna varit hög och det har varit möjligt att undvika dyra bränslen i produktionen. Även årets resultat påverkas positivt av olika extraordinära poster, med 7 Mkr. Övik Energis effektiviseringsprogram Del 1 uppnådde effektiviseringar på ca 29 Mkr t.o.m Del 2 i effektiviseringsprogrammet som avser att uppnå ytterligare Mkr under tre år drivs vidare. Under första året har åtgärder för ca 9 Mkr genomförts. Avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 4,7 %. Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl. dotterbolagen Oljeberget AB och Hörneborgs hamn AB, har ett resultat efter finansnetto på +11,5 Mkr, vilket är en förbättring med 7,2 Mkr jämfört med Resultatet, som ligger långt över budgetnivå, har påverkats positivt genom mottagande av fler vindkraftverk vid Köpmanholmens hamn, omförhandlade avtal samt återbetalning från FORA. Även detta årets utfall har påverkats av att fraktverksamheten vid godsterminalen i Arnäsvall fortfarande inte kommit igång. I resulta- 16 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

17 tet ingår 0,4 Mkr i koncernmässig avskrivning avseende Hörneborgs hamn. Avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 6,2 %. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, redovisar ett resultat efter finansiella poster på +28,5 Mkr. Detta är 23,9 Mkr bättre jämfört med 2013 och förklaras huvudsakligen av nettoresultat från försäljningar av anläggningstillgångar som skett i början året. I bolagets förslag till årets vinstdisposition ingår att via moderbolaget Rodret lämna 28 Mkr i utdelning till kommunen. Under året har Tjänstecentrum verkställt kommunfullmäktiges beslut om nedsättning av aktiekapital om 59,5 Mkr. Dotterbolaget Övik Parkering AB har under årets fusionerats in i Tjänstecentrum. På balansdagen ligger bolaget passivt utan verksamhet. AB Övikshem redovisar ett resultat efter finansiella poster på +38,8 Mkr, vilket är 14,0 Mkr bättre än föregående år. Detta förklaras dels av årets reavinster på 16,3 (6,1) Mkr från, i huvudsak, extern försäljning av dotterbolaget Södra Örnsköldsviks Fastighets AB samt koncernintern försäljning av fastigheten Egypten till kommunen. Resultatförbättringen härleds även till kostnadssänkningar i driften, minskat hyresbortfall samt ett bättre finansnetto till följd av lägre räntenivå. I 2013 års resultat ingick dotterbolaget Söfab. Den 1 februari höjdes hyran med 1,87 %. Den genomsnittliga höjningen för samtliga SABO-företag i riket blev 1,65 % i vägt medeltal. Direktavkastning på marknadsvärdet uppgår till 4,7 %. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB inkl. dotterbolaget Domsjö Vatten AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på +18,6 Mkr, vilket är 0,3 Mkr bättre än 2013 års resultat. Resultatförbättringen härleds i huvudsak till bättre finansnetto. Dotterbolaget redovisar 1,4 Mkr i bättre resultat jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av ökade intäkter och minskade kemikaliekostnader. Domsjö Vattens avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 6,4 %. Örnsköldsvik Airport AB visar ett resultat efter finansiella poster på -13,3 Mkr, innan upplösning av negativ goodwill, vilket är 3,3 Mkr lägre än föregående år, men 0,2 Mkr bättre än budget. Resultatförsämringen jämfört föregående år härleds främst till omtoppning av taxibana och flygplansuppställningsplatta, ökade avskrivningar i takt med nyinvesteringar samt lägre finansnetto. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid övertagandet av verksamheten 2011, inkl. medföljande ersättning från Swedavia, upplöses i takt med framtida underskott, vilket gör att bolagets resultat för året uppgår till 0. Se avsnitt för respektive bolag för ytterligare information. Kommunen är även stiftare i Stiftelsen Gene Fornby, Stiftelsen Gideågården och Stiftelsen Solberget. Stiftelsen Gene Fornby redovisar ett resultat på -0,6 Mkr, jämfört med -0,3 Mkr föregående år. Gene Fornby har under året inte bedrivit någon verksamhet, utan har arbetat med förberedelser för stiftelsens planerade upplösande. Stiftelsen