VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR Rädda Barnens lokalförening i Lund

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 Rädda Barnens lokalförening i Lund

2 1. Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening i Lund Styrelsen för lokalföreningen i Lund får härmed avge följande verksamhetsberättelse för år Denna följer centralt inom Rädda Barnen framtaget formulär. 2. Styrelsen har under året, dvs. fr.o.m. årsmötet som hölls den 17 februari 2016, bestått av Ordförande: Vice ordförande: Sekreterare: Kassörer: Övriga ledamöter: Yusra Imsheiel Sofie Olovsson Gun Rydin-Wennborg Christopher Rosberg (t.o.m. juli) Mark Siöstedt (fr.o.m. den 16 mars t.o.m. augusti) Rose-Marie Lindkvist (fr.o.m. den 26 september) Emma Petersen (fr.o.m. den 26 september) Linn Björklund, kommunikatör Nina Björkman (t.o.m. juli), evenemangs- och medlemsansvarig Anna Glemme, projektsamordnare Elin Kaikkonen (fr.o.m. den 31 augusti), evenemangs- och medlemsansvarig Hossein Karbassi, verksamhetsutvecklare Beata Olsson, projektsamordnare Ingela Schånberg, ansvarig för extern finansiering Vid årsmötet i februari valdes även Hedvig Winsa in i styrelsen, men lämnade därefter denna utan att ha tillträtt sin post. De ledamöter som knutits till styrelsen efter årsmötet har varit adjungerade till denna. Också föreningens praktikanter Nadja Karlsson och Alma Wallengren har varit adjungerade till styrelsen med närvaro- och yttranderätt. Revisorer: Suppleanter: Valberedning: Ulf Kullenbok Christian Axelsson Tony Åsberg Lucy Nilsson Ola Hagberg Sara Madsen Magdalena Malmfors Olivia Morell Lovisa Måsbäck Geografiskt område Lunds lokalförening verkar inom Lunds kommun. Genom projektet Kids in Transit har föreningen också verksamhet i Malmö. Styrelsens sammansättning Styrelsen har sedan årsmötet i februari 2016 bestått av 11 ledamöter i varierande ålder. Tre ledamöter har varit män och övriga kvinnor. Utöver ordförande, vice ordförande, 2

3 sekreterare och två kassaförvaltare har styrelsen haft två projektsamordnare, en evenemangs- och medlemsansvarig ledamot, en kommunikatör, en verksamhetsutvecklare och en ledamot ansvarig för extern finansiering. Även om det är valberedningen och årsmötet som ansvarat för styrelsens sammansättning och därmed också för jämställdhet och mångfald inom denna, så har även styrelsen i sitt arbete eftersträvat detta. Arbetsgrupper Inom styrelsen har, liksom under föregående två år, funnits en arbetsgrupp för extern finansiering, som främst stött projekten vad gäller ansökningar till stiftelser, fonder och andra finansiärer. 3. Möten under år 2016 Antal styrelsemedlemmar som deltog på årsmötet Vid föreningens årsmöte som hölls den 17 februari 2016 deltog nio av tretton ledamöter från den avgående styrelsen och hela den nya styrelsen med undantag för en person, som var förhindrad att närvara. Antal övriga röstberättigade som deltog på årsmötet Utöver den avgående styrelsen deltog ett 30-tal röstberättigade personer på årsmötet. Antal övriga deltagare på årsmötet Endast några personer som inte var medlemmar var närvarande under årsmötet, exempelvis mötesordföranden och mötessekreteraren. Antal styrelsemöten under året Styrelsen har hållit elva möten under året. Därutöver har några per capsulam-beslut fattats via mejl. 4. Medlemmar Antal medlemmar i föreningen Föreningen hade vid årets slut i det närmaste betalade medlemmar, en viss ökning av medlemsantalet i förhållande till förra året. Antal aktiva medlemmar i föreningen under året Cirka medlemmar har under året varit aktiva i projekt, styrelsearbete etc. Antal aktiva ickemedlemmar Endast ett fåtal personer som inte är medlemmar i föreningen har varit aktiva inom denna under året. Medlemsvärvning och medlemsvård Föreningen har värvat nya medlemmar vid det hälsningsgille för nya studenter som hålls i AF-borgen i Lund vid början av både höst- och vårterminen och vid andra tillfällen då det varit lämpligt, exempelvis vid sammankomster som varit öppna också för icke medlemmar och som hållits i föreningslokalen, då föreningen varit engagerad i insamlingar etc. 3

