örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1"

Transkript

1 örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2 innehåll så här läser du Örnsköldsviks kommuns årsredovisning 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för Örnsköldsviks kommun 7 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 8 Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort 13 Finansiell analys 13 Resultat och kapacitet 21 Risk och kontroll 26 Framtiden hot och möjligheter Förvaltningsberättelse Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger sin sammanfattande kommentar på det gångna året. Därefter följer en kort faktaredovisning om Örnsköldsviks kommun förr och nu. Förvaltningsberättelsens första del beskriver kommunens styrprinciper och ger en uppföljning av de mål, för både ekonomi och verksamhet, som satts på olika nivåer. Nästa del, finansiell analys, ger en utförlig beskrivning av kommunens och koncernens ekonomiska situation. Blocket avslutas med en framtidsbedömning. 29 Redovisningsprinciper 31 Resultaträkning 32 Kassaflödesanalys 33 Balansräkning 34 Nothänvisningar, Kommunen 36 Nothänvisningar, Koncernen 37 Verksamhetens nettokostnad, kommunen 37 Totalt nämnderna, nämndsresultat 38 Investeringar, kommunen 39 Fem år i sammandrag 39 Koncernöversikt ekonomisk redovisning Denna del inleds med en redogörelse av de redovisningsprinciper som tillämpas. På efterföljande sidor hittar du många relevanta räkenskapsrapporter med tillhörande specificering i nothänvisningar. Här finns övergripande uppgifter om både kommunen och koncernen. Kommunens investeringsverksamhet redovisas också i denna del. 40 Personalberättelse 44 Miljöberättelse personal- och miljöberättelse Här finns en mängd information om kommunens personal och personalarbete. Hur det ser ut i dagsläget och vilket arbete som bedrivs för att uppnå önskade förändringar. Delen innehåller också en beskrivning av kommunens miljöarbete, både övergripande och ute i verksamheterna. 46 Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning 49 Kommunstyrelse - Konsult- och serviceförvaltning 52 Samhällsbyggnads-/kultur- och fritidsnämnd - samhällsbyggnadsförvaltning 58 Bildningsnämnd Bildningsförvaltning 62 Omsorgsnämnd/Humanistisk nämnd Välfärdsförvaltning 68 Rodret i Örnsköldsvik AB 70 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, inkl dotterbolag 72 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, inkl dotterbolag 73 Örnsköldsvik Airport AB 74 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl dotterbolag 75 AB Övikshem, inkl dotterbolag 76 Övik Energi AB, inkl dotterbolag 78 Organisation verksamhetsåret Ord & begrepp nämnder och bolag Här redovisas väsentliga delar av den verksamhet som bedrevs av Örnsköldsviks kommuns nämnder och bolag under det gångna året. Inom varje område beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv. För varje nämnd och bolag finns även en kort framtidsbedömning. Avsnittets indelning följer den organisationsöversikt som finns i slutet av årsredovisningen. 2 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

3 Utveckling för trygghet och attraktivitet Att arbeta för att människor i alla åldrar och med olika förutsättningar ska känna sig trygga, sedda och få de bästa möjliga förutsättningarna för ett bra liv både nu och i framtiden är bland det finaste och viktigaste man kan göra. Resultatet av det fantastiska jobb våra medarbetare runt om i kommunen gör visar sig dagligen hos våra medborgare, men också genom att omvärlden ser oss. Jag är glad att kunna konstatera att Örnsköldsvik även 2012 finns med bland de tryggaste kommunerna i Sverige i de öppna jämförelser som Sveriges kommuner och landsting genomför kring trygghet och säkerhet och tryggaste kommunen i tryggaste länet i Polisens undersökning blev Örnsköldsvik dessutom både årets kommun för arbetet med en bygd och stad i balans och årets återvinningskommun. Förra året fick vi dessutom utmärkelsen årets friluftskommun! Bra jobbat och tack för allt engagemang, alla ni som bidrar på ert sätt till det gemensamma! Privata investerare satsar också på Örnsköldsvik. På senare tid har vi sett stora satsningar på vindkraft, hotellbygge, bostäder och inte minst på verksamhetsetablering i kommunen. ComHems satsning på vår kommun var en av Sveriges största etableringar under året och ett välkommet tillskott till arbetsmarknaden. Ytterligare några trevliga exempel från året är förlovningsfesten med Umeå som blev en symbolhandling både för Kulturhuvudstadsåret och arbetsmarknadsregionen, gymnasieskolan som blev omnämnd som bäst i länet, det beslutades om mer personal till förskolan, besöksnäringen utvecklades starkt, servicepunkter på landsbygden kom till och massor av aktiviteter skedde under äldreåret Ett kvitto på god utveckling, i en annars svag konjunktur, är att kommunen dessutom ökade sin befolkning under Vid årsskiftet var vi personer, och vi fortsätter att arbeta för en fortsatt positiv befolkningsutveckling. Här ingår förstås arbetet för en gemensam funktionell arbetsmarknadsregion med Umeå. Örnsköldsvik och Umeå kompletterar varandra på ett bra sätt och kan erbjuda ett stort och brett utbud av jobb, upplevelser, studiemöjligheter och kan på så sätt attrahera än fler än vad de två orterna gör var för sig idag - en attraktiv kommun blir än mer attraktiv i en attraktiv region. Kommunens nämnder nådde inte budgeterat resultat 2012, vilket bidrog till att skatteintäkter och statsbidrag inte täckte nettokostnaden. Resultatet visar särskilt att det har varit svårt för skolan att anpassa kostymen efter elevutvecklingen, och att det krävs omsorgsfullt, strategiskt och handlingskraftigt arbete för att komma tillrätta med de utmaningar som finns inom skolans område. Fullmäktige har också riktat en uppmaning till hela den kommunala organisationen om ekonomisk återhållsamhet för att anpassa kostnader och intäkter. Arbetet har varit intensivt för att utveckla Rodret-koncernen. I detta har ingått ett fokuserat arbete av bland annat medarbetarna inom Övik Energi, men också genom att kommunen givit förutsättningar för energibolaget för den framtida verksamheten genom aktieägartillskott för amortering av lån och långsiktig stabilitet. Det senaste bokslutet visar också en avsevärd förbättring av resultatet i bolaget. Än en gång ett stort tack till alla er som bidrar med stort engagemang och många arbetstimmar till att göra kommunen till den trygga och attraktiva kommun Örnsköldsvik är och vill vara. Det är med gemensamma krafter, tillit och mod vi skapar framtiden! Elvy Söderström (S) Kommunstyrelsens ordförande Elvy Söderström i samspråk med medarbetare inom konferens- och fikaservice. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 örnsköldsviks kommun Kännetecknande för Örnsköldsvik är bland annat kombinationen av en stark företagskultur, trygghet, prisvärt boende, en fantastisk natur, rikt föreningsliv och framgångsrik idrott. Företagen är ofta högteknologiska med stark exportinriktning och lång tradition vilket är god grund för utveckling inom många andra områden. Under snart femton år har ett brett framtidsinriktat arbete för att utveckla Örnsköldsvik pågått. Idag heter detta utvecklingsarbete Världsklass 2015 och samlar ett stort antal medborgare för att göra Örnsköldsvik till en kommun av världsklass att leva och bo i och att besöka. I slutet av 2012 utsåg föreningen Hela Sverige ska leva till Årets kommun för sitt konsekventa sätt att arbeta med hela kommunens utveckling. Befolkningsutveckling Under 2000-talet vände befolkningsutvecklingen till en nettoinflyttning 2003 och därefter också befolkningsökning åren 2006 till ökade befolkningen igen till personer. Starkt bidragande var ett positivt flyttnetto på 157 personer, totalt flyttade personer in till kommunen medan lämnade Örnsköldsvik. Det är en stor förbättring jämfört med 2011 då det var 52 personer färre som flyttade in jämfört med antalet utflyttade. Även födelsetalet ökade något, under 2012 föddes 585 barn i Örnsköldsvik, jämfört med 562 året före. och möjligheterna ökade därmed ytterligare. Närmare bestämt har omkring invånare i regionen Sundsvall Umeå fått förbättrade dagpendlingsmöjligheter med Botniabanan och en större arbetsmarknadsregion har bildats. Näringsliv och arbetsmarknad Med sina omkring företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Hägglunds, Mätsä Board, Bosch Roxtroth Mellansel, Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under året etablerade sig Com Hem i Arken vid Inre hamnen och har hittills 220 anställda i kommunen. Under senare år utvecklas även nya affärsmöjligheter och produkter inom konstellationer som exempelvis Processum Biorefinery Initiative. Handeln har utvecklats starkt och Örnsköldsvik har två gånger under 2000-talet utsetts till Årets stadskärna av Föreningen Svenska Stadskärnor blev också det nya parkeringshuset klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen och Köpmangatan byggdes om till gågata. Fjällräven Center, som invigdes i augusti 2006 och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen är ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer centralt. Ett exempel på detta är samarbetet Företagsam som drivs av kommunen och Företagarna gemensamt och i samarbete med andra företagsorganisationer och företag. Det handlar om att förbättra företagsklimatet och att göra det ännu enklare att driva företag i kommunen. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet i landets kommuner kom Örnsköldsvik 2012 på plats 155. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 22 procent inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 13 procent. I början på 2000-talet var motsvarande siffror ungefär 29 respektive 20 procent. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring anställda, följd av Landstinget, BAE Systems Hägglunds och M-real. I oktober 2012 var arbetslösheten, d.v.s både öppet arbetslösa och sökande i program, i Örnsköldsvik 9,7 procent (2 665 personer). Detta är en minskning med 0,6 procentenheter från året innan. Regionen utvecklas I och med att tågtrafiken började gå på Botniabanan i augusti 2010 har möjligheten till pendling till jobb, studier och nöjen blivit avsevärt större. Under 2012 kom även trafiken igång på Ådalsbanan I april 2013 öppnar det nybyggda hotellet i Inre hamnen. 4 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

