FÖRSTUDIE. Miljöteknisk markundersökning

Transkript

1 AB Box STOCKHOLM Besöksadress: Kapellgränd 7 Tel: [46] (0) Fax: [46] (0) FÖRSTUDIE Miljöteknisk markundersökning F.d. Tekniska Hårdkrom, Prästgärdet 2:1, Arboga kommun Version 2 Datum: Uppdragsnummer: Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Köpenhamn, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA

2

3 i (i) - Innehållsförteckning 1 Inledning Genomförande Förundersökning Reviderad provtagningsplan Översiktlig miljöteknisk undersökning Jordprovtagning Grundvattenprovtagningar Övriga vattenprovtagningar Utsättning och inmätningar Kemiska analyser Förenklad riskbedömning Riskklassning enligt MIFO Resultat Historisk verksamhet Områdesbeskrivning Allmänt Geologiska, hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Kemiska analyser Allmänt Jord Vatten Riskklassning av prästgärdet 2:1 enligt MIFO Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet/skyddsvärde Samlad riskbedömning Sammanfattande bedömning Rekommendationer... 1

4 ii (ii) - Figurförteckning Figur 1. Flygbilder över Prästgärdet från 1947 och Figur 2. Flygbilder över Prästgärdet från 1959 och Figur 3. Flygbilder över Prästgärdet med översikt och förstoring från Tabellförteckning Tabell 1. Analysomfattning...1 Tabell 2. Analysresultat av metaller i jordprov (mg/kg TS)...1 Tabell 3. Analysresultat av metaller i jordprov (mg/kg TS)...1 Tabell 4. Analysresultat av petroleumkolväten i jordprov (mg/kg TS)....1 Tabell 5. Analysresultat av vattenanalyser (µg/l)....1 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Översiktskarta Situationsplan med provtagningspunkter Provtagningsprotokoll Laboratorieanalyser Fotografier MIFO-blanketter

5 (1) - 1 Inledning (Golder) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland utfört en förstudie av fastigheten Prästgärdet 2:1 i Arboga kommun, se bilaga 1. På fastigheten har det historiskt bedrivits ytbehandling (hårdförkromning) i företaget Tekniska Hårdkroms regi. Det är allmänt känt att ytbehandlingsindustrin över åren har orsakat föroreningar i mark, grundvatten, ytvatten och sediment vilket eventuellt kan ha medfört miljö- och hälsorisker på platsen och i närområdet. Verksamheter inbegripande ytbehandling har i många fall, baserat på tidigare erfarenheter, bidragit till föroreningar av ett flertal ämnen eller ämnesgrupper där de viktigaste föroreningarna är tungmetaller och petroleumkolväten. Andra kemikalier som använts (t.ex. syror och baser) kan ha möjliggjort större spridning i mark och grundvatten än vad som vid normala förhållanden kunnat ske. I verksamheterna har vanligtvis även lösningsmedel för avfettning förekommit i varierande mängder och varianter. Exempel på sådana är fotogen, tvättnafta samt klorerade lösningsmedel (trikloretylen m fl.). Vidare har petroleum- och/eller vattenbaserade skäroch slipvätskor använts i stor utsträckning och som komplexbildare har även cyanider använts inom vissa ytbehandlingsverksamheter. Syftet med förstudien har varit att undersöka föroreningssituationen till följd av tidigare bedriven verksamhet. Utredningen har omfattat följande delar: Klargöra ungefärlig utbredning av aktuella föroreningar. Bedöma föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsvägar och spridningsförutsättningar samt omgivningens känslighet och skyddsvärde och utifrån bedömningarna riskklassa objektet enligt MIFO fas II. Utreda behovet av kompletterande undersöknings- och utredningsarbete för kvantifiering av potentiella miljö- och hälsorisker. Utreda behovet av efterbehandling, samt föreslå lämpliga och rimliga åtgärdsmål och efterbehandlingsåtgärder. 2 Genomförande 2.1 Förundersökning Förundersökningen har omfattat inhämtning, sammanställning och analys av befintlig information om den historiska verksamheten. Följande informationskällor har nyttjats:

6 (2) - Befintlig information från Länsstyrelsens kartläggning, kompletterat med kartmaterial i form av äldre situationsplaner från Arboga kommun. Intervju med Rolf Mattson, son till den f.d. verksamhetsutövaren på platsen. Tolkning av flygbilder. Lantmäteriets flygbilder över aktuellt område från åren 1947, 1953, 1959, 1962 och 2000 har studerats. Flygbilderna har gett information om byggnader, upplagsplatser, dikessystem m.m. Flygbildsdata har även jämförts med tidiga situationsplaner och grundkartor. Då få tecken på den tidigare verksamheten, byggnader m m finns kvar på platsen idag så har flygbilderna även använts till identifiering av lägen för byggnader, misstänkta förorenande verksamheter, diken, avfallshögar samt även för placering av provpunkter samt till utsättning av referenspunkter för övriga delar av fältundersökningen. 2.2 Reviderad provtagningsplan Utifrån den information som framkommit vid platsbesöken och den kompletterande inventeringen har Golder föreslagit en viss revidering av den provtagningsplan som beskrivits i anbudet. Förändringar har föreslagits gällande såväl analysparametrar som provtagningsteknik. 2.3 Översiktlig miljöteknisk undersökning Jordprovtagning Den miljötekniska markundersökningen genomfördes den 27 januari 2005 och omfattade provgropsgrävning på 7 platser med en hjulgrävare. Jordprover togs generellt med ca 0,5 m intervall, från markytan ned till grundvattenytan alternativt till berg. Provtagningsdjupet begränsades dock till ca 3 m (hjullastarens räckvidd). Horisonter med noterbara variationer såsom färgskiftningar, lukter eller materialsammansättning provtogs separat. Under fältarbetet analyserades jordproverna med PID (fotojonisationsdetektor) i syfte att detektera lättflyktiga kolväten. Med utgångspunkt från observationer i fält, PID-analyser och kunskaper om den historiska verksamheten, valdes ett antal prover ut för analys på laboratorium. Fältobservationerna, d.v.s. jordartsföljd, provtagningar samt lukt- och synintryck, redovisas i bilaga 3. Provgroparnas lägen redovisas på situationsplanen i bilaga 2.

7 (3) Grundvattenprovtagningar Vid undersökningen påträffades ringa mängder grundvatten. Det vatten som provtogs bedömdes sannolikt utgöra ett markvatten. Vattenprov togs direkt ur provgropen där konduktivitet och ph mättes i fält. Det vattenprov som analyserades med avseende på metaller filtrerades direkt vid provtagningen för avskiljning av partiklar (0,45 µm grundvattenfilter) Övriga vattenprovtagningar Vattenprov togs även från täckdiket söder om huvudbyggnaden. Provet dekanterades i fält och analyserades med avseende på konduktivitet och ph. Ingen filtrering utfördes eftersom föroreningar kan förväntas spridas både löst i vattenfasen och i partikulär form Utsättning och inmätningar Utsättning av referenspunkter (stakkäppar) ute på åkerholmen utfördes av Tekniska kontoret i Arboga kommun och skedde utifrån koordinater för f.d. hushörn, ledningslägen m m som tagits fram i gamla flygbilder och grundkartor med hjälp av GIS och Auto-CAD. Inmätning av provpunkter i fält gjordes med mätband till närmaste koordinatsatta referenspunkt.

8 (4) Kemiska analyser Ett urval av jord- och vattenprover har analyserats av Analytica AB. I tabell 1 nedan redovisas analysomfattningen. Tabell 1. Analysomfattning Medium Antal Analyser Jord 7 Metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Cr 6+, Hg, Ni, Pb, V och Zn) (Analytica M-1C) 1 Metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, V och Zn), Olja- GC-fid (Screening C 10 -C 35 ) samt PAH 16 (Analytica Soil- Pack 2) 2 Olja-GC-fid (Screening C 10 -C 35 ) 2 Cyanid, total Grundvatten 1 Bensen, Toluen, Etylbensener, Xylene, Naftalen, Olja-GC-fid (Screening C 10 -C 35 ), flyktiga klorerade alifater (12 st), samt metaller (As, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn och Cr 6+ ) (Analytica Water-pack 2) Ytvatten 1 Metaller (As, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn och Cr 6+ ) (Analytica V2) 2.4 Förenklad riskbedömning Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för en mängd metaller och organiska ämnen eller ämnesgrupper i mark. Det generella riktvärdet är det lägsta värdet av ett hälsoriskbaserat värde och ekotoxikologiskt baserade värden för skydd av miljön på platsen respektive i ett närbeläget ytvattendrag. Generella riktvärden har tagits fram för tre typer av markanvändning (känslig - KM, mindre känslig med grundvattenuttag - MKM-GV och mindre känslig utan grundvattenuttag - MKM) och gäller generellt för hela landet. Under förutsättning att de generella riktvärdena är tillämpliga kan en s k förenklad riskbedömning genomföras. Då jämförs uppmätta halter i marken med de generella riktvärdena. Om halterna överskrider de generella riktvärdena föreligger risk och omvänt. Vilken typ av risk som föreligger (hälso- eller miljörisk) och hur man kan reducera/ eliminera riskerna kan följaktligen inte utvärderas i en förenklad riskbedömning. För det aktuella uppdraget har de uppmätta halterna jämförts med i första hand svenska riktvärden. Om det saknas relevanta riktvärden har en jämförelse gjorts med holländska och kanadensiska riktvärden.