4 Medlemsvård har skett bl.a. genom att en vår- respektive julfest ordnats och genom att föreningens medlemmar bjudits in till årsmötet, kurser, utbildningsdagar, temakvällar, föredrag och liknande. Ett nyhetsbrev har regelbundet skickats till föreningens medlemmar. Deltagande i medlemsutbildningar/konferenser/nätverksträffar etc Under året har medlemmar i lokalföreningen deltagit i en rad olika utbildningar såsom Rädda Barnen Intro, projektledarutbildning, samtalsledarutbildning, barnkonventionsutbildning, kursen Att möta barn som ideell, utbildning gällande Rädda Barnens samtalsmetod Snacka loss, valberedningskurs och andra utbildningar som erbjudits av Rädda Barnen på både riksoch regional nivå. Medlemmar har deltagit i Kunskaps- och framtidsdagarna i våras och i höstens Kurskalas samt i olika nätverksträffar, bl.a. om flyktingfrågor. Föreningen har också varit representerad både vid distrikt Skånes årsmöte i våras och vid riksmötet i Karlstad i höstas. Lokalföreningens ordförande har under året som gått representerat föreningen i Lunds kommuns integrationsråd och varit vice ordförande i detta. Föreningsens vice ordförande har företrätt föreningen i Lunds ideella föreningars paraplyorganisation för socialt arbetet, LIPS, och varit kassör i denna. På initiativ av Lunds kommun har föreningen, efter samråd med Rädda Barnens regionkontor i Malmö, tillsammans med andra ideella organisationer deltagit i diskussioner med kommunen om ett eventuellt Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP, gällande mentorsverksamhet. Frågan om någon av utbildningarna lett till ny verksamhet/inriktning för lokalföreningen Utbildningarna har främst haft betydelse för den verksamhet som redan bedrivits inom föreningen. Internt utvecklingsarbete Föreningen arbetar kontinuerligt med att utveckla verksamheten inom denna. 5. Verksamhet Antal barn vi nått genom vår verksamhet Verksamheten har nått ut till mer än 100 barn varje vecka. Frågan om föreningens arbete lokalt bidragit till bättre livsvillkor för barn Föreningen är av den uppfattningen, att verksamheten bidragit till att förbättra barns och ungas situation. Som exempel kan nämnas följande: Barn har fått lära sig mera om sina rättigheter, främst genom föreningens BRAVOprojekt. BRAVO står för Barns Rätt Att Veta Om. Barn som har begränsade möjligheter att få hjälp med läxor hemma har fått bättre förutsättningar att nå kunskaps- och färdighetsmålen i skolan genom föreningens läxhjälpsverksamhet. Flickor i åk 6-8 som bor i ekonomiskt utsatta områden har fått en mera meningsfull fritid och nya kompisrelationer genom projektet Tjej till Tjej. Ungdomar på boenden för ensamkommande och ungdomar som går språkintroduktionsprogram har fått faddrar genom projektet SMILE. Inom Bounce-projektet har ensamkommande på boenden kunnat delta i fritidsaktiviteter. 4

5 Föreningens sommarlovsprojekt för ensamkommande har gjort det möjligt för barn och ungdomar att få åka på utflykter m.m. Genom projektet Familj för Lund har ensamkommande fått en kontaktfamilj. Projektet Familj möter Familj har förmedlat kontakt mellan nyanlända barnfamiljer och barnfamiljer som bor i Lund sedan tidigare. Barn på transitboenden har under lek och samvaro fått känna glädje och trygghet genom Kids in Transit-projektet. I föreningens samtalsgrupper Ellen och Allan har elever i årskurs åtta kunnat diskutera frågor som rör självförtroende, jämställdhet, relationer och livet i övrigt. Genom föreningens engagemang i projektet Det handlar om Kärlek har ungdomar fått information som syftar till att motverka hedersrelaterat förtyck och våld. I projektet Klostergården På Lika Villkor har föreningen verkat för att skapa trygga miljöer för barnen och arbetat mot diskriminering och rasism. Under höstterminen har en samtalsgrupp för barn i årskurs 3 startats, Barn rätt, lätt som en plätt. Föreningens fotbollsdag för mångfald och jämställdhet för Lunds femteklassare har bl.a. gjort att barn från olika skolor fått kontakt med varandra och blivit vänner. Genom av föreningens grupp för arbete mot barnfattigdom framtagen rapport om situationen i Lund har uppmärksamhet fästs på förhållandena för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Föreningens påverkansgrupp har arbetat för att belysa och förbättra situationen för ensamkommande flyktingbarn som vistas på HVB-hem. Nedan följer en närmare beskrivning av föreningens olika projekt. Avsnitten är skrivna av ledarna för dessa. Barns rätt i samhället allmänt BRAVO Barns Rätt Att Veta Om Projektet BRAVO startades år Projektet har Barnkonventionen som grund och syftar till att ge barn och unga kunskap om deras rättigheter. Detta utförs genom klassrumsbesök där vi på ett pedagogiskt sätt genom både en presentation och genom övningar sprider kunskap om Barnkonventionen. Vi riktar oss till barn i alla åldrar och anpassar upplägget på presentationen därefter. De arbetsmetoder som BRAVO använder sig av är kunskapsförmedling