5 Centrum för utbildning och tjänsteföretag Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och dess resecentrum har området fått ytterligare fokus och under 2012 har byggnationerna för det nya hotellet precis vid kajkanten längst in i hamnen pågått. Invigningen sker under I Inre hamnen har också nya, attraktiva bostäder byggts och här ligger evenemangsarenan Fjällräven Center. I denna miljö finns Campus Örnsköldsvik med ett flertal utbildningsanordnare inom högre utbildning liksom bibliotek och konferenslokaler. Byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag och i hamnen har ytterligare båtplatser byggts som en del av skärgårdsutvecklingen. Planer på ytterligare nya bostädervid vattnet finns och på Varvsbergets kant med utsikt över fjärden har ett stort antal bostäder byggts. Utbildning Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal KYutbildningar. Idag finns sammantaget vid Campus Örnsköldsvik drygt 700 studenter. Den som distansstuderar får service, stöd och vägledning av Lärcentrum och möjlighet att träffa andra studenter i en funktionell studiemiljö. Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. En av målsättningarna är att utveckla utbildningsutbudet så att kompetensförsörjningsbehoven hos ortens företag kan mötas. Utepedagogik, kommunal teknikskola och elevdemokrati är tre viktiga delar i Örnsköldsviks kommunala skola. Det är gratis att delta i Kulturskolecentrums och KomTeks verksamheter och varje förskola och skola har ett naturnära område som ger unika pedagogiska möjligheter. Örnsköldsviks gymnasium är certifierat teknikcollege och ingår därmed i Teknikcollege Bothnia tillsammans med Umeå och Skellefteå kommuner. I Örnsköldsvik anslöts industri-, teknik- och naturvetenskapsprogrammen till teknikcolleget. Fritid Friluftslivet i Örnsköldsvik har mycket att erbjuda och Örnsköldsvik blev Sveriges friluftskommun Genom bland annat projektet Skärgård i Världsklass utvecklar kommunen friluftslivet ytterligare, i detta fall genom att höja standarden på kajer och serviceanläggningar, öka antalet båtplatser och tillgängligheten för båtturister. Projektet pågår fram till Med omkring 700 föreningar i kommunens föreningsregister och många fler samt ett stort antal fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett varierat utbud av aktiviteter. Ishockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Kommunen har många hallar för idrott med nya Fjällräven Center och Skyttis Arena för hockey respektive innebandy som kronorna på verket. Bosch Rexroth-hallen som ska skapa ännu bättre förutsättningar för fotbollen i kommunen är det senaste tillskottet och invigdes i början av ägde en förlovningsfest mellan Örnsköldsviks och Umeå kommuner rum som en manifestation för kommunernas samarbete kring Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå. Örnsköldsviks kommun planerar nu för att bidra till evenemangsåret genom egnal lokala evenemang och samverkansprojekt. I kommunen finns museum & konsthall, bibliotek och kulturhistoriska platser som till exempel Gammelgården i Myckelgensjö och Brynge kulturområde. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Från Vision 2008 till Världsklass 2015 Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv, intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass Fokus i Världsklass 2015 ligger efter en omstrukturering senaste året på utmaningarna: Realisera arbetsmarknadsregionen, attraktionskraft i en global värld, klimatråvarorenergi samt förnyelse och innovation. Exemplen på resultat av utvecklingsarbetet är genom åren många, inte minst är befolkningsutvecklingen under större delen av förra decenniet ett sådant. Regionutveckling i och med Botniabanans tillkomst är ett annat liksom exempelvis ungdomslokalen Sliperiet, kommunala teknikskolan Komtek, evenemangsarenan, nya attraktiva bostäder, utveckling av biodrivmedel, företagsservice, inflyttaraktiviteter, chartermöjligheter och mycket annat. Örnsköldsvik erbjuder ett rikt friluftsliv året om. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 förvaltningsberättelse GPS STYRMODELL FÖR ÖRNSKÖLDVIKS KOMMUN Utgångspunkt för verksamhetsstyrningen är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och perspektivmål som arbetats fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. GPS - Övergripande styrkort Vision Mål - KF Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun d. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv e. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi g. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region Perspektiv 3,5 medborgarnytta 3,7 effektiv verksamhet 3,8 attraktiv arbetsgivare 3,3 ekonomi i balans 3,1 utveckling och förnyelse 3,4 Jmf m föreg år -0,1-0,1 +0,1-0,1-0,2 +0,0 framgångsfaktorer 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,6 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 3,4 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 3,1 4.1 Positivt resultat (50%) 2,5 5.1 Kreativ miljö (20%) 3,3 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 3,4 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 4,0 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 3,5 4.2 Strategiska investeringar (20%) 3,7 5.2 Regional utveckling (30%) 3,4 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 4,0 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 4,0 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 3,2 4.3 God ekonomistyrning (30%) 3,7 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,5 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 BETYGSINTERVALL BEDÖMNING 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är dåligt och 5 är mycket bra. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen ytterligare fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning har gjorts av kommunfullmäktiges mål och förvaltningsorganisationens styrkort enligt nedan. God ekonomisk hushållning Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun uppnår en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt den uppföljning som gjorts i GPS:ens fem perspektiv. Även den fördjupning som görs av kommunens ekonomi i den finansiella analysen stödjer detta. För att även 2013 uppnå en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt arbete med att bibehålla och förbättra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål samt goda resultat i samtliga perspektiv. Extra fokus ligger även 2013 på ökad medborgarnytta och en effektiv verksamhet. I perspektivet ekonomi i balans krävs fortsatta 6 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

7 åtgärder för att nämnderna ska uppnå resultatmålen. Örnsköldsviks kommun har ett godkänt ekonomiskt utgångsläge, framför allt utifrån ett norrlandsperspektiv, med en relativt låg skattesats. För att möta kommande verksamhetsbehov fortsätter arbetet med effektiviseringar i verksamheten kontinuerligt för att i möjligaste mån frigöra resurser och därmed maximera nyttan för kommunens medborgare. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun har fastställt ett antal mål som ska gälla för mandatperioden 2011 till Målen är ett sätt att styra verksamheten i de olika nämnderna där verksamheterna i sin tur fastställer egna mål inom ramen för kommunfullmäktiges fastlagda mål. Uppföljning av målen har skett bland annat genom att ta med resultaten från olika öppna jämförelser som kommunen deltar i som genomförs av Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges kommuner och landsting (SKL), m.fl. Nytt för året har varit kommunens deltagande i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Kommunen ligger ofta runt ett medelvärde för riket i snitt som helhetsresultat. I vissa frågor ligger kommunen högt och i andra frågor och resultat finns förbättringsområden. Det är viktigt att notera att ingen kommun är bäst på allt och att det finns många saker som inte mäts. Många resultat rangordnas i undersökningarna, vilket ibland innebär att även om man har ett gott resultat som helhet så kan placeringen upplevas som låg av alla kommuner totalt. Betygen som fastställts för fullmäktiges mål är därför en sammanvägning av även resultaten från de olika nämndernas mål och verksamheter. En trygg och säker kommun. Kommunen har under årets mätningar legat bra till nationellt sett vad gäller bl.a. andelen barn som erbjuds förskoleplatser på önskat placeringsdatum samt möjligheten att erhålla plats på ett äldreboende. Kommunen är i flera nationella mätningar rangordnad som en trygg och säker kommun. Nöjd medborgarindex (NMI) rekommenderar ytterligare arbete för en förbättring av resultatet inom områdena förskola, skola, kultur och äldreomsorg. I betyget som anges ingår även skolans arbete med gemensamt material inom likabehandling. Det har under året köpts in hjärtstartare på ett flertal ställen inom kommunen. Utvecklade rutiner tillsammans med landstinget finns för en trygg hemgång från akuten. Arbetet med den sammanhållande hemsjukvården har utvecklats. Många saker sker i samverkan med andra aktörer i samhället, vilket är viktigt för att få en trygg och säker kommun. Förbättrad planering för att hantera allvarliga samhällsstörningar. En farhåga är problemet med rekrytering av deltidsbrandmän. En klimatsmart kommun skapas genom arbetet med att optimera resurserna på en för klimatet mindre negativ påverkan. Kommunen har därför fortsatt satsat på att utveckla ett hållbart resande. Utvecklande av förbättrad sopsortering i egna verksamheter. Föreningslivet har under året tilldelats bidrag för energisparande och miljövänliga åtgärder. Rutiner för ett mer miljösmart resande för kommunens medarbetare har tagits fram. Satsningar görs på mer ekologiska inriktningar gällande kost som produceras av kommunen. Samverkan med Landstinget avseende kosten till Örnsköldsviks sjukhus gynnar klimatet. Kommunen fick priset som Årets återvinningskommun En öppen och tillgänglig kommun. Under året har en samordning av växel, reception och KAC tillskapats. En ny webbplats har lanserats för att underlätta tillgängligheten. Arbetet att utveckla fler E-tjänster pågår. Kommunen har under året utvecklat nya former av mötesplatser bl.a. kulturmingel och ungdomsråd. I de nationella mätningarna finns ett antal förbättringsområden som t.ex. svarstider och bemötande när allmänheten önskat svar på enkla frågor. Medborgarna har i de nationella mätningarna uppgivit att de har haft god insyn och gott inflytande i kommunens verksamheter på individnivå. En kommun med ett starkt och hållbart näringsliv skapas bland annat genom resultat av nya företagsetableringar. Utvecklingsarbetet Företagsam har varit framgångsrikt under året. I de undersökningar som finns för riket vad gäller alkoholhandläggning och tillsyn upplever näringsidkare ett gott resultat. Enligt SCB:s Nöjd regionindex är resultatet över riksgenomsnittet. Resultatet i den näringslivsranking som gjorts visar att kommunen inte har förbättrat sin placering nationellt. I nationella mätningen KKiK får kommunen ett högt betyg vad gäller medborgarnas upplevelse av kommunen som en bra plats att leva i. Attraktiva och hållbara livsmiljöer. Arbetet med landsbygdsfrågor har resulterat i att kommunen erhöll priset Årets landsbygdskommun Arbetet kommer att fortsätta under På webben samt på strategiska platser finns det olika kulturguider. Nationellt har bibliotekets arbete med digital delaktighet givit resultat. Ett mångkulturellt centrum har startats. Uppdrag för att se över möjligheten för kommunen att ta emot fler flyktingar och ensamkommande barn har pågått. Framtagande av en strategisk plan för utvecklande av fler bostäder för äldre pågår, detta i samverkan med många aktörer. Flera temakvällar samt workshops för att ge föräldrar stöd i sin roll har hållits. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi skapas genom att förvaltningarna fortsätter att utveckla och effektivisera den nya organisationen. Strategisk planering och effektivt lokalutnyttjande bidrar till en hållbar ekonomi. Utveckling av IT-stöd och E-tjänster pågår. Internbanken startades upp 1 mars och samordnar hela koncernens finansverksamhet. Internbankens uppdrag är att ansvara för kommunkoncernens kapitalförsörjning och hantera koncernens finansiella flöden i syfte att uppnå samordningsfördelar och bästa möjliga villkor på finansiella tjänster. Konsult- och serviceförvaltningen har utvecklat en resurseffektiv intern betalningsmodell för förvaltningens tjänster. Kommunfullmäktiges två delmål avseende en långsiktigt hållbar ekonomi är följande: - Resultatet för kommunen ska ligga på 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag. - Skattefinansierade investeringar ska inte överstiga 500 Mkr under mandatperioden. Resultatet före extraordinära poster uppgår till 0,8% av skatteintäkter och statsbidrag. I GPS-styrkortets framgångsfaktorer uppvägs det relativt svaga resultatet av att faktorerna god ekonomistyrning och strategiska investeringar har bra betyg. Skattefinansierade investeringar uppgår 2012 till 122 Mkr vilket ska jämföras med riktpunkten 125 Mkr per år. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare. Under året har ledarutbildningar genomförts och flera medarbetare går rektorsprogrammet, vilket ska säkerställa kommunens behov av kompetenta ledare. Ett traineeprogram för blivande chefer har påbörjats inom flera av kommunens verksamheter. Den årliga medarbetarenkäten visar ett bra Nöjd medarbetarindex. Även om sjukfrånvaron i procent av överenskommen arbetstid gått upp något har kommunen en för riket relativt låg frånvaro. Kompetenshöjande satsningar för fritidspedagoger har genomförts. Ett e-rekryteringsverktyg har startats. Kommunen har provat nya vägar för rekrytering med bl.a. marknadsföring på facebook och förbättrat annonsunderlag. Kommunens interna webb har omstrukturerats för att underlätta användandet. En aktiv part i byggandet av framtidens region är ett viktigt mål för att kommunen ska få en hållbar framtid. Under året har ett aktivt arbete med företagsetableringar resulterat i att företag har valt att etablera sin verksamhet i kommunen. Ytterligare satsningar under året har varit bildande av en regional arbetsmarknadsregion med Umeåregionen och arbete med en internationell strategi. Kommunen är en aktiv part i arbetet med kulturhuvudstadsåret i Umeå destination Höga kusten och kommunen deltar i ett flertal företagsnätverk. Det pågår ett aktivt arbete med olika nätverk på både regional, nationell och internationell nivå. Nätverksbyggandet är en viktig del i att uppnå detta mål. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår för 2012 till 3,5, vilket innebär betyget godkänt och betyget är marginellt försämrat från föregående år. Två av de fem perspektiven uppnår betyget bra och det är perspektiven medborgarnytta och effektiv verksamhet som når betygen 3,7 respektive 3,8. Övriga perspektiv får betyget godkänt. Ekonomi i balans når betyget 3,1 och det är en försämring med 0,2 från Medborgarnytta (Betyg 3,7 Bra) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget för 2012 är 3,7, att jämföra med förra årets betyg 3,8. Högsta betyget har även i år framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet, närmare bestämt Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,6 - Bra) Framgångsfaktorn Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/ forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytandeindex (NII) från mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 är nu 3,5 då deltagandet har ökat efter omställningsåret Under året har också möjligheterna till dialog och synpunkter lyfts fram i samband med omarbetningen av kommunens webbplats. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som vid förra årsskiftet. Betyget bedöms till 4. Förvaltningarna ger betyget 4 på det arbete för delaktighet som görs, en höjning sedan året innan då betyget var 3,9. Utveckling av dialogformer i samhällsbyggnadsförvaltningen har fortsatt bland annat genom processen kring E4:ans sträckning genom Örnsköldsvik då många lockades att lämna synpunkter via webben samt genom att hålla kulturdialoger och natur- och friluftsting och att bilda natur- och friluftsråd. Välfärdsförvaltningen har deltagit i ett projekt som syftar till att ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter av den sociala barnavården. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,4 - Godkänt) Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de 128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,9, vilket är samma betyg som vid bokslutet Samhällsbyggnadsförvaltningen har bland annat arbetat med att förbättra handläggningstider inom förvaltningen samt att öka kvaliteten på tillstånd och yttranden. Förvaltningen har också arbetat internt med att ta fram serviceåtaganden som beskriver vad olika tjänster innehåller och som kan utlovas till medborgarna. Inom välfärdsförvaltningen pågår bland annat utveckling av flexibel hemtjänst och man har utvecklat veckovis och individanpassad aktivitetsplan för några särskilda boenden. Konsult- och serviceförvaltningens uppföljning av såväl äldres som elevers åsikter om den mat som serveras visar att närmare tre fjärdedelar av de tillfrågade är nöjda. Ett samarbete mellan kommunen och Företagarna pågår för att stärka företagsklimatet och därmed förbättra betyget för service till Skidans dag på Skyttis, ett årligt och välbesökt arrangemang. 8 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

9 företag. Under året har en ny webbplats för kommunen publicerats, vilket har bidragit till ett bättre resultat i SKL:s öppna jämförelser. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 4,0 - Bra) Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för både trygga barn och trygga äldre är 4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet från 2012 ligger 33% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större. Sammantaget ger detta betyg 4. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 4. Arbetet för trygghet handlar i välfärdsförvaltningen bland annat om trygg hemgång från akuten, förebyggande vårdplanering och Senior alert som är en del i kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet och ska medverka till att man på ett tidigt stadium gör riskbedömningar för att minska risken för fallolyckor, undernäring och allvarliga sårinfektioner. I samhällsbyggnadsförvaltningen pågår bland annat förebyggande arbete inom brand och säkerhet, hastighetsöversyn, vattensäkerhet och säkerhet vid skoterleder. Konsult- och serviceförvaltningen medverkar i utformningen av exempelvis trygga förskolor och skolgårdar samt brandskydd i fastigheterna. För både bildnings- och välfärdsförvaltningen är arbetet för trygga medborgare en central del i vardagens möte med medborgarna. Dessa verksamheter väger tungt i betygsberäkningen när det gäller trygga barn och ungdomar samt trygga äldre. Elevhälsoenkäten visar en bra bild utifrån elevens hälsoperspektiv och SKL:s öppna jämförelser för äldreomsorg visar ett resultat där kommunen ligger, när det gäller de flesta måtten, på rikssnittet. I kommunen pågår kontinuerlig utveckling av krishantering genom exempelvis övningar och ny teknik. 2 Effektiv verksamhet (Betyg 3,8 Bra) Perspektivet Effektiv verksamhet består av framgångsfaktorerna Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, Hög tillgänglighet samt Engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår för 2012 till 3, Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,4 - Godkänt) IT-strategernas arbete med utveckling av e-tjänster har börjat ge resultat. Ny webbplattform är implementerad och kallelser till nämnder, utskott och kommunfullmäktige sker nu via läsplattor för förtroendevalda. Under året har ett antal av kommunens lediga tjänster annonserats ut via lönesystemets modul för ansökningar via web och hädanefter kommer också ansökningar att göras via web. Arbetet med kvalitet sker bland annat genom deltagande i Kommunens Kvalitet i Korthet, Kommunkompassen och Leanarbetet. Välfärdsförvaltningen samarbetar med landsting och primärvård i projektet Trygg hemgång från akuten för att utifrån organisationsförändringar, i både kommunens, primärvårdens och landstingets slutenvård, förbättra flödet i vårdkedjan för individens bästa. Samarbete sker mellan avdelningarna socialt stöd och social utredning i utvecklingsprocesser för att uppmärksamma och förebygga våld mellan närstående och skapa förutsättningar för tidigt och fortlöpande stöd till utsatta barn och deras nätverk. Samarbetet såväl internt som externt utvecklas, vilket bidrar till att man så effektivt och enkelt som möjligt kan stärka medborgarnas möjligheter till delaktighet i samhället. Samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att processkartlägga verksamheter fortsätter. Målet att införa tre nya e-tjänster inom samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter under 2012 har i stort sett uppnåtts. Bygg- och miljöavdelningen har tillsammans med IT utvecklat en fungerande e-tjänst för anmälan om braskamin. När det gäller e-tjänst för Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) samt bygglovsanmälan har tjänsterna systemutvecklats under 2012 och nu återstår testning och kvalitetssäkring före lansering. Bygg- och miljöavdelningen är engagerad i ett projekt som heter RIGES vars syfte är att, tillsammans med andra kommuner i Västernorrlands län, utveckla gemensamma e-tjänster. Bibliotekets webbsida har förbättrats och resulterat i höga besökssiffror. Konsult- och serviceförvaltningen arbetar med nyckeltal för fastighetsavdelningen framtagna i ett nätverk med andra kommuner (Måttbandet). Bildningsförvaltningen mäter effektiv verksamhet genom riktade enkäter till pedagogisk personal, alla elever från årskurs 4-9 och gymnasiet, samt hur kommunens meritvärden i årskurs 9 står sig mot övriga riket. Enkäterna ger en nulägesanalys som ställer frågor utifrån det pedagogiska uppdraget i läroplaner, kursplaner samt kommunens utbildningspolitiska policy och hur man anser att man lyckas med uppdraget. Meritvärdet beräknas på resultatet för de 16 bästa ämnena. Meritvärdet har sjunkit i kommunen under några år men steg under 2011 för att sedan under 2012 sjunka en aning igen. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,0 - Bra) Kommunens webbplats har testas ur olika tillgänglighetsperspektiv och kommunikationen per telefon och e-post har undersökts och visat på goda resultat. För att säkerställa att såväl medarbetare som medborgare på ett bra sätt har tillgång till relevant och uppdaterad information arbetar välfärdsförvaltningen nu över hela förvaltningen med att se över de informationskällor som finns och att kvalitetssäkra dem. Tillgänglighet i betydelsen att nå medarbetare inom förvaltningen på alla nivåer bedöms som relativt hög. Bedömningen grundas på resultat från synpunktshanteringen, samt återkoppling från medborgare, brukare och anhöriga i andra sammanhang. Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter strävar efter att erbjuda kommuninvånarna en så hög tillgänglighet som möjligt, till exempel så erbjuder brand- och säkerhetsavdelningen sina tjänster dygnet runt. Receptionen har under året utvecklats för att erbjuda bättre tillgänglighet. När det gäller nåbarhet via telefoni är årsmålet för svarstider i växeln uppnådd. Förvaltningen har ökat tillgängligheten till och kunskapen om kulturlandskapet inom fem olika geografiska områden genom att ta fram kulturguider, som nu finns tillgängliga på strategiska platser och på webben. Arbete för att öka tillgängligheten på Paradiset har genomförts under hösten. Under sju vardagskvällar har bygg- och miljöavdelningen haft kvällsöppet för allmänheten för att informera och svara på frågor. Konsult- och serviceförvaltningen arbetar med att skapa en bättre fysisk tillgänglighet för medborgarna genom att anpassa fastigheter. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,0 - Bra) Höga resultat i medarbetarenkäten vilket mäts genom två index; medarbetarskap och medskapande vilka har medelbetyget 4,1. Ett traineeprogram för potentiella chefer startades i oktober Bakgrunden till satsningen är att kommunen har stora pensionsavgångar, bland annat många chefer de närmaste tio åren, samt att tidigare medarbetarenkätundersökningar visat att förvaltningarna fått lägre betyg när det gäller frågan Jag ser goda, framtida utvecklingsmöjligheter inom Örnsköldsviks kommun. Totalt har 115 personer sökt till programmet, varav 15 antogs till den första omgången. 3 Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,3 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare är 3,3, en marginell minskning jämfört med 2011 då betyget var 3,4. Det högsta totalbetyget finns inom kommunledningsförvaltningen med 4,2 och det lägsta finns inom välfärdsförvaltningen med 3,0. Övriga förvaltningar ligger på och strax under Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,1 - Godkänt) Betyget för 2012 är 3,1, det är en ökning från 2, Förbättringen beror på att andelen anställda som är utlandsfödda har ökat. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltider ligger på en godkänd nivå. Andelen heltider är 69%. Alla anställda kan av olika anledningar inte arbeta heltid. 144 anställda har varaktig sjukersättning på deltid. Dessutom arbetar 49 anställda deltid enligt modellen. Andelen heltider på välfärdsförvaltningen har inte ökat under 2012 och det är främst inom denna förvaltning ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 som andelen måste öka för att kommunen ska kunna nå målet 72% heltidsanställda Bland gruppen vårdare där den största andelen deltider finns har medelsysselsättningsgraden ökat från 85,1% till 86,7%, vilket är ett steg i rätt riktning. Välfärdsförvaltningen försöker vid rekrytering i första hand erbjuda heltid. Andelen män i kommunen är 17% och om ingenting görs kommer den troligen att sjunka ytterligare på sikt eftersom de män som slutar till största delen ersätts av kvinnor. Detta beror på att det är få män som utbildar sig inom de kvinnodominerade yrken där majoriteten av de kommunalt anställda arbetar. I den långsiktiga personalförsörjningen görs olika insatser för att attrahera män att utbilda sig till yrken inom den kommunala sektorn, bl.a. genom att ge pojkar förtur till feriearbeten inom kvinnodominerade yrken. Under 2012 har också en satsning på arbetslösa ungdomar gjorts där 40% av ungdomarna är pojkar som erbjudits praktik och även anställning inom yrken med stor överrepresentation av kvinnor. Tolerans ligger på över godkänd nivå och toleransindexet i medarbetarenkäten ligger på 4,5, medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen ligger på godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,5 - Bra) Betyget för 2012 är 3,5 och det är en minskning jämfört med 2011 då det var 3,8. Drygt 88% av kommunens anställda har haft ett utvecklingssamtal under 2012 och det är en minskning med knappt 3 procentenheter jämfört med utfall Välfärds- och konsult- och serviceförvaltningen har inte god-känt betyg för andelen utvecklingssamtal. Ledarskapsindex för 2012 är 4,3, resultatet ligger i nivå med utfall De enkätfrågor som fått bäst resultat är frågor angående kunskap om arbetsplatsens mål och kunskap om vad som krävs av medarbetarna i arbetet. Sämst resultat har enkätfrågorna angående återkoppling från chef, chefens tydlighet samt om chefen behandlar medarbetarna likvärdigt fått. Alla förvaltningar har ett ledarskapsindex högt över godkänt och kommunledningsförvaltningen ligger bäst till med 4, Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 3,2 - Godkänt) Betyget för 2012 är 3,2 och det är en minskning jämfört med 2011 då betyget var 3,3. Kommunens totala sjukfrånvaro för 2012 är 5,7% av den överenskomna arbetstiden, vilket är en ökning från 5,4% Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar är 2,8% av den överenskomna arbetstiden och det är en ökning från 2,7% Välfärdsförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron med 6,9%, vilket drar ner det totala resultatet. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under året har knappt 60% av de anställda varit helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är en marginell försämring jämfört med Välfärdsförvaltningen har ett frisktal på knappt 51% och det påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap ligger på 4,3 medan indexen för medskapande och betydelsefullhet ligger strax under respektive strax över 4. Andelen anställda som motionerar minst 3 ggr i veckan är knappt 58%, vilket ger en ökning med närmare 2 procentenheter jämfört med Ekonomi i balans (Betyg 3,1 - Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via perspektivmålen positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). 4.1 Positivt resultat (Betyg 2,5 - Svagt) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Svagt) Resultatet i Budget 2012 uppgick till +27 Mkr, vilket motsvarade 1,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet uppgår 2012 till +21 Mkr, vilket innebär +0,8% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls inte delmålet om att resultatet ska uppgå till +1 - Ekonomi i balans Ekonomi i balans +2% av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt har kommunen under de senaste åren, med undantag från 2008, haft ett något svagare resultat. Resultatet 2012 förväntas bli betydligt svagare än riket i snitt. Resultat 2 i % av skatteintäkter och statsbidrag % ,1 1,2 2,9 1,9 Riket 0, GPS-betyg Mycket bra (5) Bra (4) Godkänt (3) = KF-delmål Svagt (2) Dåligt (1) Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) I balanskravsresultatet räknas reavinster vid försäljning av mark och fastigheter bort. Balanskravsresultatet 2012 uppgår till +16 Mkr, vilket motsvarar +0,6% av skatteintäkter och statsbidrag (budget +0,8%). Därmed infrias Kommunallagens balanskrav Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Svagt) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2012 uppgick verksamhetens nettokostnad till 100,1% av skatteintäkter och statsbidrag. I utfallet för 2012 uppgår verksamhetens nettokostnad till 100,3% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att skatteintäkter och statsbidrag inte finansierar den löpande driftverksamheten. % ,8 100,1 98,4 99,2 100, GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Svagt) Budgeterat resultatmål 2012 för nämnderna totalt uppgår till +7,8 Mkr, vilket motsvarade 0,3% av totala skattemedel. Redovisat nämndsresultat för 2012 uppgår till -18,9 Mkr, vilket motsvarar -0,7% av totala skattemedel. Riket 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 3,7 Bra) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultatnivå +1% (Betyg Mycket bra) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar, vilka för 2012 uppgår till 122 Mkr. Avskrivningarna uppgår till 97 Mkr och ett resultat motsvarande +1% av skatteintäkter och statsbidrag är 27 Mkr, utfallet är därmed 98,7%. 10 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

11 Ekonomi i balans Ekonomi i balans Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Svagt) Totala investeringar, d.v.s. både affärsmässiga och skattefinansierade, uppgår till 162 Mkr att jämföra med budgeterade 223 Mkr. Avvikelsen 61 Mkr motsvarar 27%. Arbete pågår med att få en mer realistisk årsbudget avseende investeringar. % ,0 35,4 28,0 26,4 27, God ekonomistyrning (Betyg 3,7 - Bra) GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) Årets resultat uppgår till +21 Mkr att jämföra med budgeterade +27 Mkr. Avvikelsen -6 Mkr motsvarar 0,2%. % ,1 0,5 1,9 0,9 0, GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +7,8 Mkr medan redovisat nämndsresultat för 2012 uppgår till -18,9 Mkr. Avvikelsen -26,7 Mkr motsvarar 1,0% av totala skattemedel. 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,4 - Godkänt) Perspektivet utveckling och förnyelse mäts via framgångsfaktorerna kreativ miljö, regional utveckling, attraktivare och mer hållbar livsmiljö samt starkt företagsklimat. Perspektivet infördes i styrkortet 2011, vilket innebär att bokslut 2012 är första gången jämförelse med annat år kan göras. Totalbetyget är 3,4 - en marginell ökning i jämförelse med Kreativ miljö (Betyg 3,3 - Godkänt) Utbildningsnivån visar en tendens till ökning varför det delbetyget höjts något, men då antalet studerande i sin tur har minskat så minskar det delbetyget, trots satsning på kommundoktorander, i motsvarande grad. Delbetygen kopplade till branschbredd samt medarbetarenkät bibehålls på samma nivå som Ett aktivt arbete görs för en bra miljö för anställda i den kommunala organisationen. Av förvaltningarnas berättelser framgår att det pågår flera projekt med tydlig forskningsanknytning, dels inom satsningen Kunskapsnod Örnsköldsvik med tre egna kommundoktorander och delaktighet i forskningsprojekt, dels kopplat till olika förvaltningssatsningar såsom Safeway to School (med Statens väg- och trafikforskningsinstitut, Trafikverket och EU), arbetet med friluftsplan, analys av ungdomsenkäten LUPP, världsarvsforskning, effektiva trygghetslarm och IT-lösningar på landsbygden (E-spinn, Vinnovaprojekt). Arbetet med att utveckla campustanken, innovativa miljöer inkl. forskarmiljöer, KomTek, arbete med att utveckla den interna kommunala organisationen med bl. a nya grafiska profiler, ny hemsida, ledarutbildning, IT-strategi, LEAN, serviceutbildning och Kommunens kvalitet i korthet har pågått under Den konstnärliga utsmyckningen, utveckling av biblioteken, konsthall, kultur- och fritidsgårdar, parker, m.m. bidrar till miljöer och mötesplatser för den enskilde individen. En mångkulturell mötesplats har skapats under året. Den nya brandstationen med bl.a. modern teknik, är snart färdigbyggd. Förvaltningarna tar emot studerande och praktikanter och ser gärna att studerande Örnsköldsvik blev Årets återvinningskommun 2012 här öppet hus på Må återvinningscentral. ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 Botniabanan har ökat förutsättningarna för utbyte och utveckling inom regionen. skriver uppsatser kopplat till verksamheterna. Under året har flera projekt inom Världsklass genomförts i samarbete med andra aktörer. Som exempel kan nämnas förstudier med fokus på virtuellt innovationskontor, forskarmiljöer, implementering av erfarenheter från studieresor för olika grupper (t.ex. hur Västerås jobbar med utrikesfödda och med arbetsmarknadskunskap), samt samarbete kring Idéforums satsningar. Flera seminarier och konfenser har hållits, t.ex. landsbygdskonferens, affärsutveckling elhybrid, Energivision Norr, kommunrätten och EU samt Mer affärer genom innovativa processer. Forskarfredag, som även genomförs på nationell och europeisk nivå, har utvidgats. Kommunen har intagit en aktiv hållning till det nationella och regionala arbetet med innovationer och innovationsstödssystem. Arbete pågår för att bli årets kvalitetskommun 2014/ Regional utveckling (Betyg 3,4 - Godkänt) Betyget har gått upp marginellt i jämförelse med Styrkan ligger i en öppenhet och vilja att samarbeta/samverka/nätverka inom och utanför den egna kommunen. Samverkansprojekt, däribland arbetet med utvidgad arbetsmarknadsregion gentemot Umeå och Kulturhuvudstadsåret 2014 samt arbetet med destination Höga Kusten, medför att delbetyget höjs något. Delbetyget för pendling bibehålls - effekterna av satsningen Hållbart resande och andra arbeten för ökad rörlighet kommer att synas lite längre fram. Förvaltningarnas berättelser visar på aktivt arbete i nätverk på lokal, regional, nationell och europeisk/internationell nivå. Bl.a. har man jobbat gemensamt med upphandling gällande nödsamtal och 112-verksamheten, ingår i RIGES-projektet, arbete pågår inom Kvarkenrådet, kring Sagavägen, med Europaforum Norr, Drums for Peace och kontaktyta finns gentemot Indien. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning som utveckling av Campus Örnsköldsvik och med Mittuniversitetet och länet i olika projekt, t.ex. kopplat till innovationer. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin har fortsatt under året, liksom aktivt deltagande i utvecklingsfrågor i länet, med landstinget och kommunförbundet. Förvaltningar deltar även i olika kampanjer, såsom Ett friskare Sverige. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,5 - Godkänt) Betyget har höjts marginellt. Fler gränsöverskridande mötesplatser ger högre delbetyg på denna punkt. Energieffektiva bostäder och skyddade naturområden bibehåller sina betyg. Samhällsbyggnadsförvaltningens mål avseende kollektivtrafik uppfylldes inte, detta kompenseras av satsningar inom hållbart resande varför det övergripande delbetyget bibehålls. Delbetyget för integration förbättras. Andelen öppet arbetslösa ungdomar har visserligen ökat i jämförelse med december 2011, men unga kvarstående sökande har minskat, vilket även andelen öppet arbetslösa utrikesfödda och andelen kvarstående sökande utrikesfödda har gjort. Detta ger en liten ökning (från 3,2 till 3,5) av betyget. Flera stora satsningar har inletts för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö. Skärgård i världsklass etapp 2, utveckling av centrum och landsbygd bl.a. bygd och stad i balans, utveckling av besöksnäringen (bl.a. en guide för företagare med inriktning på naturturism), hållbart resande, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT (bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar via hemsidan), lansering av ny hemsida och ny grafisk profil, Ecostry City, långsiktighet i översikts- och detaljplanering, revidering av det handikappolitiska programmet till ett program för delaktighet och tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning, pågående arbete med en gång- och cykelplan och friluftsplan för att nämna några av satsningsområdena. Målsättningen att öka andelen ekologiska livsmedel har uppfyllts under bl.a. hölls en ekologisk matvecka. Örnsköldsvik fick utnämningen Årets landsbygdskommun 2012 av Låt hela Sverige leva och utsågs till Årets återvinningskommun. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Delbetygen nya företag, servicenivå bland företagen, nätverksbyggande och konkurrensprövning bibehålls på samma nivå som I Svenskt Näringslivs ranking ligger Örnsköldsvik strax under mitten (plats 155 år 2012, plats 154 år 2011). I SKL:s företagsklimatmätning 2011 ligger däremot Örnsköldsvik på övre tredjedelen med ett godkänt nöjd kund index på 65 (intervallet är 62-69). Samverkan med näringslivsorganisationerna har fortsättningsvis varit central, liksom genomförande av det småföretagarpolitiska programmet. Ett flertal viktiga företagsetableringar har skett, såsom Jula och ComHem. Kommunala förvaltningar har hållit öppet kvällstid i centrum samt anordnat möten/öppet hus ute på olika orter. Att utveckla besöksnäringen har varit prioriterat. Förvaltningar har, utifrån småföretagarpolitiska programmet och olika åtaganden, engagerat sig bl.a. i Företagsam. Örnsköldsviks kommun har stöttat existerande klusterinitiativ som Processum och uppbyggnad av nya initiativ inom bl.a. elhybrid, besöksnäring och kreativa och kulturella näringar. Ett arbete för ökat samarbete mellan företagare på olika geografiska områden har genomförts och fortsätter. Vidare har arbete pågått inom Tillväxtprojektet, som länsstyrelsen driver. Ett aktivt arbete inom innovationsområdet har gjorts, bl.a. har inlägg - tillsammans med andra parter - gjorts till nationella innovationsstrategin. Det entreprenöriella arbetssättet ska genomsyra skolan. Kompetensförsörjningsproblematiken har varit fortsatt i fokus och arbete har gjorts i samarbete mellan förvaltningar och andra aktörer såsom näringsliv och arbetsförmedling. Ett exempel är det pågående arbetet med arbetsmarknadskunskap samt satsningen på 12 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

13 KomTek och vårdcollege. Vidare fortsätter arbetet med att utveckla upphandling och e-ansökningar m.m. Se respektive förvaltnings kommentarer för ytterligare information kring uppföljning av GPS:en. Intern styrning och kontroll Arbetet med att skapa ett enhetligt och kommunövergripande underlag för intern styrning och kontroll har fortgått under Arbetet har bland annat resulterat i att ett nytt reglemente, med tillhörande tillämpningsanvisningar för intern styrning och kontroll, har fastställts. Syftet med reglementet är att ge en översiktlig beskrivning för kommunens arbete med intern styrning och kontroll. Den interna styrningen och kontrollen har integrerats i kommunens styrmodell, GPS, för att vara en del av kommunens övriga styrning och en process som genomsyrar all verksamhet i kommunen. Nämndernas planering inför arbetet med intern styrning och kontroll återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan och uppföljningen av denna i nämndens verksamhetsberättelse. Riskhanteringen är en väsentlig del i processen och utgör grunden till intern styrning och kontroll. Utifrån verksamhetens uppgifter och mål har därför en kartläggning via risk- och väsentlighetsanalys utförts. I analysen ingår det att identifiera och värdera tänkbara risker eller felkällor samt bedöma konsekvenser och hur riskerna kan kontrolleras. Riskanalysen ska genomföras inför den årliga verksamhetsplaneringen och dokumenteras hos respektive förvaltning enligt kommunens reglemente för intern styrning och kontroll. Under 2012 har förvaltningarna arbetat på olika sätt för att upprätthålla och förbättra den interna styrningen och kontrollen. Kommunledningsförvaltningen har dels inlett ett förberedelsearbete för förbättrad avtalstrohet och minska antalet beställare vilket ska effektueras under Förvaltningen har även fokuserat på uppföljning och rutiner kring projektekonomi. Under året har därför samarbete mellan tillväxtavdelningen och ekonomiavdelningen pågått för att stärka upp kompetensen samt säkerställa redovisningsrutiner för berörda verksamheter. Konsult- och serviceförvaltningen har valt att bland annat utföra internkontrollarbete över livsmedelshantering, rutiner vid extrem nederbörd och ett verksamhetssystem för fastighetsskötsel, allt för att förenkla hantering av felanmälan från verksamheterna och skapa en bättre uppföljning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har bland annat sett över handläggningstider för tillstånd och tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor, LSO och Lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Förvaltningen har även, som del i arbetet med intern kontroll och styrning, granskat genomförda olycksfallsutredningar. Bland ytterligare vidtagna åtgärder kan nämnas bildningsförvaltningens fortsatta systematiska kvalitetsarbete utifrån skollagen, läroplaner, styrdokument och kontaktpolitikerbesök. Välfärdsförvaltningen har till exempel jobbat mot att kontrollera att det finns ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för genomförandeplanering mot lagarna SoL, Socialtjänstlagen och LSS, Lag om stöd och service samt att dessa är kända för personalen. Under 2013 ska arbetet med att skapa kommunövergripande arbetsätt för intern styrning och kontroll fortsätta. Detta genom att tillämpa det nya reglementet i allt större utsträckning och fortsätta arbetet med att förmedla betydelsen av god intern styrning och kontroll till kommunens anställda. FINANSIELL ANALYS För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2012 baserad på den s.k. RK-modellen som bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året samt över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Målsättningen är att utifrån dessa aspekter identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem samt därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet BNP-tillväxt, sysselsättning, löneutveckling, inflation samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på kommunens ekonomi. SKL bedömer att risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller SKL ändå i huvudsak fast vid bedömningen att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. BNP är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period och i Sverige stannade den på 0,9% 2012 och 2013 förväntas vara ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på 1,4%. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. En svag ekonomisk tillväxt gör att arbetsmarknaden försvagas, först påverkas antalet arbetade timmar utan att antalet sysselsatta påverkas, övertidsuttaget minskar och andelen visstidsanställda med relativt korta arbetstider minskar. Arbetsmarknaden har stått emot förvånansvärt bra trots den svaga tillväxten under en period sett till att antalet sysselsatta och arbetade timmar ökat svagt. SKL:s bedömning nu är att antalet arbetade timmar minskar under första kvartalet på 2013 för att sedan stå stilla resten av året. Detta innebär att arbetslösheten växer och den förväntas inte förbättras förrän Rikets öppna arbetslöshet, i % av befolkningen år, låg på 3,7% vid utgången av 2012 och motsvarande nivå för länet uppgick till 4,4%. Antalet öppet arbetslösa i Örnsköldsvik uppgår till 1438 personer vid utgången av 2012, vilket är 4,3% av befolkningen år. Detta är en minskning med 107 personer jämfört med samma tid föregående år. SKL bedömer att det svaga arbetsmarknadsläget i landet har bidragit till att dämpa löneutvecklingen där konsekvenserna blir att löneökningarna förväntas bli lägre 2013 än 2012 och hamna på en nivå en bit under 3%. Örnsköldsviks kommun har avsatt 3% för löneökningar Efter en relativt stark skatteunderlagstillväxt 2012 avtar ökningstakten i år och nästa år innan det åter blir bättre fart 2015 och 2016 enligt bedömning från SKL. Skiftningarna förklaras i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt 2013, bland annat beroende på ökande pensioner. En ytterligare viktig faktor för en kommuns skatteintäkter och statsbidrag är befolkningsutvecklingen. Under 2012 ökade Sveriges folkmängd med personer och vid årets slut var befolkningen strax över 9,5 miljoner. Kommunens invånare ökade under året med 78 personer. Vid årsskiftet 2012 uppgick antalet invånare i Örnsköldsvik till personer. Ökningen beror till största del på att nettoinflyttningen slutade på +157 personer samtidigt som födelseöverskottet slutade på -78. Då Örnsköldsvik har en relativt sett låg rörlighet i befolkningen så det är en stor utmaning att få fler att bosätta sig i kommunen. Befolkningsökningen i kommunen under 2012 kommer att medföra 2,7 Mkr i ökade skatteintäkter och statsbidrag Årets resultat Resultatet för 2012 uppgår till +21 Mkr, vilket motsvarar +0,8% av skatteintäkter och statsbidrag. I resultatet 2012 ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med totalt 32 Mkr, vilket i huvudsak avser återbetalning av premier gällande Avtalsgruppsförsäkringen samt Avgiftsbefrielse- ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 försäkringen för åren 2007 och 2008, se Nothänvisningar not 9. Kommunfullmäktige eftersträvar årligen ett resultat före extraordinära poster på mellan 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag för att upprätthålla en balanserad och stark ekonomi över tiden års resultat innebär dock att målet inte uppnås. Kommunen har under åren haft positiva resultat före extraordinära poster, mellan 0,8% till 2,9% av skatteintäkter och statsbidrag, se kommunens resultat i Mkr i bilden. Resultatutveckling Mkr Resultat Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5 a Kommunallagen framgår vidare att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Beslut om sådan reglering ska fattas i budgeten senast det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras. Under fjolåret hade kommunen extraordinära kostnader på 174 Mkr, vilket avsåg nedskrivning av aktier koncernbolag och som hade sitt samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen som avsåg att återställa aktiekapitalet i Övik Energi AB. Dessa finansiella omstruktureringsåtgärder i form av kapitaltillskott vidtogs för att Övik Energi skulle kunna uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt och dessa kostnader bedömdes inte ingå i ordinarie verksamhet. Kommunfullmäktige beslutade därför om synnerliga skäl gällande denna nedskrivning, varför denna kostnad undantogs från kravet på återställande. Exklusive denna extraordinära kostnad redovisade kommunen ett resultat på +50 Mkr under fjolåret. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av mark och fastigheter inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Däremot ska kostnader i samband med åberopande av synnerliga skäl läggas till. Realisationsvinsterna uppgår för kommunen till 5 Mkr för 2012 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +16 Mkr. Avstämning av balanskravet Jämfört med 2011 innebär resultatet en förbättring med 145 Mkr. Exkluderas den extraordinära kostnaden från fjolåret innebär årets resultat en försämring med 29 Mkr. Försämringen förklaras av att nettokostnaden inte har följt samma utveckling som skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 2,2% medan nettokostnaden har ökat med 3,4%. Nettokostnaden uppgår till 100,3% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar på att den löpande verksamheten inte bidrar med något positivt resultat. Finansnettot uppgår till +29 Mkr, vilket i stort är i nivå med fjolåret. Däremot har omslutningen ökat markant både avseende de finansiella intäkterna och de finansiella kostnaderna, se avsnittet Förändring kostnader och intäkter. Fjolårets påbörjade omstrukturering inom bolagskoncernen har fortsatt. Under 2012 har ytterligare kapitaltillskott tillförts Rodretkoncernen, vilket har belastat kommunens finansnetto. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2012 i juni 2011 med ett resultat på +27 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 27 Mkr. Med anledning av kraftigt försämrade skatteunderlagsprognoser under hösten återtogs i oktober 12 Mkr av de utlagda skattemedlen. I Budget 2012 lades även besparingar ut på nämnderna på totalt 14 Mkr, vilket motsvarar 0,5% i generell besparing och ytterligare 1 Mkr i form av effekter av ny organisation. Sammantaget uppgår utlagda besparingar i princip till motsvarande nivå som tillskotten i budget Därefter har kostnadsökningar och politiska prioriteringar medfört skattemedelstillskott under året med totalt 38 Mkr avseende bl.a. kompensation för trafikkostnader, för ytterligare kostnadsökningar inom HVB barn/ungdom och familjehem, till bildningsnämnden avseende vuxenutbildning och IKT-satsning samt till kultur- och fritidsnämnden för bidrag till Isalliansen. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade bokslutet för 2011 behandlades också resultatöverföringar för 2012 där resultatmålet totalt för nämnderna justerades med +7,8 Mkr. De nya resultatmålen motsvarade ett inarbetande av de negativa nämndsresultaten som redovisades för Det sammantagna resultatet för nämnderna uppgår 2012 till -18,9 Mkr, vilket innebär en försämring med 26,7 Mkr jämfört med budget och att nämndernas totala medel har minskat till -7,6 Mkr vid årets slut. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. Utifrån negativa resultat både 2011 och 2012 redovisar tre nämnder ackumulerade underskott i sina totala medel vid utgången av året, varav bildningsnämnden det största. Budgetjämförelse nämnderna 2012 Mkr 10 8, ,1-3,1 1,2-21,0 2,9-7,4-18,9 Utfall Budget Mkr 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen +21 Justering (realisationsvinster och synnerliga skäl) -5 Periodens resultat (enl KL krav på ekonomi i balans) +16 Summa att återställa 0 Infrias balanskravet? Ja KS/Kommunledningsförvaltningen redovisar ett nämndsresultat för 2012 på +8,5 Mkr, jämfört med en nollbudget. Resultatförbättringen förklaras i huvudsak av lägre personalkostnader, främst vid ekonomioch personalavdelningen, med anledning av vakanser och fram för allt lägre nivå inom arbetsmarknadsåtgärder. Många åtgärder med lönesubvention har kommit ut i anställning sent på året samtidigt som ett stort antal har kunnat gå in som tillfälliga vikarier och 14 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

15 Hela Sverige ska leva utsåg Örnsköldsvik till Årets kommun 2012, bidragande faktor var projektet Bygd och stad i balans. då inte belastat arbetsmarknadskontot. Tillväxtavdelningen har haft tidsförskjutningar i verksamhetssatsningar inom bl.a. Världsklass 2015 och Kunskapsnod, vilket även det bidrar till överskottet. Mark och exploatering redovisar dock ett underskott som förklaras av en reaförlust. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +19,7 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningens resultat uppgår till -0,1 Mkr, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Fastighetsavdelningen redovisar ett underskott på -5,7 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av att fler underhållsprojekt har kommit i gång och slutförts än planerat. Avdelningen har dock haft lägre energikostnader utifrån den milda vintern, lägre elpriser och de energibesparingsåtgärder som genom-förts. Dessa kostnadsminskningar motverkas dock av kostnader för rivning av Kempehallen. Administrativa stödtjänster redovisar ett resultat på +4,8 Mkr, vilket motverkar fastighetsavdelningens underskott. Överskottet återfinns i stort inom IT-enheten utifrån lägre personalkostnader samt tidsförskjutningar inom verksamheten. Förvaltningens totala medel uppgår vid utgången av året till +6,2 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden visar ett resultat på -3,1 Mkr för 2012, vilket är en försämring med 6,0 Mkr jämfört med budgeterat inarbetningskrav på +2,9 Mkr. Den negativa budgetavvikelsen återfinns i huvudsak inom avdelningen trafik och park, där både gatuenheten och trafikenheten redovisar underskott. Budgetunderskottet för vinterväghållning uppgår till -8,0 Mkr, vilket förklaras av stora kostnader under vårvintern såsom många plogturer, snöbortforsling och halkbekämpning. Precis som tidigare år försöker nämnden balansera detta underskott med barmarksunderhåll, dock har det inte varit möjligt att reglera hela underskottet varför utfallet inom gatuenheten landar på -2,2 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden har under året erhållit ett tilläggsanslag med anledning av ökade kostnader inom trafikverksamheten med totalt 11 Mkr. Trots detta tillskott redovisar trafikenheten ett budgetunderskott på -3,2 Mkr för Underskottet förklaras av både ökade kostnader inom färdtjänst i samband med skadestånd vid felaktig upphandling samt av att inarbetningskravet utifrån föregående års underskott inte har klarats av i sin helhet. Även förvaltningsledningen och avdelningen brand och säkerhet redovisar underskott, varav enheten räddningstjänst det största och som förklaras av högre kostnader för reparationer och personal. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -5,9 Mkr. Resultatet för kultur- och fritidsnämnden uppgår till +1,2 Mkr, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Paradisets resultat uppgår till +0,7 Mkr, vilket till största del förklaras av en ökad försäljning. Årets sommar har varit gynnsam ur badets perspektiv, där lite sämre väder och kallt vatten i sjöar och andra badvatten lett till god tillströmning av badgäster. Under hösten har även försäljning på Spa ökat. Intäktsökningen har även kunnat balansera upp ökad satsning på reparationer och underhåll. Däremot redovisar både kulturenheten och fritidsenheten budgetunderskott, vilka i huvudsak förklaras av ökade IT-kostnader och omställningskostnader i samband med rivning av Kempehallen samt kostnader avseende skötsel av kommunens friluftsanläggningar. Dessa underskott har dock kunnat täckas av de medel som nämnden har avsatt för oförutsedda händelser. Nämndens totala medel uppgår vid utgången av året till +2,7 Mkr. Bildningsnämndens resultat för 2012 uppgår till -21,0 Mkr, vilket är 24,6 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav på +3,6 Mkr. Budgetunderskotten återfinns i huvudsak inom de stora verksamheterna grundskola och gymnasiet, vilka redovisar ett underskott på -10 Mkr respektive -8 Mkr. Skolområdena har under ett par år haft ett vikande elevunderlag och arbetar fortfarande med att anpassa verksamheten till detta. För 2012 har grundskolan underskott inom samtliga skolområden utom Domsjö, varav de största återfinns inom landsbygdsområdena Moälven och Gideälven. Dessa båda områden har stora elevminskningar och stora geografiska områden med många enheter. Barn med särskilda behov är även delar inom verksamheten som ökar i omfattning och som har medfört ökade kostnader. Underskottet inom gymnasieskolan ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

16 förklaras i sin helhet av att verksamheten inte fullt ut har klarat av att anpassa sig till den elevminskning som har skett de senaste åren. Sedan hösten 2010 till hösten 2012 har elevantalet i gymnasiet minskat med 255 elever. Förskolan redovisar ett underskott på -1 Mkr, vilket är avsevärt mycket bättre än föregående år. Förbättringen förklaras av att de i år har lyckats betydligt bättre med att anpassa organisationen utifrån antalet barn som varierar stort mellan vår och höst. Under året har nämnden fått ett tilläggsanslag på 3 Mkr till yrkesvuxutbildning, vilka har använts till att köpa och starta nya utbildningar. Nämndsresultatet innebär att nämndens totala medel minskar till -24,5 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på +2,9 Mkr för 2012, vilket är 1,6 Mkr bättre än budgeterat inarbetningskrav och förklaras i huvudsak av förskjutning av IT-satsningen inom hemtjänsten. Båda avdelningarna särskilt boende och ordinärt boende redovisar ett underskott på -9 Mkr vardera. Underskottet inom särskilt boende förklaras främst av en ökad vårdtyngd inom LSS-boenden, där flera enheter har bemannats upp utifrån att brukare inte har kunnat vistas på daglig verksamhet samt för situationer med hot och våld. En ny sjuksköterskeorganisation samt nedtrappning på Via-enheten har dock minskat personalkostnaderna. Även underskottet inom ordinärt boende förklaras av högre per-sonalkostnader än budgeterat. Personalkostnaderna var i budget 2012 neddragna med 5%, motsvarande 19 årsarbetare, vilket utifrån ökningen inom beviljade timmar inte har kunnat arbetas in fullt ut. Inom ordinärt boende har det dock jobbats med ett planeringssystem inom hemtjänsten som har gett en märkbar positiv effekt på ekonomin och effektiviteten. Både särskilt boende och ordinärt boende har arbetat för att få till en bättre användning av poolpassen och jämfört med 2011 har de nyttjats något bättre i år. Nämnden har under året återbetalat felaktig uttagen omkostnadstaxa, totalt 2,4 Mkr, utifrån beslut i kammarrätt och förvaltningsrätt. Underskotten inom särskilt boende och ordinärt boende balanseras dock upp med hjälp av att budgeten för utveckling och förnyelse, 15,5 Mkr, inte har förbrukats samt av lägre kostnader för fortbildning och rehabilitering. Resultatet innebär att omsorgsnämndens totala medel uppgår till +1,6 Mkr vid årets slut. Resultatet för humanistiska nämnden uppgår 2012 till -7,5 Mkr jämfört med ett budgeterat nollresultat. Nämnden har under året haft stora kostnadsökningar inom familjehem och HVBplaceringar. Inom HVB-placeringar har det varit ökat antal ärenden både för barn och ungdomar samt vuxna. Kostnadsökningen inom familjehem förklaras till stor del av att kommunen har svårigheter att anlita egna familjehem utifrån ett svagt intresse för att vara familjehem. Detta medför att kommunen måste anlita fler företag, vilket är en dyrare lösning. Under året har nämnden erhållit ett tilläggsanslag på 6,5 Mkr utifrån det ökade trycket på placeringar, vilket tillsammans med upplösning av tidigare statliga intäkter från Migrationsverket gör att underskottet inom socialt stöd stannar vid -5,0 Mkr. Budgetöverskridande återfinns även inom försörjningsstöd och projjobb, totalt -3,5 Mkr. Projjobb är en satsning för att få personer ut i arbetslivet i stället för att behöva försörjningsstöd, förhoppningen är att detta på sikt ska kunna sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Dessa underskott motverkas delvis av att avsatt budget för utveckling och förnyelse inte har använts. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag redovisar ett underskott på -1,1 Mkr, kostnaderna är dock i nivå med fjolåret. Nämnden har vid utgången av året -7,5 Mkr i totala medel. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas samlat under rubriken Verksamhetens nettokostnad 2012 och under respektive nämnd där även kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2012 till +7 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med resultatet 2011 på -49 Mkr. I resultatet 2011 ingår resultatandel från intressebolaget Norrlands Etanolkraft AB (Nekab) med +104 Mkr jämfört med en resultatandel på -+0 Mkr Exklusive resultatandelen redovisar koncernen en förbättring med 160 Mkr. De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: Årets resultat kommunkoncernen Mkr ,0-49,0-27,5-18,2-118,5-121,2 15,6 2,73,2 0,4 7,38,4 2, ,7-10,9-103, För det gångna året redovisar Rodretkoncernen ett negativt resultat efter finansiella poster på -27,5 Mkr, vilket dock är 91 Mkr bättre än föregående år och 22,6 Mkr bättre än budget års resultat påverkades stort av nedskrivningar i Övik Energi AB med 233,0 Mkr samt återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende resultatandel intressebolag med 104,0 Mkr. Övrig förändring mot föregående år härleds framförallt till Övik Energi p.g.a. ränteskillnadsersättning vid gjord amortering, lägre el- och elcertifikatpriser och lägre elvolymer. Även detta årets utfall har påverkats av Tjänstecentrum i Örnsköldsvik ABs vakans i fastigheten Kronan samt av att Örnsköldsvik Hamn och Logistik AB:s kombiterminal i Arnäsvall fortfarande inte kommit igång. Kommunfullmäktige har under året tillfört Rodretkoncernen 833,0 Mkr i aktieägartillskott till 2012, dels utifrån Övik Energi AB:s tidigare hemställan om kapitaltillskott och dels i samband beslut om strukturella förändringar i form av renodling av verksamhet. Tillsammans med beslutade och kommande effektiviseringsprogram ger detta bolagskoncernen förutsättningar att kunna nå en stabil ekonomi till gagn till ägare och medborgare. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisar 2012 ett resultat efter finansiella poster på -10,9 Mkr, vilket är en bättring med 92,1 Mkr jämfört med föregående år års resultat påverkades negativt av nedskrivning av andelar i Övik Energi AB med 97,0 Mkr. I 2012 års resultat ingår en nedskrivning av andelar i Närkontakt vid strutsfarmen i Gerdal. 16 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

17 Örnsköldsvik Airport AB med 5,0 Mkr. I övrigt härleds förändringen huvudsakligen till lägre räntekostnader. I förslaget till vinstdisposition 2012 från Rodrets styrelse ingår ej någon utdelning till kommunen då bolagskoncernens ekonomiska läge så inte möjliggör. Av samma anledning har kommunen ej heller något sådant krav för Moderbolaget har under 2012 erhållit koncernbidrag på totalt 6,0 Mkr, varav 1,4 Mkr från AB Övikshem, 1,9 Mkr från Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, 1,5 Mkr från Övik Parkering AB samt 1,2 Mkr från Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Övik Energikoncernen redovisar ett negativt resultat efter finansnetto på -18,2 Mkr, vilket dock är 103,0 Mkr bättre än föregående år och 40,7 Mkr bättre än budget. Föregående års resultat påverkades i hög grad av de nedskrivningar som gjordes av tillgångar relaterade till ånga och värme med 233 Mkr. Intäkterna avviker negativt mot föregående år med 45 Mkr och förklaras främst med lägre elhandelspriser på Nordpool och sjunkande priser på elcertifikat. Kostnaderna avviker negativt med 55 Mkr, i föregående års resultat fanns en positiv effekt som avsåg återläggning av resultatandelar med 104 Mkr. Korrigeras kostnaderna för 2011 med motsvarande belopp blir avvikelsen positiv med 49 Mkr. Avskrivningarna är väsentligt lägre än föregående år då några nedskrivningar inte varit aktuella för Finansnettot avviker positivt med 1 Mkr här ingår dock positiva engångseffekter i form av reavinster och negativa i form av ränteskillnadsersättningar. Kommunfullmäktige beslutade efter rekommendation av styrelsen för Rodret i Örnsköldsvik AB att ge ett villkorat aktieägartillskott om 725 Mkr till Övik Energi AB, utöver de 173,7 Mkr som erhölls i kapitaltillskott i samband med bokslut Kapitalet har uteslutande använts för amortering av lån, vilket har påverkat bolagets resultat 2012 med en ränteskillnadsersättning på 17,3 Mkr. I Rodretutredningen arbetade styrelsen fram en strategi för att på sikt nå en stabil och sund ekonomi. Ett led i detta var att renodla Övik Energikoncernen mot kärnverksamheten produktion av energi och infrastruktur, detta arbete har fortsatt under Månadsrapportering och uppföljning av effektivitetprogram om 50 Mkr sker kontinuerligt. Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl. dotterbolagen Oljeberget AB och Hörneborgs Hamn AB, har ett resultat efter finansnetto på +3,2 Mkr, vilket är en förbättring med 0,5 Mkr jämfört med Detta förklaras främst av intäkter från vindkraftshanteringen. I det ingår även att bolaget under året belastats med projektkostnader på Ulvön och kostnader till följd av stormskador. Projektet Arnäsvall kombiterminal har ännu inte kommit igång och genererar fortsatt underskott. Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB förvärvade drivmedelsverksamhet från Övik Energi AB från 1 oktober. I samband med förvärvet erhölls ett kapitaltillskott om 8 Mkr. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, inkl. dotterbolaget Övik Parkering AB, har under året haft ett bättre resultat med 5,1 Mkr jämfört med Detta förklaras huvudsakligen av ökade intäkter från nya hyresgästetableringar och konferensverksamheten samt minskade personalkostnader. Det låga resultatet efter finansnetto på 0,4 Mkr härleds främst till fortsatt vakans i fastigheten Kronan. AB Övikshem redovisar inkl. sitt dotterbolag Södra Örnsköldsviks Fastigheter ett resultat efter finansiella poster på +8,4 Mkr, vilket är 1,1 Mkr bättre än föregående år. Detta förklaras huvudsakligen av lägre driftskostnadsutveckling jämfört med intäkterna. Den 1 mars höjdes hyran med 2,61% (studentbostäder 1 juli). Den genomsnittliga höjningen för samtliga SABO-företag i riket blev 2,47% i medianvärde. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på +7,7 Mkr, vilket är 5,6 Mkr bättre än 2011 års resultat. Merparten av resultatförbättringen härrör sig till verksamhetsområdet Avfall och återvinning där både ökade intäkter i form av mer inkört verksamhetstavfall samt lägre kostnader främst i form av lägre förbränningskostnader. Det under året förvärvade dotterbolaget Domsjö Vatten AB, av Övik Energi AB, visar ett resultat efter finansiella poster på 7,9 Mkr, vilket är 0,8 Mkr bättre än föregående år. I samband med förvärvet erhöll Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB ett kapitaltillskott om 100 Mkr. Örnsköldsvik Airport AB visar ett underskott om -3,0 Mkr. I detta ingår erhållet flygplatsbidrag från Trafikverket avseende Bolagets övertagande av verksamheten vid Örnsköldsviks flygplats skedde 1 april Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid övertagandet, inkl. medföljande ersättning från Swedavia, upplöses i takt med framtida underskott, vilket gör att bolagets resultat för året uppgår till 0. Se avsnitt för respektive bolag för ytterligare information. Kommunen är även stiftare i Stiftelsen Gene Fornby, Stiftelsen Gideågården och Stiftelsen Solberget. Stiftelsen Gene Fornby redovisar ett resultat på -0,2 Mkr, jämfört med -0,1 Mkr föregående år. Stiftelsen Gideågården redovisar ett resultat på +0,1 Mkr 2012 jämfört med +0,2 Mkr Stiftelsen Solbergets resultat uppgår för 2012 till +0,2 Mkr jämfört med +3,2 Mkr för Förändring av intäkter och kostnader Intäkterna i verksamheten uppgår 2012 till 552 Mkr, vilket täcker 17% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under året ökat med 5,6% jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av premieåterbetalningen från AFA, 57 Mkr. Däremot har kommunen haft lägre reavinster och lägre bidragsintäkter. Lägre bidragsintäkter förklaras i huvudsak av att kommunen har erhållit mindre statsbidrag avseende flyktingverksamhet samt till olika projekt som bedrivits under året, främst från Skolverket då satsningar såsom förskole- och lärarlyftet samt yrkesvuxutbildningar nu har avslutats. Även intäkter från Arbetsmarknadsstyrelsen har minskat mellan åren, utifrån att det varit färre åtgärder. Däremot har kommunen erhållit ökade bidrag från Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS, vilket till största del förklaras av högre timersättning samt fler brukare. Kommunen har även haft en ökning inom taxor och avgifter, exempelvis förskoleavgifter samt bygglovs och tillsynsavgifter. Resultaträkning Utfall Utfall Ökn(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr -11 Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar ,8% -varav personalkostnader ,9% Verksamhetens nettokostnad ,4% Skatteintäkter ,9% Generella statsbidrag och utjämning ,9% Skatteintäkter och generella statsbidrag ,2% Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter - - Extraordinära kostnader Årets resultat Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2012 till Mkr, vilket är en ökning med 3,8% eller 118 Mkr jämfört med föregående år. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 62% av de totala verksamhetskostnaderna. Personalkostnaderna i sig har ökat med 2,9% jämfört med ifjol, vilket motsvarar 57 Mkr. Löneavtal 2011 och 2012 förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,1%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskolan, personlig assistans, kostenheten utifrån samarbete med landstinget samt ökat antal ärenden inom både hemtjänsten och familjehem samt i samband med satsningen av projjobben. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna mellan åren på +1,5 Mkr till totalt 23,5 Mkr, där ökningen i huvudsak återfinns ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

18 Skogslekparken i Järved var en av de nya tema-lekplatser som invigdes inom välfärdsförvaltningen. Sjukfrånvaron totalt har ökat från 5,4% till 5,7%, ökningen avser främst den korta sjukfrånvaron som har ökat från 2,7% till 2,9%. Dessa personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom arbetsmarknadsåtgärder och inom särskilda boenden både utifrån ny sjuksköterskeorganisation samt neddragning inom Viaenheten. Både inom särskilt boende och ordinärt boende har arbetet med att möta nämndens budgetminskning medfört lägre kostnader. Även vakanser och striktare vikarietäckning har medfört lägre kostnader jämfört med fjolåret. För att förena ekonomisk verklighet med god personalpolitik antog kommunfullmäktige under 2009 en handlingsplan, att gälla under åren , för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att handlingsplanen skulle fortsätta att gälla även under åren Kostnaderna för användandet av handlingsplanen har under året uppgått till 3,6 Mkr, där ytterligare 7 personer har antagit handlingsplanens erbjudande. Totala kostnaden för handlingsplanen för åren uppgår till 20 Mkr, där omfattningen av användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 då en stor personalneddragning gjordes inom grundskolan. Totalt beräknas användandet av handlingsplanen till och med 2012 sänka kostnaderna med drygt 38 Mkr. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 5,2%, vilket motsvarar 61 Mkr i högre kostnader. De kostnadsökningar som kommunen har haft under året återfinns framför allt inom skolskjutsar, linjetrafik, färdtjänst, HVB-placeringar, familjehem, vinterväghållning, husbyggnadsentreprenader samt kostnader för pensioner. När det gäller kostnaderna för HVBplaceringar återfinns största ökningen inom vuxna, vilka har ökat med drygt 3 Mkr. Kostnadsökningen avseende pensionerna förklaras både av högre kostnader för gamla utbetalningar samt av den avgiftsbestämda ålderspensionen. Kommunen har även haft högre kostnader för nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar jämfört med fjolåret och beslut har även tagits under året gällande ett bidrag för Isalliansen med 10 Mkr. Däremot har kommunen haft lägre kostnader för introduktionsersättning avseende flyktingar, interkommunala ersättningar, barmarksunderhåll samt inom energisidan. Vad gäller energikostnaderna har arbetet med energibesparande åtgärder gett en märkbar effekt på energiförbrukningen. Detta tillsammans med det milda vädret har medfört en lägre förbrukning som tillsammans med lägre elpriser har medfört en kostnadsminskning med 3 Mkr. Kostnadssänkningen inom barmarksunderhåll av gator och vägar förklaras i huvudsak av att fjolårets tilläggsanslag på 5 Mkr inte har funnits under Kostnaderna för försörjningsstöd är något lägre jämfört med fjolåret, 42 Mkr jämfört med 43 Mkr, dock har årets satsning på projjobben medfört ökade kostnader. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2012 tillsammans till totalt Mkr, vilket är en ökning med 2,2%. Befolkningen i kommunen 1 november 2011 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgår befolkningen till , vilket är en ökning under året med 78 invånare. Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 47 kkr Skatteintäkterna uppgår till Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 21,79 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2010 som sedan räknas upp till 2012 års nivå. SKL bedömer att inkomsterna ökar med 3,0% 2011 och 3,9% Kommunens skattesats har varit oförändrad sedan år Inför 2013 har dock beslut om en skattehöjning på 35 öre tagits. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks 18 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

19 kommun betalar 16 Mkr till andra kommuner eftersom kommunen utifrån struktur för-väntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Under 2012 har kommunen totalt erhållit 455 Mkr i form av generella statsbidrag, vilket är en ökning med 3,9% jämfört med Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, uppgår för 2012 till +29 Mkr, vilket är något bättre jämfört med föregående år. Inför 2012 budgeterades finansnettot till +30 Mkr, vilket var något högre än utfallet 2011 på +28 Mkr. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att införa en internbank från den 1 mars 2012, vilket har inneburit en betydande ökning av nivån både på intäktssidan som kostnadssidan. Införandet av internbank innebär att kommunen har övertagit koncernbolagens externa lån som i sin tur lånar ut kapital till bolagen. Inlåning fungerar på motsvarande sätt, där koncernbolagen placerar kapital hos kommunen som har det externa samarbetet med bankerna. De finansiella intäkterna uppgår till nära 138 Mkr, vilket är 96 Mkr högre jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av högre ränteintäkter i samband med ökade lån mot koncernbolagen, vilket är en följd av införandet av internbanken. Vid införandet erhöll kommunen långfristiga fordringar i motsvarande nivå med de externa lån som övertogs från bolagen, totalt 3,4 Mdkr, vilket tillsammans med tidigare fordringar gjorde att kommunens totala fordringar mot koncernbolagen uppgick till 3,7 Mdkr per 1 mars. Aktuell långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av 2012 till 2,8 Mdkr, vilket är en minskning med 0,9 Mdkr. De amorteringar som har skett har dels varit Tjänstecentrum som har kunnat amortera drygt 40 Mkr i samband med erhållna statsbidrag kopplat till tidigare investeringar i resecentrum och dels Övik Energi som har kunnat amortera 890 Mkr i samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen samt ytterligare 145 Mkr i samband med försäljningen av Domsjö Vatten AB. Under året har även kommunens fordringar mot bolagen ökat motsvarande den nyupplåning, 85 Mkr, bolagen har genomfört utifrån planerat investeringsprogram samt utifrån utökad finansiell samordning, totalt en ökning med 0,2 Mdkr. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive det marknadsmässiga påslaget, uppgår vid årets utgång till 3,70%. För de övertagna lånen har befintlig borgensprovision på borgensåtagandet upphört och ersatts av ett marknadsmässigt påslag för att åstadkomma marknadsmässiga villkor. Påslaget syftar till att möta lagkrav på konkurrensneutralitet. Det marknadsmässiga påslaget uppgår till 0,44 räntepunkter, vilket är något lägre än tidigare borgensprovision och har inneburit lägre intäkter för kommunen med 2 Mkr Av de totala finansiella intäkterna uppgår borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen till 134 Mkr. Bolagskoncernen har inte gett någon utdelning 2012, vilket är i enlighet med budget. De finansiella kostnaderna uppgår till nära 109 Mkr, vilket är 95 Mkr högre jämfört med föregående år. Ökningen förklaras även här av införandet av internbanken då kommunen övertog bolagens externa lån på totalt 3,4 Mdkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid året slut uppgår till 3,25% (3,48%). Vid internbanksinförandet minskades finansieringsrisken genom att skuldernas kapitalbindning förlängdes, vilket ökade räntekostnaden marginellt. Fördelaktigare marknadsräntor, amortering av lån och delvis ny räntebindning till lägre räntor har dock hållit snitträntan på en bra nivå trots merkostnaden för att uppfylla finanspolicyns krav på riskminskning. Däremot har kommunen haft en lägre finansiell kostnad för pensionsskulden, vilket förklaras av den förändring av RIPS-räntan som gjordes 2011 och som medförde ökade kostnader med 7 Mkr under fjolåret. I samband med beslutade kapitaltillskott till Rodretkoncernen har kommunens nettolåneskuld ökat, kommunen har i stort övertagit lån från bolagskoncernen i motsvarande nivå. Detta har medfört en försämring av finansnettot med 7 Mkr utifrån att kommunen har tappat ränteintäkter avseende det uteblivna marknadsmässiga påslaget samt ökade räntekostnader till följd av större belåning. Denna försämring har dock motverkats av lägre räntekostnader utifrån de amorteringar som har genomförts under året samt av lägre finansiell kostnad avseende pensionsskulden. Kostnads- och intäktsutveckling senaste femårsperioden En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag, där intäktsökningen bör vara minst i nivå med kostnadsutvecklingen. Det är inte långsiktigt hållbart att nettokostnaden har en högre ökningstakt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2008 hade både verksamhetens nettokostnad och skatteintäkter och statsbidrag en hög ökningstakt. Under 2009 bromsades såväl nettokostnadens som skatteintäkternas och statsbidragens ökningstakt upp. De kraftiga intäktsminskningarna under året 2009 med anledning av lågkonjunkturen medförde att kommunfullmäktige under innevarande år lade ut besparingar på 1,5% på nämnderna, detta för att inte alltför stor obalans skulle uppstå mellan delarna. Under 2010 utvecklades kostnadssidan i takt med 2009 men där intäktssidan utvecklades i en betydligt högre ökningstakt, vilket i stort förklaras av det tillfälliga konjunkturstödet och av ytterligare förstärkning av statsbidragen som kommunerna erhöll under året. Den högre ökningstakten av intäktssidan förklarar den resultatförbättring kommunen gjorde under År 2011 sjönk utvecklingen på intäktssidan markant utifrån att det tillfälliga konjunkturstödet upphörde, kostnadssidan ökade dock i nivå med året innan. Under 2012 har verksamhetens nettokostnad ökat med 3,4%, vilket är en något högre ökningstakt än under fjolåret. Den planerade ökningen i Budget 2012 uppgick till 3,3% men utifrån försämrade skatteunderlagsprognoser beslutade kommunfullmäktige om ett återtagande av tilldelade skattemedel till nämnderna i Budget 2012, totalt 12 Mkr. Kostnadsökningen har även motverkats av högre intäkter i samband med återbetalning från AFA avseende betalda premier för åren 2007 och 2008, vilket förklarar en minskning av nettokostnaden med -2,2%. Denna nettokostnadsminskning har dock motverkats genom bl.a. fördyringar inom trafikverksamhet, familjehem- och HVB-placeringar samt kostnader för projjobb. Tilläggsanslag under året och förändrade resultatmål förklarar en ökning av nettokostnaden med 1,2% jämfört med 2011, vilka inte var budgeterade. Kostnads-/intäktsutveckling % ,5 4,3 2,7 2,4 2,5 4,3 2,7 1,9 3, Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 2,2% under 2012, vilket är en något högre ökningstakt jämfört med föregående år. Ökningen i budgeten var dock beräknad till 2,4%. Försämringen mot budget förklaras i huvudsak av sämre skatteunderlagsprognoser. Verksamhetens nettokostnad har alltså under året ökat mer jämfört med skatteintäkter och statsbidrag, vilket förklarar resultatförsämringen när jämförelse görs med 2011 års resultat före extraordinära poster. Nettokostnaden uppgår totalt till 2,2 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

20 Sjunde juli är det traditionell gratiskonsert i Strandparken 2012 drog Amanda Jenssen storpublik. 100,3% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunens löpande driftverksamhet inte finansieras fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar Kommunens investeringar uppgår 2012 till 162 Mkr, av dessa utgör de skattefinansierade investeringarna 122 Mkr och resterande 40 Mkr är affärsmässiga. Föregående år uppgick de totala investeringarna till 127 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgick till 117 Mkr. Det största enskilda investeringsprojektet under 2012 inom skattefinansierad verksamhet är det fortsatta byggandet av en ny brandstation som påbörjades 2011, med planerad invigning i början av april Fler stora investeringar under året är byggande av en fotbollshall samt investeringar i gator och vägar, där cirkulationsplatsen vid Arnäsvägen/Terminalvägen är den enskilt största. Investeringarna under 2012 inom den affärsmässiga delen har avsett tillbyggnad av Sanmina SCI samt investeringar inom mark och exploatering. Investeringsbudgeten för 2012 uppgick till nära 223 Mkr, vilket för året innebär en positiv budgetavvikelse med nära 61 Mkr. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till Nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar beskriver i procent hur stor del av investeringarna som har finansierats av resultat före extraordinära poster och avskrivningar. När den löpande driften har finansierats bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå så att större delen av investeringarna kan finansieras med skatteintäkter. Uppgår detta nyckeltal till 100% eller mer, innebär det att kommunen kunnat skattefinansiera samtliga investeringar under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Årets investeringar exklusive affärsmässiga har finansierats till 97% med egna medel, jämfört med fjolåret är det en försämring då finansierings-graden låg på 123%. Försämringen förklaras av ett svagare resultat. Resultat och avskrivningar under den senaste femårsperioden uppgår tillsammans till 685 Mkr medan skattemässiga investeringar uppgår till 592 Mkr, vilket innebär att självfinansieringsgraden över dessa fem år uppgår till 116%. En mer utförlig specifikation av kommunens investeringar finns under rubriken Investeringsredovisning. Investeringar Mkr Kommunen Koncernen Investeringarna i kommunkoncernen uppgår för 2012 till 339 Mkr. Detta är en ökning med 28 Mkr jämfört med Bolagens investeringsvolym 2012 uppgår till 182 (183) Mkr fördelade på dotterbolagen enligt följande: Övik Energikoncernen 28 (37) Mkr, Övikshem inkl. db 61 (59) Mkr, Hamn och Logistik inkl. db 36 (18) Mkr, Tjänstecentrum inkl. db 13 (8) Mkr, Miljö och Vatten 39 (58) Mkr samt Örnsköldsviks Airport AB 5 (3) Mkr. I detta ingår koncerninterna förvärv med 5 Mkr. Övik Energi AB:s investeringar är främst i produktionsanläggningar men även i utbyggnad av fjärrvärme samt eldistribution. AB Övikshems största investeringar 20 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för

Läs mer

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2012

Tertialuppföljning, september 2012 Tertialuppföljning, september 2012 Delårsrapport 1-8/2012 Prognos 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2012 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2013

Tertialuppföljning, maj 2013 Tertialuppföljning, maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2013 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013 20 Noter till resultatjämförelse 2013

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2013

Tertialuppföljning, september 2013 Tertialuppföljning, september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2013 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2014

Tertialuppföljning, maj 2014 Tertialuppföljning, maj 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2014 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014 20 Noter till resultatjämförelse 2014

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2014

Tertialuppföljning, september 2014 Tertialuppföljning, september 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2014 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2012

Tertialuppföljning, maj 2012 Tertialuppföljning, maj 2012 Delårsrapport 1-4/2012 Prognos 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2012 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2012 Resultatjämförelse 2012 19

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Människors lika värde

Människors lika värde Människors lika värde en grund för trygg utveckling I tider av oro och lågkonjunktur är det viktigt att kunna blicka framåt. Efter regn kommer sol! Vi i Örnsköldsvik valde att börja det nya året 2009 med

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Engagemang ger kraft att utvecklas

Engagemang ger kraft att utvecklas Engagemang ger kraft att utvecklas Med ett brett engagemang att utveckla både kommunens verksamhet och Örnsköldsvik som plats att leva på är möjligheterna att lyckas stora. I medborgarundersökningen, som

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 Fastställt av biträdande rektor Ingrid Söderberg 2011-04-29 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014. Prioriterade mål Nämnd Mål

Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014. Prioriterade mål Nämnd Mål Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014 Prioriterade mål Nämnd Mål God ekonomisk hushållning AoF Sänka kostnaderna för försörjningsstödet. BoF Alla elever ska kunna läsa

Läs mer

Aktivitetsplan 2012:1

Aktivitetsplan 2012:1 Aktivitetsplan 2012:1 1 AKTIVITETSPLAN 2012:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i, att arbeta i och

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Socialtjänsten Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Verksamhetsplan 2015 Socialnämnd Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan 17, Tibro E-post: kommun@tibro.se, www.tibro.se,

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer