TRYGG ELLER OTRYGG VAD SPELAR PLATSEN FÖR ROLL?

Transkript

1 TRYGG ELLER OTRYGG VAD SPELAR PLATSEN FÖR ROLL? ANALYS AV EN BOENDEUNDERSÖKNING I SÖDRA MALMÖ LEILA ISA Examensarbete i kriminologi Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Masterprogrammet i kriminologi Institutionen för kriminologi September Malmö 1

2 TRYGG ELLER OTRYGG VAD SPELAR PLATSEN FÖR ROLL? ANALYS AV EN BOENDEUNDERSÖKNING I SÖDRA MALMÖ Isa, L. Trygg eller otrygg. Vad spelar platsen för roll? Analys av en boendeundersökning i södra Malmö. Examensarbete i kriminologi 30 hp. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. Institutionen för kriminologi Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund. Kollektiv styrka/sociodemografiska faktorer upplevs vara en viktig kategori i områden där det finns en upplevd stigmatisering och en låg kollektiv styrka. Nyckelord: Kriminalitet, kollektiv styrka, oordning, otrygghet, stigma. 2

3 FEAR OF CRIME, HOW DOES THE PLACE MATTER? ANALYSIS OF A COMMUNITY SURVEY IN FOUR NEIGHBOURHOODS IN MALMÖ Isa, L. Fear of crime. How does the place matter? Analysis of a community survey in four neighbourhoods in Malmo. University of Malmö. Health and Society. Department of Criminology The aim of this study is to increase our understanding of the various factors that are linked to perceptions of places seen as safe or unsafe on four neighborhoods in Malmo. A combination of both qualitative and quantitative research methods has been implemented to answer the questions of this essay. The respondent s answers identified three main categories. The results of this study acknowledge that physical and social disorders and experience in criminals or gang-members being present on a certain place actually has an impact on factors respondents identified as important for whether a place feels safe or unsafe. Visual control, for example different lighting methods were identified as another important factor for increasing perceived safety, but however not as important for immigrants. Collective efficacy is considered as a benefit in stigmatized areas with low collective efficacy. Keywords: Criminality, collective efficacy, disorder, fear of crime, perceived safety. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Disposition Bakgrund Forskningsöversikt Kön Etnicitet Boendeform och plats Utbildning och inkomst Utsatthet för brott Kriminologiska teorier Oordning Stigma/rykte Unga kriminella Kollektiv styrka Metod Vetenskapligt perspektiv Validitet och reliabilitet Kategorisering Etik Material, bortfall och genomförande För- och nackdelar med enkätundersökningar Variabler Chi-två test Student s t-test Analys och kategorisering av fritextsvaren Visuell kontroll Kriminalitet/gäng Sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka Övrigt

5 6.5 Hur kan svar om vad som gör att en plats uppfattas vara trygg eller otrygg kategoriseras? Statistisk analys Deskriptiv data över operationalisering av kriminologiskt relevanta teorier Chi-två test Student s t-test Vad kännetecknar de respondenter som angivit svar utifrån dessa kategorier? Analys/diskussion Kriminalitet/gäng Visuell kontroll Sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka Slutsats/rekommendationer och framtida forskning Litteratur Bilaga

6 1. INLEDNING Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsmätningar är Skåne ett län där det är statistiskt säkerställt att andelen otrygga är högre än riksgenomsnittet (Brå 2012). Dessutom har situationen i Malmö med hänvisning till skottlossningar och andra brott som skett de senaste åren skapat en negativ bild av Malmö vilket legat i fokus för medias intresse. Denna bild har bidragit till att Malmö framställts som en otrygg stad där trygghetsfrågorna fått allt större fokus inom den politiska debatten såväl som i de polisiära arbetsmetoderna. Trygghet är viktigt för att människor skall känna ett välbefinnande och för att de i sin vardag skall kunna utföra diverse aktiviteter såsom att gå på bio, cykla, åka buss och promenera. Ibland kan tryggheten genom olika faktorer begränsas vilket kan ha en rad negativa effekter på individen. Dessa faktorer skiljer sig från individ till individ och kan röra sig om allt ifrån brottsnivån i samhället, trånga gator, avsaknad av människor, kriminalitet, belysning, medias bild etc. Det fundamentala för att trygghetsskapande åtgärder skall ge effekt och för att resurser skall läggas på rätt plats är att ha kunskap och kännedom om vad som påverkar tryggheten. Trygghet är inte enbart viktigt för individen utan är även viktigt för en positiv samhällsutveckling. Av denna anledning ligger fokus i denna uppsats på att öka förståelsen för vad som upplevs utgöra en trygg respektive otrygg plats då det kan bidra till stora vinster både på individ och på samhällsnivå. Denna uppsats görs i anslutning till forskningsprojektet Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital, som är en fördjupad studie finansierad av Länsförsäkringars forskningsfond och vill förklara vilka skillnader som råder inom fyra bostadsområden i södra Malmö (Bellevuegården, Holma, Kroksbäck, Södertorp) gällande skadegörelse och bränder. Även social och fysisk oordning ingår i forskningsprojektet samt frågan om socialt kapital kan förklara och minska förekomsten av denna oordning och i så fall på vilket sätt (Gerell 2012). I föreliggande uppsats analyseras en fritextfråga från enkätundersökningen som genomfördes i det ovan nämnda forskningsprojektet. På fritextfrågan angav respondenter svar på vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga. En analys av fritextsvaren har gjorts vilket bidragit till identifiering av faktorer som upplevs utgöra en trygg respektive otrygg plats i fyra av Malmös bostadsområden. De identifierade faktorerna har sedan kategoriserats och med hjälp av SPSS 1 har Chi-två test utförts vilket visar hur stora skillnaderna mellan grupperna är och huruvida skillnaderna är signifikanta. Även Student s t-test har utförts vilket visar skillnader i medelvärden mellan olika variabler. 1 IBM SPSS Statistics 20, IBM New York, US. 6