och påverkansarbete; kunskapsförmedling eftersom att vi sprider kunskap och information till barnen, och påverkansarbete eftersom vi försöker väcka åsikter, tankar och få barnen aktiva och diskutera i grupp. Under året har vi totalt sett varit 18 stycken volontärer. Fyra av dessa har varit passivt aktiva genom att mer agera som inhoppare. Övriga volontärer har också haft begränsad tid vilket gjort att vi inte kunnat utföra så många klassrumsbesök som vi hoppats på. Vi har under terminen nått ut till totalt cirka 450 barn via klassrumsbesök. På Fågelskolan fanns vi med på deras Kärleksvecka under vecka 47 där vi nådde ut till högstadiet på skolan. Något vi har märkt är att det ofta kommer fram saker som barnen varit med om under tiden vi pratar om barnens rättigheter. Det är en indikation på att barn idag överlag har för liten kunskap om sina rättigheter, vilket innebär att vårt arbete har gjort skillnad. Vår generella uppfattning är också att barnen har tyckt att det har varit roligt att lära sig om Barnkonventionen. Något som vidare varit nyttigt är att olika rättigheter kan ha olika betydelse beroende på var man kommer ifrån, vilket är en insikt barnen kommit fram till 5

6 själva genom de diskussionerna vi initierar. Terminen inleddes med en introduktionsutbildning i Barnkonventionen som Lisa höll för alla nya medlemmar i BRAVO. Klassrumsbesök har ägt rum på Klostergårdsskolan och Munspelet där nästan alla av våra volontärer var involverade. Vi har också deltagit i Kärleksveckan på Fågelskolan och på Ungdomstinget. Påverkansgruppen Föreningens påverkansgrupp har under terminens gång försökt belysa ensamkommande barns situation på HVB-hem. Vi har skapat enkäter som vi hoppas att barnen och boendepersonal kan fylla i. Syftet är att få en klarare bild av om Lunds kommun lever upp till Rädda Barnens guide till ett bra mottagande av ensamkommande barn. Arbetat har varit trögt då det varit svårt att få kontakt med anställda på kommunen. Detta krävs för att sedan kunna besöka barnen. Barnfattigdomsgruppen Gruppen presenterade sin tredje rapport om Barnfattigdomen i Lund i september. Under hösten har vi varit tre personer i gruppen. Vi har träffat Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare på Kultur & Fritid och en av dem som startade kommunens barnrättsarbete Hon uppdaterade oss om arbetet i kommunen och bollade idéer med oss. Vi planerar att kolla beslut i någon av nämnderna- Socialförvaltningen, Vård & omsorgsförvaltningen eller någon av skolnämnderna om de gör barnkonsekvensanalyser, ta reda på vilka utredningar som är på gång och följa upp de frågor om barnfattigdom, som den förra styrelsen ställde sig bakom. För att följa upp förra årets krav till Kultur & Fritidsförvaltningen bjöd vi in Tor Ohlsson till ett möte. Tor O redogjorde för de organisatoriska förändringarna som skett inom fritidsverksamheten inför hösten och vi fick möjlighet att följa upp en del av våra krav sedan förra året, t ex fritidsgårdarnas öppettider under helger och lov och avgiftsfria dagar på baden. Gruppen har också kontaktat Nisse Wessberg på Socialförvaltningen för att höra om barnrättsarbetet inom förvaltningen och bjudit in honom till möte med oss vid lämpligt tillfälle. Vi har beslutat att studera kommunrevisionens utredning Stöd till barn i resurssvaga familjer. Andreas Ekström på Sydsvenskan har kommenterat vår Barnfattigdomsrapport 6/11 i Sydsvenskan. 20/12 är vi inbjudna att göra en utställning i Stadshallen inför politikermötet samma dag. Klostergården På Lika Villkor Klostergården På Lika Villkor har som syfte att främja trygga miljöer för barn och ungdomar på bostadsområdet Klostergården i södra Lund och verka mot diskriminering och rasism. För att uppnåvåra mål samarbetar vi med skola, fritidshem och bibliotek. För att uppmärksamma barns rätt i samhället bjöd projektet in Gudrun Schyman, talesperson för FI, till en föräldrakväll i mars. Skolan arbetade under våren med genustema och föreläsningen anslöt till temat. Ca 50 personer närvarade och ett antal anmälde intresse för att fortsätta diskussionen i föräldragrupp. Ett av projektets övergripande syfte är att skapa trygghet för barnen på skolan. Under året har projektet haft tillgång till ett eget rum på skolan, Rädda Barnenrummet, vilket bl.a. fungerat som en frizon och trygg punkt under skoltid. Rummet har varit bemannat vid tre tillfällen per vecka. Under hösten har en samtalsgrupp startat i lokalen. När lokalen varit öppen under hösten har ca barn i åk 1-3 besökt lokalen. 6