9 (5) Riskklassning enligt MIFO En riskklassning av Prästgärdet 2:1 har genomförts enligt Naturvårdsverkets anvisningar i Rapport 4918 (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) och dokumenterats i MIFOaccessdatabasen. I den samlade riskbedömningen enligt MIFO görs en sammanvägning av följande parametrar: Föroreningarnas farlighet. Föroreningsnivån (uppgifter från utförda undersökningar). Spridningsförutsättningarna för föroreningarna i grundvatten, mark, ytvatten och sediment. Känsligheten för människan och skyddsvärdet för miljön i det aktuella området. För varje parameter görs en gradering (liten/måttlig/stor/mycket stor), enligt angivna kriterier i MIFO. Blanketterna A-E, som redovisas i bilaga 6, har använts för att dokumentera de uppgifter som har framkommit under den översiktliga miljötekniska markundersökningen. Dessa uppgifter har sedan legat till grund för en samlad bedömning av risker för människa och miljö. Den samlade riskbedömningen har resulterat i en riskklassning som redovisas i blankett E. Riskklasserna enligt MIFO är: Riskklass 1 - Mycket stor risk Riskklass 2 - Stor risk Riskklass 3 - Måttlig risk Riskklass 4 - Liten risk Riskklasserna enligt MIFO skiljer sig från riskklasserna enligt BKL (branschkartläggningen) som är följande; riskklass 1: mycket stor risk, riskklass 2: måttlig/stor risk, riskklass 3: liten risk samt riskklass 4: mycket liten risk. Riskbedömning enligt MIFO görs vanligen i två faser: Fas 1: Fas 2: Orienterande studier Översiktliga undersökningar En sammanfattning av resultaten av riskklassningen redovisas nedan under avsnitt 3.4.

10 (6) - 3 Resultat 3.1 Historisk verksamhet På fastigheten Prästgärdet 2:1 har det bedrivits ytbehandling genom bl.a. förkromning i 15 till 20 år. Företaget (Tekniska Hårdkrom AB) var verksamt mellan åren 1947 till 1962, alternativt till 1967 enligt vissa uppgifter. Produktionen bestod främst av hårdförkromning av diverse detaljer till Volvo och Bofors. Hårdförkromning är en elektrolytisk process där kromsyra (innehållande sexvärt krom) genom utfällning genererar hårda och blanka skikt med hög korrosions- och nötningshärdighet. Anoderna i den elektrolytiska processen var tillverkade av bly. Innan förkromning tvättades delarna. Inga uppgifter finns på vilken rengöringsteknik som användes och man kan ej utesluta att trikloretylen (Tri) användes. Delarna polerades efter förkromning och inga skärande moment ingick i processen. Enligt uppgift pågick förkromningen, med tillhörande processteg, i huvudbyggnadens södra del. Inga uppgifter finns gällande hantering av processvätskor och kemikalieavfall. Strax söder om huvudbyggnaden finns en dräneringsbrunn lokaliserad. Denna är kopplad till ett täckdike som troligen har sitt flöde söderut mot Arbogaån. Vid Golders fältundersökning noterades synliga metallrester i ledningssediment vilket tyder på att denna ledning använts för avledning av processvatten. Ledningen ligger på ett djup av 0,6-0,8 meter under markytan inom området. I Figur 1 nedan ses flygbilder över Prästgärdet från 1940 och 50-talen. I bilderna, där diken från kommunens grundkartor har markerats med blå linjer, kan ses att det sannolikt inte pågick någon betydande verksamhet på platsen med undantag av jordbruk och boende. Figur 1. Flygbilder över Prästgärdet från 1947 och Diken är markerade med blått.

11 (7) - I övergången mellan 50 och 60-talen, som visas i Figur 2, kan ses att markanvändningen förändrats med bl.a. ett betydligt större markslitage runt huvudbyggnaden till höger i bilden från Runt byggnaden kan även högar av okänt material noteras. Figur 2. Flygbilder över Prästgärdet från 1959 och Områdesbeskrivning Allmänt Fastigheten Prästgärdet 2:1 är lokaliserad strax norr om Arboga centralort, se bilaga 1 och figur 3. Den undersökta delen av fastigheten är belägen på en åkerholme som omges av åkermark. Vegetationen utgörs av ängsmark med enstaka träd och buskar. Vid den undersökta delen sluttar markytan radiellt mot öster. Närmsta bebyggelse från undersökningsområdet utgörs av två villaområden 150 m väster respektive 200 m söder om den undersökta fastigheten. Samtliga byggnader som ingått i ytbehandlingsindustrin är rivna och endast spår av tidigare konstruktioner kan urskiljas i fält. I flygbilderna i figur 3 från omkring 2000 är det svårt att identifiera några andra spår av verksamheten än att ett område mitt i åkern till skillnad mot omgivningen inte används som jordbruksmark.

12 (8) - Figur 3. Flygbilder över Prästgärdet med översikt och förstoring från 2000 I figuren har för tydlighetens skull nu rivna byggnader, tidigare vägar och täckta diken lagts in. Efter rivningen av byggnaderna ner till grundläggningen har området täkts med ca 0,4 m matjord. 75 m väster om det undersökta området finns idag ett trädgårdskompostupplag som årligen används som Majbrasa. Rester av trädkojor finns på platsen vilket indikerar att barn tidvis leker i området Geologiska, hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta (SGU Ser. Ae nr 18) utgörs den naturliga jordarten av morän och postglacial lera vid den undersökta fastigheten. Strax väster om undersökningsområdet finns berg i dagen. Med underlag av att grunda berglägen, dräneringar, husgrunder och mindre mäktiga jorddjup iakttogs vid det första platsbesöket, beslutades i samråd med Länsstyrelsen att provgropsgrävning skulle genomföras i fältundersökningen istället för skruvborrning som angivits i anbudet. Detta motiverades med att grävning lämpar sig väl vid undersökning av grunt belägen grov fyllning och igenlagda diken. Provgropar lokaliserades vid den f.d. byggnaden för hårdförkromning, vid utgående dike och identifierad dräneringsbrunn samt vid identifierade upplagsplatser och där tidigare genomförda XRF-mätningar visade på förhöjda metallhalter. Vid fältundersökningen framkom det att jorddjupet varierar i mäktighet från ca 1-1,5 m i de västra delarna (PG4 och PG5) till drygt 3 m i den nordöstra delen (PG6) (se Bilaga 2 och Bilaga 5). Den generella jordlagerföljden består av ett ca 0,4 m mäktigt lager av organiskt lerig silt som har återfyllts efter det att byggnaderna rivits. Detta lager underlagras ställvis av fyllning eller

13 (9) - byggnadskonstruktioner. Fyllnadslagret underlagras av torrskorpelera/lera följt av en sandig siltig morän. En detaljerad bild av jordlagerföljd och fyllnadsmaterial ges i Bilaga 3. Inget grundvatten påträffades i dess egentliga mening. I PG2 togs ett vattenprov ur provgropen som mer bör betraktas som ett markvatten än grundvatten. I den djupaste av provgroparna (PG6) var moränen fuktig men inget grundvatten trängde in i gropen. Grundvattnets strömningsriktning är osäker på grund av att inga stabila grundvattennivåer kunde uppmätas vid fältundersökningen. Det är dock troligt att grundvattenflödet följer marktopografin, d.v.s. österut för att senare vika av åt söder mot Arbogaån. Närmsta ytvatten, beläget ca 500 m öster om fastigheten (se bilaga 1), utgörs av ett dike (bäck) som har sitt utflöde i Arbogaån som är belägen ca 1 km söder om fastigheten. Ett täckdikessystem finns på den undersökta fastigheten. Huruvida detta system har sitt flöde mot diket öster om fastigheten eller mot söder, direkt mot Arbogaån, har ej kunnat fastställas. 3.3 Kemiska analyser Allmänt Ett urval av jordprover från fältundersökningen har genomgått kemisk analys på Analytica AB. Då det i förundersökningen framkommit att kromsyra använts i verksamheten gjordes ett tillägg av sexvärt krom (Cr 6+ ) till analysomfattningen Jord I tabeller 2-4 nedan redovisas detekterade ämnen tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig (NV-KM) och mindre känslig markanvändning utan grundvattenuttag (NV- MKM). Halter som överskrider riktvärdena är redovisade med färg och fet stil. Halter mellan KM och MKM är även kursiverade.

14 (10) - Tabell 2. Analysresultat av metaller i jordprov (mg/kg TS). Provpunkt (m u m y) Ämne Metaller PG1 (0,4m) PG1 (0,5-0,6m) PG1 (0,6-0,7m) PG2 (0-0,35m) PG2 (0,45-1m) KM MKM Arsenik (As) <3 - <3 7, Bly (Pb) Kadmium (Cd) 0,4-0,5 0,3 1,7 0,4 12 Kobolt (Co) 3,8-1,8 8,3 3, Koppar (Cu) Krom total (Cr) Krom (Cr 6+ ) 96-0,56 <0,10 0, Kvicksilver (Hg) <0,1 - <0,1 0,2 <0,1 1 7 Nickel (Ni) Vanadin (V) Zink (Zn) Cyanid tot (CN) - 0, Cyanid (CN) = ingen analys utförd; m u m y = meter under markytan

15 (11) - Tabell 3. Analysresultat av metaller i jordprov (mg/kg TS). Provpunkt (mumy) Ämne Metaller PG3 (Sediment i ledning) PG3 (0,65-1m) PG3 (1,3-1,4m) PG6 (0,5-0,8m) PG6 (2,5-3m) KM MKM Arsenik (As) <3 - <3 < Bly (Pb) Kadmium (Cd) 0,8 - <0,1 0,7 0,3 0,4 12 Kobolt (Co) 3,5-1,9 6, Koppar (Cu) , Krom total (Cr) Krom (Cr6+) 6,1-3,7 0,9 <0, Kvicksilver (Hg) 3,1 - <0,1 0,2 <0, Nickel (Ni) 22-10, Vanadin (V) 14-7, Zink (Zn) Cyanid tot (CN) - <0, Cyanid (CN) = ingen analys utförd; m u m y = meter under markytan Tabell 4. Analysresultat av petroleumkolväten i jordprov (mg/kg TS). PG2 (1,5m) PG4 (1,2-1,4m) PG6 (2,5-3m) Provpunkt (mumy) KM MKM Ämne PAH cancerogena - - <0,05 0,3 7 PAH övriga - - <0, Olja (GC-FID) < <50-1) - 1) PAH = Polycykliska Aromatiska Kolväten; - 1) = NV riktvärde saknas; - = ingen analys utförd; m u m y = meter under markytan Av tabellerna framgår det sammanfattningsvis att; Jorden i anslutning till betonggolvet i huvudbyggnaden innehåller höga halter av främst krom (inkl. sexvärt) och bly som överskrider riktvärdet för MKM (PG1 och PG2). Sedimenten i täckdiket innehåller kraftigt förhöjda halter av bly och krom samt förhöjda halter av kadmium, sexvärt krom, kvicksilver och koppar (PG3). Den naturliga jorden, drygt

16 (12) - 0,5 m under ledningen, uppvisar relativt höga halter av krom som överskrider riktvärdet för MKM (PG3). Strax nordost om huvudbyggnaden finns ett fyllnadslager som innehåller kraftigt förhöjda halter av trevärt krom och bly som överskrider riktvärdet för MKM (PG6). Halten av sexvärt krom var i detta prov under KM. Fyllnadsmaterialet i provpunkten utgör ett mindre avfallsupplag (ca 0,5 m mäktigt) som även identifierats på flygbilden från Petroleumkolväten detekterades i fält vid två provpunkter (PG2 och PG4). Jordprovet från PG4 påvisade halter av olja (600 mg/kg TS) som bedöms utgöras av en dieselförorening som ligger i storleksordningen av MKM. Jordprovet från PG2 uppvisade spår (<50 mg/kg TS) av petroleumkolväten i tyngre fraktioner, se kromatogram i Bilaga 5. Analyser av den ytliga jorden (PG2 0-0,4 m) som använts för att täcka platsen innehåller relativt låga halter av metaller som underskrider riktvärdet för KM.

17 (13) Vatten Resultaten av analyserade vattenprover från en provgrop och ett täckdike redovisas i Tabell 5 nedan. Eftersom inga generella riktvärden för grundvatten har tagits fram i Sverige görs en jämförelse med Holländska integrerade riktvärden (RIVM) beträffande provgropsvatten. En jämförelse av dikesvatten har gjorts med Kanadensiska ekotoxikologiska ytvattenkvalitetskriterium (CCME). Halter som överskrider respektive riktvärde är redovisade med färg. Tabell 5. Ämne Metaller Analysresultat av vattenanalyser (µg/l). Provpunkt (m u m y) PG2 (ca 1-1,5 m) RIVM PG7 (vatten från täckdike) CCME Filtrering (metaller) Ja Nej (dekanterat) Arsenik (As) <1 60 0,6 50 Kadmium (Cd) <0,05 6 0,2 1 Kobolt (Co) ,5 - Krom (Cr-tot) Sexvärt krom (Cr 6+ ) <20 - Koppar (Cu) Kvicksilver (Hg) <0,02 0,3 0,008 0,1 Nickel (Ni) 5, Bly (Pb) 0, Zink (Zn) 5, Övriga trikloreten cis-1,2-dikloreten 16 20* - trans-1,2-dikloreten 2,0 20* - Olja (GC-FID) < Konduktivitet (ms/cm) 0,6 0,2 ph 7,4 6,8 CCME = Kanadensiska ytvattenkvalitetskriterier - = ingen analys utförd; mumy = meter under markytan; * =halt anger summan av cis-1,2-dikloreten och trans-1,2-dikloreten

18 (14) - Av tabellen framgår att; Markvattnet strax under cementgolvet i huvudbyggnaden innehåller mycket höga halter av sexvärt krom. Inget riktvärde för grundvatten finns specifikt för detta ämne. Vattnet påvisar även klorerade alifater i måttliga halter. Vattnet i täckdiket uppvisar höga halter av koppar, trevärt krom och bly. 3.4 Riskklassning av prästgärdet 2:1 enligt MIFO I följande punkter sammanfattas resultaten av riskklassningen. MIFO-blanketter A-E redovisas i bilaga Föroreningarnas farlighet Undersökningen har identifierat förekomst av arsenik (As), sexvärt krom (Cr 6+ ), kvicksilver (Hg), bly (Pb) och klorerade lösningsmedel. Samtliga dessa ämnen har en mycket hög farlighet. Koppar (Cu), trevärt krom (Cr 3+ ) nickel (Ni), alla med hög farlighet och zink (Zn) med måttlig farlighet har också identifierats som föroreningar inom området Föroreningsnivå Föroreningsnivån i fyllnadsjorden är mycket stor för Cr 3+, Cr 6+ och Pb samt stor för Cd, Cu, Hg och Zn samt måttlig för As, Ni, Vanadin (V) och petroleumkolväten. Nivån är liten för kobolt (Co). Föroreningsnivån i grundvatten är mycket stor för Cr 6+, måttlig för klorerade alifater och liten för Cd, As, Pb, Cu, Zn Hg och Ni. För dränerat vatten (ytvatten) är föroreningsnivån mycket stor för Cr 3+ och Pb, stor för Cu och Ni, måttlig för Cd och Zn samt liten för As och Co Spridningsförutsättningar Förutsättningarna för spridning av identifierade ämnen till mark och grundvatten, till ytvatten samt i ytvatten har bedömts som måttliga Känslighet/skyddsvärde Känsligheten bedöms som måttlig för mark och grundvatten och skyddsvärdet som måttligt i grundvatten och mycket stort för mark. Den stora känsligheten för mark styrs av att omkringliggande områden nyttjas för jordbruk och att det är nära till bostadsområden.

19 (15) Samlad riskbedömning Området där ytbehandlingen tidigare varit belägen bedöms utifrån undersökningsresultaten vara förorenat av metaller och ställvis även av petroleumprodukter och klorerade alifater. Marken innehåller ställvis höga till mycket höga metallhalter främst i form av både trevärt och sexvärt krom och bly. I dagsläget ligger föroreningarna under ett tunt (ca 0,4 m) jordlager som inte har påvisats vara förorenat. Spridningen av föroreningar från området bedöms preliminärt vara begränsad pga. finkorniga och sannolikt täta jordarter men kan möjligtvis ske via de identifierade dagvattenledningarna samt med grundvattenrörelser i flera riktningar ut från åkerholmen. Skyddsvärdet på objektet samt inom det direkta närområdet bedöms vara måttligt då marken har antroprogen påverkan såsom jordbruksmark och f.d. industriell verksamhet. Det skall dock beaktas att område ligger i närheten av jordbruksmark och bostadsområden. Med ovanstående motivering som grund placeras objektet Prästgärdet 2:1 i Riskklass 2 enligt MIFO fas 2 (se även bilaga 6).

20 (16) - 4 Sammanfattande bedömning Undersökningarna har visat att den tidigare verksamheten på platsen kvarlämnat gamla husgrunder och diverse fyllning som i dagsläget är övertäckt av till tunt lager av organisk jord. Den ytliga jorden har baserat på genomförd provtagning inte visat sig vara förorenad. Förekomst av sexvärt krom och bly i jord under det övre jordlagret och i mark och grundvatten bedöms utifrån resultaten utgöra den dominerande potentiella miljö- och hälsorisken på platsen och för omgivningen. Förekomsten av krom härrör sannolikt från hårdförkromningen som bedrivits på platsen. Ingen information om att bly använts i processen har framkommit men i litteraturen omnämns att bly har använt som ytbeläggning för att förhindra statisk elektricitet i t.ex. komponenter till bränslesystem. Då området i dagsläget endast beträds av människor under begränsade tider och eftersom föroreningarna sannolikt till stor del återfinns under markytan, föreligger enligt Golders bedömning inga akuta hälsorisker i dagsläget för de människor som tidvis vistas på platsen. Vid en eventuell framtida förändring/exploatering till känsligare markanvändning kan riskbilden förändras genom att föroreningar kommer upp i markytan och människor därigenom riskerar att exponeras. Det kan inte uteslutas att föroreningarna även kan förekomma i jordbruksmarken utanför det undersökta området men då sannolikt i lägre halter. Ett visst upptag av aktuella ämnen bedöms kunna ske i odlade växter på åkrarna men det bedöms inte ge några betydande negativa hälsoeffekter vid ett intag av grödor pga. att det sannolikt sker en betydande utspädning med andra opåverkade grödor samt att exponeringen sannolikt endast sker vid ett eller några få tillfällen per individ. Det kan inte uteslutas att det sker och har skett en spridning av föroreningar ut från fastigheten med grundvattenrörelser och/eller via det befintliga systemet av täckdiken. Enligt undersökningsresultaten innehåller vatten som lämnar fastigheten genom ledningar i det täckta diket, halter av bly, krom och koppar som riskerar att orsaka negativa effekter på ett ekosystem i nedströms belägna öppna dikessystem. På större avstånd från området och i recipienten Arbogaån bedöms dock föroreningarna p.g.a. utspädning, fastläggning och reducering inte vara mätbara alternativt förekomma i mycket låga halter. Processavlopp från den tidigare kromateringen på Prästgärdet, som enligt uppgift även släppts i öppna diken, har sannolikt historiskt varit en betydligt större belastning nedströms området än dagens spridning. Historiska belastningar har inte vidare utretts inom ramen för detta uppdrag. Baserat på undersökningsresultaten görs en preliminär bedömning att växter och lägre stående djur inom åkerholmen kan påverkas negativt av de påträffade föroreningarna. Påverkan på högre stående

21 (17) - djur bedöms dock som försumlig då området är litet, föroreningarna återfinns under markytan och att dessa djur sannolikt endast i undantagsfall vistas inom området. Skall området nyttjas för känsligare verksamheter i framtiden kan det inte uteslutas att risker kan uppkomma vid direktexponering, dvs. exponering via intag av förorenad jord eller genom inandning av förorenat damm samt genom upptag av föroreningar genom intag av eventuellt egenodlade grönsaker i förorenad jord. 5 Rekommendationer Föroreningarna i området har inte helt kunnat avgränsas inom ramen för denna undersökning och det kan därför inte uteslutas att potentiellt farliga ämnen sprids och/eller har spridits ut från åkerholmen. Då det påträffats höga halter av hälsofarliga ämnen inom undersökningsområdet rekommenderas att någon typ av åtgärd genomförs för att reducera potentiella risker för människor på längre sikt. För att kunna bedöma omfattningen av erforderliga åtgärder bör kompletterande undersökningar göras för att klargöra föroreningarnas utbredning i jord, grundvatten och i täckdikessystemen. Som en första försiktighetsåtgärd rekommenderas att de närmaste 30 metrarna runt undersökningsområdet inte används som jordbruksmark förrän ytterligare provtagning och analys har genomförts och resultaten visar att marken inte är förorenad. Det rekommenderas vidare att en fördjupad riskbedömning genomförs och att åtgärdsbehovet ytterligare utreds inom ramen för en åtgärdsutredning. En kompletterande undersökning bör omfatta följande moment: provtagning och analys av ytlig jord inom åkerholmen samt inom närbelägen åkermark. undersökning av grundvattenförhållandena på och kring åkerholmen, samt provtagning och analys av grundvatten. ytterligare undersökningar av täckdikessystemet och provtagningar av fast material och dränerat vatten. Kostnaden för att genomföra kompletterande undersökningar bedöms till i storleksordningen SEK. En fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning och åtgärdsutredning bedöms medföra kostnader i storleksordningen SEK.

22 (18) - Då det i dagsläget är svårt att bedöma vilka efterbehandlingsåtgärder som kommer att behöva vidtas, lämnas nedan endast principiella åtgärdsförslag och grova kostnadsuppskattningar för några tänkbara åtgärdsalternativ: Exponeringsbegränsande åtgärder på platsen: Övertäckning med ca 1 meter ren jord över ett område av ca m 2 kan förhindra att människor och marklevande djur exponeras för föroreningarna. Åtgärden bedöms kosta i storleksordningen SEK och är lämplig om områdets användning inte kommer att förändras från nuvarande användning. Negativt med denna lösning är dock att föroreningen finns kvar och riskerar att sakta fortsätta spridas till omgivningen. Spridnings och exponeringsbegränsande åtgärder på platsen genom avlägsnande av föroreningar: Skall området exploateras bedöms att en grävsanering av det identifierat förorenade området behöva genomföras. Schakt inklusive deponering av förorenade massor, transport och schaktkontroll bedöms grovt kosta i storleksordningen SEK. Denna kostnadsuppskattning kan komma att ändras efter att kompletterande undersökningar genomförts. Stockholm, som ovan GOLDER ASSOCIATES AB David Engdahl Tomas Cronquist Thomas Jansson Uppdragsledare Handläggare Kvalitetsansvarig Frågor angående rapporten besvaras av: David Engdahl E-post: david_engdahl@golder.se

23 Bilaga 1 Översiktskarta H:\ Förstudie ytbehandlingsanläggnigar Arboga Hallstahammar\Rapporter\Prästgärdet\Förstudie Prästgärdet TJ.doc

24 Bilaga 2 Situationsplan med provtagningspunkter H:\ Förstudie ytbehandlingsanläggnigar Arboga Hallstahammar\Rapporter\Prästgärdet\Förstudie Prästgärdet TJ.doc

25 Bilaga 3 Provtagningsprotokoll H:\ Förstudie ytbehandlingsanläggnigar Arboga Hallstahammar\Rapporter\Prästgärdet\Förstudie Prästgärdet TJ.doc

26 Bilaga 4 Laboratorieanalyser H:\ Förstudie ytbehandlingsanläggnigar Arboga Hallstahammar\Rapporter\Prästgärdet\Förstudie Prästgärdet TJ.doc

27 Bilaga 5 Fotografier H:\ Förstudie ytbehandlingsanläggnigar Arboga Hallstahammar\Rapporter\Prästgärdet\Förstudie Prästgärdet TJ.doc

28 Bilaga 6 MIFO-blanketter H:\ Förstudie ytbehandlingsanläggnigar Arboga Hallstahammar\Rapporter\Prästgärdet\Förstudie Prästgärdet TJ.doc

29 Bilaga Datum: 200X-XX-XX Benämning Bilaga 1 Skala: 1:XXXX ta ej bort sidan H:\ Förstudie ytbehandlingsanläggnigar Arboga Hallstahammar\Rapporter\Prästgärdet\Förstudie Prästgärdet TJ.doc