7 1.1 SYFTE Utifrån forskningsprojektet Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital är syftet med denna uppsats att öka förståelsen för vad som gör att en del platser uppfattas vara trygga och andra platser uppfattas vara otrygga. Detta med förhoppning om att bidra med förbättringsarbete gällande planering av trygghetsskapande aspekter. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR Hur kan svar om vad som gör att en plats uppfattas vara trygg eller otrygg kategoriseras? Vad kännetecknar de respondenter som angivit svar utifrån dessa kategorier? 1.3 AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen avgränsas till en fritextfråga i enkätundersökningen som genomfördes i forskningsprojektet, Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital, där respondenterna angav svar på vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga. Uppsatsen avgränsas till fyra bostadsområden i södra Malmö (Bellevuegården, Holma, Kroksbäck, Södertorp) där analys av fritextsvaren enbart är baserad på svar från boende i dessa områden. En annan avgränsning är val av kriminologiska teorier, vilket i huvudsak förklarar diverse faktorer som bidrar till trygghet och otrygghet på en plats. Uppsatsens primära fokus ligger på vad boende i de fyra områdena beskriver som viktigt avseende trygghet och otrygghet på en plats. 1.4 DISPOSITION Föreliggande uppsats består av nio kapitel. I det första kapitlet presenteras uppsatsens inledning, syfte, frågeställningar och avgränsningar. I det andra kapitlet presenteras en kort bakgrund för uppsatsen. I tredje och fjärde kapitlet redogörs uppsatsens forskningsöversikt samt presenteras några kriminologiskt relevanta teorier. I det femte kapitlet presenteras uppsatsens metod och genomförande. I kapitel sex redovisas en analys och kategorisering av fritextsvaren. I kapitel sju presenteras en statistisk analys av det insamlade materialet. Här visas olika statistik som tolkas för att ge en fördjupad bild av trygghetsbegreppet. Kapitel åtta är en analys och diskussionsdel. Kapitel nio är en slutsatsdel och består aven rad rekommendationer samt tänkbara förslag för framtida forskning. 7

8 2. BAKGRUND Trygghet är ett multidimensionellt begrepp vilket gör det svårare att operationalisera samt mäta. I svenska akademin ordlista (Svenska Akademin 2010) kan vi dock finna att begreppet trygghet är något som medför säkerhet samt kopplas till en rad begrepp såsom tillförlitlighet, beskydd och trofasthet. I denna uppsats innebär begreppet trygghet att individen i det egna bostadsområdet inte känner sig orolig över att utsättas för brott eller andra obehagliga situationer. Otrygghet är ett begrepp som kan kopplas samman med vissa platser individen vistas på, känslor denne kan komma att uppleva eller till olika sociala sammanhang. Bland de dominerande faktorerna som upplevs utgöra en otrygg plats är rykten, erfarenheter, personliga relationer och inlärda föreställningar om att vissa platser är otrygga att vistas på. De flesta människor upplever en ökad otrygghet särskilt på vissa platser under dygnets mörka del och därmed är tid på dygnet en annan dominerande faktor (Boverket 2010). Inom kriminologisk forskning kopplas otrygghet till faktorer såsom nedskräpning, klotter, övergivna hus, vandalisering, segregation, låg grad av kollektiv styrka, unga gängmedlemmar, fattigdom och låg utbildning (se bland annat Sampson 2006; Gibson et al 2002; Putnam 2001; Wilson & Kelling 1982). Trygghetsfenomenet är inte enbart en intressant fråga inom vetenskaplig forskning utan är även en grundläggande fråga inom kriminalpolitiken. Faktum är att målsättningen för kriminalpolitiken är att hela Sverige skall vara ett tryggt land att leva i. Samtidigt som kriminalpolitikens mål är att öka tryggheten är målet även att minska brottsligheten (Brå 2008). Vad som gör en plats trygg respektive otrygg är en viktig forskningsfråga då det råder brist på kunskap avseende detta fenomen särskilt inom svensk forskning. Detta vet vi då vi främst vänder oss till amerikanska studier vid undersökning av denna forskningsfråga. Amerikanska studier kan givetvis vara en bra utgångspunkt, men kan vi säga att samma förutsättningar även råder i Sverige? Vi vet att åtgärder som implementeras utan kunskap kan ge en rad negativa effekter såsom att stora resurser satsas på fel platser som i sin tur kan leda till att situationen förvärras (Wikström 2007; Reiss 1992 i Wikström & Torstensson 1997). En aspekt som i detta sammanhang kan vara värt att lyfta fram samt ses som en styrka är att denna uppsats grundar sig på det svenska förhållandet där boende med hjälp av en fritextfråga fått möjlighet att besvara frågan om vad som gör att en del platser uppfattas vara trygga och andra platser uppfattas vara otrygga. Detta som möjligen kan vara en bra utgångspunkt för att uppnå önskad effekt avseende trygghetsskapande samt bidra till en fördjupat bild av trygghetsfenomenet. En annan aspekt som också kan ses som en styrka i denna uppsats är att många amerikanska studier utgår ifrån kvantifiering av otrygghet vilket denna uppsats inte gör till lika stor del då den utgår ifrån fritextsvaren. Vad som menas med kvantifiering är att forskaren tittar på de siffermässiga och icke-siffermässiga påståenden och hur de används för att antingen stödja eller förkasta olika argument (Bryman 2002). 8

9 I denna undersökning har fokus inte enbart legat på det siffermässiga. Fördefinierade kategorier har undvikits i denna studie och respondenterna har med hjälp av en fritextfråga fått möjlighet att men egna ord beskriva den upplevda tryggheten och otryggheten i det egna bostadsområdet. Vidare innebär detta att svaren från fritextfrågan har kunnat utforskas på ett mer objektivt vis. Vad som i detta avseende kan vara värt att poängtera är att analys av fritextsvaren enbart är baserad på svar från boende i de fyra undersökta områdena i södra Malmö vilket gör det svårt att generalisera resultatet till andra sociala miljöer och situationer. En rad nackdelar med studien diskuteras vidare i metod samt slutsatsdelen. I denna uppsats ligger fokus på fyra av Malmös bostadsområden. Områdena ligger geografiskt nära varandra och har en del likheter såväl som olikheter. Bland likheterna är hög nivå av bostäder med flerfamiljhus och bland olikheterna är boendeform, socioekonomisk status och andel med utländsk bakgrund. En viktig gemensam punkt i dessa områden är avsaknad av arbetsplatser och service/nöjesinrättningar (Gerell 2012). Figur 1 visar karta över de fyra undersökta områdena som denna uppsats baseras på (Bellevuegården, Holma, Kroksbäck och Södertorp). Figur 1. Karta över undersökta områdena, Bellevuegården, Holma, Kroksbäck och Södertorp. Avseende bostadsområden och grannskap i relation till kriminalitet kan i detta sammanhang vara värt att nämna en ny svensk forskning som sätter fokus på hur ett områdes sociala och fysiska karaktär kan påverka individer till att uppta ett kriminellt beteende. Utgångspunkten i den nämnda forskningen är att ett bostadsområde kan påverka oron att utsättas för brott. Särskilt fokus sätts på diverse former av oordning som kan komma att spela roll i ett område, däribland nedskräpning, vandalisering, störande grannar etc. I undersökningen ingår totalt 4911 respondenter i 110 olika bostadsområden i Malmö där en svarsfrekvens på 71.6 % uppnåddes. Resultatet av undersökning visar att de negativa områdeseffekterna inte hör till de avgörande faktorerna för individernas oro att utsättas för brott utan är individens bakgrund vad som spelar en större roll (Mellgren 2011). 9