7 På ett flertal sätt har projektet verkat för barns rätt till utbildning. Under hela året har läxhjälp funnits på skolan, som är en låg- och mellanstadieskola. En gång i veckan har 3-4 läxhjälpare mött ett varierat antal elever/barn, främst från lågstadiet. Efter besök i klasserna har även mellanstadieelever börjat delta. Vanligtvis delar elever vid varje tillfälle. Skolans under våren nystartade förberedelseklass med nyanlända från Syrien och Afghanistan besöktes en gång i veckan för att hjälpa till med läxor och vara språkstöd i undervisningen. Klassen lades ner inför höstterminen och verksamheten har därför inte fortsatt. Under skolan internationell vecka i början av juni besöktes åk 4-6 av projektmedlemmar. Vi arbetade med barns villkor runt om i världen utifrån Rädda Barnens material Livets lotteri. I september träffade vi årets ettor och presenterade Barnkonventionen genom att bl a göra blomman. På FN-dagen 24 oktober besökte BRAVO de övriga klasserna med Barnkonventionen. Sammanlagt har alla skolans ca 290 elever fått besök av Rädda Barnen. Fördjupade samtal kring barns rättigheter har startat under hösten. En gång i veckan träffas åk 3-elever för gruppsamtal om Barns rätt lätt som en plätt efter Rädda barnens Självklart!-material. I januari 2017 kommer gruppsamtal att hållas med åk 2-elever om kropp och integritet. På Mötesplats Klostergården, ett integrerat bibliotek och fritidsgård, har samtalsgrupper hållits av Ellen/allan under hösten. Projektet samarbetar med skola och fritidsgård samt är representerat i Klostergårdsgruppen, en sammanslutning av olika föreningar på bostadsområdet. Övrig verksamhet som förekommit under 2016 är utbildning av mellanstadielärare i genus och utbildning samt deltagande i loppisar och insamling under internationella veckan och Klostergårdsdagen. I juni anordnades en utflykt till Tosselilla sommarland. 14 vuxna och 32 barn deltog i utflykten. Barns rätt till trygghet och skydd Kids in Transit (KiT) Kids in Transit är ett projekt där vi en gång i veckan besöker ett transitboende i Malmö. På boendet bor familjer som väntar på ett mer permanent boende. Det betyder att de endast stannar på boendet korta perioder (allt från dagar till månader). Vanligtvis består gruppen av ca 5-15 barn och ungdomar i alla åldrar och ibland finns även föräldrar med i gruppen. Vad Kids in Transit gör är att vi planerar någon form av aktivitet för barnen. Vanligtvis handlar det om olika typer av pyssel, men ibland försöker vi leka lekar antingen inne eller ute beroende på väder. Boendet ligger i ett tråkigt område med minimala möjligheter till lek och stimulering för barnen. Rummet vi använder oss av när vi är där är endast tillgängligt när någon organisation besöker boendet. Det finns alltså väldigt begränsade möjligheter för lek för barnen. All verksamhet som bedrivs av Kids in Transit hålls på engelska då majoriteten av våra volontärer är utbytesstudenter. Det passar dessutom bra då de flesta av barnen pratar begränsat med svenska. Det är en stor tillgång att volontärerna har andra modersmål eftersom det oftast underlättar kommunikationen med barnen. Under året 2016 har projektet haft cirka mer eller mindre aktiva volontärer. En exakt siffra är svår att sätta eftersom en del bara deltagit en eller två gånger medan andra varit mer aktiva. 7

8 Tjej till Tjej Projektet var vilande under vårterminen men startades upp av praktikanten tillsammans med en annan projektledare under höstterminen. Projektet har under hösten haft fem volontärer utöver de två projektledarna. Volontärer och projektledare har till stor del utformat projektet gemensamt. Vi har identifierat ett behov av fritidsverksamhet för tjejer i stadsdelen Linero, vilket är ett ekonomiskt och socialt utsatt område. Många barn har inte råd med att göra fritidsaktiviteter och fritidsgården har tyvärr inte lyckats nå ut till tjejerna. Projektet har därför riktats mot tjejer i årskurs 6-7 på Linero. Det har även hänt att femmor och åttor har deltagit. Tjej till tjej är en aktivitetsgrupp som träffas varje torsdag kväll på Linerogården och gör olika aktiviteter. Under hösten har vi bland annat sett på film, bakat, pysslat och bowlat. Varje vecka har det kommit cirka tio tjejer, samma basgrupp men några som har kommit och gått. Projektet har varit mycket uppskattat bland tjejerna och även fritidsledarna på Linero verkar nöjda och räknar med att vi kommer att fortsätta nästa termin. Genom projektet har fler tjejer fått utrymme att vistas på fritidsgården. SMILE SMILE är