upplöstes formellt vid årsmötet På balansdagen är stiftelsens medel upparbetade och inga tillgångar återstår. Stiftelsen Gideågården redovisar ett nollresultat för 2014, vilket är i nivå med Stiftelsen Solbergets resultat uppgår för 2014 till -0,1 Mkr, jämfört med +0,2 Mkr föregående år. FÖRÄNDRING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER Intäkterna i verksamheten uppgår 2014 till 552 Mkr, vilket täcker 16 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under året minskat med 3,1 % jämfört med föregående år. Minskningen förklaras i huvudsak av den engångsintäkt kommunen hade ifjol i och med återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier. Exklusive denna engångsintäkt under fjolåret har kommunen i stället en intäktsökning med 7,3 %. Ökningen förklaras i huvudsak av större reavinster vid försäljning av tillgångar, högre taxor och avgifter samt högre statsbidrag. Ökningen inom taxor och avgifter förklaras främst av ökade parkeringsavgifter i samband med kommunens övertagande av parkeringsverksamhet i juni Ökningen inom statsbidrag förklaras till största del av att kommunen har erhållit mer bidrag avseende flyktingverksamhet men även av mer bidrag från Skolverket utifrån bl.a. satsningen på förstelärare. Reavinster vid försäljning av tillgångar uppgår totalt för året till 33 Mkr jämfört med 3 Mkr under fjolåret, i huvudsak avser det reavinster uppkomna vid försäljning av servicehuset Sundhem samt gamla brandstationen. Däremot har bidrag från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS varit betydligt mindre i år, vilket främst förklaras av att färre timmar har beviljats utifrån en striktare bedömning av Försäkringskassan samt av att färre personer varit anställda i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Se Nothänvisningar, kommunen not 8 för de poster som inom intäktssidan är jämförelsestörande åren emellan. Resultaträkning Utfall Utfall För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr -13 Verksamhetens intäkter ,1 % Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,5 % därav personalkostnader ,1 % Verksamhetens nettokostnad ,1 % Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag ,9 % Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter - - Extraordinära kostnader - - Årets resultat Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2014 till Mkr, vilket är en ökning med 4,5 % eller 148 Mkr jämfört med föregående år. Den största kostnaden för kommunen är personalkost-naderna, vilka utgör 63 % av de totala verksamhetskostnaderna. Personalkostnaderna har ökat med 4,1 % jämfört med ifjol, vilket motsvarar 85 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,9 %. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. grundskolan, hemtjänsten, ökat asyl- och flyktingmottagande samt start av ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn. Kostnadsökningar förklaras även av volymökningar utifrån övertagande av parkeringsverksamhet och hemsjukvård. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom både personlig assistans, projjobb och arbetsmarknadsåtgärder. Inom personlig assistans har dock många ärenden gått över till andra utförare än kommunen, vilket i stället förskjutit kostnaderna till köp av verksamhet. Kommunen har under året haft en tydlig prioritering att motverka ungdomsarbetslösheten, dock har inflödet från Arbetsförmedlingen varit lägre än förväntat. Under året har det anställts 101 ungdomar i s.k. ungdomsjobb, många av dessa ungdomar har under sin anställning även gått in på olika vikariat, främst sommarvikariat. Volymminskningen inom projjobb är en följd av åtgärdspaketet för 2013 men även av att det varit ett så kallat intagningsstopp i verksamheten utifrån årets bedömda resultat. Vid december månads utgång var 14 personer i projjobb jämfört med 30 personer vid full beläggning. Kommunen har dessutom haft en minskning av sjuklönekostnaderna mellan åren, där minskningen i huvudsak återfinns inom välfärdsförvaltningen. Sjukfrånvaron totalt har dock ökat från 6,0 % till 6,1 %, där den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,3 procentenheter till 2,8 % medan den långa sjukfrånvaron har ökat med 0,4 procentenheter till 3,3 %. Ökningen inom den långa sjukfrånvaron återfinns i huvudsak inom bildningsförvaltningen. Utifrån god personalpolitik har kommunen sedan 2009 haft en handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Totala kostnaden för handlingsplanen under åren uppgår till 33 Mkr, där användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 och 2013 då stora personalneddragningar gjordes ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

18 inom bildningsförvaltningen. Totalt beräknas tagna beslut utifrån handlingsplanen sänka kostnaderna med drygt 67 Mkr. Kostnad för användandet av handlingsplanen har varit betydligt lägre i år, 2 Mkr jämfört med 10 Mkr under fjolåret. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader totalt ökat med 5,3 % jämfört med i fjol, vilket motsvarar 64 Mkr i högre kostnader. Den enskilt största kostnadsökningen härleds till kommunens övertagande av hemsjukvård från landstinget. Kommunen har även haft kostnadsökningar för privata utförare inom personlig assistans samt bidrag till föreningar utifrån ett nytt uppdragsavtal mot Evenemangsarenan och MoDo Hockey, bidrag till fiberföreningar samt stora engångsbidrag. Även inom fastighetsentreprenader har det under året varit en kostnadsökning, vilket i huvudsak förklaras av den inbromsning som skedde under fjolåret utifrån kommunfullmäktiges uppmaning kring återhållsamhet. Fjolårets stora kostnadsökning inom konsulentledda familjehem har avtagit men kostnaderna kvarstår dock på en hög nivå. Däremot har kommunen under året haft kostnadsminskningar inom bl.a. skolskjutsar, linjetrafik, försörjningsstöd, HVB-placeringar, vinterväghållning samt inom energisidan. Antalet hushåll som under året har fått försörjningsstöd har ökat medan genomsnittsbeloppet per hushåll dock har sjunkit. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns minskningen inom barn och unga, den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och ungdomar uppgår för året till 30 Mkr. Den både mycket milda och snöfattiga vintern förklarar kostnadsminskningen inom vinterväghållningen och inom energisidan. Trots en hel del tillkommande objekt inom fastighetsbeståndet har kommunens energikostnader minskat betydligt mellan åren. Även det framgångsrika arbetet med energiåtgärder har medfört märkbara effekter på energiförbrukningen. Se Nothänvisningar, kommunen not 8 för de poster som inom kostnadssidan är jämförelsestörande åren emellan. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2014 tillsammans till totalt Mkr, vilket är en ökning med 4,9 %. Den kommunala skattesatsen höjdes 2014 med 30 öre genom en skatteväxling med landstinget avseende kommunens övertagande av hemsjukvård. Skatteväxlingen motsvarar en intäktsökning med 1,3 %. Befolkningen i kommunen 1 november 2013 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgår befolkningen till , vilket är en ökning under året med 262 invånare. Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt ca 52 kkr Skatteintäkterna uppgår till Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2014 års nivå, enligt SKL:s bedömningar. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Från och med 2014 infördes ett förändrat kostnadsutjämningssystem som innebär att Örnsköldsvik utifrån behoven förväntas ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Där har kommunen tidigare betalat till andra kommuner och förändringen har medfört en förbättring med netto 50 Mkr mellan åren. Under 2014 har kommunen totalt erhållit 552 Mkr i form av generella statsbidrag. Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, uppgår för 2014 till +30 Mkr, vilket är 37 Mkr bättre jämfört med föregående år. Se Nothänvisningar, kommunen not 8 för de poster som inom finansnettot är jämförelsestörande åren emellan. De finansiella intäkterna uppgår till 147 Mkr, vilket är 23 Mkr högre jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av anteciperad utdelning från Rodretkoncernen 28 Mkr, vilket har sitt samband med Tjänstecentrums försäljning av fastigheten Arken under året. Däremot har de koncerninterna amorteringar som skett inom bolagskoncernen medfört lägre ränteintäkter och marknadsmässigt påslag. Tjänstecentrum och Övik Airport har numera inga internlån, de bidrar däremot till koncernlikviditeten. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, är vid årets utgång 3,45 % (3,59 %). Av de totala finansiella intäkterna uppgår borgensprovision, marknadsmässigt påslag, ränteintäkter samt utdelning från koncernbolagen till 144 Mkr. De finansiella kostnaderna uppgår till nära 118 Mkr, vilket är 13 Mkr lägre jämfört med föregående år. Under fjolåret hade kommunen en stor engångskostnad med 9 Mkr utifrån att RIPS-räntan som används vid kommunernas pensionsskuldsberäkning sänktes med 0,75 procentenheter. Fjolårets amorteringar samt de amorteringar som har gjorts under året har även medfört lägre räntekostnader jämfört med fjolåret. Den genomsnittliga upplåningsräntan uppgår vid årets slut till 2,86 % (3,21 %). KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING SENASTE FEMÅRSPERIODEN En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag. Det är inte långsiktigt hållbart att nettokostnaden har en högre ökningstakt än skatteintäkter och statsbidrag. I och med att kommunens finansnetto i nuläget, exklusive årets utdelning, ligger nära noll bör nettokostnaden med marginal understiga skatteintäkter och statsbidrag. Kostnads-/intäktsutveckling % 2,5 4,3 2,7 1,9 3,4 2,2 1,2 4, Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och statsbidrag Under 2010 utvecklades kostnadssidan måttligt medan intäktssidan utvecklades i en betydligt högre ökningstakt, vilket i stort förklarades av ett tillfälligt konjunkturstöd och av ytterligare förstärkta statsbidrag till kommunerna. Den högre ökningstakten på intäktssidan förklarar den resultatförbättring kommunen gjorde under År 2011 sjönk utvecklingen på intäktssidan markant utifrån att det tillfälliga konjunkturstödet upphörde, kostnadssidan ökade dock i nivå med året innan ökade nettokostnaden med 3,4 %, trots att nettokostnaden då innehöll återbetalning av AFA-premier för åren 2007 och 2008 som motverkade nettokostnadsökningen motsvarande -2,2 %. Kostnadsökningarna förklarades bl.a. av kraftiga fördyringar inom flertalet verksamheter, tilläggsanslag under året och förändrade resultatmål. Den lägsta nettokostnadsökningen under femårsperioden uppkom under fjolåret. Den låga ökningen kunde bl.a. härledas till kostnadssänkningar utifrån kommunfullmäktiges beslut om återhållsamhet, främst inom fastighetsentreprenader, samt stora intäkter i samband med återbetalning från AFA avseende betalda premier för åren 2005 och Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 4,6 % under 2013, vilket var en betydligt högre ökningstakt jämfört med tidigare år som bl.a. förklaras av skattehöjning med 35 öre. Nettokostnaden ökar som mest 2014 då ökningen uppgår till 6,1 %. En stor förklaringspost avseende nettokostnadsökningen mellan åren är återbetalningen från AFA 2013 som sänkte nettokostnaden med 55 Mkr. Beslutade tilläggsanslag under året samt övertagande av hemsjukvård är också stora förklaringsposter. 6,1 4,9 18 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

19 Även skatteintäkter och statsbidrag ökar som mest 2014, vilket främst förklaras av genomförd skatteväxling med 30 öre avseende hemsjukvård samt förändrat kostnadsutjämningssystem. Att intäktssidan ökar mindre än kostnadssidan borde tyda på en resultatförsämring jämfört med fjolåret. Dock har kommunen ett betydligt bättre finansnetto i år som främst förklaras av utdelning från bolagskoncernen, vilket totalt ger en resultatförbättring med 8 Mkr mellan åren. INVESTERINGAR Kommunens investeringar uppgår 2014 till knappt 98 Mkr. De skattefinansierade investeringarna uppgår till 84 Mkr och resterande 14 Mkr är affärsmässiga. Föregående år uppgick de totala investeringarna till 325 Mkr, i denna summa ingick koncernintern omstrukturering avseende köp av Kronan, tre resecentra samt Paradisgaraget från Tjänstecentrum med 199 Mkr. Skattefinansierade investeringar omfattade 94 Mkr och affärsmässiga uppgick till 31 Mkr. De största investeringarna under 2014 har varit ombyggnationer i Kronan, investeringar i gator och vägar samt fortsättningen av Skärgård i världsklass etapp 2 som nu avslutats. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består av investeringar inom mark och planering samt i Paradiset. Investeringsbudgeten för 2014 uppgick till nära 176 Mkr, vilket för året innebär en positiv budgetavvikelse med 78 Mkr. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till 2015, vilket till stor del redan aviserades vid arbetet med budget för Nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar beskriver i % hur stor del av investeringarna som har finansierats av resultat före extraordinära poster och avskrivningar. När den löpande driften har finansierats bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå så att större delen av investeringarna kan finansieras med skatteintäkter. Uppgår detta nyckeltal till 100 % eller mer, innebär det att kommunen har kunnat skattefinansiera samtliga investeringar under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 % kan användas till att amortera kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Årets investeringar, exklusive affärsmässiga, har finansierats till 219 % med egna medel, jämfört med fjolåret är det en ökning då finansieringsgraden låg på 184 %. Ökningen förklaras både av ett bättre resultat samt av en lägre investeringsnivå. Resultat och avskrivningar under den senaste femårsperioden uppgår tillsammans till 783 Mkr medan skattefinansierade investeringar uppgår till 547 Mkr, vilket innebär att självfinansieringsgraden över dessa fem år uppgår till 143 %. En mer utförlig specifikation av kommunens investeringar finns under rubriken Investeringsredovisning. Investeringar Mkr Kommunen Koncernen Investeringarna i kommunkoncernen uppgår för 2014 till 235 Mkr, det är en minskning med 33 Mkr jämfört med Bolagens investeringsvolym 2014 uppgår till 137 Mkr, vilket är 10 Mkr lägre än föregående år och 27,5 Mkr lägre än budget. Årets investeringar är fördelade på dotterbolagen enligt följande: Övik Energikoncernen 35 (28) Mkr, Övikshem 62 (69) Mkr, Hamn och Logistik inkl. db 1 (4) Mkr, Tjänstecentrum 0 (13) Mkr, Miljö och Vatten inkl. db 35 (37) Mkr samt Örnsköldsvik Airport AB 4 (4) Mkr. De största objekten omfattar Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar i ledningsnät vatten och avlopp, Övik Energi AB:s investeringar inom produktion och distribution av el och värme/ kyla samt AB Övikshems planerade underhåll och stambyten. I april 2014 gick Övikshems energibesparingsprojekt EPC in i garantifasen och installationerna/investeringarna är då slutförda. SOLIDITET Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Soliditet, kommunen % Enligt BR Riket Exkl vidareutlåning Vid årsskiftet 2014 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 35 %, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Denna förbättring förklaras främst av den amortering som skett under året inom den finansiella samordningen. Under 2012 skedde en kraftig försämring av den officiella soliditeten som i huvudsak förklarades av införandet av internbank, där kommunen övertog bolagens externa lån och för att i sin tur låna ut kapital till bolagen. Detta innebar att kommunens balansomslutning ökade kraftigt, både inom långfristiga fordringar koncernbolag samt inom långfristiga skulder. Eftersom soliditeten är ett relationstal får denna ökade balansomslutning stort genomslag, övertagandet förklarade en minskning av soliditeten med nära 37 procentenheter. Införandet av internbank påverkade dock inte soliditeten för kommunkoncernen. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 57 %, vilket är oförändrat jämfört med fjolåret. Anledningen till varför inte även denna soliditet ökar förklaras av att huvuddelen av amorteringarna under året har skett i bolagen. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick för 2013 till 51 %, vilket alltså kan jämföras med kommunens 57 % Soliditeten i länet uppgick i genomsnitt till 36 %. Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Om hänsyn tas till dessa uppgår 57 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

20 Melodifestivalens deltävling lockade stor publik. soliditeten exklusive vidareutlåning vid årets utgång till 9 %, vilket är lägre än riket i snitt som låg på 15 % vid utgången av Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt när samtliga pensionsförpliktelser tas med är främst att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att den intjänade pensionen, som kvarstår tills utbetalning sker, per invånare har ökat i och med att kommunen under lång period har haft en befolkningsminskning, undantaget några enstaka år med marginell befolkningsökning. Kommunen har även haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen ligger på 28 %, vilket är en förbättring med nära 4 procentenheter jämfört med ifjol. Förbättringen förklaras främst av ett bra resultat samt av de amorteringar som har gjorts under året. Kommunkoncernen har dock fortsatt en förhållandevis låg soliditet, i riket i snitt låg soliditeten för kommunkoncernen på 40 % 2013 och i länet på 24 %. De kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser som en skuld i balansräkningen RISK OCH KONTROLL Kommunen är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker såsom risk för att kortsiktigt inte ha betalningsberedskap, finansiella risker, risk för infriande av borgensåtagande samt risk för att inte kunna reglera sina pensionsförpliktelser. Ett sätt att studera kontroll är att mäta budget- och prognosföljsamheten för den ordinarie verksamheten under året. Regelverket för redovisning av skatteintäkter som bygger på prognos och slutavräkning innebär dock ryckighet i kommunernas planeringsförutsättningar och försvårar prognosföljsamheten. Det är därför viktigt att göra en så god bedömning som möjligt av verksamhetens nettokostnad och där är nämndernas budgetar och prognoser viktiga underlag. LIKVIDITET Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten, d.v.s. förmågan att kunna betala löpande utgifter. Kommunkoncernen hanterar sin likviditet gemensamt via en koncernkontostruktur och vid årsskiftet har koncernen en god likviditetssituation. Toppkontot har ett positivt saldo på 78 Mkr vid utgången av året. Förutom en positiv kassa och en outnyttjad kreditfacilitet på 85 Mkr finns även en kontokredit på 400 Mkr, vilket innebär att det vid årsskiftet finns en likviditetsreserv om totalt 563 Mkr. Syftet med kontokrediten är att i huvudsak hantera kortsiktiga fluktuationer i kommunkoncernens verksamheter men även att ge likviditet vid extrema marknadssituationer då tillgången på andra finansieringskällor skulle kunna försvåras. Likviditetsreserven ska enligt kommunens finanspolicy uppgå till minst 50 % av prognostiserade utbetalningar kommande tre månader och vid årsskiftet uppgår den till 67 %. Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal. Kassalikviditeten är ett mått, där omsättningstillgångarna (exklusive varulager, förråd och exploateringsfastigheter) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel är att denna kvot bör vara 100 % eller större, vilket då ger uttryck för att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller. Vid utgången av 2014 uppgår kassalikviditeten för kommunkoncernen till 62 %, vilket tyder på en svag finansiell betalningsberedskap på kort sikt. En stor del av kommunkoncernens kortfristiga skulder består dock av kommunens semesterlöneskuld som till merparten inte kommer att betalas ut under det kommande året. Trots en svag kassalikviditet bedöms därför risken för att inte ha en betalningsberedskap på kort sikt som mycket liten, dessutom finns en betydande likviditetsreserv i form av bl.a. kontokredit. Bedömningen är även att det kommer att finnas likviditetsmässigt utrymme för att betala den avgiftsbestämda ålderspensionen, 20 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014