10 3. FORSKNINGSÖVERSIKT Bland faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet finner vi kön, boendeform, erfarenheter av brott, socioekonomisk status och etnisk bakgrund (Brå 2008; Nilsson & Estrada 2006; Hale 1996). Nedan kommer först några av dessa faktorer att kort diskuteras innan kapitlet övergår till en djupare diskussion kring kriminologiska teorier av relevans för den upplevda tryggheten. 3.1 KÖN Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (2008) upplever kvinnor större otrygghet jämfört med män under sena kvällar utomhus. Detta kan i huvudsak förklaras utifrån att kvinnor rent fysiskt är svagare än män vilket innebär större svårigheter i att försvara sig mot brott såsom misshandel och rån. En annan förklaring är skillnader i bedömning av allvarlighetsgraden. Detta betyder att kvinnor kan uppleva vissa brott som mer allvarliga än män och därmed känna sig mer otrygga (Brå 2008). Vänder vi oss till den sociologiska litteraturen finner vi att denna sårbarhet har sina rötter i uppfostran samt samhällets inflytande på individen. Bourdieu skriver om dominansförhållandet och menar att diverse institutioner såsom familj, stat och skola tilldelar flickor och pojkar skilda roller. Att kvinnor socialiseras till kvinnlighet med egenskaper såsom försiktighet, passivitet och känslighet och att pojkar socialiseras till manlighet med egenskaper såsom dominans och risktagande (Bourdieu 1990) kan till viss del förklara denna sårbarhet hos kvinnor samt kan kopplas till otrygghet. 3.2 ETNICITET Utrikesfödda är mer otrygga i offentliga miljöer under sena kvällar (Brå 2012; Hale 1996) i synnerhet när detta kombineras med språksvårigheter då det minskar möjligheten att skydda sig mot brott (Brå 2012; Nilsson & Estrada 2003). För individer som lider av språksvårigheter kan områden som domineras av individer med samma bakgrund medföra ökad otrygghet. Detta pekar på en möjlig förklaring till varför en del etniska grupper under vissa omständigheter väljer att bosätta sig i områden som domineras av utrikesfödda. Känslan av samhörighet och tillit visar sig vara starkast bland individer av samma bakgrund. Alltså kan hög nivå av tillit, samhörighet och social kontroll finnas bland etniska grupper men som är mindre delaktiga i andra sociala sammanhang (Brå 2012; Heber 2007; Putnam 1993). 3.3 BOENDEFORM OCH PLATS Samvariation finns mellan boendeform och trygghet. Då vissa platser genom en rad faktorer har en tendens att signalera otrygghet spelar den sociala miljön en avsevärd roll för tryggheten (Hale 1996). En undersökning av Brottsförebyggande rådet (2012) visar att tryggheten varierar beroende på om individen bor i villa, i flerfamiljhus, i en liten stad/landsbygden eller i stora städer. Individer som bor i villa i en liten stad eller på landsbygden är mer trygga utomhus sena kvällar jämfört med individer som bor i flerfamiljhus i större städer. Möjligen kan detta förklaras utifrån att i mindre städer råder en ökad informell kontroll då där finns mer av möjligheten att utveckla en ökad tillit, gemenskap och samhörighet bland 10

11 boende, detta i jämförelse med större städer då denna möjlighet kan begränsas (Brå 2012). 3.4 UTBILDNING OCH INKOMST Resurssvaga individer är till följd av låg utbildning mer otrygga under utevistelsen jämfört med höginkomsttagare (Brå 2008). En förklaring till detta kan vara att resurssvaga individer oftast saknar försäkringar och därmed har sämre förutsättningar att skydda sin egendom. Detta medför en större ekonomisk och psykisk skada samt en längre återhämtningsperiod vid en brottssituation (Nilsson & Estrada 2003; Hale 1996). I detta avseende kan det vara värt att lyfta fram vikten av uppfostran. Forskning visar att samvariation finns mellan goda uppfostringsmetoder och utbildning som vidare ger bra inkomst. Negativa uppfostringsmetoder följd av faktorer såsom fattigdom och splittrade familjeförhållanden har inte enbart negativa effekter på individen utan även på omgivningen. Barn som växer upp under sådana förhållanden ser skola och utbildning som mindre viktiga och löper större risk att utveckla ett kriminellt beteende. Som en sammanfattning till det ovan nämnda visar kriminologiskt forskning att kriminellt beteende på en plats kan bidra till att platsen upplevs otryggt (se bland annat Sarnecki 2008; Gottfredson & Hirschi 1990; Hirschi 1969; Wilson & Kelling 1982). 3.5 UTSATTHET FÖR BROTT Samvariation finns mellan utsatthet för brott och otrygghet (Brå 2012). Erfarenheter av brott medför att individen upplever större oro och otrygghet över att vistas på vissa platser under vissa tider då det förknippas med brottssituationen (Brå 2012; Christie 1986). Individernas vardagliga rutiner och aktiviteter är en annan aspekt som har en roll gällande utsatthet för brott och som kan kopplas till otrygghet. Risken att utsättas för obehagliga situationer är särskilt på vissa platser och tider på dygnet. Specifikt gäller detta för platser som signalerar diverse former av oordning eller saknar någon form av övervakning (Cohen & Felson 1979; Litzén 2006). Utifrån det ovan nämnda kan sammantaget sägas att trygghet är något som skiljer sig från individ till individ där olika faktorer är avgörande för olika individer. Kvinnor, resurssvaga individer och individer med utländsk härkomst delar en gemensam punkt, nämligen att de har sämre förutsättningar att skydda sig mot brott och andra obehagliga situationer i jämförelse med övriga grupper. Främst baseras detta på fysiskt tillstånd, språksvårigheter och försäkringar gällande egendom (Brå 2012; Brå 2009; Brå 2008; Nilsson & Estrada 2003; Hale 1996). Även boendeform och plats ligger centralt för tryggheten. Områden som signalerar oordning i form av kriminella ungdomar, fattiga och splittrade familjeförhållanden är mer otrygga än andra områden. Mindre städer anses vara mer trygga jämfört med större städer då där finns mer av möjligheten att utveckla en ökad tillit och gemenskap, vilket kan bidra till en stark informell kontroll (Brå 2012; Hale 1996). Erfarenheter av brott är en annan aspekt som påverkar upplevelsen av trygghet. Individer som tidigare varit utsatta för brott upplever större oro och otrygghet över att vistas på vissa platser under vissa tider då det förknippas med brottssituationen (Brå 2012; Litzén 2006: Christie 1986; Felson 1979). 11

12 4. KRIMINOLOGISKA TEORIER Då trygghetsfenomenet är kriminologiskt relevant (Heber 2007) följer nedan några kriminologiska teorier som på en djupare nivå förklarar faktorer som kan inverka på upplevelsen av trygghet. 4.1 OORDNING En teori som förklarar hur oordning och diverse avvikande beteenden på en plats kan kopplas till otrygghet är teorin om Broken Windows, som presenterades av författarna Wilson & Kelling (1982). Teorin förklarar hur acceptansen av ett avvikande beteende på ett område kan leda till ytterligare ett avvikande beteende på grund av att problemet inte åtgärdas. Med en tydligare förklaring kan sägas att acceptansen av krossade fönster liksom nedskräpning, klotter och vandalisering leder till en vidare upprepning av problemet och flertal negativa effekter som följd. Bland de negativa effekterna är att resursstarka individer väljer att flytta ut från området medan individer med låg socioekonomisk status oftast kvarstår då de inte har samma förutsättningar att flytta till bättre områden. Resultatet blir ett område med majoriteten resurssvaga individer. Sådana områden ses som Attraktiva för kriminella vilka söker sig dit i syfte att ockupera området. I sådana områden råder låg grad av tillit, samhörighet och socialkontroll vilket leder till att boende känner sig otrygga (Wilson & Kelling 1982; Putnam 1993). Dessutom saknas i sådana områden välfungerande institutioner såsom föreningsliv och skolor, sådana områden är med andra ord starkt desorganiserade (Sarnecki 2008). Författarna till Broken windows teorin menar att en åtgärd i form av att byta ut ett krossat fönster skulle signalera nolltolerans av det avvikande beteendet samt bidra till ordning, stabilitet och trygghet i området (Wilson & Kelling 1982). 4.2 STIGMA/RYKTE Rykte har en avsevärd roll för trygghetsupplevelsen. Felaktiga föreställningar om ett område kan vara mer avgörande än den faktiska otryggheten som råder i området. Medias bild spelar en stor roll i detta avseende, detta då media har en tendens att överdramatisera brottsnivån vilket skapar föreställningar om att vissa platser är mer farliga och riskabla än andra (Heber 2007). Denna dramatisering har en rad negativa effekter, bland dessa kan nämnas att området kan komma att stämplas som utsatt med dåligt rykte som följd. Stämplingsteoretikerna hävdar att det ställs höga krav på individer som har en låg position i samhället. Då dessa individer oftast bor på mindre attraktiva områden i form av gamla och slitna bebyggelser samt inte har samma förutsättningar att uppnå de etablerade målen stämplar omgivningen dessa områden som utsatta (Sarnecki 2008; Knutsson 1977). Intressant är att rykte och stigmatisering även kan uppstå internt i en grupp. Den sociologiska litteraturen är en bra utgångspunkt för att förklara detta fenomen. I boken Etablerade Outsiders (Elias & Scotson 2011) beskrivs hur maktförhållandet mellan två olika grupper kan bidra till utveckling av ett otryggt område. Den ena gruppen av individer är de som har bott en längre tid i ett område och etablerat sig medan den andra gruppen av individer är nyanlända vilka inte hunnit etablera sig och benämns som outsiders. Den etablerade gruppen är de som har hunnit skapa egna normer och värderingar som alla i området skall följa, det vill säga nyanlända såväl som etablerade samt anser de sig ha en högre makt och position i området. De nyanlända ses som hot mot 12

13 dessa normer och värderingar och fryses därmed ut av den etablerade gruppen ifrån att vara delaktiga i diverse aktiviteter samt från socialt umgänge. Outsidergruppen tillskrivs med avvikande egenskaper av den etablerade gruppen och utestängningen resulterar i stämpling samt dåligt rykte om gruppen (Elias & Scotson 2011). Liknande resonemang finner vi hos Goffman som menar att stämpling uppstår då individer som innehar makten i samhället stämplar de svagare grupperna som avvikare. Svaghet ses som den avgörande faktorn för stämpling (Goffman 2011). Detta visar att stämpling såväl som rykte är starkt korrelerad med otrygghet. 4.3 UNGA KRIMINELLA Forskning visar att samvariation finns mellan kriminalitet och otrygghet (Sampson 2011; Sarnecki 2008; Bursik 1988; Cohen & Felson 1979). I fattiga områden råder en minskad tillit till rättssystemet vilket kan resultera i en uppsättning av egna normer och värderingar som stödjer det brottsliga beteendet (Elias & Scotson 2011; Putnam 1993). I sådana områden är det vanligt att kriminellt beteende överförs till områdets unga, vilket kan ske genom tal, gester eller genom direkt kontakt. Denna s.k. inlärningsmetod stöds i Sutherlands teori om differentiella associationer. Sutherland menar att brottsligt beteende är inlärt och sker genom interaktion med andra personer i en kommunikationsprocess (Sarnecki 2008; Akers 1996; Sutherland 1947). Andra faktorer som kan nämnas som avgörande för denna utveckling är brister i uppfostringsmetoder, splittrade familjeförhållanden samt avsaknad av sociala institutioner såsom välfungerande skolor och föreningsliv. För att tydliggöra sambandet mellan det ovan nämnda och otrygghet kan sägas att områden som saknar diverse former av föreningsliv och välfungerande skolor i kombination med andra brister såsom hög nivå av fattigdom, splittrade familjeförhållanden samt minskad tillit till rättssystemet är ett led till kriminellt beteende bland områdets unga. Kriminellt beteende i ett område kan medföra diverse obehagliga situationer såsom nedskräpning, vandalisering och svag informell kontroll, dvs. ett område som signalerar otrygghet (Gottfredson & Hirschi 1990; Wilson & Kelling 1982). 4.4 KOLLEKTIV STYRKA Kollektiv styrka syftar till graden av samhörighet, tillit och social kontroll (Sampson et al 1997). Individer i ett bostadsområde påverkar varandra på diverse sätt. Ett positivt inflytande i form av samhörighet, ömsesidighet, tillit och stark social kontroll stärker den informella kontrollen. I sådana områden är boende trygga vid utevistelse då vetskapen om att någon kommer att agera vid ett avvikande beteende råder i området. Det primära för att uppnå en stark kollektiv styrka visar sig vara gemensamma värderingar och gemensam ansträngning för ett och samma mål (Gibson et al 2002; Putnam 1993, 2001). I detta sammanhang anses tillit till rättssystemet spela en stor roll, detta då minskad tillit till rättssystemet kan leda till en uppsättning av egna normer och värderingar vilket kan påverka tryggheten i ett område (Elias & Scotson 2011; Putnam 1993). Den kollektiva styrkan kan genom en rad faktorer försvagas. Exempel på dessa Faktorer är in- och utflyttningsfrekvens, oordning, fattigdom, segregation, låg utbildning och kriminalitet. Då den kollektiva styrkan i ett område försvagas uppstår acceptansen för diverse former av oordning och avvikande beteenden vilket bidrar till att ett område upplevs otryggt. (Nilson & Estrada 2006; Gibson et al 2002; Putnam 2001). Det har även visat sig att samvariation finns mellan låg 13

14 kollektiv styrka och dålig folkhälsa vilket kan kopplas till otrygghet. I desorganiserade områden råder hög nivå av dödlighet följd av bland annat missbruk, alkohol och prostitution. Även yttre faktorer såsom mögel och avgasförgiftningar följd av befolkningstäthet i kombination med gamla och slitna bebyggelser påverkar tryggheten (Shaw 2004). 14

15 5. METOD I detta avsnitt beskrivs vilka metoder som använts, hur de använts, genomförande av de olika metoderna samt tas upp en rad svårigheter och brister med uppsatsen. Analys av fritextsvaren består av två delar. Den första delen av analysen ger svar på uppsatsens första frågeställning och presenterar kategorisering av fritextsvaren. Den andra delen av analysen ger svar på uppsatsens andra frågeställning där olika tabeller presenteras och tolkas för att ge en fördjupad bild av trygghetsbegreppet. I denna del har med hjälp av Chi-två test som visar hur stora skillnaderna mellan grupperna är och huruvida skillnaderna är signifikanta utförts. Även Student s t- test har utförts i denna del vilket visar skillnader i medelvärden mellan olika variabler. Nedan följer vetenskapligt perspektiv, validitet och reliabilitet, kategorisering, etik, material, bortfall och genomförande, för- och nackdelar med enkätundersökningar, variabler, Chi-två test och Student s t-test. 5.1 VETENSKAPLIGT PERSPEKTIV I föreliggande uppsats har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts där uppsatsens första frågeställning besvaras med hjälp av kvalitativa metoder och den andra frågeställningen med hjälp av kvantitativa metoder. En styrka med att integrera två undersökningsmetoder är att man stärker fördelarna och undviker eller försvagar nackdelarna med respektive metod (Bryman 2001). I kvalitativa undersökningar intresserar sig forskaren för ord, begrepp och meningar som kan bidra till vetskapen om upplevelser, tankar och känslor som respondenten avseende ett visst fenomen beskriver. Med andra ord handlar kvalitativa undersökningar om att på ett logiskt sätt tolka ett visst fenomen som respondenten beskriver (Bryman 2001). Vid tolkning av respondenternas svar är det ytterst viktigt att forskaren strävar efter att förstå vad som beskrivs, hur det beskrivs samt bakomliggande aspekter av svaret utan att lägga allt för stort fokus på själva frågan som ställs. Forskaren skall alltså försöka förstå svaren utifrån respondenternas synvinkel. (Esaiasson et al 2012). Dock föreligger en del nackdelarna med kvalitativa undersökningar. Bland dessa kan nämnas att det i vissa fall kan vara svårt att förstå svaren utifrån respondenternas synvinkel vilket kan ge felaktiga och osystematiska tolkningar och uppfattningar av respondenternas svar (Bryman 2001). Detta diskuteras vidare under avsnittet validitet och reliabilitet. I kvantitativa undersökningar utgår forskaren från likvärdiga uppgifter som kan jämföras med varandra samt insamling av ett stort antal analysenheter som sedan kan formuleras och analyseras med siffror (Esaiasson et al 2012). I kvantitativa undersökningar vill forskaren söka svar på bakomliggande aspekter av ett visst fenomen samt hur resultatet av undersökningen kan generaliseras till populationen. Inom kvantitativa undersökningar är utformning av enkäter ett vanligt verktyg då det har flertalet fördelar både för forskaren och för respondenterna (Bryman 2001). 15

16 5.2 VALIDITET OCH RELIABILITET Validitet handlar om att mäta det man avser att mäta. Då svårigheter kan uppstå gällande att förstå samt tolka svaren utifrån respondenternas synvinkel kan en rad felaktiga och osystematiska tolkningar och uppfattningar av respondenternas svar förekomma (Bryman 2001). Viktigt är därmed påpeka att i denna uppsatts kan en rad felaktiga tolkningar och uppfattningar av det insamlade materialet ha förekommit. Dessutom kan det inte garanteras att respondenterna har förstått frågan på det sätt som avsetts. Detta kan naturligtvis ses som en svaghet i denna uppsats och kan ha en viss påverkan på analys såväl som på resultatdelen i en negativ riktning. Ett alternativ i detta sammanhang vore exempelvis att utveckla den öppna frågan med en rad följdfrågor, detta för att säkerställa att respondenterna kommer att svara på det sätt som avsetts. Möjligen skulle ett sådant alternativ möjliggöra en mer korrekt tolkning och uppfattning av respondenternas svar samt stärka analys- samt resultatdelen. Avseende den externa validiteten vilket handlar om i vilken utsträckning man kan generalisera resultatet, dvs. om den kan användas i andra sociala miljöer och situationer, anses i denna undersökning vara en annan svaghet samt vara begränsat då det råder olika förhållanden i olika sociala miljöer (Trost 2007; Bryman 2001). Därutöver ligger de studerade områdena geografiskt nära varandra samt innefattar enbart lägenhetsområden vilket i denna undersökning anses vara ytterligare en svaghet då det påverkar generaliserbarheten. Utifrån ovan nämnda svagheter gällande undersökningen kan det lyftas fram att det vid bearbetning av fritextsvaren har lagts ned stort fokus på formulering, ord och begrepp. Dessutom har en rad svar som respondenterna angivit tagits med i uppsatsen i form av citat. Detta för att undvika så mycket misstolkningar som möjligt av respondenternas svar. Reliabilitet är ett mått för tillförlitlighet, med andra ord handlar det om att en undersökning skall kunna gå att replikera, dvs. skall det vara möjligt att göra om undersökningen med förhoppning om att resultaten skall överensstämma med varandra (Bryman 2001). Denna undersökning kan replikeras genom en granskning av det insamlade materialet av respondenternas svar samt att man gör om analysen. Dessutom kan denna undersökning senare användas som en jämförande design för forskare som vill se vad som har förändrats i de olika bostadsområdena över en viss tidsperiod, alltså se vad det finns för skillnader avseende respondenternas svar över tid. 5.3 KATEGORISERING Vid analys av fritextsvaren har en rad olika faktorer identifierats, däribland; öppna platser, belysning, polis/kameraövervakning, kollektiv styrka, skymda platser (såsom parkeringsplatser, källare, garage, broar, busshållsplatser, små gångstråk), träd/buskage, kriminella/gäng, arbetslöshet, ålder, etnicitet, uppfostran/familjeförhållanden, erfarenheter av brott och övrigt. Dessa faktorer har senare bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren: Visuell kontroll, kriminalitet/gäng och sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka. Kategorin sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka är en sammanslagning av kategorin sociodemografiska faktorer och kategorin kollektiv styrka. Dessa två kategorier har slagits ihop med utgångspunkt i den teoretiska delen av uppsatsen som tyder på att samvariation finns mellan sociodemografiska faktorer och kollektiv styrka (Gibson et al 2002; Sampson et al 1997; Putnam 1993; Wilson & 16

17 Kelling 1982). Detta förtydligas i den första analysdelen av fritextsvaren. Nedan presenteras en övergripande bild av tillvägagångssättet vid identifiering av kategorierna. Bryman skriver att kategorisering handlar om att söka efter indikatorer och begrepp som med andra ord passar ihop (Bryman 2001). Begrepp, kategorier och egenskaper skapas genom en jämförelse mellan händelser som respondenter beskriver utifrån frågor som ställs med kodbeteckningar som forskaren tilldelat de olika händelserna. Figur 2 visar tillvägagångssättet vid identifiering av kategorier som sedan följs av en förklaring. Data Händelse Mönster Kategori, begrepp, egenskaper Figur 2 (Svensson & Starrin 1996:109) I ett första steg sker kodning (Svensson & Starrin 1996). Vid kodning börjar forskaren med det insamlade materialet och delar respondenternas svar i olika delar (Trost 2005). Forskaren sammanställer en rad koder som denne identifierat vid tolkning av materialet som sedan bidrar till att en rad begrepp/kategorier identifieras. Forskaren kan välja att koda materialet genom rader, meningar eller hela dokument. Fokus ligger på vad respondenterna beskriver genom diverse begrepp, kategorier och egenskaper som sedan följs av ett antal frågor som forskaren ställer i anslutning till respondenternas svar (Svensson & Starrin 1996) bland dessa frågor är: "Vad uttrycker de data jag har? Vad uttrycker denna händelse eller företeelse? Vilka är de grundläggande sociala och psykologiska problemen som aktörerna konfronteras med?" (Svensson & Starrin 1996: ). Efter att begrepp/kategorier och egenskaper har identifierats kan forskaren formulera en modell eller beskriva det insamlade materialet. När begrepp/kategorier har identifierats jämförs de delar ur materialet som har kodats med varandra. Denna form av jämförelse bidrar till att forskaren hittar ett mönster. Forskaren delar sedan upp materialet i två delar där den ena delen av materialet baseras på liknande händelser och den andra delen av materialet på olika händelser. De delar som består av liknande händelser namnges eller kategoriseras medan de delar som består av olika händelser namnges som en egenskap av kategorier. Genom att jämföra händelser och företeelser med varandra samt händelser och företeelser med de begrepp som identifierats skapas allt fler kategorier och deras egenskaper (Svensson & Starrin 1996). 5.4 ETIK Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att forskaren informerar respondenterna om syftet med enkätundersökningen samt att det inte ställs några krav gällande att besvara enkäten utan är fullständigt frivilligt. Dessutom bör informeras att all information är sekretessbelagd, dvs. skall ingen utomstående kunna identifiera respondenterna samt får enkäten endast användas i forskningssyfte (Ejlertsson 2005). Respondenter som ingår i denna undersökning har genom en tydlig beskrivning på enkätens framsida blivit informerade om det ovan nämnda. I den ursprungliga rapporten diskuteras en rad etiska frågor i relation till den potential för stigmatisering av de studerade områdena som kunde komma ifråga, men i denna uppsats diskuteras inte utfall i relation till olika namngivna områden på samma sätt (Gerell 2012). 17

18 5.5 MATERIAL, BORTFALL OCH GENOMFÖRANDE Enkätundersökningen Boendeundersökning Holma-Kroksbäck-Bellevuegården- Södertorp 2012 gick ut till 1255 hushåll fördelad över dessa fyra områdena under två månadsperioder (april till juni 2012). Mer än hälften svarade på enkäten och en svarsfrekvens på 55 % uppnåddes (Gerell 2012). Detta innebär ett bortfall på 45%. Tittar vi på liknande studier finner vi en svensk studie där en fördjupat trygghetsmätning har utförts i syfte att bättre förstå skillnader som råder mellan Malmös olika delar. I studien har en ökad fokus lagts ned på samband och orsaker och en svarsfrekvens på drygt 50 % har uppnåtts (se Ivert et al 2013). Samma svarsfrekvens finner vi i en annan svensk studie där syftet varit att bättre förstå varför boende i ett specifikt bostadsområde i Malmö känner sig otrygga (se Mellgren & Kronkvist 2013). Föreliggande undersökning har ett bortfall på 45 %. Inom vetenskaplig forskning anses en svarsfrekvens mellan % på en enkätundersökning vara tillförlitligt (Trost 1998). Trots detta har det stora bortfallet resulterat i en rad nackdelar. Exempelvis finner vi ett stort bortfall hos män samt individer med utländsk bakgrund. Möjligen ses trygghetsfenomenet och trygghetsskapande aspekter som något viktigare för kvinnor än för män då de som tidigare nämnts upplever en större otrygghet i jämförelse med män under sena kvällar utomhus (se bland annat Brå 2008). Avseende den låga svarsfrekvensen från individer med utländsk bakgrund kan antas bero på språksvårigheter. Att språksvårigheter är ett vanligt förekommande fenomen i områden med hög nivå av in- och utflyttningsfrekvens, fattigdom, segregation, låg utbildning och kriminalitet framkommer även i den teoretiska delen av uppsatsen (se bland annat Nilson & Estrada 2006; Gibson et al 2002; Putnam 2001). Det stora bortfallet kan ha påverkat resultatet av undersökningen då det har lett till brist på kunskap beträffande huruvida de som svarat mindre ofta på fritextfrågan eller de som framförallt pga. språksvårigheter avstått ifrån att svara på fritextfrågan beskriver upplevelsen av trygghet och otrygghet i det egna bostadsområdet. Kring detta diskuteras i slutsatsdelen några tänkbara åtgärder samt förslag för framtida forskning. Vid genomförande av enkäten har i samarbete med stadsförvaltningen i Hyllie rekryterats sex personer till denna uppgift. Gemensamt för dessa personer var god lokalkännedom samt bred språkkompetens, däribland arabiska, albanska och afghanska (Gerell 2012). I detta sammanhang kan det vara värt att påpeka vikten av bred språkkompetens vid utformning av enkäter då det i områden med hög andel individer av utländsk bakgrund kan minska andelen bortfall (Bryman 2001). Ett slumpmässigt urval av trappuppgångar gjordes där sedan samtliga hushåll användes. En granskning av samtliga adresser med bostäder i de studerade områdena gjordes tillsammans med en kartläggning av hur dessa adresser var fördelade på områdenas 59 gårdar. Trappuppgångarna varierade mellan 5 och 54 lägenheter beroende på våningsplan samt lägenheternas storlek. Totalt bestod urvalet av 86 trappuppgångar av de 416 dokumenterade i områdena med totalt 1255 hushåll. De olika hushållen fick i sin brevlåda ett exemplar av enkäten tillsammans med en lapp om vilka tider intervjuer skulle genomföras. Intervju personalen genomförde enkäten genom att återvända på avtalad tid, knackade dörr, samlade in enkäten samt svarade på frågor från enkäten. De hushåll som intervjupersonalen inte kunde komma i kontakt med fick i sin brevlåda ett svarskuvert med instruktioner om hur de kunde posta in enkäten. 18

19 Enkäten bestod av totalt 31 frågor varav tre behandlade otrygghet och nio behandlade olika dimensioner av socialtkapital, inklusive kollektiv styrka. Enkäten innefattade även geografisk data samt uppgifter om bland annat antalet våningar på respondentens hus liksom data över boendetid, trivsel, om respondenten planerade att bo kvar, områdets uppfattade rykte, förtroende för polisen, förekomst av oordning samt positiva och negativa förebilder i området. Totalt kom 680 enkäter att användas (Gerell 2012). Vad som har analyserats i denna uppsats är en fritextfråga som lyder på följande vis: Vad är det som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga? 5.6 FÖR- OCH NACKDELAR MED ENKÄTUNDERSÖKNINGAR Enkätundersökningar har en rad för- och nackdelar. Bland fördelarna är att det går fort att utforma samt att fylla i en enkät, dessutom är det relativt billigt att administrera. En annan fördel vilket kan ses som den starkaste fördelen är att en enkät kan anpassas till respondenterna. Med detta menas att enkäten bland annat kan översättas till olika språk vilket innebär att forskaren undviker en stor andel bortfall som ibland kan vara fallet på grund av språksvårigheter. Enkäter har även en rad nackdelar, bland dessa är att respondenterna oftast är anonyma vilket innebär att forskaren inte vet vem som har svarat på enkäten. Dessutom kan forskaren inte hjälpa respondenterna vid eventuella frågor vilket kan öka risken för bortfall (Bryman 2001). Avseende öppna frågor som denna undersökning baseras på finns en del för- och nackdelar. Bland fördelarna finner vi att möjlighet ges till respondenterna att svara med sina egna ord, det lämnar utrymme för oförutsedda svar samt begränsar inte respondenternas svar i någon riktning. Bland nackdelarna finner vi att mer tid krävs vid bearbetning av materialet likaså är det mer tidskrävande för respondenterna att besvara frågan. Dessutom kan forskaren inte vara säker på om respondenten har förstått eller svarat på frågan som avsetts, inte heller kan forskaren vara säker på om han/hon har tolkat svaren rätt vid bearbetning av materialet (Trost 2007; Bryman 2001). 5.7 VARIABLER I denna undersökning har olika variabler av kriminologiskt relevanta teorier använts, däribland: Kvinna, arbetslös, subjektiv fattigdom, utländsk bakgrund, singel, äldre (över 60 år) kollektiv styrka, social oordning, fysisk oordning, avstått från aktivitet pga. oordning och rykte/stigma. Nedan följer en förklaring gällande relevansen av dessa variabler i relation till den teoretiska delen av uppsatsen, hur dessa variabler är skapade, de olika alternativen respondenterna fått välja mellan samt hur variablerna som visas i tabellerna bör tolkas. Variabeln utländsk bakgrund används som en viktig variabel då undersökningar visar att denna grupp av individer känner sig betydligt mer otrygga jämfört med inrikesfödda (Brå 2009; Heber 2007; Nilsson och Estrada 2003; Hale 1996). För variabeln kvinna visar undersökningar att kvinnor upplever större otrygghet jämfört med män vid utevistelsen, i synnerhet under sena kvällar då de har sämre förutsättningar att skydda sig mot brott (Brå 2008; Hale 1996) och används därmed som en viktig variabel i denna uppsats. 19

20 Variablerna arbetslös 2 och subjektiv fattigdom 3 har valts då även dessa variabler har en roll för trygghet och otrygghet på en plats. Som tidigare nämnts är resurssvaga individer mer otrygga då den psykiska och ekonomiska återhämtningen efter en brottssituation kan ta längre tid och ge större skada (Brå 2008; Nilsson & Estrada 2003; Hale 1996). Undersökningar visar att ensamstående individer (singel) upplever större otrygghet jämfört med sammanboende individer (Brå 2012) och därmed anses även denna variabel vara relevant. Undersökningar visar att äldre upplever större otrygghet främst på grund av sitt fysiska och psykiska tillstånd (Brå 2012; SKL 2012). Variabeln äldre (över 60 år) anses därmed vara relevant. Som nämnts under teoridelen är hög kollektiv styrka nödvändigt för ett välfungerande grannskap med minskad brottslighet och ökad trygghet (Gibson m fl 2002; Putnam 1993). Av denna anledning anses variabeln kollektiv styrka vara en viktig variabel och används därmed. Viktigt är poängtera att den individuellt uppfattade kollektiva styrkan är vad som mäts i denna uppsats. Som tidigare nämnts väljer individer under vissa omständigheter att undvika vissa platser eller aktiviteter pga. faktorer som bidrar till att platsen upplevs otryggt (Sampson 2011; Sarnecki 2008; Bursik 1988; Cohen & Felson1979). Variabeln avstått från aktivitet pga. otrygghet används därmed. Variablerna social och fysisk oordning anses vara relevanta då forskning visar att dessa former av ordningsproblem kan bidra till att en plats upplevs otryggt (Nilsson & Estrada 2006; Wilson & Kelling 1982). Variabeln rykte/stigma anses vara relevant då forskning visar att stigmatiserade områden med dåligt rykte signalerar otrygghet (Brå 2012; Sarnecki 2008; Heber 2007; Knutsson 1977). Variablerna som använts i tabellerna är skapade som ordinalskalor där respondenterna fått välja mellan olika alternativ om hur ofta ett påstående gäller. För variabeln kollektiv styrka finns skalan 1-5 där ett lågt värde motsvarar en hög kollektiv styrka och ett högt värde motsvarar en låg kollektiv styrka. Avseende måttet på kollektiv styrka har Cronbach s alpha använts för att testa reliabilitet. Cronbach s alpha är ett mått som visar hur pass bra de testade delfrågorna är associerade med varandra och är en vanlig förekommande metod då man vill mäta reliabiliteten. För att få en god reliabilitet bör Cronbach s alpha ligga mellan.7 och.9 (Aspelmeier, J & Pierce T 2009). Två olika mått har operationaliserats för kontroll och sammanhållning med två frågor för förväntad social kontroll hos grannar med alpha på.783 och två frågor avseende sammanhållning/tillit med alpha på.715. Begreppet kollektiv styrka har skapats genom ett medelvärde av variablerna sammanhållning och förväntad social kontroll hos grannar med alpha på.733. Variablerna oordning och otrygghet är skapade som ordinalskalor där ett lågt värde motsvarar låg frekvens av problemet. För fysisk och social oordning har respondenterna fått fyra alternativ att välja mellan ( Varje vecka Någon gång per månad Någon gång per år Mer sällan ). För variabeln avstått från aktivitet pga. otrygghet har respondenterna fått fem alternativ att välja mellan ( Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig ). Variabeln rykte/stigma är skapad som ordinalskala med fem alternativ att välja mellan ( Mycket bra- Bra- Varken ellerdåligt- Mycket dåligt ) (Gerell 2012). Detta kan till viss del jämföras med en 2 Står för, annan sysselsättning dvs. varken arbetande, student eller pensionär. 3 Har operationaliserats genom en fråga där respondenten tillfrågas om hushållets inkomster täcker deras behov. 20

21 studie av Sampson & Wikström där vi finner väldigt likartade frågor framförallt för sammanhållning och social kontroll (se Sampson & Wikström 2008). 5.8 CHI-TVÅ TEST För att testa skillnaden mellan två grupper har i denna undersökning Chi-två test utförts. För att ett Chi-två test skall vara signifikant måste p värdet (asymp.sig. 2-sided) vara 0,05 eller mindre (<0,05). (Wahlgren 2008). I denna uppsats testas skillnaden mellan olika variabler vilket anges med 0 och 1 samt huruvida skillnaderna är signifikanta. Med hjälp av Chi-två test har analyserats skillnader avseende en rad olika variabler mellan de som har angivit en faktor som viktig och övriga. Variablerna som används är; kvinna, man, utländsk bakgrund, ej utländsk bakgrund, äldre, ej äldre, singel, ej singel, arbetslös, ej arbetslös, subjektiv fattigdom, ej subjektiv fattigdom, bor i MKB lägenheter, ej bosatt i MKB lägenheter. 5.9 STUDENT S T-TEST För att analysera skillnader i medelvärden avseende ett flertal olika variabler mellan de som har angivit en kategori som viktig och övriga har i denna undersökning Student s t-test utförts. Fokus ligger på två värden; nollhypotesens värde (t-värdet) samt Sig2-tailed (p-värdet) vilket visar om en viss variabel är signifikant eller inte. Grundregeln är; Om p-värdet(sig2- tailed) är mindre än 0,05 är den statistiskt säkerställd, detta innebär att tabellen tolkas utifrån att signifikant skillnad finns i medelvärden. Är p-värdet större än 0,05 tolkas att ingen skillnad finns i medelvärden (Wahlgren 2008). Variablerna som används är; kollektiv styrka, avstått från aktivitet pga. otrygghet, fysisk oordning, social oordning och rykte/stigma. 21