en fadderverksamhet för ungdomar som kommit ensamma till Lund. Ungdomarna paras ihop med aktiva medlemmar i Rädda Barnen i syfte att utveckla en kompisrelation. Fadderparen har uppmuntrats att träffas 2 gånger per månad. Faddrarna har berättat om att de träffar ungdomarna genom att fika, gå promenader, gå på bio, spela biljard, besöka museum, äta middag, hitta på någon sport, med mera. Projektet är tänkt att vara ett stöd i den integrationsprocess en nyanländ ungdom står inför när hen nyligen har kommit till Sverige. Syftet med projektet är att i enlighet med Barnkonventionen bidra till att ungdomarna får en meningsfull fritid och en trygg första tid i Lund. Detta kan uppnås genom att skapa förutsättningar för vänskap genom att engagera, motivera och inspirera både faddrar och ungdomar. Som mest har projektet under 2016 haft 32 aktiva fadderpar (32 personer från Rädda Barnen och 32 ungdomar). Av dessa startade 20 par upp under våren och 6 par började träffas under hösten. Eftersom några relationer avslutats under året fanns vid 2016 års slut 27 fadderpar. Under året har faddrarna och projektledarna träffats på fadderträffar för att prata om hur det går i relationerna, utbyta erfarenheter faddrarna emellan, lösa eventuella problem och diskutera situationen för de ungdomar vi möter med tanke på de asylpolitiska läget i Sverige. Under våren arrangerades två fadderträffar och under hösten arrangerades en. En sommaroch en vinteravslutning har också genomförts tillsammans med både ungdomar och faddrar. Bounce Projektet startade I Bounce vänder vi oss till boenden för ensamkommande och hittar på olika aktiviteter för att skapa nya kontakter och göra roliga saker utefter ungdomarnas intressen. Vår idé med Bounce handlar om ett direktstöd för de ensamkommande genom att utöva aktiviteter som de tycker är givande och kul vilket kan frigöra positiv energi. Vi arbetar direkt med barn och unga för att få mer kunskap om problemen, bättre idéer till lösningar och för att utveckla metoder som kan få betydelse för flera. Ibland är det spontana träffar men vi har också startat upp mer långsiktiga aktiviteter. På ett boende vi kom till ville de flesta bada och lära sig att simma. Så tillsammans med LUGI Water Polo Club har vi nu en simgrupp varje onsdag, där ungdomarna får möjligheten att både lära sig och utveckla sina simfärdigheter med träning och lek. En musikverksamhet vi kallar Gränslös musik har 8

9 planerats under hösten i samarbete med Studiefrämjandet. Vi har under hösten haft kontakt med några boenden för att se om det finns intresse för musik bland ungdomarna och fått positiva svar. Avsikten är att ungdomar med musikintresse från boenden skall kunna komma till de utrustade musiklokaler som finns hos Studiefrämjandet och syssla med sitt intresse. Under första halvåret hade Bounce ca sju aktiva volontärer, varav två projektledare. Vid sidan om detta har vi även fått extra stöd av Lugi Vatten Polo där ca 3-4 frivilliga har ställt upp vid varje tillfälle. Under andra halvåret ökade vi antalet projektledare till tre personer då den nya musikverksamheten skulle startas. Under första halvåret hade vi en grupp med ca ungdomar och en annan grupp med 11 ungdomar. Under andra halvåret hade vi plats för ca ungdomar. Utöver våra besök på boenden har även gode män och personal på andra boenden kontaktat oss angående projektet. Vi gör ett antagande att ca ungdomar känner till vårt projekt. Tillsammans med Lunds kommun och andra organisationer jobbar vi för att skapa ett gott bemötande för de här ungdomarna, och för att de ska känna att de har en plats i Lund. Sommarlovsprojekt för ensamkommande Alla barn har rätt till liv och utveckling, både till kropp och själ. (FN:s konvention om Barnets rättigheter, 6.) Under 2016 kom cirka 300 ensamkommande ungdomar till Lund. Under tidig vinter och vår hade Rädda Barnen Lund kontakt med nya uppstartade boenden genom dels SMILE och Bounce, som på olika sätt har vänt sig till ungdomarna för att skapa en bra start i Lund med nya vänner och aktiviteter. Eftersom andra verksamheter i föreningen ofta tar uppehåll under sommaren och sommaren ofta associeras med familjeumgänge, valde vi att anordna aktiviteter för ungdomarna. Vi fortsatte arbeta med de boenden vi etablerat kontakt med genom andra verksamheter, men riktade oss också till andra boenden. Fem boenden totalt var involverade, och 40 ungdomar anmälde sitt intresse att vara med under en långhelg, den 8-11 juli. Vi utgick och avslutade varje dag på Hemgården, och temat för långhelgen var barns rätt till hälsa och kultur. Dagarna bestod av bowling på Big Bowl i Malmö, en cykelutflykt till Ven och besök på Fotevikens Vikingaby i Höllviken. På Hemgården spelades musik och kubb, och en kväll avslutades med EM-finalen i fotboll. Det var tre personer som anordnade långhelgen, ytterligare sju frivilliga från Rädda Barnen Lund var med och tre representanter från kulturföreningen AFG. Sommarkollot var ett samarbete med Hemgården, AFG och Tillsammans för Lund. Familj för Lund Familj för Lund är ett projekt som startade under sensommaren 2016 efter att ensamkommande ungdomar uttryckt önskan om att få träffa en kontaktfamilj. Projektet riktar sig mot ensamkommande ungdomar boende på HVB- hem i Lunds kommun. Ungdomarna träffar en kontaktfamilj som ska fungerar som ett stöd, nätverk och trygghet utanför såväl boende- som skolmiljö. Familjen och ungdomen träffas minst 1-2 gånger i månaden och umgås i familjens hem eller i samband med någon aktivitet. Exempel på saker ungdomen och familjen gör tillsammans är läxläsning, matlagning, fotboll med mera. Idag är nio ungdomar hopparade med kontaktfamiljer runt om i Lunds kommun. Projektet har blivit lyckat och har varit uppskattat från ungdomar, familjer och gode män. Ungdomarna har fått en kontakt utanför boende och skola som de förhoppningsvis kan finna stöd hos och tillit till. Ungdomarna får även chans att utföra aktiviteter som de annars inte haft möjlighet till. 9

10 Kontakten med ungdomarna har gått via gode män vi fått kontakt med via informationsträffar, sociala medier och mailutskick. Familjerna har rekryterats via sociala medier, affischering eller via tidigare kontakter. Innan familjen får träffa ungdomen begärs belastningsutdrag ut och en intervju sker. Under året har projektet haft åtta aktiva i form av familjer som är kontaktfamilj. Projektet har nått ut till nio barn och använder sig av Rädda Barnens arbetsmetod direkt stöd. Familj möter Familj Under vårterminen besökte vi Komvux cirka en gång i månaden, och fick in några nya intresseanmälningar vid varje tillfälle. Vid ett tillfälle anordnades en Föreningarnas Dag på Komvux, där projektet närvarade. Vi träffade också representanter från kommunen för att berätta om projektet. Etablerade familjer behövde vi inte aktivt söka upp då det redan fanns många intresserade och fler som hörde av sig spontant. Under hösten hade vi problem med brist på projektledare, varför vi valde att framförallt upprätthålla kontakten med de familjer som vi redan hade igång. Under slutet av höstterminen gjorde vi dock ett besök på Komvux för att träffa nya familjer och fick in tre nya intresseanmälningar vilka vi parade ihop med etablerade familjer. Några familjepar, även av de hopparade innan 2016, fick inte upp någon kontakt och ett familjepar hoppade av projektet under hösten. I slutet av 2016 hade projektet ändock 14 aktiva familjepar och tre nya på gång. Vi försökte att ha en uppstartsträff i början av hösten, men tyvärr fick vi ställa in den då det var svårt att hitta ett tillfälle som fungerade för mer än en familj. Vi gav även tillfälle för en julträff. Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek är ett projekt som arrangeras av Rädda Barnen på flera ställen i Sverige. Projektledaren sitter på Regionkontoret i Malmö, och projektledaren i Lund är därför snarare samordnare och volontär än projektledare. Det här året har praktikanterna varit samordnare för projektet i Lund. Under vårterminen hölls Kärleksveckan på Järnåkraskolan och under höstterminen på Fågelskolan i Lund. Under dessa veckor (1 vecka per skola) var representanter från Rädda Barnen i Lund och Malmö, Mötesplats Klostergården, Hemgården, Ungdomsmottagningen i Lund m.fl. på skolorna för att prata om hedersvåld och förtryck, Barnkonventionen och rättigheten att själv få välja vem man ska vara kär i. Målgruppen på Järnåkra var eleverna i mellan och högstadiet, och på Fågelskolan högstadiet, årskurs sex och särskolan. Förutom att arrangera värderingsövningar i klassrummen fanns vi också på plats i skolans café och i korridoren, där eleverna kunde pyssla, hänga och diskutera kärlek och rättigheter på rasterna. Från Rädda Barnen i Lund deltog under båda terminerna praktikanten tillsammans med volontärer från BRAVO. Praktikanten var då på högstadiet medan BRAVO arbetade med sin verksamhet i mellanstadiet. Både praktikanten och BRAVO fanns också på plats för att bemanna korridorsaktiviteterna. Barns rätt till utbildning Lokalföreningens verksamhet vad gäller barns rätt till utbildning bygger på en år 2015 av föreningen antagen policy för en Likvärdig skola och förskola. 10

11 Läxhjälp Under 2016 har Lunds lokalförening haft läxhjälp på fem grundskolor och två HVB-hem i Lunds kommun: Ladugårdsmarkens skola, Östratornskolan, Vikingaskolan, Klostergårdsskolan, Fågelskolan samt HVB Onyxen och HVB Opalen. Läxhjälpen på Vikingaskolan är ett samverkansprojekt med Svenska kyrkan. Cirka 5-15 barn har deltagit vid varje läxhjälpstillfälle, Vid varje skola är det 2-4 läxhjälpare. Vid skolorna finns en kontaktperson bland läxhjälparna som håller kontakt med övriga läxhjälpare, projektledare inom Rädda Barnen samt skolans personal. Då många läxhjälpare slutar efter en tid så finns det ett kontinuerligt behov av att rekrytera nya läxhjälpare. Det har blivit avsevärt svårare att rekrytera läxhjälpare hösten 2016 jämfört med hösten 2015 och våren Läxhjälpare har rekryterats på Hälsningsgillet, genom informationsmöten, genom andra aktiva inom Rädda Barnen samt genom vår hemsida. Under året har Zobeideh Gaznaghi och Ulf Persson varit projektledare för läxhjälpen. Ett välbesökt och engagerat möte med personer som har visat intresse av att bli läxhjälpare genomfördes i september Frida Bengtsson från regionkontoret i Malmö höll ett intressant föredrag om ensamkommande flyktingbarn. Ellen och Allan Ellen och allan är samtalsgrupper för tjejer respektive killar i årskurs 8. Grupperna bedrivs i skolors lokaler efter skoltid, en gång i veckan i cirka 2 timmar, under 8-10 veckor. Varje träff har ett eget tema och grupperna leds av 2-3 samtalsledare mellan år. Projektet syftar till att stärka ungdomars självförtroende och känsla av delaktighet. Grupperna är trygga forum för att diskutera livet som tonåring utifrån ett normkritiskt perspektiv. Under HT16 har vi utvecklat en blandad grupp på en fritidsgård för att bli mer inkluderande. Projektet använder sig av alla Rädda barnens arbetsmetoder. Ellen och allan möter ungdomar i sin egen situation och fungerar därför som ett direkt stöd för dem. Under träffarna får samtalsledarna en inblick i deras liv och genom dokumentationsövningar görs fakta- insamling och analys. Samtalsledarna bidrar med kunskap om barns rättigheter och samhället. Tack vare det nära mötet med ungdomarna kan vi inom projektet bedriva påverkansarbete gentemot skolorna och som Rädda Barnen i stort. Under 2016 har vi utbildat 33 samtalsledare som varit aktiva i Lund. Under 2016 har vi haft igång 8 samtalsgrupper (av 10 planerade). Grupperna har i snitt 10 deltagare var och vi har därigenom mött 80 barn i årskurs 8, främst tjejer. Vi har även deltagit i olika temadagar på skolor och ting för ungdomar och har genom dem mött cirka 450 elever, inkluderat särskolan. Genom samtalsgrupperna stärks ungdomars självförtroende och känsla av deltagande. Av 25 tillfrågade ungdomar uppgav 24 att de fått ökat självförtroende/självkänsla. Vi har genom grupperna haft samtal med två rektorer och genom det förbättrat klimatet på hela skolan respektive påverkat sexualundervisningen till det bättre. Vi har gjort många medvetna om Barnkonventionen och vilka rättigheter de har. Vi har även utvecklat deras förmåga att tänka normkritiskt och därmed vara mer öppna i relation till diskrimineringsgrunderna. Utöver grupperna har vi varit med på Tunaskolan HBTQ+dag och Svaneskolans Pride-Dag, deltagit på ungdomsting och inflytandekafé i stadshallen. Vi har föreläst om projektet på Distrikt Skånes årsmöte och hjälpt lokalföreningarna i Helsingborg och Stockholm att starta projektet, bland annat genom att utbilda deras samtalsledare. Vi har hållit i workshops om samtalsledarteknik för Tjejjouren och Kvinnojouren i Lund och utbildat Vikingskaskolans Likabehandlingsråd som består av elever i årskurs 4-9. Slutligen har vi planerat, organiserat 11

12 och hållit i en 4-dagarskonferens tillsammans med Rikskontoret och Region Syd om projektet med inbjudna från Libanon och hela Sverige, samt Indien via Skype. Fotbollsdag för mångfald och jämställdhet Rädda Barnen i Lund arbetar på många olika sätt för att förbättra situationen för barn, både långsiktigt och kortsiktigt, ibland med snabba insatser som t.ex. vår arrangerade bussresa till Astrid Lindgrens värld, utflykten till Tosselilla sommarland och sommarkollot för ensamkommande ungdomar i år. Fotbollsdagen är som projekt en fortsättning på Klostergårdsprojektet som är ett integrationsprojekt som vi har arbetat med i flera år. För att öka integrationen bland barn i Lunds kommun genomfördes en idrottsdag i fotboll, som riktade sig till alla barn, både flickor och pojkar, i 11-årsåldern, dvs i femte klass. Detta projekt är viktigt dels för att fånga upp fler barn till föreningsidrotten, som de senaste 20 åren har tappat stort, bl.a. 50 % av gymnasieeleverna och 25 % av högstadieeleverna (Källa: Idrottens himmel och helvete) och dels för att motverka segregationen bland barnen. Målen med fotbollsdagen var att Öka integrationen. Öka intresset för föreningsidrotten. Få barn att fortsätta utöva idrott längre och stanna kvar och vara aktiva i föreningsverksamheten även som vuxna. Fånga upp de barn som annars inte har råd med någon aktivitet och även medverka till att de genom idrotten får bättre hälsa. Lära barn tidigt att man ska respektera sina medspelare, motståndare och funktionärer. Vi vill att vuxna förstår att de flesta barn idrottar för att ha kul och få motion och inte för att blir professionella idrottare där resultatet är största motivationen. I april i år deltog 130 barn från fyra skolor, Gunnesboskolan, Fäladsgården, Vikingaskolan och Klostergårdsskolan. Ungefär 40 % var flickor. I samband med fotbollsmatcherna anordnade vi tipspromenad om Barnkonventionen, föreläsningar och bokprat. Therese Sjögran från FC Rosengård utdelade medaljer och tröjor till alla deltagare. Vi anordnade fotbollsmatcherna på Klostergårdens idrottsplats. Dagen uppmärksammades både i Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. fyra-skolor- mottes-pa- fotbollsplanen Insamling Lokalföreningen har deltagit i Rädda Barnens Vårinsamling och i insamlingen för Världens Barn under hösten. Föreningen har också samlat in pengar i samband med andra evenemang som föreningen varit engagerad i. Påverkansarbete som bedrivits inom föreningen Föreningens påverkansarbete har främst bedrivits inom den påverkansgrupp och den grupp för arbete mot barnfattigdom, vilkas verksamhet beskrivits ovan. Internationella frågor och engagemang Projektet Internationellt Engagemang, IE, i Lunds lokalförening har under flera års tid verkat för att barns rättigheter enligt Barnkonventionen skall uppmärksammas genom insatser i Libanon och Indien. Under året som gått har IE varit engagerat i den Ellen och Allankonferens i Lund, med bl.a. utländska deltagare, som tidigare nämnts. 12

13 Arbete för att synas lokalt Lokalföreningen har en hemsida och är också aktiv på sociala medier, främst Facebook och Instagram. På hemsidan är det bl.a. möjligt att läsa ett nyhetsbrev som sätts samman regelbundet. Föreningen är även synlig genom affischer och på andra olika sätt. 6. Ekonomi Ekonomi Föreningens ekonomiska utveckling har i stort sett följt mönstret från föregående år. Några testamentariska gåvor har inte mottagits under året, men föreningen har haft förmånen att få andra bidrag från både privata givare och Lunds kommun. Om föreningens intäkter, kostnader och eget kapital kan i korthet nämnas det som framgår nedan. I fråga om detaljerade uppgifter hänvisas till föreningens bokslut. Intäkter Föreningens intäkter under året har utgjorts av de medlemsandelar som tillkommer denna, cirka kr, bidrag som erhållits från Lunds kommun och privata givare såsom skolor, fonder och stiftelser av olika slag samt insamlingsmedel. Det belopp motsvarande medlemsandeler som föreningen erhåller från Rädda Barnen Riks täcker endast en mindre del av föreningens kostnader. En grupp inom styrelsen har, som tidigare nämnts, haft som uppgift att hjälpa projekten med bidragsansökningar till externa finansiärer. Närmare uppgifter om erhållna bidrag från sådana framgår av bokslutet. Kostnader Den omfattning som föreningens verksamhet haft under året som gått har medfört betydande kostnader. Summan av dessa liksom fördelningen på olika projekt etc. framgår av bokslutet. Många timmars ideellt arbete har också lagts ned i föreningen. Eget kapital Lokalföreningens ställning i fråga om eget kapital framgår av bokslutet. Föreningens tillgångar har placerats i samråd med föreningens bank och revisorer utifrån försiktighetsprincipen. För att de medel som testamenterats till föreningen ska komma till nytta för så många barn som möjligt förbrukas, enligt mångårig praxis inom föreningen, högst tio procent per år av dessa tillgångar. 7. Slutord Avslutningsvis vill styrelsen tacka alla som på olika sätt stött föreningens verksamhet under året som gått och alla barn och ungdomar som deltagit i denna. Styrelsen för Rädda Barnens lokalförening i Lund genom.. Yusra Imsheiel Ordförande.. Sofie Olovsson Vice ordförande 13