SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE"

Transkript

1 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

2 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för Örnsköldsviks kommun 7 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 8 Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort 14 Finansiell analys 14 Resultat och kapacitet 23 Risk och kontroll 27 Framtiden hot och möjligheter FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger en sammanfattande kommentar på det gångna året. Därefter följer en kort faktaredovisning om Örnsköldsviks kommun förr och nu. Förvaltningsberättelsens första del beskriver kommunens styrning och ger en uppföljning av de mål, för både ekonomi och verksamhet, som satts på olika nivåer. Nästa del, finansiell analys, ger en utförlig beskrivning av kommunens och koncernens ekonomiska situation. Blocket avslutas med en framtidsbedömning. 29 Redovisningsprinciper 31 Resultaträkning 32 Kassaflödesanalys 33 Balansräkning 34 Nothänvisningar, kommunen 36 Nothänvisningar, koncernen 37 Verksamhetens nettokostnad, kommunen 37 Totalt nämnderna, nämndsresultat 38 Investeringar, kommunen 39 Fem år i sammandrag 39 Koncernöversikt EKONOMISK REDOVISNING Denna del inleds med en redogörelse av de redovisningsprinciper som tillämpas. På efterföljande sidor redovisas många relevanta räkenskapsrapporter med tillhörande specificering i nothänvisningar. Här finns övergripande uppgifter om både kommunen och koncernen. Kommunens investeringsverksamhet redovisas också i denna del. 40 Personalberättelse 44 Miljöberättelse PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE Här finns en mängd information om kommunens personal och personalarbete. Hur det ser ut i dagsläget och vilket arbete som bedrivs för att uppnå önskade förändringar. Delen innehåller också en beskrivning av kommunens miljöarbete, både övergripande och ute i verksamheterna. 46 Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 49 Kommunstyrelse - Konsult- och serviceförvaltning 52 Samhällsbyggnads-/kultur- och fritidsnämnd - Samhällsbyggnadsförvaltning 58 Bildningsnämnd Bildningsförvaltning 62 Omsorgsnämnd/Humanistisk nämnd Välfärdsförvaltning 68 Rodret i Örnsköldsvik AB 70 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, inkl dotterbolag 72 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 73 Örnsköldsvik Airport AB 74 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl dotterbolag 75 AB Övikshem, inkl dotterbolag 76 Övik Energi AB, inkl dotterbolag 78 Organisation verksamhetsåret Ord & begrepp NÄMNDER OCH BOLAG Här redovisas väsentliga delar av den verksamhet som bedrevs av Örnsköldsviks kommuns nämnder och bolag under det gångna året. Inom varje område beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv. För varje nämnd och bolag finns även en kort framtidsbedömning. Avsnittets indelning följer den organisationsöversikt som finns i slutet av årsredovisningen. 2 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

3 KRAFTERNA BLIR STARKA NÄR DE ÄR GEMENSAMMA Med visionen om möjligheternas Örnsköldsvik har vi fortsatt att utveckla vår kommun. Än en gång kan vi se att kommunen är en av Sveriges tryggaste större kommuner och det känns verkligen tryggt att se hur eldsjälar i olika verksamheter och organisationer och privatpersoner med glöd bidrar till detta. Se bara på mottagningen av asylsökande - det har blivit ett gott exempel runt om i Sverige och har gett avtryck även i övriga Europa. Det handlar om solidaritet i vardagen! Tillväxten börjar med barnens uppväxt. Det är roligt att kunna konstatera att förskolegrupperna blir fler och att SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) redovisning visar att här får 99 procent plats för sitt barn i förskoleverksamheten på önskat datum. Vi har också fortsatt att satsa på ungas chanser, dels för möjligheterna att få jobb, dels för ökad dialog i olika sammanhang. Arbetsmarknadskunskap i skolan och arbetet med ungdomspolitiskt program och varierande dialogtillfällen är ett par exempel på detta. Kommunen valde även att satsa nio miljoner kronor på IT i skolan och omsorgen samt på barnens yttre miljö går också till historien som året då kommunen sålde Arken Tjänstecentrum och bestämde sig för att sälja ett av stadshusen på Nygatan för att utveckla bra bostäder inte minst för äldre. Inflyttning skedde i nya landmärket Ting1 och det blev klart för ännu fler lägenheter genom projektet Hamnlotsen. Vi ser fram emot förverkligandet av ytterligare planer bostadsbyggandet är en verkligt viktig del för tillväxten och utvecklingen av det attraktiva Örnsköldsvik! Utvecklingen av gröna jobb är ett område som vi fortsätter att utveckla tillsammans med näringsliv och universitet, genom bland annat långsiktig forskning och praktisk tillämpning. Örnsköldsvik har en stor tillgång i den kunskap och kompetens som finns inom bland annat teknikföretagen som är viktig att ta vara på. När det gäller gröna jobb är kommunens energibolag viktigt som leverantör av bland annat klimatsmart fjärrvärme, ånga till industrin och fjärrkyla. Övik Energis resultat för 2013 blev plus 57 miljoner kronor. Kommunens resultat visade 2013 ett överskott på 75 miljoner kronor, och kommunkoncernens +148 miljoner kronor. Under amorterades 457 miljoner kronor av kommunkoncernens totala låneskuld och som ett resultat av beslut och åtgärder under 2013 kommer ytterligare över 300 miljoner kronor att amorteras under första tertialen Totalt har lånskulden minskat med ca 750 miljoner kronor under lite drygt två år. Kommunfullmäktiges samtliga ekonomiska mål har uppnåtts. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en uppgift vi bär med oss varje dag i alla upptänkliga situationer. Det handlar alltifrån om att vara varandras arbetsmiljö i vardagen till att ha utvecklande och inspirerande arbetsplatser och att vara den arbetsgivare som lockar nya kompetenta medarbetare. Under 2013 har kommunen till exempel anställt över 200 personer i ordinarie verksamhet, omkring för sommar- och feriearbete, och över personer har sökt jobb här! Året som gick innehöll mycket väl värt att uppmärksamma, bland annat: Planeringen av ny skola i Bredbyn, invigningen av nya brandstationen, baden i Bredbyn och Husum och av fotbollshallen i staden, satsningen på Campus Örnsköldsvik, inträdet i Umeåregionen, förberedelserna för övertagandet av hemsjukvården och för Kulturhuvudstadsåret 2014, servicepunkterna på landsbygden, skärgårdsutvecklingen och inte minst alla ni som dagligen levererar välfärd och trygghet insatserna är många och krafterna blir starka när de är gemensamma! Vi vill rikta ett stort tack för gott arbete och stort engagemang till alla er! Elvy Söderström (S) Kommunstyrelsens ordförande Glenn Nordlund (S) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Kommunen är företagstät med många internationella företag, lång företagande- och industritradition och stort utvecklingsfokus där samverkan är en viktig nyckel. Närheten till Umeå gör att Örnsköldsvik är en del av en större arbetsmarknadsregion med totalt invånare och företag. Örnsköldsvik är en del av natursköna Höga kusten där skärgård och klippor möter skog och vildmark. Örnsköldsviks kommun är kommunens största arbetsplats. Drygt personer i kommunal förvaltning och kommunala bolag ser till att kommunens invånare får god samhällsservice. Under femton år har ett brett framtidsinriktat arbete för att utveckla Örnsköldsvik pågått. Utvecklingsarbetet Världsklass 2015 samlar ett stort antal medborgare för att göra Örnsköldsvik till en kommun av världsklass att leva och bo i och att besöka. Nu pågår utvärdering och planering inför det fortsatta utvecklingsarbetet efter BEFOLKNINGSUTVECKLING Under 2000-talet vände befolkningsutvecklingen till en nettoinflyttning 2003 och därefter också befolkningsökning åren 2006 till ökade befolkningen igen, medan den minskade något vid vid senaste årsskiftet. Flyttnettot är fortsatt positivt med ett plus på 49 personer och kommunen arbetar för en stark befolkningsutveckling där fler bostäder och jobb är strategiskt viktiga föddes 586 barn, ett mer än 2012, och 656 personer avled. Detta innebär att födelsenettot blev minus 70 och den totala befolkningsförändringen minus var motsvarande siffror minus 78 i födelsenetto och plus 78 personer i total befolkning. Totalt bestod befolkningen vid årsskiftet 2013/2014 av personer. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Med sina omkring företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Hägglunds, Metsä Board, Bosch Rexroth Mellansel, Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år utvecklas även nya affärsmöjligheter och produkter inom konstellationer som exempelvis Processum Biorefinery Initiative. Handeln utvecklades starkt under början av första decenniet och Örnsköldsvik utsågs två gånger till Årets stadskärna av Föreningen Svenska Stadskärnor blev det nya parkeringshuset klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen och Köpmangatan byggdes om till gågata. Fjällräven Center, som invigdes i augusti 2006 och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen blev ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer centralt. Ett exempel på detta är samarbetet Företagsam som drivs av kommunen och Företagarna gemensamt och i samarbete med andra företagsorganisationer och företag. Det handlar om att förbättra företagsklimatet och att göra det ännu enklare att driva företag i kommunen. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet i landets kommuner kom Örnsköldsvik 2013 på plats 154. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 21 procent inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 13 procent. I början på 2000-talet var motsvarande siffror ungefär 29 respektive 20 procent. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring anställda, följd av Landstinget, BAE Systems Hägglunds och Metsä Board. I oktober 2013 var arbetslösheten, d.v.s både öppet arbetslösa och sökande i program, i Örnsköldsvik 9,6 procent (2 642 personer). Detta är en minskning med 0,1 procentenhet från året innan. Vintervy från Varvsberget 4 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

5 REGIONEN UTVECKLAS I och med att tågtrafiken började gå på Botniabanan i augusti 2010 har möjligheten till pendling till jobb, studier och nöjen blivit avsevärt större. Under 2012 kom även trafiken igång på Ådalsbanan och möjligheterna ökade därmed ytterligare. Närmare bestämt har omkring invånare i regionen Sundsvall Umeå fått förbättrade dagpendlingsmöjligheter med Botniabanan och en större arbetsmarknadsregion har bildats. CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH TJÄNSTEFÖRETAG Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och dess resecentrum har området fått ytterligare fokus invigdes det nya hotellet precis vid kajkanten längst in i hamnen och ytterligare bostadsbyggnationer har påbörjats. I denna miljö finns även Fjällräven Center och Campus Örnsköldsvik med ett flertal utbildningsanordnare inom högre utbildning liksom bibliotek och konferenslokaler. Byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag och i hamnen har ytterligare båtplatser byggts som en del av skärgårdsutvecklingen. UTBILDNING Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal KYutbildningar. Den som distansstuderar får service, stöd och vägledning av Lärcentrum och möjlighet att träffa andra studenter i en funktionell studiemiljö. Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. En av målsättningarna är att utveckla utbildningsutbudet så att kompetensförsörjningsbehoven hos ortens företag kan mötas. Utepedagogik, kommunal teknikskola och elevdemokrati är tre viktiga delar i Örnsköldsviks kommunala skola. Det är gratis att delta i Kulturskolecentrums och KomTeks verksamheter och varje förskola och skola har ett naturnära område som ger unika pedagogiska möjligheter. FRITID Friluftslivet i Örnsköldsvik har mycket att erbjuda och Örnsköldsvik blev Sveriges friluftskommun Genom bland annat projektet Skärgård i Världsklass utvecklar kommunen friluftslivet ytterligare, i detta fall genom att höja standarden på kajer och serviceanläggningar, öka antalet båtplatser och tillgängligheten för båtturister. Projektet pågår fram till Med omkring 700 föreningar i kommunens föreningsregister och många fler samt ett stort antal fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett varierat utbud av aktiviteter. Ishockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Kommunen har många hallar för idrott med Fjällräven Center och Skyttis Arena för hockey respektive innebandy som kronorna på verket. Örnsköldsviks bidrar till evenemangsåret Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå genom egna lokala evenemang och samverkansprojekt. I kommunen finns museum & konsthall, bibliotek och kulturhistoriska platser som till exempel Gammelgården i Myckelgensjö och Brynge kulturområde. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, drama, teater och film. VÄRLDSKLASS 2015 OCH DÄREFTER Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv, intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass 2015 med fokus på utmaningarna realisera arbetsmarknadsregionen, attraktionskraft i en global värld, klimatråvaror-energi samt förnyelse och innovation. Under 2014 sker en utvärdering av det arbete som har pågått och ett förberedelsearbete för en kommande utvecklingsperiod. Cykelparad för Hållbart resande ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GPS STYRMODELL FÖR ÖRNSKÖLDVIKS KOMMUN Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. GPS - Övergripande styrkort VISION MÅL - KF Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region PERSPEKTIV 3,6 MEDBORGARNYTTA 3,6 EFFEKTIV VERKSAMHET 3,8 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 3,3 EKONOMI I BALANS 3,7 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE 3,5 JMF M FÖREG ÅR +0,1-0,1-0,0-0,0 +0,6 +0,1 FRAMGÅNGSFAKTORER 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,6 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 3,3 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 3,4 4.1 Positivt resultat (50%) 3,8 5.1 Kreativ miljö (20%) 3,5 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 3,2 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 4,1 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 3,8 4.2 Strategiska investeringar (20%) 3,2 5.2 Regional utveckling (30%) 3,4 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 3,9 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 3,9 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 2,6 4.3 God ekonomistyrning (30%) 3,7 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,6 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Måluppfyllelsegrad GPS-betyg BEDÖMNING Målet uppfyllt 4,25 till 5 Mycket bra Målet uppfyllt i hög grad 3,5 till 4,25 Bra Målet delvis uppfyllt 2,5 till 3,5 Godkänt Målet uppfyllt i låg grad 1,75 till 2,5 Svagt Målet ej uppfyllt 1 till 1,75 Dåligt Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är dåligt och 5 är mycket bra. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen ytterligare fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning har gjorts av kommunfullmäktiges mål och förvaltningsorganisationens styrkort enligt nedan. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun uppnår en god ekonomisk hushållning Detta grundar sig på en kombination av måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och delmål avseende ekonomin, totalbetygen i styrkortet samt den finansiella analysen som gjorts enligt RK-modellen. Sex av åtta kommunfullmäktigemål uppfylls i hög grad. Samtliga perspektiv i styrkortet uppnår minst betyget godkänt. Kommunfullmäktiges delmål för ekonomin uppnås också, se nedan, och den finansiella analysen visar att kommunens ekonomi är i balans. 6 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

7 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun har fastställt ett antal mål som ska gälla för mandatperioden 2011 till Målen är ett sätt att styra verksamheten där nämnderna fastställer egna mål inom ramen för kommunfullmäktiges fastställda mål. Uppföljning av målen har gjorts genom att ta med det som är genomfört i verksamheterna under året. Vidare har resultaten från olika nationella mätningar som kommunen deltagit i beaktats. De som genomfört dessa är bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunkompassen visade ett antal styrkor och förbättringsområden inom åtta olika områden där arbete påbörjats kring de förbättringsområden som finns. För andra året i rad har kommunen varit med i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som SKL genomför. KKiK består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet med mått och mätformer inom varje område. Generellt har kommunen lyft sig från föregående år och har nu, sett till helhetsresultatet, fler värden över än under rikets medelvärden. Vissa frågor och resultat blir förbättringsområden. Måluppfyllelsen som fastställts för fullmäktiges mål är därför en sammanvägning av mätningar och resultat från de olika nämndernas mål och verksamheter. En trygg och säker kommun. SKL:s mätning Trygghet och säkerhet 2013 visar att kommunen är på tredje plats för kommuner mellan invånare när det gäller anmälda våldsbrott per 1000 invånare. Samma placering gäller även anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Ett arbete som startat under året är samarbete med polis, stödcentrum för unga brottsutsatta och lokala brottsofferjouren. Detta i syfte att stärka tryggheten för kommunens målgrupper och för kommunmedborgarna. SKL:s öppna jämförelser visar att minst 90% av eleverna i åk 5, åk 8 respektive gymnasiet känner sig trygga i skolan. Vidare anser en klar majoritet av eleverna att deras lärare agerar om någon blir retad eller utstött. Under året har det skett en utveckling och anpassning av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn i syfte att stödja integrationen, införande av träningslägenheter och utveckling av utslusskonceptet. Försörjningsstödet har under året vidareutvecklat en enhetlig, rättssäker och effektiv handläggning. Avseende patientsäkerhet kan konstateras att parametrarna trycksår, fallförebyggande arbete och förebyggande åtgärder mot undernäring har alla förbättrat resultat i förhållande till fjolåret. En farhåga är rekrytering av deltidsbrandmän. En klimatsmart kommun. Fortsatt satsning på hållbart resande. Nationella mätningen KKiK visar att andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet ökat från 6% till 14%. Under 2013 har en ny livsmedelsupphandling genomförts, vilket får genomslag Kostavdelningen har arbetat med att minska matsvinnet i kommunens matsalar. I de nya styrdokumenten, skollag/ läroplan, förtydligas uppdraget att arbeta med hållbar utveckling i alla verksamheter, från förskola till vuxnas utbildning. Aktiviteter genomförda gällande miljömärkta kemikalier som används inom lokalvården är miljömärkta. Fortsatt arbete med fokus på minskad energi- och elanvändning. Vidare aktiviteter för att öka andelen digitala lönebesked. Brand- och säkerhetsavdelningen har ingått i ett antal utvecklingsprojekt i länet för att öka kompetensen och förbättra förmågan vid olika typer av insatser, till exempel vid tung bärgning och vid hantering av kemiska medel. Förebyggande arbete för tydligare rutiner för tillsyn av verksamhet som bedöms som farlig verksamhet enligt lagstiftningen Lagen om skydd mot olyckor. En öppen och tillgänglig kommun. Nationella mätningen KKiK visar förbättringar avseende service och bemötande per e-post och telefoni samt andel föräldrar vars barn får plats inom förskoleverksamhet på önskat datum. E-tjänsterna förskole-webben, föräldramötet, skola 24 och unikum ger ökad tillgänglighet för vårdnadshavare. Den nya avdelningen på Örnsköldskolan, Solägget med inriktning på omsorg på obekväm tid har visat sig vara en satsning rätt i tiden där barngrupperna snabbt fylldes. Under året har arbete pågått som syftar till att stärka personer som är långt från arbetsmarknaden bland annat genom att erbjuda skyddat arbete under viss tid, med inslag av rehabinsatser för att skapa möjlighet till anpassning till den öppna arbetsmarknaden. Ateljén är en sådan daglig verksamhet som riktar sig till målgruppen unga med psykiskt funktionshinder. Under året har en webbaserad anhörigportal arbetats fram, tanken är att portalen på ett enkelt sätt ska stödja anhörigvårdare och andra med lättåtkomlig information. Alla orter, där Migrationsverket har hyrt upp lägenheter, har fått asylsökande och totalt är det 200 asylplatser. Arbetet med att utveckla E-tjänster har fortsatt under Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram två serviceåtaganden per avdelning som beskriver vilken service medborgare kan förvänta sig. En kommun med ett starkt och hållbart näringsliv. KomTek stimulerar entreprenöriellt lärande på dag och kvällstid. Praktikbanken är ett verktyg som tagits fram i regionen och som etablerats i Örnsköldsvik. För att kvalitetsäkra prao och praktik för kommunens studerande så nyttjas inom länet och Örnsköldsvik en framtagen Prao och APL-process där det digitala verktyget praktikplatsen.se används. Gällande Arbetsmarknadskunskap i skolan har förarbete pågått och det startar under 2014 som ett komplement till studieoch yrkesvägledningen i grundskolans senare år och vid gymnasiet efter modell från Västerås. Inspirationslektioner kommer att ges av kommunikatörer gällande arbetsmarknadens möjligheter både regionalt, nationellt och globalt, samt etablering av ett nära samarbete med skolan och lokala arbetsgivare. Fortsatt nära och positiv relation med privata näringslivet och de aktörer som levererar varor och tjänster till Örnsköldsviks kommun. Avdelningarna bygg och miljö, brand och säkerhet och trafik och park ska aktivt delta i projektet Företagsams arbetsgrupp Företagsservice, som har till uppgift att utveckla företagsklimatet i kommunen. Företagsam-aktiviteter har genomförts exempelvis företagsfrukostar, träffar med branschorganisationer och medverkande i planerade företagsdagar. Attraktiva och hållbara livsmiljöer. Varje skolområde har tillgång till unika närnaturområden som nyttjas i undervisningen både för hälsa och lärande. Stort fokus har legat på ett arbete med att skapa helhetssyn kring hållbart resande. Örnsköldsviks kommun har tillsammans med sju kommuner i länet och Landstinget i Västernorrland ansökt om och beviljats finansiellt stöd hos Energimyndigheten. Stödet ska användas till att genomföra en omfattande kartläggning av kommunens resande enligt en strukturerad modell som kallas CERO-analys för att skapa en helhetssyn. Arbete med landsbygdsfrågorna har fortsatt under Projektet High Coast Art Valley har startat med syfte bland annat att skapa tillväxt inom besöksnäringen. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi. Alla elever ska nå målen i en god lärande miljö med nolltolerans mot kränkande behandling. Bildningsförvaltningen arbetar för en lärande och utvecklande organisation med tydlig koppling till en god ekonomisk hushållning. Det systematiska kvalitetsarbete som byggts upp under de senaste åren med kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bildningsförvaltningens verksamheter synliggör förbättringsområden och effektiviseringsbehov. Arbetet ger förutsättningar för bättre resursanvändning utifrån behov. Under 2014 kommer implementeringen av Lean-arbete att ytterligare förstärka kvalitetsutvecklingsarbetet. Breddinförande av Lean har påbörjats och kommer fortsätta under Fastighetsavdelningen mäter antal m2/kommuninvånare och följer upp fastighetsbeståndets yta per kommuninvånare, måttet representerar förvaltningens förmåga att effektivisera kommunens lokalnyttjande. Konsult- och serviceförvaltningen har arbetat fram en betalningsmodell för att kunna tydliggöra tjänsteutbudet och vad som ingår i det. Under året har samverkan med Umeåregionen skett, bland annat har ett samarbete kring IT frågor startat. Utveckling av IT-stöd och E-tjänster fortsätter. Kommunfullmäktiges två delmål avseende en långsiktigt hållbar ekonomi är följande: - Resultatet för kommunen ska ligga på 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag. - Skattefinansierade investeringar ska inte överstiga 500 Mkr under mandatperioden. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 Resultatet +75 Mkr motsvarar 2,7% av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att delmålet för resultatet uppnås. Skattefinansierade investeringar uppgår 2013 till 94 Mkr vilket ska jämföras med riktpunkten 125 Mkr per år. Bedömningen är att delmålet för investeringar nås vid mandatperiodens slut I GPS-styrkortet är betyget bra för ekonomi i balans och en förbättring jämfört med föregående år. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare. Under året har flera rektorer och förskolechefer gått rektorsprogrammet via Umeå Universitet. Lärare i grund- och gymnasiesärskola har prioriterats för att delta i Lärarlyftet i syfte att bli behöriga att undervisa. Alla lärare i grundskolan deltar i en gemensam kompetenshöjande utbildning med forskarstöd i bedömning, BFL. Fritidspedagoger och förskoleklassansvariga har deltagit i kompetenshöjande och yrkesrollsstärkande satsningar under året. 22 förstelärare har utsetts på grund- och gymnasieskolan för att vara resurser för kollegor och bidra till skolutveckling. 2 kommundoktorander har anställts i matematik och värdegrundsarbete. Chefsutbildningar och arbetsmiljöutbildningar har genomförts. Kompetensinventeringar inför kommande generationsskiften likaså. Arbetet med att öka andelen heltider fortskrider i enlighet med budgetdirektiven. Första omgången av traineeprogrammet för potentiella chefer har haft sin avslutning och nästa omgång är påbörjad, en strategisk satsning och ett viktigt led i arbetet med chefsförsörjning. Samverkan sker inom Umeåregionen inom kompetensförsörjningsområdet. Utbildning i lönepolitik för chefer är genomförd. Hälsoinspiratörer har införts på alla förvaltningar. Utveckling av samverkan utifrån verksamhet och arbetsmiljö har varit en åtgärd under året med bland annat utbildning i systemstöd. Ledningskontrakt för chefer har också framtagits. En aktiv part i byggandet av framtidens region. Kommunen har under året blivit medlem i Umeåregionen som är ett formaliserat samarbete med ett antal kommuner i Västerbotten kring service, utveckling och minimerad konkurrens mellan kommunerna. Ett länsövergripande samarbete kring respektive kommuns gymnasiedimensionering har utvecklats i och med den nya gymnasieförordningen. Det ger regionens elever bättre möjligheter att få de program de önskar trots minskad ram. Satsning på arbetsmarknadskunskap i skolan har startat tillsammans med arbetslivet i Örnsköldsvik. Umeå kommuns utnämning till Kulturhuvudstad 2014 har också bidragit till ett utökat samarbete inom flera av kommunens verksamhetsområden, framförallt inom verksamheter som tillhör kultur- och fritidsavdelningen. Kultur- och fritidsavdelningen har påbörjat samarbeten inom Umeåregionen, exempelvis inom fritidsverksamheten. Brand och säkerhet har under 2013 sökt och fått kontakt med Umeåregionen inom området kommunskydd. UPPFÖLJNING AV FÖRVALTNINGSORGANISATIONENS STYRKORT Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår för 2013 till 3,6 vilket innebär betyget bra och betyget är marginellt förbättrat från föregående år. Tre av de fem perspektiven uppnår betyget bra och det är perspektiven medborgarnytta, effektiv verksamhet och ekonomi i balans som når betygen 3,6, 3,8 respektive 3,7. Övriga perspektiv har betyget godkänt. 1 MEDBORGARNYTTA (Betyg 3,6 Bra) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget för 2013 är 3,6, att jämföra med förra årets betyg 3,7. Högsta betyget har även denna gång framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet. 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,6 - Bra) Framgångsfaktorn Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/ forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytandeindex (NII) från mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 beräknas till 4,5 efter att deltagandet i projektet har ökat. Fiske i Skillingsjön 8 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

9 I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Under året har ett barn- och ungdomspolitiskt program med fokus på delaktighet tagits fram som verksamheterna också ska börja arbeta med Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas ha ökat något jämfört med förra året, men betyget är fortfarande 4. Förvaltningarnas betyg är sammantaget 3,5 när det gäller delaktighet och engagemang, jämfört med 4,0 vid föregående årsskifte. Det sänkta betyget beror främst på att välfärdsförvaltningens förändrade sätt att beräkna betyg utifrån statistik, vilket innebär att betyget på den förvaltningens delaktighetsarbete nu är 3,1 istället för 4,3 förra året. Exempel på aktiviteter inom denna förvaltning för att öka engagemang och delaktighet är utveckling och anpassning av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, barns brukarmedverkan i den sociala barnavården, nya träningslägenheter och förslag till nya riktlinjer av biståndsbeslut som ger större utrymme för den enskildes delaktighet och självbestämmande. Betyget för bildningsförvaltningen är för detta år 3,0 och samhällsbyggnadsförvaltningen 4,2 medan konsult- och serviceförvaltningen respektive kommunledningsförvaltningen ligger på 3,0 respektive 3,8. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen fortsätter arbetet för delaktighet och engagemang bland annat genom utveckling av sociala medier, information på webbplatsen och av dialogformer som till exempel kulturdialoger samt genom ledning av arbetet med barn- och ungdomspolitiskt program. Kommunledningsförvaltningen utvecklar möjligheterna till dialog, exempelvis genom arbetet inom Världsklass 2015 och via webbplatsen genom sociala medier, filmer, verktyget Dialogen m.m. samt genom fler tillfällen till dialog med näringslivet och konsult- och serviceförvaltningen jobbar bland annat med matråd i skolorna. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,2 - Godkänt) Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjdmedborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50%) samt förvaltningarnas egna mått (50%). Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de 128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,5, vilket innebär en sänkning från 3,9 vid förra årsskiftet. Stora förändringar är det sänkta betyget för välfärdsförvaltningen från 3,8 till 2,0 samt bildningsförvaltningens höjda betyg från 4,2 till 5,0. Förändrade sätt att mäta förklarar delvis förändringarna, men även att bildningsförvaltningens mått för denna framgångsfaktor visar att 99% av alla barn erbjuds plats på förskola inom önskat datum. Välfärdsförvaltningen har bland annat arbetat med att stärka det sociala innehållet och utomhusmiljö för dem som bor på särskilt boende, Lean-inspirerat kvalitetsarbete för ökad värdeskapande tid för brukaren, aktiviteter inom Äldreåret samt fallprevention. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen, där betyget är 3,8, har man arbetat med att förkorta handläggningstider, utvecklat serviceåtaganden för olika tjänster och fokuserat på bemötandefrågor, ett arbete som fortsätter En utredning för ett eventuellt kontaktcentrum dit invånare kan vända sig med frågor och ärenden har också påbörjats under ledning av samhällsbyggnadsförvaltningen. Konsult- och serviceförvaltningen har genomfört en undersökning för Nöjd-Kund-Index för den interna servicen. Inom kommunledningsförvaltningen har en e-tjänsteplattform börjat användas för ett snabbare och smidigare sätt att skapa e-tjänster, detta genom samarbetet inom Umeåregionen. Ytterligare servicepunkter har invigts på landsbygden och e-serviceplattformen bygdostad.se och appen Bygd & Stad i Balans har tagits fram. Arbetet för ett bättre företagsklimat har fortsatt inom projektet Företagsam som drivs tillsammans med Företagarna. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 3,9 - Bra) Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för trygga barn och trygga äldre är 4 respektive 3,7. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet ligger 37,5% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden, vilket sammantaget ger betyg 4,0. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större när det gäller både anmälda stöldbrott och anmälda våldsbrott. Sammantaget ger dessa delar betyget 3,9, något lägre än förra årets betyg 4,0. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 3,8. Förändringen jämfört med förra årets betyg, som då var 4,0, beror även här främst på förändring i sättet att mäta i välfärdsförvaltningen. Inom välfärdsförvaltningen pågår bland annat utveckling av träffpunktsverksamheterna, man har infört en webbaserad anhörigportal, föräldrastödskedja 0-12 samt familjecentral utreds. För att förebygga psykisk ohälsa pågår arbete med att förbättra användandet av samordnade individuella planer och arbetet med HVB-hemsstrategin fortsätter som planerat. I samhällsbyggnadsförvaltningen sker trygghetsarbetet bland annat genom utbildning av brandstationspersonal inom I väntan på ambulans (IVPA), kartläggning av sigelolyckor för gående, deltagande i lokala brottsförebyggande rådet och Paradisets utvecklingsarbete inom sin kundreferensgrupp. Konsult- och serviceförvaltningen medverkar i utformningen av exempelvis trygga förskolor och skolgårdar, staket runt alla förskolor, säkra lekplatser, brandskydd i fastigheterna och reservkraft till äldreboenden. Bildningsförvaltningen visar att andelen elever som känner sig trygga i skolan (årskurs 5 och 8) ligger strax under och på genomsnittet, d.v.s. cirka 90%. Inom kommunledningsförvaltningen har det Leaninspirerade kvalitetsarbetet inletts genom ledning av arbete kring ett antal piloter i kommunen, en kvalitetsledare har anställts och kommunen har deltagit i SKL:s Kommunkompassen och Kkik som en del i att nå ökad medborgarnytta. 2 EFFEKTIV VERKSAMHET (Betyg 3,8 Bra) Perspektivet effektiv verksamhet består av framgångsfaktorerna Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, Hög tillgänglighet samt Engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår för 2013 till 3, Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,3 - Godkänt) Kvalitetsarbetet har under året varit ett prioriterat område och kommunens långsiktiga mål är att bli årets kvalitetskommun En kvalitetsgrupp som arbetar med systematisering och samordning av övergripande kvalitetsfrågor har skapats och den består av representanter från alla förvaltningar. Som en hjälp i kvalitetsutvecklingen har kommunen deltagit i Kommunkompassen och för andra året i rad i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Beslut att fortsatta Lean-arbetet har fattats utifrån erfarenheter och rapporter från Lean-piloter. Planering av breddinförande av Lean i hela kommunen har haft stort fokus och en första utbildning har genomförts för bland annat förvaltningschefsgruppen, fackliga representanter, stöd- och resurspersoner. Inom välfärdsförvaltningen har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete arbetats fram med utgångspunkt från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och ska ge stöd och struktur till ett systematiskt och målmedvetet arbete med ständiga förbättringar. Förvaltningen har även arbetat med att stärka personalkontinuitet för brukare, och i högre grad kompetensmatcha till brukarens fördel. En modell för uppföljning av poolpass är framtagen, testad och justerad och så även ett förslag på en modell för en placeringsgrupp med inriktning på att effektivisera och kvalitetssäkra flöden av placeringar i familjehem och HVB-hem före, under och efter placering. Välfärdsförvaltningen har gått igenom riktlinjer, rutiner ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 och bedömningar i utredning och verkställighet. Rutiner för akuta behov av boende har utvecklats under året. Från samhällsbyggnadsförvaltningen har byggenheten deltagit i kommunens arbete med Lean-piloter och flera processer har kartlagts, exempelvis bygglov inom detaljplan, anmälningsärenden av miljöfarlig verksamhet, lantmäteriförrättningar och framtagning av nybyggnadskartor. Avdelningen brand och säkerhet har svårt att rekrytera personal för att upprätthålla beredskapen på 44 man. Utbildning för räddningsvärnen och boende i skärgården har genomförts för att leva upp till Lagen om skydd mot olyckor. I RIGES-projektet har nästan alla kommunens 900 detaljplaner vektoriserats, vilket underlättar för att få information om vilka bestämmelser som gäller för området och var byggbar mark finns. Konsult och serviceförvaltningen har under 2013 arbetat med att ta fram en betalningsmodell för förvaltningens tjänster. Personalresurser har avsatts för att arbeta med utvecklandet av förvaltningens kvalitetsoch miljöarbete. Förvaltningen har också under året arbetat med att utveckla och följa upp egna interna nyckeltal som togs fram inför uppföljning av verksamheten Under året utarbetades en långsiktig strategi för hur Örnsköldsviks kommun ska arbeta med Äldres boende. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,1 - Bra) Under året har arbetet med webbaserad information på kommunens hemsida pågått och den publicerades under hösten, Webbportal för psykisk ohälsa barn och unga och deras familjer. Av informationen framgår var personer kan vända sig vid olika typer av problem oavsett om problemet har psykiska, medicinska, pedagogiska eller sociala orsaker både om det är i en akut situation eller inte akut. Informationen utarbetades i nätverk med länets övriga kommuner och landstinget. Arbetet har godkänts av Socialstyrelsen och sidorna är sedan i höstas publicerade under namnet Psykbryt. Det har även arbetats fram en webbaserad portal med information angående anhörigstödet, Webbaserad anhörigportal. Den ska underlätta för de anhöriga alternativt de som stödjer en medmänniska att enklare finna behövlig information. Portalen invigdes i december Välfärdsförvaltningen har tillsammans med länets övriga socialtjänster deltagit i ett länsprojekt att ta fram ett underlag för ställningstagande om en kommungemensam socialjour. Det gäller ärenden inom socialtjänsten som inte kan vänta till påföljande kontorstid. Samhällsbyggnadsförvaltningen har fokuserat på att utveckla nya e-tjänster, strävat efter att nämndens beslut ska innehålla barn- och ungdomskonsekvensanalyser, kartlagt processer och tagit fram mallar och rutiner. E-tjänsten för obligatorisk ventilationskontroll är nu klar och 8 e-tjänster för bygglov inom RIGES-projektet är snart klara. Avdelningen kultur och fritid har startat en ny digital betaltjänst för entrébiljetter till allmänhetens simning, det går att ansöka om bidrag via webben och en ny bibliotekswebb har lanserats med fler e-tjänster. Bibliotekens webbsida är kommunens mest välbesökta medan besöken minskat något. Lånen har ökat med 14% och antal museibesökare mellan 22-60%. Arbetet med att implementera Riktlinjer för telefoni för att därigenom minska svarstider och förbättra nåbarhet för medborgarna via växeln sker kontinuerligt. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 3,9 - Bra) Frågorna kring medarbetarskap och medskapande i kommunens medarbetarenkät visar på ett fortsatt högt engagemang bland medarbetarna. Arbete fortgår att förbättra resultatet genom det påbörjade Lean-inspirerade kvalitetsarbetet samt genom att utveckla ledarkulturen, öka delaktigheten hos medarbetarna i det kreativa arbetet, i planeringsarbetet och arbetsmiljön samt på individnivå i samband med utvecklingssamtal. Inom välfärdsförvaltningen har man dessutom vårdambassadörer med uppdrag att bland annat att stärka upp framtidens behov av rekrytering i vårdyrket. Förvaltningen har även tagit fram material som ska underlätta redovisning av ekonomin mot medarbetarna samt tagit fram ett årshjul för att göra budgetprocessen lättöverskådlig. 3 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE (Betyg 3,3 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare är 3,3, det är i nivå med utfall Det högsta totalbetyget finns inom kommunledningsförvaltningen med 4,2 och det lägsta finns inom välfärdsförvaltningen med 2,9. Övriga förvaltningar ligger på och strax under Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,4 - Godkänt) Betyget för 2013 är 3,4, det är en ökning från 3, Ökningen beror på att andelen anställda som är utlandsfödda ökat från betyg till Det är konsult - och serviceförvaltningen samt välfärdsförvaltningen som har det största antalet utlandsfödda anställda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltider ligger på en godkänd nivå. Andelen heltider är knappt 69%. Alla anställda kan av olika anledningar inte arbeta heltid. 132 anställda har varaktig sjukersättning på deltid. Dessutom arbetar 46 anställda deltid enligt modellen. Andelen heltider på välfärdsförvaltningen har inte ökat under 2013 och det är främst inom denna förvaltning som andelen måste öka för att kommunen ska kunna nå målet 72% heltidsanställda Välfärdsförvaltningen försöker vid rekrytering i första hand erbjuda heltid. Andelen män i kommunen är drygt 17%, vilket är en marginell ökning jämfört med Om ingenting görs kommer andelen män troligen att sjunka på sikt eftersom de män som slutar till största delen ersätts av kvinnor. Detta beror på att det är få män som utbildar sig inom de kvinnodominerade yrken där majoriteten av de kommunalt anställda arbetar. I den långsiktiga personalförsörjningen görs olika insatser för att attrahera män att utbilda sig till yrken inom den kommunala sektorn, bl.a. genom att ge pojkar förtur till feriearbeten inom kvinnodominerade yrken. Precis som under 2012 har en satsning på arbetslösa ungdomar gjorts där 40% av ungdomarna är pojkar som erbjudits praktik och även anställning inom yrken med stor överrepresentation av kvinnor. Tolerans ligger på över godkänd nivå och toleransindexet i medarbetarenkäten ligger på 4,6, medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen ligger på godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,8 - Bra) Betyget för 2013 är 3,8 och det är en ökning jämfört med 2012 då betyget var 3,5. 91% av kommunens anställda har haft ett utvecklingssamtal under 2013 och det är en ökning med nära 3 procentenheter jämfört med utfall Denna ökning gör att andelen utvecklingssamtal ökar till nivån för godkänt. Välfärdsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen har inte godkänt betyg för andelen utvecklingssamtal, andelen har ändå förbättras på dessa förvaltningar med 4 respektive 3 procentenheter. Ledarskapsindex för 2013 är 4,2, en marginell försämring jämfört med utfall De enkätfrågor som fått bäst resultat är frågor angående kunskap om arbetsplatsens mål och kunskap om vad som krävs av medarbetarna i arbetet. Sämst resultat har enkätfrågorna angående återkoppling från chef och chefens tydlighet samt om chefen behandlar medarbetarna likvärdigt. Alla förvaltningar har ett ledarskapsindex högt över godkänt och kommunledningsförvaltningen ligger bäst till med 4, Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 2,6 - Godkänt) Betyget för 2013 är 2,6 och det är en minskning jämfört med 2012 då betyget var 3,2. Kommunens totala sjukfrånvaro för 2013 är 6,0% av den överenskomna arbetstiden, vilket är en ökning från 5,7% Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar är 2,9% av den överenskomna arbetstiden och det är en ökning från 2,8% Välfärdsförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron med 7,5%, vilket drar ner det totala resultatet. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under året har drygt 59% av de anställda varit helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är en marginell försämring jämfört med Välfärdsförvaltningen har ett frisktal på knappt 51% och det 10 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

11 Ekonomi i balans påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap ligger på 4,1 medan indexen för medskapande och betydelsefullhet ligger strax under 4, vilket är en marginell minskning för alla tre index jämfört med Andelen anställda som motionerar minst 3 ggr i veckan är drygt 57%, vilket är en minskning med närmare 1 procentenhet jämfört med EKONOMI I BALANS (Betyg 3,7 - Bra) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). 4.1 Positivt resultat (Betyg 3,8 - Bra) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) Resultatet i Budget 2013 uppgick till +41 Mkr, vilket motsvarade 1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet uppgår 2013 till +75 Mkr, vilket innebär +2,7% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed överstiger resultatet delmålet om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt i diagrammet) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat, men resultatet 2013 förväntas bli något bättre än riket i snitt. Resultat 2 i % av skatteintäkter och statsbidrag % ,2 2,9 1,9 0,8 2, GPS- betyg Mycket bra (5) Bra (4) Godkänt (3) = KF-delmål Svagt (2) Dåligt (1) Ekonomi i balans Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Mycket bra) I balanskravsresultatet räknas reavinster vid försäljning av mark och fastigheter bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Balanskravsresultatet 2013 uppgår till +72 Mkr, vilket motsvarar +2,6% av skatteintäkter och statsbidrag (budget +1,3%). Därmed infrias Kommunallagens balanskrav Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Mycket bra) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2013 uppgick verksamhetens nettokostnad till 99,6% av skatteintäkter och statsbidrag. I utfallet för 2013 uppgår verksamhetens nettokostnad till 97,1% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att skatteintäkter och statsbidrag finansierar den löpande driftverksamheten. % ,1 98,4 99,2 100,3 97, GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål 2013 för nämnderna totalt uppgår till +9,5 Mkr, vilket motsvarade +0,3% av totala skattemedel. Redovisat nämndsresultat för 2013 uppgår till +9,7 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. Fotoutställning av Mattias Klum i Museiparken ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 Ekonomi i balans 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 3,2 Godkänt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultatnivå +1% (Betyg Godkänt) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande +1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar, vilka för 2013 uppgår till 94 Mkr. Avskrivningarna uppgår till 99 Mkr och ett resultat motsvarande +1% av skatteintäkter och statsbidrag är 28 Mkr, utfallet är därmed 74% Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Godkänt) Totala investeringar, d.v.s. affärsmässiga, koncerninterna och skattefinansierade, uppgår till 325 Mkr att jämföra med budgeterade 391 Mkr. Avvikelsen 66 Mkr motsvarar 17%. Arbetet fortgår med att få en ännu mer realistisk årsbudget avseende investeringar. Kommunfullmäktige beslutade inför 2013 om en målsättning att kommunkoncernens externa låneskuld ej skulle öka under året. Utifrån detta minskade bolagen budgeterad investeringsnivå med cirka 10% 2013 och förvaltningarna fick också i samband med bokslutsdagarna i januari uppdraget att se över såväl ombudgeteringsnivån som tidigare beslutad årsbudget för investeringar. Utifrån denna ambition att minska investeringsbudgeten för 2013 sänktes nivån med 60 Mkr för kommunen. GPS-betyg % Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) 10 Bra (4) 5 Mycket bra (5) Ekonomi i balans 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,7 - Bra) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Årets resultat uppgår till +75 Mkr att jämföra med budgeterade +41 Mkr. Avvikelsen +34 Mkr motsvarar 1,2%. % ,5 1,9 0,9 0,2 1, GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Mycket bra) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +9,5 Mkr medan redovisat nämndsresultat för 2013 uppgår till +9,7 Mkr. Avvikelsen +0,2 Mkr motsvarar 0,1% av totala skattemedel. 5. UTVECKLING OCH FÖRNYELSE (BETYG 3,5 - GODKÄNT) Perspektivet utveckling och förnyelse består av framgångsfaktorerna kreativ miljö, regional utveckling, attraktivare och mer hållbar livsmiljö samt starkt företagsklimat. Perspektivet hade betyget 3,4 vid bokslut 2012 och årets bokslut landar på 3,5 vilket är en liten ökning. 5.1 Kreativ miljö (Betyg 3,5 - Bra) Betyget är 3,5, vilket är en ökning i jämförelse med bokslut 2012 (3,3). Välfärdsförvaltningens, konsult- och serviceförvaltningens samt bildningsförvaltningens delbetyg har höjts, kommunledningsförvaltningen bibehåller sitt betyg och samhällsbyggnadsförvaltningen har sänkt sitt delbetyg. Det har inte skett några större förändringar avseende utbildningsnivå, branschbredd och -djup samt antal högskolestuderande/doktorander/högre utbildning varför delbetygen är samma som Index i medarbetarenkäten såsom medskapande, hållbart medarbetarengagemang samt motivation ligger högt - mellan 3,81 och 4,14. Om de olika projekten visar måluppfyllelse och indexen ligger på samma höga (eller högre) nivå så kommer delbetyget att bli högre längre fram. Förvaltningarna visar på ett arbete med medarbetarna i förvaltningarna (olika utbildningar såsom bemötande, idéforum, mötesforum, utvecklingsdagar, yrkesspecifika utbildningar), att använda sig av examensarbeten 12 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

13 och praktik /verksamhetsförlagd utbildning för fördjupningar, att koppla forskning till uppföljning och verksamhetsutveckling (t.ex. kommundoktorander knutna till bildningsförvaltningen och välfärdsförvaltningen, arbetet med friluftsplan, ungdomsenkäten LUPP, IT-lösningar på landsbygd espinn, forskningsprojekt kopplat till Botniabanan, hållbart byggande i kallt klimat, Inte Okejprojektet) samt presentation av satsningar genom paper (bl.a. HSS 2013, Helix konferens samt espinn slutkonferens). Utveckling av campus, KomTek, skapande skola samt arbete med innovativa miljöer inkl. forskarmiljöer, arbete med att utveckla den interna kommunala organisationen med bl.a. ledarutbildning, LEAN, kommunens kvalitet i korthet, Örnsköldsvik som årets kvalitetskommun 2014/15 fortsätter. Nya projekt inom Världsklass har genomförts i samarbete med andra aktörer. Forskarfredag, som även finns på nationell och europeisk nivå, har genomförts. Inom bildningsförvaltningen arbetar man aktivt med entreprenöriellt arbetssätt. Utåtriktade utbildningar och nätverk kopplade till bl.a. suicidprevention, drogförebyggande arbete, äldreåret, funkisvecka, föräldrastöd och lokala brottsförebyggande rådet har genomförts. Projektet Konstdalen har startat. Bildningsförvaltningen följer upp elevers upplevelse av kreativ miljö, första jämförande studien kommer Elevers nyfikenhet, upplevelse av miljö som tillåter problemlösning, m.m. följs också upp. Konsult -och serviceförvaltningen arbetar för att den kompletta arbetsplatsen skall stötta kreativ miljö. I samband med flytt till Kronan-huset kommer aktivitetsbaserat arbetssätt att införas. Kommunen intar en aktiv hållning till det nationella och regionala arbetet med innovationer och innovationsstödssystem, strukturfondsprogram, fördjupning av den regionala utvecklingsstrategin. Många förvaltningar är inblandade i arbetet med Kulturhuvudstadsåret Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat aktivt med barnoch ungdomskonsekvensanalyser. 5.2 Regional utveckling (Betyg 3,4 - Godkänt) Betyget är 3,4, d.v.s. samma som Delbetygen kommunsamverkan samt pendling bibehåller sina betyg. Kommunledningsförvaltningens, samhällsbyggnadsförvaltningens samt välfärdsförvaltningens betyg har höjts medan konsultoch serviceförvaltningen samt bildningsförvaltningen ligger på samma nivå som Det fördjupade samarbetet med Umeåregionen, Kulturhuvudstadsåret 2014, arbetet med destination Höga Kusten samt deltagande i regionala och nationella nätverk och kontaktytor på europeisk/internationell nivå fortsätter. Bl.a. pågår utbyten på lokalvårdssidan med Umeå, arbete pågår kring helhetssyn i hållbart resande i projektet Hållbart resande samt ytterligare ett projekt tillsammans med länets kommuner och landstinget, samarbete mellan räddningstjänster i länet, samarbete kring utarbetande av nyckeltal i t.ex. Nyckeltal norr och Måttbandet, lokal samverkansgrupp med offentliga aktörer såsom Arbetsförmedlingen, landsting inkl. privata hälsocentraler, Försäkringskassan, polis och kommunala förvaltningar, arbete inom Kvarkenrådet, kring Sagavägen, med Europaforum Norr och Nordic Sparsely Populated Areas samt med MidSweden Office. Arbete kring gemensam arbetsmarknadsregion med Umeå med en projektledare i Örnsköldsvik och en i Umeå är ett exempel, satsningen med andra kommuner på att utveckla Höga kusten till en internationell destination ett annat. Paradiset ingår i såväl nationella som europeiska nätverk. Arbetet med en internationell strategi är inlett. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning som utveckling av Campus Örnsköldsvik samt med Mittuniversitetet och länet i olika projekt. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin fortsätter, liksom aktivt deltagande i utvecklingsfrågor i länet, landstinget och kommunförbundet. Örnsköldsvik för dialog med Sollefteå och Kramfors utifrån Migrationsverkets placering av asylsökande i kommunerna. Kommunförbundet Västernorrland, FoU Västernorrland, landstinget, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen är viktiga samarbetsparter i många frågor. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,6 - Bra) Betyget är 3,6 vilket är något högre än vid bokslut 2012 (3,5). Kommunledningsförvaltningens och välfärdsförvaltningens betyg ligger på samma nivå som 2012, bildningsförvaltningen samt konsult- och serviceförvaltningen har backat något medan samhällsbyggnadsförvaltningen har ökat från 2,0 till 3,9. Detta grundar sig bl.a. i att flera projekt fortskridit väl, arbetet med minskad el- och energianvändning, den moderna brandstationen och larmcentralen. Delbetygen gränsöverskridande mötesplatser, energieffektiva bostäder, skyddade naturområden samt kollektivt resande bibehålls på samma nivå som Betyget integration höjs något - andelen öppet arbetslösa ungdomar har minskat med 3,7% och andelen öppet arbetslösa utrikesfödda har minskat med 9,1% i jämförelse med december Flera stora satsningar för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö har gjorts och fortsätter under Skärgård i världsklass etapp 2, utveckling av centrum och landsbygd bl.a. Bygd och stad i balans, utveckling av besöksnäringen, hållbart resande, kollektivt resande, hållbart byggande i kallt klimat, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT (bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar via hemsidan, ökade möjligheter till webbkonferenser och webbsändning), attraktiva parker och lekmiljöer, attraktiva arrangemang och evenemang, långsiktighet i översikts- och detaljplanering med t.ex. arbete kring dragning av E4-tunnel, revidering av det handikappolitiska programmet till ett program för delaktighet och tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning, framtagande av friluftsplan, äldreboendeutredning, drogförebyggande arbete, motverkande av utanförskap, förbättring av utemiljö runt särskilda boenden, öka andelen närproducerade livsmedel, öka andelen miljömärkta kemikalier, arbete för ett grönt Örnsköldsvik för långsiktigt hållbar livsmiljö, arbete med infrastrukturfrågor samt pågående arbete med en gång- och cykelplan, CERO-analys - en omfattande kartläggning av kommunens resande samt friluftsprogram för att nämna några av satsningsområdena. Ett länsövergripande projekt som har fokus på hållbar utveckling har startat I detta projekt ingår bl.a. utveckling av Ecostry City. Fr.o.m. årskurs 4 t.o.m. vuxenutbildningen följer bildningsförvaltningen upp arbete och medvetenhet kring det hållbara samhället. Vidare har en havsmiljökonferens genomförts. Migrationsverket har etablerat asylmottagning i kommunen. Att arbeta för bra kommunikation och bemötande ses som viktigt i förvaltningarna. Örnsköldsvik hör fortsättningsvis till de tryggaste och säkraste kommunerna enligt SKL:s studie. Bildningsförvaltningen har nolltolerans mot kränkande behandling. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Betyget är 3, 4, vilket är samma som vid bokslut Delbetygen nya företag, servicenivå bland företagen, nätverksbyggande samt konkurrensprövning bibehålls på samma nivå som Samhällsbyggnadsförvaltningens betyg har höjts något medan övriga förvaltningars betyg ligger på samma nivå som I Svenskt näringslivs ranking ligger Örnsköldsvik strax under mitten, plats 154 (plats 155 år 2012). I SKL:s företagsklimatmätning 2013 ligger Örnsköldsvik på plats 120 av 189 kommuner med ett godkänt nöjdkund-index på 66 (intervallet är 62-69). Placeringen är lägre än vid senaste mätning 2011 då kommunen rankades på plats 93 av 166 kommuner med index 65. Positivt är att kommunen i bemötande, effektivitet och området serveringstillstånd ligger över snittet. Samverkan med näringslivsorganisationerna är fortsättningsvis central, liksom genomförande av det småföretagarpolitiska programmet. Flera förvaltningar är involverade i projektet Företagsam. Öppet hus har hållits kvällstid såväl i centrum som ute på olika orter. Flera förvaltningar har genomfört utbildningar i bemötande samt utbildningar/informationstillfällen med företagare som målgrupp. Att utveckla besöksnäringen är prioriterat. Olika förvaltningar arbetar för ökade förutsättningar för företagande exempelvis inom naturturism och idrott. Olika evenemang såväl 2013 som under kulturhuvudstadsåret har lanserats eller är på väg att lanseras. Gemensamt arbete med andra kommuner i Höga Kusten för att ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 utveckla Höga Kusten till en internationell destination är inlett. Örnsköldsviks kommun stöttar existerande klusterinitiativ som Processum och uppbyggnad av nya initiativ inom bl.a. besöksnäring och kreativa och kulturella näringar. Ett arbete för ökat samarbete mellan företagare på olika geografiska områden har genomförts och fortsätter. Arbetet inom Tillväxtprojektet, som länsstyrelsen driver, fortsätter. Kompetensförsörjningsproblematiken är fortsatt i fokus och arbete görs i samarbete mellan näringsliv, Arbetsförmedling och bildningsförvaltning. Ett stort Campusprojekt har startat. Inom skolan är det entreprenöriella arbetssättet i fokus och i samarbete med andra jobbar man med att utveckla arbetsmarknadskunskap. Det senare har formaliserats i Destination Jobb. Migrationsverkets placering av asylsökande i Örnsköldsviks kommun kan stärka företag på de orter där placeringen sker, bl.a. genom ökad handel i den lokala affären samt intäkter till fastighetsägare. Satsning på e-tjänster fortsätter. Se respektive förvaltnings kommentarer för ytterligare information kring uppföljning av GPS:en. INTERN STYRNING OCH KONTROLL Intern styrning och kontroll är en process där kommunens nämnder, ledning och övrig personal samverkar. Processen syftar till att verksamheterna, på ett riskmedvetet sätt, ska se till att nämndernas mål uppfylls. Den interna styrningen och kontrollen är integrerad i kommunens styrmodell, GPS, för att vara en del av kommunens övriga styrning. Under 2013 har samtliga förvaltningar jobbat med att kartlägga den interna styrningen och kontrollen genom att utarbeta riskoch väsentlighetsanalyser. Riskanalysen ska genomföras inför den årliga verksamhetsplaneringen och dokumenteras hos respektive förvaltning enligt kommunens reglemente för intern styrning och kontroll. Utifrån analyserna har aktiviteter identifierats som ämnar förbättra och/eller upprätthålla den interna styrningen och kontrollen för kommunen. Kommunledningsförvaltningen har bland annat valt att fokusera på att säkerställa kanaler för intern kommunikation till alla medarbetare. Utifrån risk- och väsentlighetsanalysen konstaterades även ett behov av systemsäkerhetsarbete kring prioriterade koncern- och kommunsystem vilket setts över under året. Förvaltningen har även startat ett arbete för att säkerställa att kommunen använder lokaler optimalt. Arbetet med fastighetsoptimering har framförallt varit koncentrerat kring kommunens lokaler i centrala Örnsköldsvik och kommer fortsätta under Konsult- och serviceförvaltningen har bland annat utfört en omfattande kartläggning av IT-enhetens budget och prissättning vilket medfört att priser för bland annat utrustning och användarkategorier justerats. Förvaltningen har även gjort riktade genomlysningar under året för att kunna bedöma om verksamheterna inom konsult- och serviceförvaltningen bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Genomlysningen har resulterat i ett underlag över framtida förbättringsområden. Verksamheterna under konsultoch serviceförvaltningen har även utfört kontinuerligt arbete med bland annat egenkontroll av livsmedelshantering, rutiner vid extrem nederbörd och ett verksamhetssystem för fastighetsskötsel, allt för att förbättra den interna styrningen och kontrollen inom förvaltningen. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har kultur- och fritidsavdelningen under 2013 lagt fokus på att säkerställa att bidragshanteringen mot föreningar följer uppsatta riktlinjer. Avdelningen har därför utfört rutinmässiga stickprov av utbetalningarna för bidragserhållning. I början av året öppnades även tjänsten bidrag via Interbook där bidragsberättigade kan ansöka om bidrag. E-tjänsten medför större kontroll på hanteringen av bidrag. Totalt har 10 föreningar erhållit login för ansökan om bidrag och 53 ärenden har hanterats under året. Inom bildningsförvaltningen har det genomförts ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrat hela verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att följa upp förvaltningens arbete utifrån skollagen, läroplaner och kommunens styrdokument. Politikerna i bildningsnämnden har även genomfört kontaktpolitikerbesök ute i verksamheten för att följa upp de uppsatta målen inom förvaltningen. Välfärdsförvaltningen har med utgångspunkt i humanistiska nämndens och omsorgsnämndens plan för intern styrning och kontroll genomfört en mängd aktiviter för att upprätthålla och förbättra den interna kontrollen för förvaltningen. Förvaltningen har bland annat kontrollerat rutiner för läkemedelshantering utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1). Verksamheten har även jobbat med att säkerställa att det finns ändamålsenliga ärendeflöden, rutiner för utbetalning av försörjningsstöd och rutiner för uppföljning samt att dessa rutiner är kända av personalen och att de följs. Under 2014 fortsätter arbetet med åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen i kommunen. Det planeras även ett fortsatt arbete för att informera nämnder, ledning och övrig personal om betydelsen av god intern styrning och kontroll samt för att säkerställa att dessa har insikt i kommunens reglemente för intern styrning och kontroll. FINANSIELL ANALYS För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2013 baserad på den s.k. RK-modellen som bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året samt över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Målsättningen är att utifrån dessa aspekter identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem samt därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. RESULTAT OCH KAPACITET BNP-tillväxt, sysselsättning, löneutveckling, inflation samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på kommunens ekonomi. Tillväxt samt ökad sysselsättning i riket ökar det totala skatteunderlaget och de ekonomiska förutsättningarna förbättras då även för Örnsköldsviks kommun via skatteutjämningssystemet. SKL konstaterar att det blev bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av Utvecklingen väntas bli fortsatt stark 2014, då tillväxten beräknas öka med 2,6% att jämföra med 0,9% Bedömningen är att framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre Även näringslivets investeringar vänder upp och betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Hushållens konsumtionsutgifter växer framöver i snabbare takt och nivån på sparandet reduceras efterhand. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka 2014, vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3% och inflationen håller sig runt 1%. I kommunen bedöms löneavtalet 2014 kosta 3,1% från 1 april Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Rikets öppna arbetslöshet, i % av befolkningen år, låg på 3,8% vid utgången av 2013 och motsvarande nivå för länet uppgick till 4,4%. Antalet öppet arbetslösa i Örnsköldsvik uppgår vid årsskiftet till 4,2% vilket motsvarar cirka personer och är en minskning med cirka 100 personer jämfört med samma tid föregående år växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska 14 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

15 Invigning av bensinpump och servicepunkt i Myckelgensjö trenden. För 2014 prognostiserar SKL ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och lite större lönehöjningar, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Men ändå avtar skatteunderlagstillväxten något, främst till följd av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionen sänks för många pensionärer. En ytterligare viktig faktor för en kommuns skatteintäkter och statsbidrag är befolkningsutvecklingen. Under 2013 ökade Sveriges folkmängd med personer och vid årets slut var befolkningen drygt 9,6 miljoner. Kommunens invånare minskade under året med 22 personer. Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick antalet invånare i Örnsköldsvik till personer. Minskningen består av att födelseöverskottet slutade på -70 personer samtidigt som nettoinflyttningen slutade på +48 personer. Då Örnsköldsvik har en relativt sett låg rörlighet i befolkningen så det är en stor utmaning att få fler att bosätta sig i kommunen. Befolkningsminskningen i kommunen under 2013 kommer att medföra 0,8 Mkr i minskade skatteintäkter och statsbidrag ÅRETS RESULTAT Resultatet för 2013 uppgår till +75 Mkr, vilket motsvarar +2,7% av skatteintäkter och statsbidrag. I resultatet 2013 ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med totalt 15 Mkr, där enskilt största posten avser återbetalning av premier gällande Avtalsgruppsförsäkringen samt Avgiftsbefrielseförsäkringen för åren 2005 och 2006, se Nothänvisningar, kommunen not 8. Kommunfullmäktige eftersträvar årligen ett resultat före extraordinära poster på mellan 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag för att upprätthålla en balanserad och stark ekonomi över tiden års resultat innebär att delmålet uppnås. Kommunen har under åren haft positiva resultat före extraordinära poster, mellan 0,8% till 2,9% av skatteintäkter och statsbidrag, se kommunens resultat i Mkr i bilden. Resultatutveckling Mkr Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5 a Kommunallagen framgår vidare att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Beslut om sådan reglering ska fattas i budgeten senast det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras. Under 2011 hade kommunen extraordinära kostnader på 174 Mkr, vilket avsåg nedskrivning av aktier koncernbolag och som hade sitt samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen för att återställa aktiekapitalet i Övik Energi AB. Dessa finansiella ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

16 omstruktureringsåtgärder i form av kapitaltillskott vidtogs för att Övik Energi skulle kunna uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt och dessa kostnader bedömdes inte ingå i ordinarie verksamhet. Kommunfullmäktige beslutade därför om synnerliga skäl gällande denna nedskrivning, varför denna kostnad undantogs från kravet på återställande. Exklusive denna extraordinära kostnad redovisade kommunen ett resultat på +50 Mkr under När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av mark och fastigheter inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Däremot ska kostnader i samband med åberopande av synnerliga skäl läggas till. Realisationsvinsterna uppgår för kommunen till 3 Mkr för 2013 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +72 Mkr balanskravet infrias. Budgetjämförelse nämnderna 2013 Mkr ,8 3,7 0,1-0,2 8,0-9,2-4,5 9,7 Utfall Budget Avstämning av balanskravet Mkr 2013 Årets resultat +75 Justeringar (realisationsvinster o synnerliga skäl) -3 Periodens resultat (enl KL krav på ek balans) +72 Summa att återställa 0 Infrias balanskravet? Ja Lagens möjlighet att inrätta en resultatutjämningsreserv, där syftet är att förhindra inlåsningseffekter av överskott och möjliggöra att ackumulerade överskott kan disponeras under perioder med lågkonjunktur, har medfört att kommunfullmäktige nu beslutat om att inrätta en resultatutjämningsreserv samt riktlinjer kring hanteringen av denna. Utifrån dessa riktlinjer är det möjligt att av årets resultat reservera 16 Mkr till denna resultatutjämningsreserv. Eventuellt beslut om reservering av medel tas i samband med beslut Bokslut Jämfört med 2012 innebär resultatet en förbättring med 54 Mkr. Förbättringen förklaras av att nettokostnaden inte har följt samma utveckling som skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 4,6% medan nettokostnaden endast har ökat med 1,2%. Nettokostnaden uppgår till 97,1% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar på att den löpande verksamheten bidrar med ett betydande positivt resultat. Finansnettot uppgår dock till -7 Mkr, vilket är 36 Mkr sämre än fjolåret och förklarar varför resultatförbättringen stannar vid 54 Mkr. Finansnettots försämring förklaras i huvudsak av den omstrukturering inom bolagskoncernen som skedde i slutet av 2012, se avsnittet Förändring kostnader och intäkter. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2013 i juni 2012 med ett resultat på +41 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 23 Mkr. I Budget 2013 lades även besparingar ut på nämnderna på 13 Mkr och ytterligare 1 Mkr i form av effekter av ny organisation. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med +9,5 Mkr. Därefter har kostnadsökningar och politiska prioriteringar medfört skattemedelstillskott under året med totalt 20 Mkr avseende bl.a. kompensation för trafikkostnader, kostnadsökningar inom bostadsanpassning och psykosocialt boende samt för engångssatsningar kopplade till återbetalda AFA-premier. Tilläggsanslag under året förklarar en nettokostnadsökning med 0,7%. Det sammantagna resultatet för nämnderna uppgår 2013 till +9,7 Mkr, vilket är 0,2 Mkr bättre än budgeterat och innebär att nämndernas totala medel uppgår till -8,6 Mkr vid årets slut. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. Fyra nämnder redovisar ackumulerade underskott i sina totala medel vid utgången av året, varav bildningsnämnden och humanistiska nämnden de största. KS/Kommunledningsförvaltningen redovisar ett nämndsresultat för 2013 på +3,7 Mkr, vilket är 2,7 Mkr bättre än budgeterat resultatmål. Resultatförbättringen förklaras i huvudsak av lägre personalkostnader, främst vid ekonomi- och personalavdelningen, med anledning av vakanser och utebliven användning av vikarier vid frånvaro. Även allmän återhållsamhet samt tidsförskjutningar i verksamhetssatsningar inom bl.a. Kunskapsnod och asylmottagning bidrar till det positiva resultatet. Däremot redovisar avdelningen kommundirektör med stab ett underskott på -1 Mkr, vilket bland annat förklaras av den satsning som har genomförts avseende läsplattor inom den politiska verksamheten. Inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder har antalet personer i olika arbetsmarknadspolitiska anställningar varit betydligt högre i år jämfört med under fjolåret, vilket har medfört ett litet underskott i år för verksamheten. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +12,7 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningens resultat uppgår till +11,8 Mkr, jämfört med budgeterat resultatmål på +1 Mkr. Överskottet återfinns inom fastighetsavdelningen som redovisar ett resultat på +14,4 Mkr, vilket till största del förklaras av en medveten förskjutning av underhållsåtgärder till nästa år med anledning av det ekonomiska läget för kommunen 2013 samt av externa faktorer som ytterligare förskjutit planerade underhållsprojekt. Det milda vädret samt effekter av kontinuerliga energibesparingsåtgärder har även medfört ett budgetöverskott inom energikostnaderna, detta trots tillkommande objekt som inte var budgeterade. Dessa kostnadsminskningar inom fastighetsavdelningen motverkas dock delvis av kostnader för nedskrivningar, vilka inte var budgeterade. Kostavdelningen och serviceavdelningen redovisar båda underskott, -1,0 Mkr respektive -1,6 Mkr, vilket främst förklaras av ökade personalkostnader. Förvaltningens totala medel uppgår vid utgången av året till +18,0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden visar ett resultat på -0,2 Mkr för 2013, vilket är en försämring med 1,2 Mkr jämfört med budgeterat inarbetningskrav på +1,0 Mkr. Den negativa budgetavvikelsen återfinns främst inom trafikenheten och gatuenheten. Samhällsbyggnadsnämnden har under året erhållit ett tilläggsanslag med anledning av ökade kostnader inom trafikverksamheten med totalt 6,2 Mkr, men trots detta tillskott redovisas ett underskott med -0,7 Mkr. Kostnaderna för trafikverksamheterna var redan i verksamhetsplanen underfinansierade med 8,2 Mkr. Underskottet återfinns främst inom trafikslagen särskole- och omsorgstransporter samt tätortstrafik. Gatuenhetens underskott, -1,1 Mkr, uppkommer i huvudsak inom vinterväghållning som trots en budgetförstärkning på 3 Mkr inför året redovisar ett underskott. Underskottet förklaras av den mycket snörika inledningen av året med många plogturer, snöbortforsling och halkbekämpning. Resultatet för den tillkommande parkeringsverksamheten uppgår till +2,0 Mkr, vilket motverkar delar av uppkomna underskott. Även avdelningen brand och säkerhet samt bygg och miljö redovisar överskott. Resultatet innebär att nämndens 16 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

17 totala medel vid årets slut uppgår till -6,1 Mkr. Resultatet för kultur- och fritidsnämnden uppgår till +0,1 Mkr, vilket är 0,9 Mkr sämre än budgeterat resultatmål. Underskottet återfinns i huvudsak inom fritidsenheten, -1,5 Mkr och förklaras i stort av att enheten under året har drivit Gästhamnen i egen regi samt att kompensation har betalats ut till föreningar för deras intäktsbortfall i samband med rivning av Kempehallen. Paradisets resultat uppgår till +0,8 Mkr, vilket är något bättre än budget och som till största del förklaras av en ökad försäljning kopplad till upplevelsebadet. Nämndens totala medel uppgår vid utgången av året till +2,9 Mkr. Bildningsnämndens resultat för 2013 uppgår till +8,0 Mkr, vilket är 3,0 Mkr bättre än budgeterat inarbetningskrav på +5,0 Mkr. Förvaltningen har arbetat intensivt med att anpassa bemanningen till den ekonomiska ram som finns. Under året har en minskning av bemanningen skett motsvarande 55 årsarbetare, vilket ger en kostnadssänkning med 25 Mkr på helårsbasis. Av de som lämnat sin tjänst i samband med denna anpassning har 25 årsarbetare gjort det med hjälp av kommunens handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Förvaltningens kostnad för utnyttjande av denna handlingsplan uppgår till 4,6 Mkr. Personalkostnadernas budgetunderskott stannar vid årets slut på drygt -4 Mkr, vilket är betydligt mindre än vad prognoserna vid årets början visade. Alla verksamheter förutom gymnasieskolan redovisar överskott, vilket till största del förklaras av positiva effekter av den anpassning av bemanning som genomförts. Gymnasieskolan redovisar ett underskott på nära -10 Mkr. Sedan hösten 2010 fram till hösten 2013 har elevantalet i gymnasiet minskat med ca 400 elever och bedömningen inför läsåret 2014/2015 är en ytterligare elevminskning med ca 50 elever. Tidigare personalneddragningar och genomförd anpassning av gymnasieskolans organisation inför läsåret 13/14 har minskat personalkostnaderna inom gymnasiet men med de ekonomiska förutsättningarna som råder behöver program- och inriktningsutbudet förändras för att verksamheten ska kunna uppnå en budget i balans. Ekonomisk återhållsamhet, såsom lägre driftskostnader, minskade vikariekostnader och lägre kostnader för kompetensutveckling, har medfört en kostnadsminskning med 5,5 Mkr under året. Nämndsresultatet innebär att nämndens totala medel uppgår till -16,6 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på -9,2 Mkr för 2013 jämfört med ett budgeterat nollresultat. Båda avdelningarna särskilt boende och ordinärt boende redovisar stora underskott, -10,8 Mkr respektive -8,1 Mkr. Underskottet inom särskilt boende består i sin helhet av ökade personalkostnader, vilket förklaras av en ökad vårdtyngd både inom vård- och omsorgsboenden samt inom LSSboenden. Inom LSS-boendena har flera enheter bemannats upp utifrån att brukare inte har kunnat vistas på daglig verksamhet samt för situationer med hot och våld. Svårigheter att rekrytera vikarier inom ytterområden har även lett till ökade kostnader då ordinarie personal kallats in. Även underskottet inom avdelningen ordinärt boende förklaras av ökade personalkostnader både inom hemtjänst och inom personlig assistans. Kostnadsökningen förklaras av ett ökat antal ärenden samt av att det varit många palliativa ärenden och många ärenden som krävt dubbel bemanning. Inom båda avdelningarna jobbas det med att få till en bättre användning av poolpass. Den negativa budgetavvikelsen förklaras även av ökade sjuklönekostnader inom alla verksamheter, där sjukfrånvaron har varit som störst inom hemtjänst och särskilt boende SoL. Underskotten inom särskilt boende och ordinärt boende balanseras dock delvis upp med hjälp av den buffert som lades vid årets början, 8,2 Mkr, vilken inte har förbrukats samt av lägre kostnader för fortbildning och rehabilitering. Resultatet innebär att omsorgsnämndens totala medel uppgår till -7,5 Mkr vid årets slut. Resultatet för humanistiska nämnden uppgår 2013 till -4,5 Mkr, vilket är 5 Mkr sämre än budgeterat resultatmål. Budgetöverskridandet uppkommer främst inom avdelningarna socialt stöd och social utredning, -6,9 Mkr respektive -2,0 Mkr. Den negativa avvikelsen inom socialt stöd återfinns i huvudsak inom kommunens egna familjehem och konsulentledda familjehem, totalt ett underskott på -9,3 Mkr. Kostnaden för konsulentledda familjehem fortsätter att öka utifrån att det är fler antal personer placerade i denna typ av vård. Ökningen av antalet förklaras både av att behoven hos de placerade är mer omfattande än tidigare, vilket gör att konsulentledda familjehem bättre kan möta behoven än kommunens egna familjehem, samt av att kommunen strategiskt jobbat för att förskjuta placeringar inom HVB barn och unga mot konsulentledda familjehem som oftast är mindre kostsamma. Vad gäller kommunens egna familjehem förklaras underskottet främst av att det blivit mer komplexa ärenden som medfört ökad ersättningsnivå. Däremot har avdelningens kostnad för både HVBplaceringar vuxna och HVB-placeringar barn och unga minskat jämfört med fjolåret, vilket motverkar en del av underskottet inom familjehem. Underskottet inom social utredning förklaras av ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag, främst utifrån att flera större ärenden har beslutats under året. Trots tilläggsanslag under året med 1 Mkr redovisar verksamheten bostadsanpassning ett underskott med -2,0 Mkr. Enheten försörjningsstöd/projjobb redovisar för 2013 ett nollresultat. Jämfört med ifjol är det en kostnadsminskning inom försörjningsstöd och en kostnadsökning av projjobb, vilket förklaras av att verksamheten projjobb startades upp under fjolåret. Projjobb är en satsning på att få personer ut i arbetslivet i stället för att behöva försörjningsstöd, förhoppningen är att detta på sikt ska kunna sänka kostnaderna ytterligare för försörjningsstöd. Övriga avdelningar redovisar överskott, vilket motverkar nämndens totala underskott. Årets resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året uppgår till -12,0 Mkr. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas samlat under rubriken Verksamhetens nettokostnad 2013 och under respektive nämnd där även ytterligare kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2013 till +148 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med resultatet 2012 på +7 Mkr. De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: Årets resultat kommunkoncernen Mkr , , , ,5 56,6-18,2 22,7 18,3 3,2 8,4 15,6 3,3 4,6 0, ,9-4, För det gångna året redovisar Rodretkoncernen ett positivt resultat efter finansiella poster på +97,3 Mkr, vilket är 124,8 Mkr bättre än föregående år och 53,6 Mkr bättre än budget. Amorteringar av skulder, som möjliggjorts genom försäljningar och kapitaltillskott samt rådande ränteläge, visar ett lägre finansräntenetto på 67,2 Mkr jämfört med föregående år. Utöver detta är rörelsens resultat 57,6 Mkr bättre jämfört med Detta förklaras till stora delar av engångsposter som resultat från försäljningar, återbetalning av skatter men även av kostnadssänkningar i driften. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisar 2013 ett resultat efter finansiella poster på -4,5 Mkr, vilket är en förbättring med 6,4 Mkr jämfört med föregående år. Föregående års resultat påverkades negativt av nedskrivning av andelar i Örnsköldsvik Airport med 5 Mkr. I övrigt härleds förändringen till intäkt från ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

18 överenskommelse gällande handpenning för fastigheten Kronan samt lägre rörelse- och räntekostnader jämfört med föregående år har moderbolaget erhållit 4,5 Mkr i koncernbidrag från Domsjö Vatten AB. I förslaget till vinstdisposition 2013 från Rodrets styrelse ingår ej någon utdelning till kommunen. Övik Energikoncernen redovisar ett positivt resultat efter finansnetto på +56,6 Mkr, vilket är 74,8 Mkr bättre än föregående år och 38,4 Mkr bättre än budget. Trots den allmänna konjunkturen och att elpriserna och elcertifikatpriserna relativt sett är låga levererar Övik Energikoncernen ett resultat över förväntan. Under året har tillgängligheten i produktionsanläggningarna varit hög och det har varit möjligt att undvika dyra bränslen i produktionen. Engångsposter, främst i form av reavinst vid försäljning av dotterbolag samt återbetalning av el- och avfallsskatter samt utrangeringar av gamla anläggningar, påverkar sammantaget resultatet positivt med ca 25 Mkr. De amorteringar av skulder som möjliggjorts genom kapitaltillskott, visar på dryga 58 Mkr i lägre finansiella kostnader jämfört med föregående år. Effektiviseringsprogrammet, som pågått under några år, har avslutats med uppnådda effektiviseringar på ca 29 Mkr. Arbetet med effektiviseringar inom koncernen kommer att fortsätta och ett nytt program har startats med sikte på att uppnå ytterligare Mkr under kommande treårsperiod. Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl. dotterbolagen Oljeberget AB och Hörneborgs Hamn AB, har ett resultat efter finansnetto på +3,3 Mkr, vilket är en förbättring med 0,1 Mkr jämfört med Resultatet, som ligger något över budgetnivå, har påverkats positivt genom retroaktiv ersättning för Skärgårdstrafiken. Även detta årets utfall har påverkats av att fraktverksamheten vid Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s godsterminal i Arnäsvall fortfarande inte kommit igång. I resultatet ingår 0,4 Mkr i koncernmässig avskrivning avseende Hörneborgs hamn. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, inkl. dotterbolaget Övik Parkering AB:s verksamhet t.o.m som därefter övertogs av kommunen, redovisar ett resultat efter finansiella poster på +4,7 Mkr. Detta är 4,3 Mkr bättre jämfört med 2012 och förklaras huvudsakligen av försäljningsresultat från de kommunkoncerninterna försäljningar av anläggningstillgångar som skett under året. AB Övikshem redovisar inkl. sitt dotterbolag Södra Örnsköldsviks Fastigheter ett resultat efter finansiella poster på +22,7 Mkr, vilket är 14,3 Mkr bättre än föregående år. Detta förklaras dels av reavinster på 6,1 Mkr, men även av kostnadssänkningar i driften samt ett bättre finansnetto till följd av lägre räntenivå. Den 1 mars höjdes hyran med 2,2% (studentbostäder 1 juli). Den genomsnittliga höjningen för samtliga SABO-företag i riket blev 1,92% i vägt medeltal. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB inkl. dotterbolaget Domsjö Vatten AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på +18,3 Mkr, vilket är 2,7 Mkr bättre än 2012 års resultat. Resultatförbättringen härleds i huvudsak till bättre finansnetto. Dotterbolaget redovisar 1,3 Mkr i lägre resultat jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av underhåll av slussen och ökade kemikaliekostnader. Örnsköldsvik Airport AB visar ett resultat efter finansiella poster på -10,0 Mkr, innan upplösning av negativ goodwill, vilket är 7,0 Mkr sämre än föregående år, men 2,5 Mkr bättre än budget. I fjolårets resultat ingick dubbla flygplatsdriftsbidrag från Trafikverket avseende Resultatförsämringen om ca 2 Mkr i övrigt härleds främst till minskade passagerar- och rörelsevolymer, ökade avskrivningar samt lägre finansnetto. Bolagets övertagande av verksamheten vid Örnsköldsviks flygplats skedde 1 april Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid övertagandet, inkl. medföljande ersättning från Swedavia, upplöses i takt med framtida underskott, vilket gör att bolagets resultat för året uppgår till 0. Se avsnitt för respektive bolag för ytterligare information. Kommunen är även stiftare i Stiftelsen Gene Fornby, Stiftelsen Gideågården och Stiftelsen Solberget. Stiftelsen Gene Fornby 18 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

19 redovisar ett resultat på -0,3 Mkr, jämfört med -0,2 Mkr föregående år. Stiftelsen Gideågården redovisar ett nollresultat under 2013 jämfört med +0,1 Mkr Stiftelsen Solbergets resultat uppgår för 2013 till +0,2 Mkr, vilket är i nivå med resultatet föregående år. FÖRÄNDRING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER Intäkterna i verksamheten uppgår 2013 till 569 Mkr, vilket täcker 17% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Precis som under fjolåret ingår återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier, vilket höjt nivån på intäktssidan för båda åren med Mkr, se Nothänvisningar, kommunen not 8. Verksamhetens intäkter har under året ökat med 3,0% jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av högre bidragsintäkter samt högre taxor och avgifter, vilket i sin tur förklaras av ökade parkeringsavgifter i samband med övertagande av parkeringsbolaget. Ökningen inom bidragsintäkterna förklaras främst av att kommunen har erhållit mer statsbidrag avseende flyktingverksamhet, yrkesvuxutbildning och i samband med projektet Skärgård i världsklass etapp 2 samt mer bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen utifrån att det varit fler åtgärder. Däremot har bidrag från Socialstyrelsen och bidrag från Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS varit mindre i år då flertalet projekt nu har avslutats och färre timmar har beviljats utifrån en striktare bedömning. Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgår totalt för året till 3,3 Mkr jämfört med 4,9 Mkr under fjolåret. De försäljningar som har skett under 2013 avser främst mark. Resultaträkning Utfall Utfall Ökn(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr -12 Verksamhetens intäkter ,0% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,6% därav personalkostnader ,9% Verksamhetens nettokostnad ,2% Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag ,6% Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter - - Extraordinära kostnader - - Årets resultat Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2013 till Mkr, vilket är en ökning med 1,6% eller 50 Mkr jämfört med föregående år. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 63% av de totala verksamhetskostnaderna. Personalkostnaderna i sig har ökat med 2,9% jämfört med ifjol, vilket motsvarar 59 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,8%. Användandet av handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal förklarar en personalkostnadsökning med 0,3% mellan åren. Ökad vårdtyngd inom vård- och omsorgsboenden samt en volymökning inom hemtjänst har också medfört kostnadsökningar. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskola, familjehem samt inom arbetsmarknadsåtgärder och i samband med satsningen på projjobb. För att motverka ungdomsarbetslösheten har det under året satsats på ungdomsjobb, där 80 ungdomar har haft/har någon form av arbetsmarknadspolitisk anställning, många av dessa ungdomar har under sin anställning gått in på olika vikariat främst sommarvikariat. Kostnadsökningen vad gäller projjobb förklaras främst av att denna verksamhet var relativt nystartad föregående år, vid ingången av året var det 30 personer i denna åtgärd jämfört med 10 personer i början av fjolåret. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna mellan åren med drygt 2 Mkr till totalt 35 Mkr, där ökningen i huvudsak återfinns inom välfärdsförvaltningen. Sjukfrånvaron totalt har ökat från 5,7% till 6,0%, där ökningen avser främst den korta sjukfrånvaron som har ökat från 2,9% till 3,1%. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron, exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskningar inom framför allt bildningsnämnden utifrån fortsatt anpassning till minskade elevtal. Även inom särskilda boenden har det varit en volymminskning utifrån den avveckling som skett av VIAenheten samt det elevhem som stängdes under hösten Även vakanser och striktare vikarietäckning, främst utifrån uppmaningen till återhållsamhet, har medfört lägre kostnader jämfört med fjolåret. För att förena ekonomisk verklighet med god personalpolitik antog kommunfullmäktige under 2009 en handlingsplan, att gälla under åren , för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. I samband med beslutet kring handlingsplanen avsattes även medel på finansförvaltningen som skulle finansiera halva kostnaden. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att handlingsplanen skulle fortsätta att gälla även under åren Totala kostnaden för handlingsplanen under åren uppgår till 20 Mkr, där omfattningen av användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 då en stor personalneddragning gjordes inom grundskolan. Under 2013 har beslut tagits om att förlänga handlingsplanens giltighetstid ytterligare ett år, fram till och med utgången av år Samtidigt beslutades det att utöka medlen för detta omställningsarbete på finansförvaltningen. Kostnaderna för användandet av handlingsplanen har under 2013 uppgått till 10 Mkr, där ytterligare 27 personer har antagit handlingsplanens erbjudande främst i samband med den omstrukturering som skett inom bildningsförvaltningen. Totalt beräknas användandet av handlingsplanen till och med 2013 sänka kostnaderna med 63 Mkr. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader totalt minskat med 0,7%, vilket motsvarar 9 Mkr i lägre kostnader. Störst kostnadsminskning återfinns inom fastighetsentreprenader, vilka har minskat med 23 Mkr. Minskningen förklaras dels av mindre underhållsåtgärder inom fastighetsavdelningen utifrån kommunfullmäktiges uppmaning kring återhållsamhet samt ytterligare förskjutning av underhållsåtgärder kopplade till externa faktorer och dels av att kostnaderna under fjolåret låg på en hög nivå. Kommunfullmäktiges uppmaning om återhållsamhet i hela organisationen har beräknats till 25 Mkr i kostnadsminskning. Kommunen har vidare haft lägre kostnader för introduktionsersättning avseende flyktingar, vinterväghållning, föreningsbidrag, försörjningsstöd samt HVB-placeringar. När det gäller kostnaderna för HVBplaceringar återfinns största minskningen inom barn och unga, -5,7 Mkr. Den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och unga uppgår för året till 23 Mkr. Inom försörjningsstöd har det skett en kostnadssänkning med drygt 2,5 Mkr jämfört med fjolåret, dock har satsningen på projjobb medfört högre kostnader. Under 2012 beslutade kommunen om ett bidrag till Isalliansen om 10 Mkr, vilket förklarar årets kostnadsminskning avseende lämnade bidrag. Även kostnaderna för färdtjänst har i år varit lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras av att kostnader för befarat skadestånd med anledning av felaktig upphandling av färdtjänst fanns med under fjolåret. Däremot har kommunen under året haft kostnadsökningar inom bl.a. skolskjutsar, linjetrafik, bostadsanpassningsbidrag, familjehem samt kostnader för pensioner. Ökningen inom skolskjutsar avser grund- och särskoleresor både utifrån en volymökning och en prisindexering. Kostnadsökningen inom pensionerna förklaras av högre kostnader för den avgiftsbestämda ålderspensionen samt av högre löneskatt i samband med förändrad diskonteringsränta. Även inom energisidan har det skett en kostnadsökning mellan åren främst utifrån tillkommande objekt i samband med koncernintern omstrukturering samt av att fjärrvärmepriset har ökat med ca 4%. Energibesparande åtgärder samt en ovanlig varm höst och förvinter har dock delvis ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

20 Symbol för Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 motverkat kostnadsökningen. Engångssatsningar i samband med återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier uppgår till 9 Mkr, främst avser det datautrustning samt inventarier för ute- och inomhusmiljö inom både skola och särskilda boenden. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2013 tillsammans till totalt Mkr, vilket är en ökning med 4,6%. Den kommunala skattesatsen höjdes 2013 med 35 öre, dessförinnan hade den varit oförändrad sedan år Skattehöjningen förklarar en intäktsökning med 1,4%. Befolkningen i kommunen 1 november 2012 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgår befolkningen till , vilket är en minskning under året med 22 invånare. Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 49 kkr Skatteintäkterna uppgår till Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,14 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2013 års nivå, enligt SKL:s bedömningar. Årets skattehöjning förklarar en ökning av skatteintäkterna med 37 Mkr. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun 2013 betalar 16 Mkr till andra kommuner då kommunen utifrån struktur förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Under 2013 har kommunen totalt erhållit 492 Mkr i form av generella statsbidrag. Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, uppgår för 2013 till -7 Mkr, vilket är 36 Mkr sämre jämfört med föregående år. De finansiella intäkterna uppgår till 124 Mkr, vilket är 14 Mkr lägre jämfört med föregående år. Minskningen förklaras både av lägre ränteintäkter och av mindre marknadsmässigt påslag från koncernbolagen utifrån gjorda amorteringar inom bolagskoncernen, främst till följd av både fjolårets beslutade kapitaltillskott till Rodretkoncernen och årets koncerninterna försäljningar. I samband med kapitaltillskott och försäljningar har kommunen i stort övertagit bolagens tidigare skuld. Däremot har kommunen erhållit högre ränteintäkter från bolagen jämfört med fjolåret utifrån helårseffekt av internbanken. Kommunkoncernen har vid utgången av december månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 118 Mkr uppgår likviditetsreserven till 603 Mkr vilket motsvarar 52% av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Aktuell långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av 2013 till 2,5 Mdkr, vilket är en minskning med 242 Mkr. Amorteringarna återfinns främst inom Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB som har kunnat amortera drygt 254 Mkr i samband med försäljning av Resecentra, fastigheten Kronan samt Parkeringsbolaget i Örnsköldsvik AB till kommunen. Under året har även Övik Energi AB amorterat 35 Mkr. Kommunens fordringar mot bolagen har ökat motsvarande den nyupplåning som Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB samt Övikshem AB har genomfört utifrån planerat investeringsprogram, totalt 48 Mkr. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive det marknadsmässiga påslaget, uppgår vid årets utgång till 3,59% (3,70%). Av de totala finansiella intäkterna uppgår borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen till 121 Mkr. Bolagskoncernen har inte gett någon utdelning 2013, vilket är i enlighet med budget. De finansiella kostnaderna uppgår till nära 131 Mkr, vilket är 22 Mkr högre jämfört med föregående år. En stor del av ökningen förklaras även här av ökade räntekostnader utifrån att internbanken startades upp 1 mars Kommunen belastas således med ytterligare två månaders räntekostnader i år. Dessutom har kommunen haft en stor kostnadsökning utifrån att RIPS-räntan som används vid kommuners pensionsskuldsberäkning har sänkts med 0,75 procentenheter. Kommunfullmäktiges målsättning att kommunkoncernens totala skuld inte ska öka under 2013 har uppfyllts. Vid utgången av årets slut uppgår kommunens totala externa låneskuld till 3,1 Mdkr, vilket sedan årsskiftet är en minskning med 176 Mkr och som därmed medfört lägre räntekostnad. Kommunen har dessutom under mars månad betalat ut premien för avgiftsbestämd ålderspension på 70 Mkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan uppgår vid årets slut till 3,21% (3,25%). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen ytterligare 1 Mdkr i extern upplåning, vilken bolagen sedan årsskiftet har amorterat ned med 26 Mkr. För de kommunala lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. 20 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för

Läs mer

örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1

örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1 örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1 innehåll så här läser du Örnsköldsviks kommuns årsredovisning 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2013

Tertialuppföljning, september 2013 Tertialuppföljning, september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2013 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2013

Tertialuppföljning, maj 2013 Tertialuppföljning, maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2013 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013 20 Noter till resultatjämförelse 2013

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2014

Tertialuppföljning, maj 2014 Tertialuppföljning, maj 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2014 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014 20 Noter till resultatjämförelse 2014

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2014

Tertialuppföljning, september 2014 Tertialuppföljning, september 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2014 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2012

Tertialuppföljning, september 2012 Tertialuppföljning, september 2012 Delårsrapport 1-8/2012 Prognos 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2012 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2012

Tertialuppföljning, maj 2012 Tertialuppföljning, maj 2012 Delårsrapport 1-4/2012 Prognos 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2012 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2012 Resultatjämförelse 2012 19

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15

Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15 1 Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15 2 Utvecklingsplan 2015 Förvaltningens uppdrag, mål och strategier Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd

Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Bergslagens Miljö- och Byggnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 2(9) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013

Medarbetarundersökning 2013 Rapport 1(23) Medarbetarundersökning 2013 2(23) Innehållsförteckning 3(23) 1 Bakgrund I Kramfors kommuns styrmodell har fokusområdet medarbetare det övergripande målet attraktiv arbetsgivare och ett av

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014. Prioriterade mål Nämnd Mål

Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014. Prioriterade mål Nämnd Mål Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014 Prioriterade mål Nämnd Mål God ekonomisk hushållning AoF Sänka kostnaderna för försörjningsstödet. BoF Alla elever ska kunna läsa

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Människors lika värde

Människors lika värde Människors lika värde en grund för trygg utveckling I tider av oro och lågkonjunktur är det viktigt att kunna blicka framåt. Efter regn kommer sol! Vi i Örnsköldsvik valde att börja det nya året 2009 med

Läs mer

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 STYRKORT 2010 Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga Brukar 14 Höga förväntningar på barn och ungdomar 100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer