Malmö områdesundersökning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö områdesundersökning 2012"

Transkript

1 Malmö områdesundersökning 2012 Lokala problem, brott och trygghet Ett samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och Räddningstjänsten Syd Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola December 2013 Anna-Karin Ivert Alberto Chrysoulakis Karl Kronkvist Marie Torstensson Levander

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Studiens bakgrund och syfte Vad är trygghet och hur mäter vi det? Varför varierar tryggheten mellan olika områden? Metod och material Urval, externt bortfall och svarsfrekvens Representativitet Frågeområden och konstruktion av index Resultat Malmö Kollektiv styrka Lokal problemnivå Otrygghet Utsatthet för brott Förtroende och attityder till lokala myndigheter Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? Stadsområde Norr Kollektiv styrka Lokal problemnivå Otrygghet Utsatthet för brott Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? Sammanfattning Stadsområde Öster Kollektiv styrka Lokal problemnivå Otrygghet Utsatthet för brott Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? Sammanfattning

4 7. Stadsområde Söder Kollektiv styrka Lokal problemnivå Otrygghet Utsatthet för brott Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? Sammanfattning Stadsområde Väster Kollektiv styrka Lokal problemnivå Otrygghet Utsatthet för brott Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? Sammanfattning Stadsområde Innerstaden Kollektiv styrka Lokal problemnivå Otrygghet Utsatthet för brott Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? Sammanfattning Slutsatser Implikationer för det trygghetsskapande arbetet i Malmö Litteraturförteckning Bilaga 1 Urval och externt bortfall Bilaga 2 Statistiska tabeller: Norr Bilaga 3 Statistiska tabeller: Öster Bilaga 4 Statistiska tabeller: Söder Bilaga 5 Statistiska tabeller: Väster Bilaga 6 Statistiska tabeller: Innerstaden

5 1. Inledning Intresset för frågor som berör utsatthet för brott, oro för att utsättas för brott och otrygghet är stort, såväl inom forskningen som inom kriminalpolitiken. Befolkningens trygghet är en central fråga för de organisationer och myndigheter som i sina verksamhetsområden arbetar med frågor som brottslighet, boende och samhällsplanering och frågor som på olika sätt är relaterade till trygghetsupplevelser. För att lyckas i detta arbete är det därför viktigt ha goda kunskaper om de underliggande mekanismerna till individers trygghetsupplevelser. Ökad trygghet i befolkningen är ofta ett mål i sig, men lyfts också fram som en viktig del för att motverka ojämlikheter i till exempel hälsa och som en förutsättning för en socialt hållbar utveckling (Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, 2012). För individen kan en hög grad av otrygghet begränsa handlingsutrymmet, vilket kan få som konsekvens att han eller hon avstår från aktiviteter i vardagen. Det kan handla om att åka buss till arbetsplatsen, eller ta med sig sina barn på olika idrottsevenemang. Eftersom tryggheten, i en rad studier (se t.ex. Hale, 1996), visat sig vara ojämnt fördelad mellan olika grupper i befolkningen, innebär det att vissa grupper i större utsträckning kan komma att få sitt handlingsutrymme begränsat. På områdesnivå kan en hög nivå av otrygghet försvaga den informella sociala kontrollen (de boendes benägenhet att reagera på regelbrott) i området, vilket kan leda till en högre nivå av ordningsstörningar, och i värsta fall ökad brottslighet, vilket i sin tur kan ha en negativ effekt på tryggheten. I hur stor utsträckning de boende känner sig trygga i bostadsområdet kan även påverka sammanhållningen mellan grannarna, eftersom det i ett område där de boende sällan tillbringar tid utomhus, finns det också färre tillfällen för grannarna att mötas och utveckla en gemensam bild av hur de vill att deras bostadsområde ska fungera 1.1 Studiens bakgrund och syfte Utgångspunkten för Malmö områdesundersökning 2012 är att Malmö stad tillsammans med Polisområde Malmö sett ett behov av en fördjupad trygghetsmätning för att bättre kunna planera och utföra det trygghetsskapande arbete som ligger inom respektive organisations ansvarsområde. Målsättningen för den fördjupade trygghetsmätningen var att få en tydligare forskningsanknytning och ökad vetenskaplighet i såväl utformning som analys med ett ökat fokus på samband och orsaker. Det fanns dessutom ett behov av information om otrygghetens fördelning och utseende på lägre geografisk nivå (delområden) för att kunna identifiera lokala problembilder. För att förverkliga detta inleddes under 2012 ett samarbete kring en fördjupad områdesundersökning mellan Institutionen för kriminologi vid Malmö högskola, 5

6 Malmö stad Avdelningen för trygghet och säkerhet, Polisområde Malmö samt Räddningstjänsten Syd. Syftet med den genomförda undersökningen är att beskriva och analysera variationer av otrygghet mellan och inom olika områden i Malmö, för att bättre förstå de skillnader som finns mellan stadens olika delar. Utformningen av den aktuella undersökningen har sina rötter i det så kallade Stockholmsprojektet (Wikström, 1990; 1991) där bland annat lokal problemuppfattning, utsatthet för brott och trygghetsupplevelse studerades i åtta förorter i Stockholm åren 1989 respektive 1991 (Wikström, 1991). Stockholmsprojektet utgör ett exempel på en kvalificerad studie av lokala problembilder, brott och trygghet och tillkom ursprungligen som ett forskningsprojekt med intentionen att kunskapen skulle komma att tillämpas i praktiken, nämligen som underlag för utformandet av lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande strategier. Det frågeformulär som skapades för Stockholmsprojektets så kallade vuxenundersökning utgick från frågeformulär som använts i olika utländska undersökningar av lokala problembilder (se t.ex. Skogan & Maxfield, 1981; Taub, Taylor & Dunham, 1983). Stockholmsprojektets frågeformulär kom sedan att vidareutvecklas och användas i de mätningar av lokala problem, utsatthet för brott och trygghet som genomfördes vid Polishögskolans forskningsenhet under perioden 1994 till Undersökningarna, vilka i huvudsak genomfördes på uppdrag av olika länspolismyndigheter, kom att benämnas trygghetsmätningar. Några viktiga skäl för genomförandet av dessa studier var: Att mätningarna skulle ge få en god bild av den lokala problematiken och att denna skulle kunna ligga till grund för planering av brottspreventiva och trygghetsskapande åtgärder och effektivare resursanvändning. Att den lokala problembeskrivningen skulle kunna användas som ett led i utbildningen av poliser och andra lokala aktörer i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Att man, givet att mätningarna upprepades, kunde få information om hur väl man lokalt lyckats med att uppfylla de centrala målen att minska brottsligheten och öka 6

7 trygghetsupplevelsen. Om de utfördes på olika håll i landet med identiska mätinstrument, kunde de också få en central roll som resultatmått på nationell nivå. Frågeformuläret har sedan kontinuerligt bearbetats och förbättrats allt eftersom erfarenheterna av metodiken växt. Utvecklingsarbetet vid Polishögskolan under 1990-talet har påverkat utformningen av många av de trygghetsmätningar som genomförs både inom polisen och i andra organisationer. Detta gäller kanske särskilt de mätningar som sedan 1997 genomförts inom polismyndigheten i Skåne. 1.2 Vad är trygghet och hur mäter vi det? Det finns ett omfattande forskningsunderlag kring trygghet eller fear of crime som det vanligen benämns i den internationella litteraturen. I Sverige används ofta begrepp som (o)trygghet, rädsla, oro och säkerhet (Torstensson Levander, 2007), men ofta handlar diskussionerna om helt skilda fenomen och det finns ingen universellt accepterad definition. Ofta används olika begrepp utan närmare reflektion över den egentliga innebörden, alltså vad är det egentligen vi mäter? En känsla, en reaktion på något eller en uppfattad risk? Vad trygghet är och hur orsaksmekanismerna ser ut är givetvis av högsta relevans för hur vi väljer att definiera, mäta och påverka trygghet: i relation till brottslighet i allmänhet, till egna erfarenheter och upplevelser eller till egenskaper hos individen. Otrygghet har definierats på en mängd olika sätt i olika studier, till exempel som en känsla av personlig säkerhet i samhället (Conklin, 1971), som en känslomässig reaktion på ett uppfattat hot om att utsättas för skada (Covington & Taylor, 1991) eller som rädsla kopplat till brott eller annat i samhället som förknippats med brottslighet (t.ex. ordningsstörningar) (Ferraro & LaGrange, 1987). Fattah & Sacco (1989) menar att forskningen ofta glömmer bort den mångdimensionella aspekten av rädsloreaktionen och föreslår att de mått som används bör indelas i kognitiva, affektiva och beteendemått. En vanlig klassificering, med huvudsyftet att skilja mellan risk och rädsla, är den som presenterats av Ferraro och LaGrange (1987). Upplevelserna sträcker sig från de rent personliga eller självorienterade till de generella eller samhällsorienterade. Ferraro och LaGrange använder en kognitiv-affektiv dikotomi: från riskbedömning till reaktioner på rädsla. I Tabell 1 visas denna begreppsklassificering (a.a.). Huvudsyftet är att skilja mellan begreppen risk och rädsla. Den vertikala axeln definierar människors referensnivå som både generell och individuell. Den generella nivån avser framförallt reaktioner på att en annan person ska drabbas av brott medan den individuella nivån avser risken att själv drabbas. Den 7

8 horisontella axeln beskriver rädsla som en kognitiv-affektiv upplevelse, där upplevelserna varierar från den individuella riskbedömningen (mer eller mindre medveten) till en mer affektiv reaktion (hjärtklappning, darrningar, smärtor). Rädsla för brott refererar alltså till en negativ emotionell reaktion orsakad av brott eller andra faktorer som associeras till brott. Den sortens rädsla är helt skild från både risk (bedömning) och oro (värdering). Rädsla anses vara både en effekt av, och orsakad av, den riskbedömning man gör och det är viktigt att inte blanda ihop dessa begrepp (för en mer utförlig diskussion av trygghetsbegreppet se Heber, 2007; Litzén, 2006; Torstensson Levander, 2007). Tabell 1 Klassifikation av trygghetsbegreppet Upplevelser KOGNITIV AFFEKTIV Referensram Bedömning Värdering Emotion Generell A. Risk för andra, riskbedömningar B. Oro för att utsättas för brott C. Rädsla att andra ska falla offer för brott Individuell D. Egen risk eller säkerhet E. Oro för egen del F. Rädsla att själv falla offer för brott I Tabell 2 tillämpas begreppsdefinitionerna i tabellen ovan på mått som ofta använts i forskningen om trygghet (Ferraro & LaGrange, 1987). Tabell 2 Exempel på frågekonstruktioner Upplevelser KOGNITIV AFFEKTIV Referensram Bedömning Värdering Emotion Generellt A. Tror du att människor i ditt grannskap är säkra i sina hem nattetid? B. Välj det enskilt allvarligaste problemet som du vill att staten ska göra något åt för brott. Individuell D. Hur trygg skulle du känna dig när du går ensam ute i ditt bostadsområde nattetid? E. Är du oroad att själv falla offer för brott? C. Jag oroar mig en hel del för att mina närmaste ska falla offer F. Hur orolig är du att utsättas för (olika brottstyper) i ditt vardagsliv? I Malmö områdesundersökning ligger fokus främst på den individuella dimensionen av otrygghet, och frågorna som ställts relaterar till både de kognitiva och de affektiva aspekterna av otrygghet. Tre olika mått på otrygghet har använts; konkret otrygghet i det egna bostadsområdet, allmän otrygghet eller oro för att utsättas för brott i det egna bostadsområde samt huruvida respondenterna avstått från aktiviteter på grund av otrygghet. Konkret 8

9 otrygghet i bostadsområdet har mätts genom att respondenterna har fått ta ställning till om de känner sig trygga i det egna bostadsområdet när de är ute ensamma sent på kvällen, och om det i bostadsområdet finns platser eller personer de är rädda för och/eller undviker. Den allmänna otryggheten, eller oron att utsättas för brott är i den här studien definierad som riskuppfattning i relation till en allmän oro att utsättas för olika typer av brott. Den tredje dimensionen av otrygghet som studerats i den här undersökningen handlar som nämnts ovan om respondenterna avstått från att utföra olika aktiviteter på grund av otrygghet. Den här dimensionen av otrygghet skiljer sig från de ovanstående genom att inte vara begränsad till det egna bostadsområdet, utan mäter snarare hur otrygghet begränsar individens handlingsutrymme. I kapitel 2 ges en utförlig beskrivning av vilka frågor som ställts för att mäta de olika dimensionerna av otrygghet. 1.3 Varför varierar tryggheten i befolkningen? Vad otrygghet beror på och varför tryggheten varierar mellan olika grupper i befolkningen, eller mellan olika platser i till exempel en stad har förklarats på en mängd olika sätt. Egen, utsatthet har lyfts fram som en viktig förklaring till individuella skillnader i otrygghet. Ofta lyfts också kännedom om att brottsligheten är hög inom ett specifikt område, eller gentemot en specifik grupp, fram som en förklaring till otrygghet. Är brottsligheten dessutom av allvarlig karaktär antas nivån av otrygghet stiga. Det behöver dock inte finnas något direkt samband mellan brottslighet och trygghetsupplevelse, utan otrygghet kan bero på en rad andra faktorer (jmf. Torstensson Levander, 2007). Att vissa grupper av individer är mer otrygga än andra är väl känt i forskningen, till exempel rapporterar kvinnor och personer födda utanför Sverige högre nivåer av otrygghet än män och personer födda i Sverige (Brå, 2013a). Äldre svarar oftare än yngre att de väljer att stanna hemma till följd av otrygghet (a.a.). En förklaring som ofta lyfts fram för att förklara sådana skillnader är att de har en större sårbarhet. Jackson m.fl. (2009) visar bland annat att kvinnor i lägre utsträckning än män upplever att de kan försvara sig själva och att de upplever att konsekvenserna av att utsättas för brott är större och därmed blir även den upplevda otryggheten starkare. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetundersökning från 2012 visar att otryggheten också verkar ha större konsekvenser för kvinnor och utlandsfödda än för andra grupper i samhället (Brå, 2013a). Dessa grupper anpassar oftare sitt beteende på grund av otrygghet till exempel genom att de valt att ta en annan väg eller avstått från att utföra en aktivitet. 9

10 Utöver en generell oro för brottsligheten i samhället samt individuella erfarenheter och egenskaper, har kontextuella faktorers (t.ex. egenskaper i bostadsområdet) betydelse lyfts fram som viktiga för att förstå variationer i otrygghet. Detta gäller kanske framförallt den lokala problemnivån, mätt som fysiska och sociala ordningsstörningar, i bostadsområdet och i andra områden där människor tillbringar sin tid. I den internationella litteraturen benämns detta disorder och antas påverka trygghetsupplevelsen genom att de boende (eller andra som av olika anledningar befinner sig i området) upplever omgivningen som oordnad (skräpig, vandaliserad etc.), mörk (avsaknad av belysning), fysiskt nedgången och övergiven av samhällets aktörer som förefaller att ha gett upp försöken att hantera och kontrollera området. Den upplevelsen kan bidra till en känsla av att inte längre ha kontroll (över sig själv eller sin situation) och därmed skapa känslan av otrygghet (Skogan, 1990; Wilson & Kelling, 1982). Nära relaterad till områdets lokala problemnivå är nivån av vad som brukar kallas kollektiv styrka. Kollektiv styrka kan beskrivas som ett mått på vilken beredskap, förmåga och vilka förväntningar som finns hos de boende för att upprätthålla gemensamma normer, hantera problem samt ingripa för områdets bästa. Denna förmåga och vilja antas bygga på styrkan i den sociala sammanhållningen och den informella sociala kontrollen i området (se t.ex. Sampson m.fl., 1997). Områden med en hög nivå av kollektiv styrka kan på ett effektivt sätt skapa och upprätthålla gemensamma normer, medan områden med låga nivåer av kollektiv styrka karakteriseras av inkonsekventa normer och en oförmåga att upprätta hålla ordning och informell kontroll. I områden med hög kollektiv styrka finns alltså ett förtroende mellan de boende och förväntningar på att de som bor i området ingriper i olika situationer om det skulle behövas (det kan handla om allt från att hindra någon från att vandalisera parkbänkar till att gå samman för att förhindra att skolan i området stängs). Vetskapen om att de övriga i området har samma föreställningar kring rätt och fel, samt en förvissning om att de skulle ingripa om något hände, bidrar sannolikt till en högre trygghet i området. Nivån av kollektiv styrka kan dessutom påverka (upplevelsen av) områdets problemnivå. Den lokala problemnivån är ofta högre i de områden där den kollektiva styrkan är låg, eftersom det där inte finns någon struktur eller organisation för att gemensamt möta och kontrollera de ordningsstörningar som förekommer i området (se t.ex. Sampson & Raudenbush, 1999). Ett bostadsområdes strukturella förutsättningar, gällande bland annat socioekonomisk status, befolkningsstruktur och boende(in)stabilitet (se Sampson & Groves, 1989; Sampson m.fl., 1997) samt tillgång till institutionella och sociala resurser som skola, sjukvård och naturliga 10

11 mötesplatser (se Wikström & Sampson, 2003) blir därmed viktiga förutsättningar för den kollektiva styrkan och förmågan bland de boende i området att gå samman och samarbeta för att motverka de problem som finns. I bostadsområden med sämre förutsättningar för en stark kollektiv styrka är det också lättare för problem att få fäste. Samtidigt kan den lokala problemnivån leda till att den kollektiva styrkan försvagas. En konsekvens kan bli att i takt med att problemnivån och otryggheten ökar väljer de som har möjlighet att lämna området och kvar blir då de som av olika anledningar inte har möjlighet att flytta (Wilson & Kelling, 1982; Kelling & Coles, 1996). Det är alltså viktigt att både uppmärksamma tecken på förändringar i bostadsområden och att satsa resurser för att vända en negativ utveckling. Det är sammanfattningsvis viktigt att påpeka att upplevelser av otrygghet inte enbart låter sig förklaras av områdesrelaterade eller individrelaterade faktorer, utan de kausala mekanismerna är sannolikt mer komplicerade än så. Otrygghet är troligtvis en kombination av individuella egenskaper och erfarenheter, samt i vilka sociala miljöer individen befinner dig. I denna undersökning är det främst kontextuella faktorer som lokal problemnivå och kollektiv styrka, som är i fokus för att få en bättre förståelse för otrygghetens fördelning och utveckling i Malmö, så att olika samhällsaktörer kan få redskap att arbeta med för att skapa tryggare (boende)miljöer. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har pekat på vikten av långsiktiga investeringar för att uppnå målet att minska ojämlikheten i hälsa mellan olika delar i Malmö, därför är det viktigt med återkommande mätningar av otrygghetens fördelning och nivåer som kan fånga upp förändringar över tid, men även fungera som en indikation på effekten av insatser i olika områden. I följande avsnitt presenteras undersökningens metod och resultat och i rapportens avslutande del återkommer vi till diskussionen om hur kontextuella faktorer kan förklara skillnader i trygghet mellan Malmös olika delområden. 11

12 2. Metod och material Underlaget till Malmö områdesundersökning samlades in genom utskick av postenkäter till 7965 slumpmässigt utvalda respondenter mellan 18 och 85 år folkbokförda på adresser i Malmö stads olika delområden. Datainsamlingen genomfördes av Institutionen för kriminologi vid Malmö högskola. Utskicken av enkäter gjordes etappvis, med ett första utskick i slutet av november Det första utskicket följdes under december och januari 2013 av tre påminnelser till de som inte besvarat enkäten. Totalt returnerades knappt 4200 enkäter vilket motsvarar drygt 50 procent i total svarsfrekvens. 2.1 Urval, externt bortfall och svarsfrekvens Malmö stad är uppdelad i 136 delområden, och det är dessa delområden som fungerat som utgångspunkt för urvalet av respondenter i den aktuella undersökningen. För att ett delområde skulle bli representerat i undersökningen krävdes att minst 100 personer i åldrarna 18 och 85 var folkbokförda på adresser i delområdet vid tiden för urvalet (januari 2012). Detta resulterade i att boende från 104 olika delområden inkluderats i urvalet, och att 32 delområden exkluderades (områden som huvudsakligen kan beskrivas som sommarstäder, hamn-, industri- och parkområden). 1 Urvalet av respondenter varierar mellan delområdena beroende på antalet folkbokförda invånare, i de minsta slumpades 40 respondenter och i de allra största 160 respondenter. Resultat från tidigare likande studier (som baseras på postenkäter) visar att i bostadsområden med hög andel utlandsfödda invånare tenderar svarsfrekvensen på postenkäter att bli lägre, orsaken till detta är sannolikt bristande svenskkunskaper bland potentiella respondenter (Wikström, 1991; Wikström m.fl., 1997; SCB, 1997). Tidigare studier visar också att socialt marginaliserade (eller socialt utsatta) grupper tenderar bli underrepresenterade i den här typen av undersökningar (se Brå, 2000). Med utgångspunkt i dessa tidigare erfarenheter gjordes en så kallad översampling i delområden där svarsfrekvensen förväntades bli låg. Översamplingen innebar med andra ord att ett högre antal respondenter (i förhållande till antalet folkbokförda invånare enligt beskrivningen ovan) slumpades ut i dessa delområden. För att systematiskt urskilja delområden där urvalet skulle översamplas jämfördes delområdenas strukturella förutsättningar gällande andelen utlandsfödda invånare samt 1 Beskrivning av delområden som fallit bort på grund av för få folkbokförda invånare i åldersspannet 18 till 85 år redovisas i Bilaga 1 Tabell 1. 12

13 andelen hushåll med försörjningsstöd. 2 Delområden där minst 50 procent av befolkningen var utlandsfödda och där minst 20 procent av hushållen erhöll försörjningsstöd översamplades med 50 procent. Delområden med minst 40 procent utlandsfödda invånare och där minst 15 procent av hushållen erhöll försörjningsstöd översamplades med 25 procent. I Tabell 3 framgår antal respondenter3 (urval), antal inkomna enkäter (svarande), antal respondenter som konstaterats utflyttade eller avlidna (övertäckning) samt den totala svarsfrekvensen i procent beräknat efter övertäckning (svarsfrekvens) per stadsdel och stadsområde (för fullständigt urval, antal svarande, övertäckning och svarsfrekvens på delområdesnivå se Bilaga 1 Tabell 2). Svarsfrekvensen per stadsområde illustreras även genom Figur 1. Tabell 3 Urval, externt bortfall och svarsfrekvens i respektive stadsdel och stadsområde Stadsområde/Stadsdel Urval (N) Svarande (n) Övertäckning (n) Svarsfrekvens (%) Innerstaden Södra Innerstaden ,65 Västra Innerstaden , ,37 Norr Centrum ,66 Kirseberg , ,79 Söder Fosie ,14 Oxie , ,17 Väster Hyllie ,78 Limhamn-Bunkeflo , ,83 Öster Husie ,71 Rosengård , ,97 Total ,25 Notera: Vid undersökningens genomförande var Malmö stad indelat i tio stadsdelar istället för den nuvarande indelningen av fem stadsområden. 2 Data hämtades från Malmö stads fakta över delområden, Se avsnittet Områdesfakta för Malmö 2008: Delområden på 3 Med översampling i aktuella områden. 13

14 Svarsfrekvens i procent Figur 1 Svarsfrekvens per stadsområde i fallande ordning Väster Innerstaden Norr Öster Söder 10 0 Svarsfrekvensen är ungefär som förväntat. Under senare år har det gått att urskilja en trend av minskat intresse att delta i enkätundersökningar av detta slag, både nationellt och internationellt. Exempelvis har deltagandet i Brottsförebyggande rådets årliga nationella trygghetsundersökning minskat med omkring tio procentenheter till 67 procent under en sexårsperiod (Brå, 2013a). Vidare visar två nyligen genomförda enkätundersökningar i Malmö med syfte att undersöka bland annat lokal problemnivå, trygghet och brottslighet en svarsfrekvens på dryga 50 procent (Gerell, 2013; Mellgren & Kronkvist, 2013). Motsvarande trend med svarsfrekvenser omkring 50 procent kan även identifieras i internationell forskning, till exempel i en till stora delar identisk områdesundersökning genomförd i Storbritannien (Wikström m.fl., 2012). 14

15 Tabell 4 visar fördelningen av det externa bortfallet (de respondenter som av olika skäl valt att inte delta i undersökningen). I de flesta fall finns ingen information om varför respondenten inte besvarat enkäten. Tabell 4 Anledning till att enkät inte har besvarats Anledning Antal Flyttat 230 Vill ej delta 128 Sjukdom/ålderdom 33 Språksvårigheter 15 Nyinflyttad 3 Avliden 2 Okänd anledning 3359 Total Representativitet Eftersom bortfallet i undersökningen är relativt stort är det viktigt att undersöka om de respondenter som deltagit i undersökningen kan antas vara representativa för hela Malmös befolkning. En jämförelse mellan officiell statistik över Malmös befolkning och respondenterna i Malmö områdesundersökning visar att respondenterna i relativt stor utsträckning den undersökta populationen även om det avseende de flesta variabler finns vissa skillnader (de variabler som jämförts är kön, ålder, födelseland, utbildningsnivå, förvärvsarbete och typ av boende). Den enda signifikanta skillnaden mellan respondenterna i Malmö områdesundersökning och total befolkningen i Malmö är underrepresentationen av yngre respondenter i relation till äldre (x 2 = 8.30 p <.05) vilket innebär att resultaten till viss del återspeglar attityder, uppfattningar och erfarenheter bland de något äldre invånarna i de studerande delområdena. 15

16 Tabell 5 Jämförelse av demografisk komposition mellan den undersökta populationen (officiell statistik från Malmö stad) och respondenterna i Malmö områdesundersökning Variabel Officiell statistik (%) Malmö områdesundersökning (%) Differens (%) Kön Kvinnor Ålder Utländsk bakgrund Född i utlandet Utbildningsnivå (20-64 år) Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Sysselsättning (20-64 år) Förvärvsarbetande Bostadsupplåtelseform Ägande-/bostadsrätt Hyresrätt Det finns dock en stor variation avseende representativitet mellan olika delområden, i vissa delområden kommer respondenterna bättre spegla hela befolkningen än i andra. Det är även viktigt att framhålla vem eller vilkas erfarenheter denna studie inte omfattar. Som med många andra liknande studier kommer Malmö områdesundersökning i första hand återspegla den konventionella befolkningens erfarenheter och attityder då marginaliserade eller socialt utsatta grupper, som exempelvis tungt brottsbelastade individer eller individer utan fast bostad, inte kommer vara representerade i samma utsträckning (Wikström, 1991; Wikström m.fl., 1997; Torstensson, 1999; Brå, 2000; Mellgren & Kronkvist, 2013). 2.3 Frågeområden och konstruktion av index Som nämnts tidigare genomfördes Malmö områdesundersökning som en postenkät. Tillsammans med enkäten skickades ett missivbrev med information om undersökningens syfte och om hur resultaten från undersökningen kan ligga till grund för lokala myndigheters trygghetsarbete. Brevet innehöll även information om att respondenterna valts ut slumpmässigt, att deras svar behandlas konfidentiellt samt att de genom att returnera den ifyllda enkäten ansågs ha samtyckt till att delta i undersökningen. Missivbrevet innehöll också information om avsändare till enkäten samt kontaktuppgifter dit respondenterna kunde vända sig med eventuella frågor rörande undersökningen. Utöver bakgrundsfrågor om till exempel 16

17 kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå, är frågeformuläret fokuserat på ett antal frågeområden: Trivsel, social sammanhållning och informell social kontroll Lokala problem Otrygghet, oro och upplevd risk för brott Utsatthet för brott Förtroende för lokala myndigheter Frågorna ställdes i de flesta fall i relation till bostadsområdet, där ett bostadsområde definierades som området runt ditt hus och ett område inom ett par minuters gångavstånd från ditt hem. Följande avsnitt är rapportens mer tekniska del. Här ges en beskrivning av vilka frågor som använts för att besvara studiens syfte, här beskrivs också hur de olika skalorna som används i undersökningen är konstruerade (benämns växelvis i texten även som mått eller index). Därför hänvisas läsaren hit för att få en mer detaljerad bild av vilka frågor som använts för olika mått, hur dessa har kodats samt andra betänkligheter som är kopplade till rapportens metod Trivsel och relation till bostadsområdet Frågeformuläret innehåller fyra påståenden som handlar om hur respondenten trivs i sitt bostadsområde och i vilken utsträckning respondenten är engagerad i vad som händer i området: Mitt område är ett mycket bra område att bo i. Jag skulle rekommendera en nära vän att flytta till mitt bostadsområde. Jag bryr mig mycket om vad som händer i mitt bostadsområde (jag bryr mig exempelvis mycket om hur tryggt mitt område är och hur området ser ut). Jag pratar ofta med mina grannar om vad som händer i bostadsområdet (exempelvis om vad som kan förbättras eller vilka problem som finns i området). 17

18 Dessa påståenden kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Instämmer helt och fullt / Instämmer delvis / Varken instämmer eller motsätter / Instämmer inte / Instämmer absolut inte. I redovisningen av resultatet har kategorierna Instämmer helt och fullt samt Instämmer delvis slagits ihop till en kategori: Instämmer. Även Instämmer inte och Instämmer absolut inte, har slagit ihop till en kategori: Instämmer inte. Detta har gjorts för att skapa ett mer lätthanterligt mått som fortfarande tar fasta på gruppernas generella inställning Kollektiv styrka Som beskrivits i det inledande kapitlet handlar begreppet kollektiv styrka om i vilken utsträckning de boende i ett område har förmågan och viljan att skapa och upprätthålla gemensamma normer och områdets nivå av kollektiv styrka antas vara en viktig faktor för att förstå variationer i bland annat otrygghet mellan olika områden. Det mått på kollektiv styrka som används i den här undersökningen bygger på två olika delskalor som mäter social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll. För att mäta den sociala sammanhållningen i bostadsområdet ombads respondenterna ta ställning till följande fem påståenden: De som bor i mitt bostadsområde kommer bra överens. De som bor i mitt bostadsområde är hjälpsamma mot varandra. Man kan lita på de som bor i mitt bostadsområde. Mitt bostadsområde karaktäriseras av en stark sammanhållning bland de boende. De som bor i mitt bostadsområde delar samma värderingar. Dessa påståenden kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Instämmer helt och fullt (4), Instämmer delvis (3), Varken instämmer eller motsätter (2), Instämmer inte (1) till Instämmer absolut inte (0). Dessa påståenden har sedan slagits samman till ett index (α =.87) 4 som kan anta värden mellan 0 och 20. Ett högt värde är synonymt med en hög nivå av social sammanhållning och 4 Chronbach s Alpha (α ) är ett statistiskt mått som ger ett värde mellan 0 till 1, där högre värden innebär en högre samstämmighet mellan variablerna (frågorna) och därigenom indikerar att de mäter olika aspekter av samma fenomen. Det riktvärde som brukar användas som lägsta nivå för att ett index ska anses lämpligt är α =.70. (se Cronbach,1951). 18

19 förtroende i området, och låga värden indikerar alltså lägre nivåer av sammanhållning och tillit. Den andra delen av kollektiv styrka, informell social kontroll, mäts också med hjälp av fem påståenden: Om en grupp barn skolkade från skolan och hängde i bostadsområdet, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om några barn klottrade på väggarna i ditt bostadsområde, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om ett barn betedde sig respektlöst mot en vuxen, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om det pågick ett slagsmål utanför din bostad och någon blev slagen eller allvarligt hotad, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om någon försökte göra inbrott i en bil som stod parkerad framför er bostad, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Dessa frågor kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Mycket sannolikt (4), Ganska sannolikt (3), Varken sannolikt eller osannolikt (2), Ganska osannolikt (1) och Mycket osannolikt (0) Dessa påståenden har sedan slagit samman till ett index (α =.86) som kan anta värden mellan 0 och 20. Ett högt värde indikerar en hög nivå av informell social kontroll, och låga värden indikerar låg social kontroll. Dessa två delskalor har sedan slagit samman för att skapa ett mått på delområdets nivå av kollektiv styrka. Måttet på kollektiv styrka löper mellan 0 och 40, och höga värden indikerar en hög nivå av kollektiv styrka Lokal problemnivå I enkäten finns frågor som syftar till att mäta två olika aspekter av lokal problemnivå. Den första aspekten fokuserar på förekomsten av olika problem i bostadsområdet (prevalens), och den andra fokuserar på om och i så fall när dessa problem senast bevittnats (frekvens). 19

20 För att mäta förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar 5 i bostadsområdet, och i vilken utsträckning respondenten uppfattar ordningsstörningen som ett problem, ställdes den övergripande frågan Upplever du något av följande vara ett problem i ditt bostadsområde (i anslutning till ditt hus och inom ett par minuters gångavstånd från din bostad). Respondenten ombads ta ställning till om en eller fler av följande företeelser upplevdes som ett problem i bostadsområdet: Nedskräpning på gator och allmänna platser Skadegörelse på omkringliggande byggnader eller allmänna platser (t.ex. klotter, trasiga gatlyktor, m.m.). Nedgångna byggnader och misskötta allmänna platser (t.ex. övergivna bilar, utbrända byggnader eller bilar, ödetomter, m.m.). Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen. Störande grannar (t.ex. högljudda, aggressiva, m.m.). Berusade personer utomhus. Folk som bråkar och slåss utomhus Personer som kör vårdslöst. Respondenten fick i relation till de enskilda ordningsstörningarna ta ställning till huruvida dessa var ett stort problem (2), ett litet problem (1) eller inget problem (0). Ett samlat mått på förekomsten av fysiska ordningsstörningar i ett bostadsområde skapades genom ett summerat index (α =.87) som sträcker sig mellan 0 och 6, och ett samlat mått på förekomsten av sociala ordningsstörningar skapades genom ett summerat index (α =.87) som sträcker sig mellan 0 och 10. Det senare måttet får automatiskt ett högre värde eftersom det innehåller fler frågor. Båda skalorna har därför gjorts om för att kunna variera mellan 0 till 30, och blir på så sätt jämförbara. Det har gjorts genom att för frågorna om fysiska ordningsstörningar göra om koderna 0, 1 och 2 till att istället motsvara 0, 5 och 10. Samma sak för de sociala ordningsstörningarna, där koderna 0, 1 och 2 istället motsvarar 0, 3 och 6. 5 Förenklat uttryckt kan sociala ordningsstörningar beskrivas som beteenden eller uppföranden som kan observeras när de sker och är som sådana direkt kopplade till individer (t.ex. ungdomar som bråkar eller berusade personer i offentlig miljö), medan fysiska ordningsstörningar snarare är spår av den sociala oordningen (i form av ex. nedskräpning eller klotter) (se Skogan, 1990). 20

21 Fysiska och sociala ordningsstörningar samvarierar i hög utsträckning. Ett samlat mått på bostadsområdets problemnivå skapades därför genom att summera samtliga åtta ordningsstörningar. Det samlade måttet på problemnivå varierar mellan 0 och 16, och ett högt värde indikerar en hög problemnivå. Som ett komplement till frågan om i vilken utsträckning olika typer av ordningsstörningar uppfattades som ett problem, ställdes även frågor om när respondenterna senast sett olika ordningsstörningar. Här får respondenterna agera observatörer och svara på frågan När såg du senast något av följande i ditt bostadsområde? : Någon som körde vårdslöst. En grupp barn utan tillsyn av vuxna. Ungdomar som betedde sig respektlöst mor en vuxen. En berusad person. Någon som trakasserade eller uppträdde våldsamt mot en annan person. Någon som skadade eller förstörde någon annans egendom. Någon som bar vapen. Någon som sålde droger. Dessa frågor kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Aldrig sett (0) / Mer än ett år sedan (1) / Förra året (2) / Förra månaden (3) / Förra veckan (4) / Idag eller igår (5) Dessa frågor har summerats till ett index (α =.80) som sträcker sig mellan 0 och 40. Höga värden innebär då att fler av respondenterna i delområdet nyligen sett flera av de olika ordningsstörningarna Otrygghet Liksom tidigare trygghetsmätningar (t.ex. Wikström m.fl., 1997; Torstensson, 1999; Mellgren & Kronkvist, 2013) undersöktes tre aspekter av otrygghet; konkret otrygghet som avser att 6 De summerade indexen över både prevalens och frekvens av problemnivå ger en bild av den samlade problembilden i ett stads- eller delområde i relation till andra stads- och delområden. Däremot kan olika typer av ordningsstörningarna förekomma i olika stor uträckning i olika delar av staden, och en specifik ordningsstörning som är ett problem i ett delområde inte alls behöver vara det i ett annat. Därför presenteras också ordningsstörningarna separat i Bilaga 2 till 6. 21

22 mäta hur (o)trygg respondenten känner sig i sitt bostadsområde, allmän otrygghet som avser att mäta i vilken utsträckning respondenten oroar sig för att utsättas för olika typer av brott i bostadsområdet, samt avslutningsvis frågor som handlar om huruvida respondenten någonsin avstått från att utföra någon aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Konkret otrygghet Måttet på konkret otrygghet bygger på tre olika frågor som handlar om hur trygg respondenten känner sig i sitt bostadsområde (svarsalternativen inom parentes): Om du går ut ensam sent en kväll i ditt bostadsområde, känner du dig då trygg eller otrygg? ( Trygg, Otrygg, Går inte ut ensam en sen kväll ). Finns det några speciella personer i området du bor i som du är rädd för? ( Nej, Ja, en, Ja, flera ). Har det hänt att du tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i ditt bostadsområde? ( Nej, sällan eller aldrig, Ja, ibland, Ja, mycket ofta ). Dessa frågor har slagits samman till ett index (α =.70), som fungerat som utgångspunkt för att dela in respondenterna i tre kategorier: de som är trygga, de som är delvis otrygga och de som är mycket otrygga. Förenklat kan kategorisering förklaras som att de respondenter som finns i kategorin trygga är de som svarat att de känner sig trygga i bostadsområdet sent på kvällen, att det inte finns några personer i området som de är rädda för och de tar sällan eller aldrig omvägar för att undvika platser eller personer. Kategorin delvis otrygga omfattar de respondenter som svarat att de känner sig otrygga i relation till en av ovanstående frågor, och kategorin mycket otrygga omfattar de respondenter som svarat att de känner sig otrygga i relation till minst två av ovanstående frågor. 7 Allmän otrygghet Måttet på allmän otrygghet, eller oron att utsättas för olika typer av brott i bostadsområdet bygger på den övergripande frågan Är du orolig för : Att bli utsatt för inbrott i den egna bostaden? Att bli utsatt för inbrott i källarförråd/vindsutrymme och/eller garage? 7 För individer som på den första frågan svarat att de aldrig går ut ensamma sent på kvällen inkluderas endast svaren på den andra och tredje frågan i indexet. 22

23 Att din bil ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i? Att din moped och/eller motorcykel ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i? Att din cykel ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i? Att bli överfallen eller misshandlad i området du bor i? Att bli hotad eller trakasserad i området du bor i? Dessa frågor kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Ja, mycket ofta (3), Ja, ganska ofta (2), Ja, men bara sällan (1) eller Nej, aldrig (0). För fyra av frågorna (från den andra till den femte) är det också möjligt att svara Har inget förråd/garage, Har ingen bil, Har ingen motorcykel respektive Har ingen cykel. Indexet som skapats utifrån dessa frågor har konstruerats som ett medelvärdesindex (α =.91), som sträcker sig mellan 0 och 3. Varje respondent får ett genomsnittligt värde för alla frågor som besvarats. Indexet omfattar de frågor där respondenterna har ett värde (så länge det inte är Har ingen/inget... som exkluderats eftersom detta alternativ inte kan placeras in på en löpande skala på samma sätt som t.ex. Nej, aldrig eller Ja, mycket ofta ) och utifrån dessa svar har ett medelvärde räknats ut. Endast respondenter som besvarat minst fem av de sju frågorna har inkluderats i analysen. Ett högt värde på indexet indikerar en hög nivå av allmän otrygghet/oro att utsättas för brott. Avstått från aktivitet Den tredje och sista aspekten av otrygghet bygger på frågor om huruvida respondenten någonsin har avstått från att utföra eller delta i någon av följande aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld: Bio/teater Restaurang/café/bar Sportevenemang Föreningsmöten/kurser 23

24 Åka buss/tåg Till skillnad från måtten på konkret och allmän otrygghet behöver aktiviteterna som efterfrågas här inte vara kopplade till det egna bostadsområdet. Därför ger detta mått inte nödvändigtvis en bild om var de olika aktivisterna avstås ifrån utan snarare en bild av i vilka områden respondenter valt av avstå aktiviteter oberoende av huruvida aktiviteten faktiskt utförs i området. Resultatet från de här frågorna presenteras som andel respondenter i delområdet som någonsin avstått från någon av aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Delområdena har sedan kategoriserats som låg, medel och hög nivå av respondenter som avstått aktivitet. Kategorierna utgår ifrån andelen respondenter i delområdet som uppger att de avstått en aktivitet jämfört med genomsnittet som avstått i stadsområdet. I de delområden där andelen respondenter som uppger att de avstått en aktivitet skiljer sig en halv standardavvikelse i positiv bemärkelse från stadsområdets medelvärde (d.v.s. lägre andel i delområdet är för stadsområdets medelvärde) faller inom kategorin låg nivå avstått aktivitet. De delområden där andelen respondenter som uppger att de avstått en aktivitet skiljer sig en halv standardavvikelse i negativ bemärkelse från stadsområdets medelvärde (d.v.s. högre andel som avstått aktivitet i delområdet än för stadsområdets medelvärde) faller inom kategorin hög nivå avstått aktivitet. Resterande delområden med värden som ligger inom en halv standardavvikelse från stadsområdets medelvärde i positiv eller negativ riktning faller inom kategorin medel nivå avstått aktivitet. Denna kategorisering har tillämpats eftersom områden med få respondenter (beroende på att urvalet från början var litet eller att det externa- eller interna bortfall varit stort) medför att enstaka respondenter utgör en stor andel av samtliga respondenter i delområdet. Tolkning av enskilda siffror bör därmed göras med försiktighet. Denna kategorisering medför dock vissa begränsningar då skillnaden mellan delområden med högst respektive lägst värden i mittenkategorin i vissa fall kan vara mycket små i jämförelse med delområden med lägst värden i kategorin hög respektive högst värden i kategorin låg. Därmed är det huvudsakligen ytterligheterna i respektive kategori, det vill säga delområden med högst värden i den höga kategorin och delområden med lägst värden i den låga kategorin som bör beaktas. I övrigt bör kategoriseringen tolkas med viss försiktighet. 24

25 2.3.5 Utsatthet för brott I Malmö områdesundersökning har utsatthet för fyra olika brottstyper studerats utifrån följande frågor: Har du själv under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser som var så allvarliga att du blev rädd? Har du själv under de senaste 12 månaderna varit utsatt för fysiskt våld som lett till synliga märken eller skador? Har du själv blivit utsatt för stöld under de senaste 12 månaderna? Har du själv blivit utsatt för skadegörelse under de senaste 12 månaderna? Har personen inte blivit utsatt kan denne svara Nej (0), medan de som utsatts för brott under de senaste 12 månaderna fått svarsalternativen Ja, en gång (1) eller Ja, flera gånger (2) för respektive fråga. Brottstyperna har delats upp i två kategorier: utsatthet för personbrott respektive egendomsbrott. Den första kategorin inkluderar utsatthet för hot/hotelser och fysiskt våld, och i den andra kategorin stöld samt skadegörelse. Resultatet presenteras som andel respondenter i delområdet som under de senaste 12 månaderna utsatts för person- respektive egendomsbrott. Delområdena har sedan kategoriserats som låg, medel och hög nivå av respondenter som utsatts för brott. Kategorierna är indelade efter hur mycket andelen utsatta i ett delområde skiljer sig från stadsområdets medelvärde i sin helhet. De delområden som faller inom kategorin låg utsatthet har alltså ett värde för utsatthet som skiljer sig en halv standardavvikelse i positiv bemärkelse från stadsområdets medelvärde, medan delområden som faller inom kategorin hög utsatthet istället har ett värde som skiljer sig en halv standardavvikelse i negativ bemärkelse. Delområden med värden inom en halv standardavvikelse plus/minus stadsområdets medelvärde hamnar i gruppen medel utsatthet. På samma sätt som avseende variabeln avstått från aktivitet har denna kategorisering gjorts då det finns områden med få respondenter (beroende på att urvalet från början var litet eller att det externa- eller interna bortfall varit stort) i vilka enstaka respondenter utgör en stor andel av samtliga respondenter i delområdet. Tolkning av enskilda siffror bör därmed göras med försiktighet. 25

26 Även här är det av vikt att hålla i åtanke hur skillnader mellan delområden i respektive ände av mittenkategorin kan anta värden som är väldigt lika delområden med lägst värden i kategorin hög respektive högst värden i kategorin låg. Därmed är det återigen huvudsakligen ytterligheterna i respektive kategori, det vill säga delområden med högst värden i den höga kategorin och delområden med lägst värden i den låga kategorin som bör beaktas. I övrigt bör kategoriseringen tolkas med viss försiktighet Förtroende för myndigheter Inom ramen för Malmö områdesundersökning studeras också hur förtroendet för lokala myndigheter, Polis, Malmö stad samt Räddningstjänsten Syd, ser ut i befolkningen. i relation till samtliga aktörer presenterades följande påståenden: Jag känner stort förtroende för Polisen / Malmö stad / Räddningstjänsten Syd. Polisen / Malmö stad / Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i mitt bostadsområde gällande exempelvis de problem eller behov som finns. I relation till polisen finns ytterligare ett påstående: Polisen gör ett bra jobb med att upprätthålla lag och ordning på allmän plats (t.ex. i lekparker eller på gångvägar) i vårt bostadsområde. Dessa påståenden kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Instämmer helt och fullt, Instämmer delvis, Instämmer inte, Instämmer absolut inte eller Vet ej Internt bortfall I inledningen av metodkapitlet diskuterades det externa bortfallet och dess eventuella konsekvenser för resultatet. Det interna bortfallet är det bortfall som beror på att inte alla frågor i enkäten besvarats av de respondenter som deltagit i undersökningen. Överlag är det interna bortfallet lågt. Lägst är det för konkret otrygghet där det internabortfallet endast är 0,4 procent, även frågorna om utsatthet för brott, om lokala myndigheter eller det samlade måttet avstått från aktivitet har ett lågt internt bortfall (1,5 till 3 %). Det interna bortfallet tenderar att bli större vid en sammanslagning av olika frågor, eftersom individer som inte svarat på en av frågorna som indexet utgör utesluts helt från måttet. Så är fallet för till exempel kollektiv styrka och lokal problemnivå (prevalens och frekvens) där det interna bortfallet ligger på fyra till sex procent. 26

27 3. Resultat Presentationen av resultaten inleds med övergripande beskrivning av Malmö som helhet utifrån fördelning av kollektiv styrka, lokal problemnivå, otrygghet och utsatthet samt förtroende för lokala myndigheter mellan samtliga 104 delområden i Malmö stad. För att ge en bild av relationen mellan otrygghet och övriga variabler har en sambandsanalys och en multipel regressionsanalys med otrygghet som utfall genomförts. Sambandsanalysen (en bivariat korrelationsanalys) visar i vilken utsträckning otrygghet korrelerar med de övriga variablerna var för sig. Regressionsanalysen visar vilka av dessa ovan identifierade korrelationer som kvarstår när flera variabler inkluderas i analysen samtidigt. Regressionsanalysen innebär alltså att vi får en uppfattning om vilka faktorer som är särskilt viktiga när vi vill förklara variationer i otrygghet mellan olika områden. Efter den övergripande presentationen av hela Malmö redovisas resultaten för varje enskilt stadsområde och jämförelser görs mellan respektive stadsområdes olika delområden. Varje avsnitt inleds med en kort introduktion till respektive stadsområdet samt presentation av de resultat som är förknippade med hur respondenterna trivs i sitt bostadsområde och hur relationen till andra boende ser ut. Därefter presenteras resultat avseende områdets nivå av kollektiv styrka samt den lokala problemnivån avseende sociala och fysiska ordningsstörningar. Jämförelser görs även mellan delområdena avseende otrygghet och utsatthet, samt avslutningsvis förtroende för lokala myndigheter. Varje stadsområdesavsnitt avslutas med en sambandsanalys som syftar till att beskriva hur otrygghet samvarierar med kollektivstyrka, lokal problemnivå, utsatthet och förtroende för lokala myndigheter i respektive stadsområde. 27

28 4. Malmö Närmare 83 procent av respondenterna i undersökningen menar att deras bostadsområde är ett bra område att bo i. Endast sju procent av respondenterna tycker inte att deras bostadsområde är ett bra område. Resterande tio procent har antingen svarat att de varken instämmer eller motsätter sig påståendet att deras bostadsområde är ett bra område att bo i, alternativt inte svarat alls på frågan. Det finns ett drygt tiotal delområden där samtliga respondenter har uppgett att deras område är ett bra område att bo i: Bulltofta, Fortuna Hemgården, Riseberga, Hyllieby, Limhamns hamnområde, Nya Bellevue, Sibbarp, Vintrie, Fridhem, Fågelbacken, Hästhagen, Mellanheden samt Västervång. De delområden där lägst andel av respondenterna instämmer i påståendet att deras bostadsområde är ett bra område att bo i är Herrgården (32 %), Almhög (41 %), Södra Sofielund (48 %) samt Örtagården och Hermodsdal (båda på 52 %). Herrgården, Almhög, Örtagården, Kryddgården och Helenholm är de delområden med den högsta andelen respondenter som anser att deras bostadsområde inte är ett bra område att bo i (mellan 26 och 37 %). Drygt 80 procent av respondenterna i Malmö har svarat att de skulle rekommendera en nära vän att flytta till just deras bostadsområde. Åtta procent har svarat att de inte skulle göra det. I Davidshall, Nya Bellevue, Vintrie, Fridhem, Hästhagen, Mellanheden, Solbacken och Västervång skulle samtliga respondenter ge en sådan rekommendation. Av respondenterna i Herrgården är det endast 16 procent som skulle rekommendera en vän att flytta till området, i Almhög samt Örtagården är motsvarande siffra drygt 35 procent. Det är även i dessa områden, tillsammans med Kryddgården och Törnrosen, som den största andelen av respondenterna svarat att de inte skulle rekommendera en vän att flytta till området (mellan 40 och 50 % för Herrgården, Kryddgården och Almhög, och 30 till 36 % för Örtagården och Törnrosen). De allra flesta respondenter, nästan 90 procent, instämmer i påståendet att de bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Endast två procent av respondenterna har svarat att de inte bryr sig. Övriga respondenter har svarat att de varken instämmer i eller motsätter sig påståendet, alternativt inte svarat på frågan alls. Södertorp, Vintrie, Rönneholm, Djupadal och Videdal ligger högst med mellan 98 och 100 procent av respondenterna som instämmer i påståendet att de bryr sig mycket om vad som händer i bostadsområdet. Lägst ligger Lockarp, Hermodsdal och Persborg med drygt 70 procent som instämmer. I Kryddgården är det nästan 20 procent av respondenterna som svarat att de inte bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. 28

29 Lite mer än varannan respondent har svarat att de ofta pratar med sina grannar om vad som händer i området det och nästan var fjärde att de inte gör det. I Kalkbrottet, Käglinge och Skumparp är det omkring 80 procent av respondenterna som svarat att de brukar prata med sina grannar om vad som händer i området. I Flensburg, Lorensborg, Teatern och Lönngården är motsvarande siffra drygt 30 procent. I Katrinelund, Södervärn, Davidshall, Östervärn och Ellstorp är det mellan 40 och 50 procent av respondenterna som svarat att de inte brukar prata med sina grannar om vad som händer i området. Det här behöver dock inte betyda att de boende i dessa områden inte pratar med sina grannar, de kanske helt enkelt inte pratar om vad som händer i området. 4.1 Kollektiv styrka Som beskrivits i metodavsnittet (kapitel 2) bygger måttet på kollektiv styrka på två delskalor vilka mäter social sammanhållning och tillit, respektive informell social kontroll i området. Inledningsvis redovisas båda delskalorna separat. Därefter följer en beskrivning av det sammanslagna måttet på kollektiv styrka. Måttet på social sammanhållning och tillit sträcker sig mellan 0 och 20, där höga värden indikerar starkare sammanhållning och tillit i delområdet. Genomsnittet för hela Malmö är ligger strax under 13. De högsta nivåerna av social sammanhållning och tillit har Skumparp, Kalkbrottet, Käglinge, Vintrie och Tygelsjö by med värden mellan 16 och 17. De lägsta nivåerna av sammanhållning och tillit i bostadsområdet finns i Persborg, Norra Sofielund, Kirsebergsstaden, Södervärn och Annelund med värden mellan nio och tio. Även måttet på informell social kontroll varierar mellan 0 och 20, där höga värden innebär stark informell social kontroll och vice versa. I likhet med social sammanhållning ligger det genomsnittliga värdet för informell social kontroll för hela Malmö på 13. Precis som för sammanhållning och tillit har Skumparp, Kalkbrottet, Vintrie och Tygelsjö by genomgående högst värden, tillsammans med Bellevue och Klagshamn (värden mellan 16 och 17). Lägst är den informella sociala kontrollen i Persborg, Södervärn, Törnrosen, Almhög, Herrgården, Norra Sofielund och Allmänna sjukhuset samtliga med värden mellan nio och tio. Det sammanslagna måttet på kollektiv styrka sträcker sig mellan 0 och 40. Höga värden indikerar högre nivåer av kollektiv styrka. Genomsnittet för hela Malmö ligger på 26. Skumparp, Vintrie, Kalkbrottet, Bellevue och Tygelsjö by är de fem delområden i Malmö som har de högsta nivåerna av kollektiv styrka (med värden mellan 31 och 34). De lägsta nivåerna av kollektiv styrka återfinns i Persborg, Södervärn, Törnrosen, Norra Sofielund, 29

30 Almhög och Herrgården med värden mellan 19 och 21. Kartan nedan illustrerar fördelningen av kollektiv styrka i staden. Figur 2 Illustration över nivåer av kollektiv styrka Notera: De vita fälten är delområden som inte innefattades i undersökningen eftersom de inte uppnådde urvalskriterierna (se kapitel 2 för information om urvalskriterier). 4.2 Lokal problemnivå Som beskrevs i metodavsnittet har delområdenas problemnivå mätts genom att fråga respondenterna ifall vissa sociala och fysiska ordningsstörningar upplevs som ett problem i området, och i vilken utsträckning. Denna aspekt benämns nedan som prevalens. Respondenterna har även fått svara på när de senast såg vissa typer av ordningsstörningar, vilket betecknas frekvens. Frekvensen och prevalensen av problemförekomst korrelerar högt (r =.90, p <.001) 8, vilket innebär att områden där ordningsstörningar bevittnats mer nyligen, 8 Korrelationskoefficienten, r, kan anta ett värde mellan 0 till 1 och anger hur starkt ett samband är mellan två variabler. Ju högre värde, desto starkare samband. p-värdet anger å andra sidan sannolikheten för att sambandet skulle vara slumpmässigt (d.v.s. inte signifikant). Riktvärdet.05 (5 %) brukar användas. 30

31 också tenderar att vara de områden där ordningsstörningar anses vara ett större problem. För en beskrivning av vilka frågor som ligger tillgrund för de olika måtten, se kapitel Prevalens förekomst av ordningsstörningar Förekomsten av ordningsstörningar presenteras inledningsvis separat för fysiska respektive sociala ordningsstörningar. Uppdelningen bygger på att problemen kan uppfattas som kopplade till området i sig (t.ex. nedgångna byggnader eller nedskräpning) eller till individer som bor eller av andra skäl vistas i området (t.ex. berusade personer eller folk som bråkar och slåss utomhus). Det finns ett starkt samband mellan dessa aspekter av ordningsstörningar, vilket innebär att när den ena kategorin är vanligt förekommande i ett delområde tenderar även den andra kategorin att vara det (r =.94, p <.001). Nivån av fysiska ordningsstörningar mäts på en skala som kan anta värden mellan 0 och 30. Höga värden innebär att fysiska ordningsstörningar är mer vanligt förekommande och är ett stort problem, medan låga värden indikerar att de sällan förekommer och knappt är ett problem. Det genomsnittliga värdet för Malmö är fem, vilket innebär att fysiska ordningsstörningar generellt inte är särskilt vanligt förekommande. Det finns dock stora variationer mellan stadens olika delområden. I exempelvis Västervång, Djupadal, Fridhem, Västra Klagstorp, Nya Bellevue, Södertorp, Bellevue, Vintrie och Toarp förekommer det knappt några fysiska ordningsstörningar alls (värden mellan 0 och 1). Vanligast är fysiska ordningsstörningar i Herrgården, Södra Sofielund, Törnrosen, Örtagården och Norra Sofielund med värden mellan 14 och 16. Sociala ordningsstörningarna är i de flesta delområden något ovanligare än de fysiska. Genomsnittet i Malmö är fyra på en skala som sträcker sig mellan 0 och 30. Liksom ovan innebär låga värden att sociala ordningsstörningar knappast är ett problem, medan höga värden att de är vanligt förekommande och ett stort problem. De lägsta nivåerna av sociala ordningsstörningar (ett genomsnitt kring 1) återfinns i Fridhem, Kalkbrottet, Limhamns hamnområde, Västervång, Riseberga, Borgmästaregården, Bellevue, Djupadal, Klagshamn, Skumparp och Vintrie. De delområden som har de högsta nivåerna av sociala ordningsstörningar är Herrgården och Örtagården (värden 15 respektive 14) samt Törnrosen, Hermodsdal och Persborg (med värden mellan 11 och 12). Fem delområden (Rostorp, Nya Bellevue, Djupadal, Tygelsjö vång och Toarp) skiljer sig från det generella mönstret att de fysiska ordningsstörningarna är vanligare förekommande än de sociala ordningsstörningarna. I dessa delområden är istället de sociala ordningsstörningarna 31

32 något vanligare. Detta illustrerar att ett specifikt delområdes problembild kan skilja sig från övrigas med hänsyn till vilken typ av ordningsstörningar som uppfattas som problematiska i området och visar på vikten av att studera den lokala snarare än stadsövergripande problembilden. För att få en bild av den totala problemnivån i delområdena redovisas prevalensen av lokala problem som ett samlat mått (d.v.s. samtliga ordningsstörningar tillsammans utan hänsyn till om de är fysiska eller sociala). Den totala problemnivån mäts på en skala som sträcker sig mellan 0 och 16. Höga värden indikerar en hög problemnivå, och låga värden att ordningsstörningar är ovanliga. Medelvärdet i Malmö är ett värde på tre vilket indikerar att generellt är problemnivån och ordningsstörningar inte något stort problem. Men även här finns en stor variation mellan stadens olika delområden. De högsta nivåerna av ordningsstörningar finns i delområdena Herrgården och Örtagården vilka har ett genomsnitt mellan åtta och nio. Detta kan tolkas som om att de olika typerna av problem är ganska vanliga i dessa områden. Även i Törnrosen (medelvärde 7) och Hermodsdal, Norra och Södra Sofielund samt Möllevången (medelvärden omkring 6) är problemnivån relativt hög. De lägsta problemnivåerna finns i Fridhem med värde 0,3 och Västervång med 0,4. Därefter följer Kalkbrottet, Limhamns hamnområde och Djupadal samtliga med värden kring 0,5. De låga värdena innebär att en majoritet av respondenterna i dessa områden anser att de efterfrågade problemen och ordningsstörningarna inte förekommer alls i deras bostadsområde, eller att de är väldigt sällsynta. Kartan nedan illustrerar hur den totala problemnivån är fördelad mellan Malmös olika delområden. 32

33 Figur 3 Illustration över lokal problemnivå Frekvens hur ofta olika ordningsstörningar förekommer En annan aspekt av den lokala problemnivå är hur frekvent ordningsstörningar förekommer i bostadsområdet. Den skala som mäter frekvensen av ordningsstörningar i området varierar mellan 0 och 40. Låga värden indikerar att fler av de efterfrågade ordningsstörningarna aldrig setts alternativt bevittnats för länge sedan. Höga värden indikerar istället att fler av ordningsstörningarna bevittnats nyligen. Genomsnittet för hela Malmö ligger på åtta, vilket indikerar att de efterfråga ordningsstörningarna inte är särskilt vanligt förekommande. Det finns dock ett antal delområden som ligger en bra bit över genomsnittet för Malmö. Norra Sofielund, Möllevången, Hermodsdal, Södervärn, Persborg och Augustenborg har samtliga värden mellan 15 och 16. Även Rådmansvången, Östervärn, Kirsebergsstaden, Herrgården, Törnrosen, Annelund och Södra Sofielund ligger jämförelsevis högt med värden mellan 13 och14. Det finns också delområden där ordningsstörningar knappt bevittnats som i 33

34 Kalkbrottet (värde 2), Södertorp, Limhamns hamnområde, Jägersro Villastad, Kristineberg, Riseberga, Vintrie, Solbacken samt Västervång (värden närmare 4). 4.3 Otrygghet Ett av de huvudsakliga syftena med Malmö områdesundersökning var att studera variationer av otrygghet mellan olika områden i Malmö, samt att försöka förklara vad dessa variationer skulle kunna bero på. Otrygghet och oro för brott är komplexa och mångfacetterade fenomen, och de frågor som ställts inom ramen för undersökningen och de resultat som presenteras här fångar endast vissa aspekter av problematiken. Malmö områdesundersökning innehåller en rad olika frågor som är relaterade till otrygghet och oro för att utsättas för brott (se kapitel 2 för en beskrivning av frågorna). En indelning har gjorts i konkret och allmän otrygghet samt att ha avstått från aktivitet. Inledningsvis redovisas andelen respondenter i de olika delområdena som känner sig trygga respektive otrygga i sitt bostadsområde (konkret otrygghet). Därefter redovisas nivån av oro för att utsättas för brott i bostadsområdet (allmän otrygghet), och avslutningsvis presenteras andel respondenter som någon gång avstått från olika aktiviteter på grund av rädsla eller otrygghet Konkret otrygghet En majoritet av respondenterna, nästan 70 procent, uppger att de känner sig trygga i sitt bostadsområde. Dessa känner sig trygga när de är ute en sen kväll i bostadsområdet, de är inte rädda några speciella personer i området och går sällan eller aldrig omvägar för att undvika obehagliga platser eller personer. Knappt 20 procent av respondenterna kan kategoriseras som delvis otrygga, vilket innebär att de känner sig otrygga i relation till en av tre frågor som avser att mäta konkret otrygghet. De som känner sig otrygga i relation till minst två av tre frågor kategoriseras som mycket otrygga, denna grupp utgör drygt tio procent av respondenterna. Variationen mellan stadens olika delområden är stor. I Lockarp har samtliga respondenter uppgett att de känner sig trygga. I flera delområden är det över 90 procent av respondenterna som uppger sig vara trygga (d.v.s. låga nivåer av konkret otrygghet). Så är fallet i Västra Klagstorp, Tygelsjö vång, Vintrie, Skumparp, Solbacken, Östra Skrävlinge och Klagshamn. Men det finns även delområden där färre än hälften av respondenterna känner sig trygga i sitt bostadsområde. Drygt 30 till 35 procent av respondenterna känner sig trygga i Norra Sofielund, Södra Sofielund, Persborg och Törnrosen, och knappt 40 procent i Annelund, Möllevången, Södervärn och Lönngården. 34

35 I Norra Sofielund, Persborg, Lönngården, Rådmansvången och Heleneholm är det mellan 35 och 40 procent av respondenterna är delvis otrygga. De områden som har den största andelen respondenter som är mycket otrygga är Annelund (49 %) och Södervärn (40 %). Även i Hermodsdal, Törnrosen, Norra Sofielund, Södra Sofielund, Kirsebergsstaden samt Herrgården är en relativt stor andel av respondenterna mycket otrygga (35 till 37 %) Allmän otrygghet Måttet på allmän otrygghet är en skala som sträcker sig mellan 0 och 3. Genomsnittet för den allmänna otryggheten i Malmö ligger på 0,8 vilket tyder på att de flesta Malmöbor inte oroar sig för att utsättas för de brott (i alla fall inte de brott som efterfrågas i undersökningen). Precis som med den konkreta otryggheten finns det en stor variation i allmän otrygghet mellan olika delområden. Nivån av allmän otrygghet i de olika delområdena illusteras i kartan nedan (Figur 4). De högsta nivåerna av allmän otrygghet finns i Herrgården, Persborg, Törnrosen, Örtagården och Södervärn. Genomsnittet i dessa områden ligger mellan 1,3 och 1,5. Lägst nivåer av allmän otrygghet återfinns i områdena Vintrie, Skumparp, Klagshamn, Västra Hamnen, Kalkbrottet, Limhamns hamnområde, Västra Klagstorp och Tygelsjö by samtliga med ett genomsnitt mellan 0,3 och 0,4, vilket indikerar att de flesta av respondenterna i dessa områden nästan aldrig oroar sig för att utsättas för de efterfrågade brottstyperna. Det brott som flest Malmöbor (26 %) oroar sig för är att få sin cykel stulen eller utsatt för skadegörelse. Därefter följer att utsättas för inbrott i källarförråd, vindsutrymme och/eller garage (16 %) samt inbrott i den egna bostaden (15 %) och att få sin bil utsatt för stöld eller skadegörelse (15 %). Mellan sju och åtta procent av respondenterna oroar sig för att utsättas för misshandel, hot eller hotelser (se Bilaga 2 till 6 för vilken utsträckning respondenterna i de olika delområdena oroar sig för att utsättas för de olika brottstyperna). 35

36 Figur 4 Illustration över nivåer av allmän otrygghet Avstått från aktivitet Den sista trygghetsdimensionen behandlar andelen som någonsin avstått från en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Det är en viktig aspekt av otrygghet då den ger en bild av hur otrygghet påverkar och i vissa fall inskränker individens handlingsutrymme i det offentliga rummet. Dessa frågor är inte direkt kopplade till det egna bostadsområdet utan relaterar till aktiviteter som mycket väl kan utföras i andra delar av staden. I hela Malmö är det nästan 14 procent av respondenterna som någonsin avstått från att utföra en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla för att utsättas för brott. Precis som med de andra trygghetsmåtten finns det en stor variation mellan olika delområden. I flera områden har nästan var tredje respondent avstått från att utföra en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla (Kalkbrottet Herrgården, Östra Söderkulla, Hermodsdal och Almvik). I Västra Klagstorp och Johanneslust är det ingen av respondenterna som uppgett sig ha avstått från att utföra en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla. För en närmare beskrivning av i vilken 36

37 utsträckning respondenterna i de olika delområdena avstått från att utföra aktiviteter se respektive stadsområdeskapitel. Den aktivitet som flest avstått från är att åka buss och/eller tåg (10 %), följt av restaurangeller cafébesök (6 %) samt att delta vid sportevenemang (5 %). Vidare har drygt fyra procent av respondenterna avstått från att gå på bio eller teater och tre procent från att delta i föreningsmöten eller kurser. 4.4 Utsatthet för brott I det här avsnittet redovisas resultaten av de frågor som rör utsatthet för personbrott (hot och fysiskt våld) och egendomsbrott (stöld och skadegörelse) under de senaste 12 månaderna. Frågorna som handlar om utsatthet för brott är inte ställda i relation till respondentens bostadsområde. De brott som rapporteras här kan lika väl ha skett på andra platser utanför bostadsområdet. Det resultatet i första hand visar på är alltså snarare koncentrationen av brottsutsatta än koncentrationen av brottslighet. Avseende frågorna om utsatthet är det värt att notera att i en del delområden kan relativt få respondenter ge ett relativt stort utfall eftersom vissa delområden representeras av så få som 15 respondenter. Det innebär att det räcker med att en eller ett par individer utsatts brott för att hela delområdets nivå av utsatthet ska bli förhöjd i relation till övriga delområden. Därför bör försiktighet iakttas vid tolkning av skillnader av utsatthet mellan olika områden Personbrott I Malmö uppger drygt sju procent att de under en tolvmånadersperiod blivit utsatta för personbrott. Det motsvarar drygt 290 individer av de 4195 svarande. Närmare sju procent har utsatts för hot eller hotelser medan 1,4 procent utsatts för fysiskt våld. De delområdena där störst andel av respondenterna utsatts för personbrott är Persborg och Törnrosen där något fler än var femte respondent utsatts. I tio delområden är det inte någon av respondenterna utsatts för personbrott under de senaste 12 månaderna, nämligen i Katrinelund, Värnhem, Östra Söderkulla, Fortuna Hemgården, Bulltofta, Kalkbrottet, Tygelsjö vång, Västra Kattarp, Kronborg, Solbacken och Västervång Egendomsbrott Utsatthet för stöld och/eller skadegörelse är vanligare i jämförelse med personbrott. I hela Malmö uppger ungefär 22 procent av respondenterna att de utsatts för dessa typer av egendomsbrott någon gång under de senaste 12 månaderna. Det motsvarar drygt 920 av 37

38 respondenterna. Att ha utsatts för stöld är mer vanligt förekommande än att ha utsatts för skadegörelse (16 % respektive 10 %). Högst andel utsatta för egendomsbrott återfinns i Persborg och Annelund där hälften av respondenterna svarat att de blivit bestulna eller utsatta för skadegörelse under de senaste 12 månaderna. Utsattheten för egendomsbrott är lägst i Fortuna Hemgården (4 %) följt av Västervång, Skumparp, Djupadal, Teatern, Kastanjegården och Kryddgården (7 till 10 %). Mer information om utsatthet i de olika delområdena finns i respektive stadsområdeskapitel. 4.5 Förtroende och attityder till lokala myndigheter Även om det i första hand är polismyndigheten som har brottslighet och trygghet som sin huvudsakliga arbetsuppgift är även andra lokala myndigheter som räddningstjänst och kommun centrala delar i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Likaså läggs stor vikt vid förtroendet för dessa myndigheter, vilket inte minst framgår ur regleringsbrevet avseende polisorganisationen där ett uttalat mål är att förtroendet för polisen ska vara högt (Justitiedepartementet, 2012). Variationer av förtroende för myndigheterna kan även visa på hur väl arbetet når ut till, eller får genomslag hos, befolkningen. I följande avsnitt presenteras därför den del av Malmö områdesundersökning som undersöker förtroendet för polis, Malmö stad och Räddningstjänsten Syd Polisen En majoritet (nästan 80 %) av respondenterna uppger att de känner förtroende för polisen. Ungefär 14 procent uppger att de inte känner förtroende för polisen, och lite mer än fyra procent kunde inte ta ställning (d.v.s. svarade vet ej ). Resterande andel utgörs av internt bortfall. Högst är förtroendet för polisen i Stenkällan där samtliga respondenter svarat att de känner förtroende för polisen. Även Riseberga, Käglinge, Värnhem, Gröndal, Johanneslust, Nya Bellevue och Tygelsjö by uppger en stor andel att de känner förtroende för polisen mellan 90 och 97 procent. De delområden där lägst andel (60 till 66 %) av respondenterna uppger att de känner förtroende för polisen är Rostorp, Eriksfält, Flensburg, Slussen och Möllevången. Eriksfält, Rostorp, Valdemarsro och Norra Sofielund är de delområden där störst andel av respondenterna inte känner förtroende för polisen (30 till 40 %). I hela Malmö anser 61 procent av respondenterna att polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Motsvarande andel är i Kastanjegården, Örtagården, Apelgården, Riseberga, Lindängen och Nydala istället omkring 80 procent, vilket motsvarar de högsta nivåerna i Malmö. I Eriksfält, Skumparp och Toarp är det så få som mellan 35 och 42 procent 38

39 av respondenterna att polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Av de som inte tycker att polisen bryr sig om området (i snitt 11 % i Malmö), återfinns den största andelen i Eriksfält (39 %), följt av Norra Sofielund (31 %). En relativt stor andel (27 %) av respondenterna kunde dock inte ta ställning till påståendet om polisen bryr sig om vad som händer i deras område. I Toarp, Skumparp och Johanneslust är det så många som hälften av respondenterna som svarat vet ej. I genomsnitt 52 procent av respondenterna instämde i påståendet att polisen gör ett bra arbete med att upprätthålla lag och ordning på allmän plats i bostadsområde. Mest positiva till polisens arbete var respondenterna i Östra Söderkulla där drygt 80 procent ansåg att polisen gjorde ett bra jobb, även i Herrgården, Kryddgården, Hermodsdal och Kastanjegården är det mellan 70 och 75 procent av respondenterna som ansåg att polisen gör ett bra jobb i området. I Persborg, Annelund, Södervärn och Flensburg är det mellan 30 och 40 procent av respondenterna som inte tycker att polisen gör ett bra jobb i området, och i Norra Sofielund är motsvarande siffra 43 procent. Även när det gäller huruvida polisen gör ett bra jobb eller inte är det en betydande andel (30 %) av respondenterna som svarat vet ej. I Lockarp är det 70 procent av respondenterna som svarat att de inte kan ta ställning till påståendet Malmö stad Drygt 66 procent av respondenterna uppger att de känner förtroende för Malmö stad, 22 procent uppger att de inte gör det och tio procent kan inte ta ställning till påståendet. Resterande andel utgörs av internt bortfall. Högst förtroende har Malmö stad i Stenkällan, Ellstorp, Lindeborg, Lindängen och Allmänna Sjukhuset (mellan 80 och 85 %). Lägst andel som uppger att de känner förtroende för Malmö stad återfinns i Tygelsjö vång, Eriksfält, Klagshamn, Toarp och Kristineberg (40 till 50 %). Drygt hälften av respondenterna i Eriksfält känner inte förtroende för Malmö stad, även i Kristineberg, Kronprinsen, Tygelsjö vång och Södervärn är det en relativt stor andel av respondenterna som inte känner förtroende för Malmö stad (drygt 35 %). Omkring 50 procent av respondenterna anser att Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde, 17 procent anser inte att Malmö stad bryr sig, och närmare 30 procent har svarat att de inte vet. Av respondenterna i Apelgården, Östra Söderkulla, Nydala, Södra Sofielund, Kastanjegården, Lindeborg, Flensburg och Augustenborg anser mellan 65 och 75 procent att Malmö stad bryr sig om vad som händer i bostadsområdet. I Skumparp, Eriksfält och Kristineberg däremot är motsvarande siffra mellan 20 och 30 procent. Drygt 50 procent 39

40 av respondenterna i Lockarp, Västervång, Gullvik, Toarp och Hästhagen har svarat att de inte vet ifall Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde Räddningstjänsten Syd En majoritet av respondenterna (83 %) uppger att de känner förtroende för Räddningstjänsten Syd. Omkring tre procent känner inte förtroende för Räddningstjänsten, och 12 procent har uppgett att de inte vet. Samtliga respondenter i Östra Söderkulla och Teatern har uppgett att de känner förtroende för Räddningstjänsten, även i Östervärn, Kalkbrottet och Gröndal har Räddningstjänsten ett mycket stort förtroende (drygt 95 till 97 %). Rostorp, Herrgården, Västra Söderkulla, Eriksfält, Flensburg och Västra Kattarp är de delområden där lägst andel respondenter (60 till 70 %) uppger att de känner förtroende för räddningstjänsten, vilket ändå indikerar att majoriteten i samtliga delområden känner förtroende för Räddningstjänsten Syd. Drygt 60 procent av respondenterna instämmer i påståendet att Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. I Kroksbäck, Östra Söderkulla, Käglinge, Nydala och Hyllieby är det mellan 80 till 84 procent av respondenterna som anser att Räddningstjänsten bryr sig om vad som händer i området. I Lockarp, Rostorp, Skumparp, Eriksfält och Håkanstorp är motsvarande siffra mellan 40 och 44 procent. Fler än var tredje respondent har svarat att de inte vet ifall Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i området. I Lockarp, Johanneslust, Gullvik, Nya Bellevue och Östra Skrävlinge, är det omkring 50 procent av respondent som svarat vet ej. 4.6 Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? För att undersöka hur otrygghet samvarierar med kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott och förtroende för lokala myndigheter har en bivariat sambandsanalys genomförts. Det har gjorts för att identifiera de variabler som kan vara viktiga för att förstå variationer i otrygghet mellan olika delområden, men även som utgångspunkt för fördjupade statistiska analyser. Korrelationsmatrisen nedan (Tabell 6) visar att det finns starka signifikanta samband mellan bostadsområdets karaktär och upplevd otrygghet. Otryggheten, såväl den allmänna som den konkreta, är lägre i de delområden där den kollektiva styrkan är hög (allmän r = -.84; konkret r = -.76). Sambandet är det omvända avseende problemnivå och otrygghet, det vill säga i områden där den lokala problemnivån är hög är också otryggheten högre (allmän r =.89; konkret r =.82). Vidare visar analysen att den allmänna otryggheten är högre i de delområden där en större andel av respondenterna utsatts för brott (personbrott r =.59; egendomsbrott r = 40

41 .48), samma mönster återfinns i de delområden där den konkreta otryggheten är högre (personbrott: r =.62; egendomsbrott: r =.48). Avseende andel av respondenterna i delområdet som avstått från att utför aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla för att utsättas för brott, så är trenden den samma som för allmän och konkret otrygghet, men sambanden är överlag svagare. Tabell 6 Bivariat sambandsanalys (Pearsons r) av kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott, förtroende för lokala myndigheter och otrygghet Kollektiv styrka 1 2. Lokal problemnivå: Prevalens -,84 ** 1 3. Lokal problemnivå: Frekvens -,83 **,90 ** 1 4. Utsatthet - personbrott -,49 **,56 **,53 ** 1 5. Utsatthet - egendomsbrott -,49 **,43 **,54 **,39 ** 1 6. Förtroende för Polis,34 ** -,41 ** -,44 ** -,33 ** -,21 * 1 7. Förtroende för Malmö stad -,10,04,02 -,09 -,03,36 ** 1 8. Förtroende för Rsyd,18 -,29 ** -,27 ** -,11 -,10,44 **,38 ** 1 9. Någon gång avstått från aktivitet -,24 *,34 **,23 **,28 **,11 -,24 * -,10 -, Allmän otrygghet -,84 **,89 **,81 **,59 **,48 ** -,38 **,01 -,29 **,41 ** Konkret otrygghet, Hög -,76 **,82 **,78 **,62 **,48 ** -,37 **,06 -,15,45 **,82 ** *p<.05; **p <.01 Vidare visar analysen att nivån av kollektiv styrka är lägre i områden som präglas av en högre problemnivå, både vad gäller prevalens (r = -.84) och frekvens (r = -.83). Andelen respondenter som utsatts för både personbrott och egendomsbrott är lägre i områden med höga nivåer av kollektiv styrka (båda r = -.49), och högre i delområden där problemnivån är hög (personbrott r =.56: egendomsbrott r =.43). Vad gäller förtroendet för de lokala myndigheterna är det främst i fråga om förtroende för polisen som det finns ett samband med övriga variabler. I områden med hög nivå av otrygghet är förtroendet för polisen lägre (konkret otrygghet r = -.38; allmän otrygghet r = -.37; avstått aktivitet r = -.25). Förtroendet för polisen är högre i delområden där den kollektiva styrkan är hög och i delområden där den lokala problemnivån är låg. Det finns också ett samband som tyder på att områden där en stor andel respondenter uppger att de utsatts för brott under de senaste 12 månaderna även karaktäriseras av lägre förtroende gentemot polisen (personbrott r = -.44, egendomsbrott r = -.21). Förtroendet för Räddningstjänsten Syd är högre i områden där den lokala problemnivån är lägre. Det finns inga signifikanta samband mellan förtroende 41

42 för Malmö stad och övriga variabler (med undantag för förtroende för Räddningstjänsten Syd och polisen). För att identifiera de variabler som i störst utsträckning förklarar områdesvariationer i nivån av otrygghet mellan delområden genomfördes en multipel regressionsanalys. Till skillnad från den bivariata sambandsanalysen som presenterats ovan, där endast två variabler analyseras åt gången, går det med hjälp av multipla regressionsanalysen att samtidigt ta hänsyn till flera faktorer som är tänkta att förklara ett visst utfall i detta fall otrygghet. På så sätt går det dels att undersöka vilka variabler som kan vara av särskild betydelse för att förklara otrygghet, dels att få en uppfattning om vilken enskild faktor som har störst inflytande på graden av otrygghet (en ståndpunkt som däremot inte delas av t.ex. Halleröd & Stern, 1991). Regressionsanalyser har genomförts för att identifiera vilka variabler som har störst effekt för att förklarar variation i allmän respektive konkret otrygghet. I regressionsanalysen är även strukturella variabler inkluderade för att kontrollera för vilken effekt områdets socioekonomiska struktur har på nivån av otrygghet. Analysen består av tre modeller, i den första modellen undersöks sambandet mellan strukturella variabler (medianinkomst, andel arbetslösa samt andel småhus) och otrygghet. Den andra modellen inkluderar även områdets sociala egenskaper (kollektiv styrka och problemnivå-prevalens) och i den avslutande modellen inkluderas andel i delområdet som utsatts för person- respektive egendomsbrott. 42

43 Tabell 7 Allmän otrygghet efter strukturella variabler, kollektiv styrka och lokal problemnivå samt utsatthet för brott (N = 104) Modell 1 Modell 2 Modell 3 Prediktorer Beta SE t-värde Beta SE t-värde Beta SE t-värde Medianinkomst, i tusen kronor -,29,00-2,53*,15,00 1,62,11,00 1,23 Andel arbetslösa mellan år,56,01 5,15***,27,01 3,16**,30,01 3,52*** Andel bostäder som är fristående hus -,01,00 -,19,10,00 1,75,09,00 1,68 Kollektiv styrka -,38,01-4,00*** -,29,01-3,04** Lokal problemnivå: Prevalens,53,01 6,15***,45,01 5,10*** Utsatthet för personbrott,09,00 1,79 Utsatthet för egendomsbrott,09,00 1,95 R *p<.05; **p <.01; *** p<.001 Resultaten från regressionsanalysen visar att de variabler som har starkast effekt på allmän otrygghet i den avslutande modellen är andel arbetslösa, nivån av kollektiv styrka och lokal problemnivå. Det är alltså dessa variabler som är viktigast för att förklara variationen i allmän otrygghet mellan olika delområden. Den allmänna otryggheten är alltså högre i de delområden där fler är arbetslösa, där den kollektiva styrkan är låg samt där den lokala problemnivån är hög (Tabell 7). Den regressionsanalys som istället fokuserar på konkret otrygghet och andelen som är mycket otrygga visar att de variabler som har starkast effekt på konkret otrygghet är lokal problemnivå och andel i delområdet som blivit utsatta för personbrott (Tabell 8 modell 3). Ju högre problemnivå i ett område desto större andel respondenter som är mycket otrygga. Andelen mycket otrygga ökar också med andelen respondenter i området som utsatts för personbrott under de senaste 12 månaderna. 43

44 Tabell 8 Konkret otrygghet (andel mycket otrygga) efter strukturella variabler, kollektiv styrka och lokal problemnivå samt utsatthet för brott (N = 104) Modell 1 Modell 2 Modell 3 Prediktorer Beta SE t-värde Beta SE t-värde Beta SE t-värde Medianinkomst, i tusen kronor -,34,03-2,39*,12,03,93,05,03,40 Andel arbetslösa mellan år,32,33 2,35* -,01,29 -,08,01,28,06 Andel bostäder som är fristående hus -,12,02-1,36 -,03,02 -,37 -,05,02 -,61 Kollektiv styrka -,29,43-2,20* -,18,43-1,36 Lokal problemnivå: Prevalens,67,69 5,58***,53,69 4,38*** Utsatthet för personbrott,21,15 3,18** Utsatthet för egendomsbrott,09,07 1,35 R *p<.05. **p <.01; *** p<.001 I analysen ovan har kollektiv styrka en signifikant negativ effekt på konkret otrygghet i de inledande modellerna, men inte i den tredje då även utsatthet för brott inkluderas i analysen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det i analysen är andel av respondenterna i respektive delområde som kategoriserats som mycket otrygga som är utfallsvariabel. Om analysen istället utförs med det index som kategoriseringen av konkret otrygghet bygger på (vilket alltså varierar från låga till höga nivåer av konkret otrygghet) blir resultatet ett liknande mönster som ovan, men med den skillnaden att kollektiv styrka i den analysen har en signifikant effekt på konkret otrygghet. 9 9 Regressionsanalysen med konkret otrygghetsindex som utfall presenteras inte här, men kan erhållas vid förfrågan. 44

45 5. Stadsområde Norr Stadsområde Norr består av 30 delområden, av dessa är 19 representerade i Malmö områdesundersökning (för en beskrivning av vilka områden som exkluderats se Bilaga 1, Tabell 1). Norr består till en stor del av stadsbebyggelse med områden som karaktäriseras av en blandning av bostäder, arbetsplatser, kommersiella och nöjesaktiviteter. Men inom stadsområdet finns även områden som i huvudsak består av radhus- eller villaområden med mindre lokala centrum. År 2012 var antalet anmälda brott per invånare är i stadsområde Norr , vilket är högre än den sammantagna siffran för Malmö totalt som är per invånare. 10 Detta innebär inte att befolkningen i stadsområde Norr skulle vara mer brottsbelastad, eller mer brottsutsatt än befolkningen i andra delar av Malmö. Snarare är det höga antalet anmälda brott en indikation på att områdets struktur och markanvändning främjar omständigheter för brott på grund av det stora utbudet av butiker och nöjesaktiviteter. En inledande del av Malmö områdesundersökning innehåller frågor om hur respondenterna trivs i sitt bostadsområde och hur deras sociala nätverk i området ser ut, detta för att ge en bild av vad respondenterna tycker om sitt bostadsområde och hur de interagerar med andra boende i området. De allra flesta respondenter (84 %) i stadsområde Norr instämmer i påståendet att deras område är ett bra område att bo i. De områden där flest, mellan 93 och 100 procent, tycker att deras område är ett bra område att bo i återfinns i Bulltofta, Västra Hamnen, Davidshall, Gamla Staden samt Lugnet. De områden där lägst andel respondenter uppfattar sitt område ara ett bra område att bo i återfinns i Värnhem (66 %) och Kirsebergsstaden (57 %). En majoritet (83 %) av respondenterna i Norr skulle kunna tänka sig att rekommendera en vän att flytta till deras bostadsområde. Även här är de områden som ligger högst Davidshall, Västra Hamnen, Bulltofta, Gamla Staden och Lugnet. Även i Johanneslust och Ellstorp skulle minst nio av tio rekommendera sitt område. I Rostorp är det bara något fler än hälften som skulle rekommendera en vän att flytta till området, följt av Värnhem och Kirsebergsstaden som ligger en bit under genomsnittet för stadsområdet med 66 procent. Av respondenterna i Norr är det nästan 90 procent som instämmer i påståendet att de bryr sig mycket om vad som händer i deras bostadsområde. De högsta andelarna återfinns i Bulltofta, 10 Siffrorna bygger på en sammanslagning av Brå:s siffror för antal anmälda brott/ invånare för stadsdelarna Centrum (33 688) och Kirseberg (18 206) (se ). 45

46 Johanneslust och Lugnet (samtliga på 96 %). Även i Valdemarsro och Värnhem är det över 90 procent som uppger att de instämmer i påståendet. Katrinelund, Östervärn och Rostorp är de delområden med lägst andelrespondenter som instämmer i påståendet att de bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde (75 till 80 %). Knappt hälften av de boende i stadsområde Norr (46 %) pratar med sina grannar om vad som händer i området, men nästan en av tre gör det inte. Respondenterna i stadsområde Norr pratar i lägre utsträckning med sina grannar om vad som händer i området än Malmö i stort, där 53 procent instämmer i påståendet att de ofta pratar med sina grannar om vad som händer i området och 24 procent som inte instämmer. De delområden där högst andel uppger att de pratar med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet är Valdemarsro (73 %), Rostorp och Segevång (båda på drygt 60 %). De delområden där respondenterna i lägst utsträckning gör det är Davidshall, Katrinelund och Ellstorp (30 till 36 procent). Dessa tre områden (tillsammans med Östervärn) är också de som i högst utsträckning (mellan 42 och 48 %) inte pratar med sina grannar. 5.1 Kollektiv styrka Områdets nivå av kollektiva styrka mäts med hjälp av ett index som bygger på två olika skalor som mäter social sammanhållning och tillit, respektive informell social kontroll i området (för en utförligare beskrivning av hur kollektiv styrka är operationaliserat se kapitel 2). Inledningsvis kommer dessa två mått att redovisas separat. Därefter följer en beskrivning av det sammanslagna måttet på kollektiv styrka. Skalan som mäter bostadsområdets nivå av social sammanhållning och tillit sträcker sig mellan 0 och 20, där ett lågt värde tyder på svag sammanhållning och tillit samtidigt som ett högt värde representerar en hög sammanhållning och tillit. Medelvärdet i stadsområde Norr ligger på 12,4 vilket är något lägre än medelvärdet för hela Malmö som ligger på drygt 13. Nivån av social sammanhållning och tillit varierar mellan de olika delområdena. Högst är nivån i Bulltofta och Valdemarsro där nivån av sammanhållning och tillit ligger på 14. De lägsta nivåerna finns i Kirsebergsstaden och Värnhem med värden strax över 10, vilket är bland de lägsta värden i hela Malmö. Även skalan som mäter informell social kontroll i bostadsområdet sträcker sig mellan 0 och 20. Ett högt värde indikerar högre nivåer av informell social kontroll. Det sammantagna medelvärdet för stadsområde Norr är 12,6 vilket är i närheten av medelvärdet för hela Malmö vilket ligger på 12,9. Även när det gäller informell social kontroll finns det en stor variation 46

47 mellan de olika delområdena. De högsta nivåerna av informell social kontroll finns i Rostorp (strax under 15) och de lägsta nivåerna i Värnhem och Kirsebergsstaden. Figur 5 visar dels hur de olika delområdena förhåller sig till varandra avseende social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll, dels visar den hur dess mått förhåller sig till varandra. För att fånga den övergripande aspekten kollektiv styrka har värden på social sammanhållning och tillit och informell social kontroll summerats. Det finns ett starkt samband mellan de olika delskalorna (r = 0.86, p <.001) 11, vilket innebär att i de områden där sammanhållningen och tilliten är hög är även den informella sociala kontrollen hög, och tvärtom. Detta illustreras grafiskt i Figur 5. Figur 5 Sambandsdiagram över social sammanhållning och tillit i förhållande till informell social kontroll för stadsområde Norr (N = 19) 11 Korrelationskoefficienten, r, kan anta ett värde mellan 0 till 1 och anger hur starkt ett samband är mellan två variabler. Ju högre värde, desto starkare samband. p-värdet anger å andra sidan p-värdet anger å andra sidan sannolikheten för att sambandet skulle vara slumpmässigt (d.v.s. inte signifikant). Riktvärdet.05 (5 %) brukar användas. 47

48 Det sammanslagna måttet på områdets kollektiva styrka sträcker sig mellan värdena 0 och 40. Precis som för de separata skalorna indikerar ett högt värde en hög nivå av kollektiv styrka. Medelvärdet i stadsområde Norr är 25 vilket ligger något lägre, men inte signifikant lägre från, det sammantagna värdet för hela Malmö vilket är 26. Det finns däremot en variation inom stadsområdet och ett antal delområden ligger över genomsnittet för Malmö. Figur 6 visar hur de olika delområdena förhåller sig till varandra. Den vågräta heldragna linjen illustrerar stadsområdets medelvärde 12. Jämfört med övriga delområden i stadsdelsområdet är det fem delområden, nämligen Ellstorp, Katrinelund, Värnhem, Östervärn och Kirsebergsstaden, som har en lägre nivå (< 23) av kollektiv styrka än övriga områden. Sex delområden, Västra hamnen, Bulltofta, Håkanstorp, Johanneslust, Rostorp och Valdemarsro, ligger däremot högre än övriga områden med medelvärden på 27 eller högre. Figur 6 Sammanslaget mått på kollektiv styrka i respektive delområde i stadsområde Norr (N = 19) 12 De streckade linjerna indikerar ett intervall som med 95-procentig säkerhet innefattar populationens riktiga medelvärde. De områden med ett medelvärde som placerar sig utanför intervallet skiljer sig signifikant från gruppens genomsnitt. 48

49 5.2 Lokal problemnivå Områdenas problemnivå har dels mätts genom att fråga respondenterna om, och i så fall i vilken utsträckning, vissa sociala och fysiska ordningsstörningar upplevs som ett problem i bostadsområdet. Denna aspekt benämns nedan som prevalens och inleder avsnittet. Därefter följer respondenternas svar på när de senast såg vissa ordningsstörningar, vilket betecknas som frekvens. För en beskrivning av frågorna som ligger till grund för de olika måtten se kapitel Prevalens förekomst av olika typer av ordningsstörningar Förekomsten av ordningsstörningar har i delområdesbeskrivningarna delats upp i fysiska respektive sociala. Uppdelningen bottnar i att problemen kan uppfattas som kopplade till området i sig (t.ex. nedgångna byggnader eller nedskräpning) eller till individer som bor alternativt av andra skäl vistas i området (t.ex. berusade personer eller ungdomsgäng). I delområden där fysiska ordningsstörningar upplevs vara ett problem upplevs ofta även sociala ordningsstörningar vara det (r =.89, p <.01), detta illustreras i Figur 7. För redovisning av hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem se Bilaga 2, Tabell 1 till 2. Fysiska ordningsstörningar Den samlade bilden av fysiska ordningsstörningar i stadsområde Norr presenteras i Figur 7. Nivån av fysiska ordningsstörningar mäts på en skala som sträcker mellan 0 och 30, där höga värden innebär att fysiska ordningsstörningar uppfattas som ett stort problem. Stadsområdets medelvärde ligger på sex, i Malmö som helhet är medelvärdet närmare fem. De högsta nivåerna av fysiska ordningsstörningar finns i Rådmansvången och Värnhem där medelvärdet ligger på 11. Områden där respondenterna istället uppger klart lägre nivåer av fysiska ordningsstörningar återfinns i Västra Hamnen, Bulltofta, Håkanstorp, Johanneslust samt Valdemarsro (samtliga med ett värde mellan 2 och 3). 49

50 Figur 7 Sambandsdiagram över förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar i stadsområde Norr (N = 19) Sociala ordningsstörningar Även sociala ordningsstörningar mäts på en skala som sträcker sig mellan 0 och 30 där höga värden indikerar en högre problemnivå. Snittet för hela Malmö ligger på fyra och för stadsområde Norr på fem, vilket innebär att stadsområdet även här ligger aningen över genomsnittet för staden som helhet, även om skillnaden inte är statistisk signifikant. De högsta nivåerna av sociala ordningsstörningar finns i Kirsebergsstaden, Rådmansvången, Värnhem och Rostorp där medelvärdet ligger mellan åtta och tio. De delområdena som har de lägsta nivåerna av sociala ordningsstörningar är Västra hamnen, Bulltofta, Håkanstorp, Johanneslust och Valdemarsro (alla med ett genomsnitt omkring 2). Figur 7 visar hur de olika delområdena förhåller sig till varandra avseende sociala ordningsstörningar Frekvens hur ofta förekommer olika typer av ordningsstörningar Skalan som mäter frekvensen av ordningsstörningar i delområdet sträcker sig mellan 0 och 40. Höga värden indikerar att en större andel av respondenterna nyligen bevittnat flera olika typer av ordningsstörningar. Medelvärdet för stadsområde Norr ligger på drygt tio, vilket är högre än det samlade medelvärdet för hela Malmö som ligger på åtta. Stadsområde Norr har 50

51 som helhet alltså en högre frekvens av ordningsstörningar än Malmö generellt (skillnaden är inte signifikant). Rådmansvången, Västra Sorgenfri, Östervärn, Kirsebergsstaden och Rostorp har en höge problemnivå än genomsnittet i Norr, alla dessa delområden har ett medelvärde på 12 eller högre, vilket innebär att ordningsstörningar är relativ frekvent förekommande i dessa områden. De lägsta nivåerna av ordningsstörningar finns i Västra Hamnen, Bulltofta, Håkanstorp, Johanneslust och Valdemarsro där medelvärdet ligger mellan fem och sju, vilket indikerar att de ordningsstörningar som efterfrågas är ovanliga i dessa områden. Figur 8 visar hur de olika delområdena förhåller sig till varandra avseende frekvens av ordningsstörningar. För redovisning av hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem se Bilaga 2, Tabell 3 till 5. Figur 8 Sammanslaget mått på frekvens av sociala och fysiska ordningsstörningar i respektive delområde i stadsområde Norr (N = 19) Det finns ett tydligt samband mellan prevalens och frekvens av ordningsstörningar (r =.92, p <.001), vilket innebär att områden där ordningsstörningar bevittnats mer nyligen, också tenderar att vara de områden där ordningsstörningar anses vara ett större problem. 51

52 5.3 Otrygghet Malmö områdesundersökning innehåller en rad olika frågor som är relaterade till otrygghet och oro för att utsättas för brott (se kapitel 2 för en beskrivning av frågorna). En indelning har gjorts i konkret och allmän otrygghet samt att ha avstått från aktivitet. Inledningsvis redovisas andelen respondenter i de olika delområdena som känner sig trygga respektive otrygga i sitt bostadsområde (konkret otrygghet). Därefter redovisas nivån av oro för att utsättas för brott i bostadsområdet (allmän otrygghet), och avslutningsvis presenteras andel respondenter som någonsin avstått från olika aktiviteter Konkret otrygghet I stadsområde Norr är det drygt 13 procent av respondenterna som mycket otrygga i sitt bostadsområde, 22 procent är delvis otrygga, men majoriteten (nästan 65 %) är trygga. De här siffrorna är i linje med Malmö totalt, med det undantaget att det i Norr är en något större andel som är delvis otrygga, och något färre som är trygga. Figur 9 visar hur stor andel av respondenterna i respektive delområde som upplever en hög, medel eller låg nivå av otrygghet. Det delområde som har den högsta andelen med en hög nivå av konkret otrygghet är Kirsebergsstaden (35 %), men även i Slussen, Rörsjöstaden och Rostorp är det så många som omkring en femtedel av respondenterna som upplever en hög nivå av konkret otrygghet i bostadsområdet. De lägsta nivåerna av hög konkret otrygghet finns i Bulltofta, Katrinelund, Johannelust, Västra hamnen och Håkanstorp, där endast fyra till sex procent av respondenterna upplever en hög nivå av otrygghet. Det är också i dessa områden den högsta andelen trygga återfinns, tillsammans med Valdemarsro och Lugnet. I dessa områden är det över 70 procent av respondenterna som inte alls är otrygga i sina bostadsområden. I kategorin delvis otrygga sticker Rådmansvången ut, där 40 procent av respondenterna placerar sig i mellankategorin. Detta beror till stor del på att många i Rådmansvången uppgivit att de tagit en annan väg för att undvika en plats eller person. 52

53 Figur 9 Andelen respondenter som upplever hög, medel respektive låg konkret otrygghet i respektive delområde i stadsområde Norr (N = 19) Allmän otrygghet Allmän otrygghet mäts på en skala som sträcker sig mellan 0 och 3. Medelvärdet i stadsområde Norr ligger på 0,8, vilket är i nivå med genomsnittet för hela Malmö stad. Precis som när det gäller konkret otrygghet så finns det stora variationer inom stadsområdet (se Figur 10). I Rådmansvången, Kirsebergsstaden, Rostorp, Slussen och Värnhem ligger medelvärdet för allmän otrygghet på en signifikant högre nivå än för stadsområdet totalt, den generella otryggheten är alltså högre i dessa områden än vad den är i Norr generellt. De lägsta nivåerna av allmän otrygghet finns i Västra hamnen, Bulltofta och Håkanstorp. 53

54 Figur 10 Medelvärden av allmän otrygghet i respektive delområde i stadsområde Norr (N = 19) Hur oroliga respondenterna är att utsättas för brott varierar i relation till olika brottstyper, och vilken typ av brott respondenterna oroar sig mest för varierar mellan olika områden. I Bilaga 2 Tabell 6 till 8 finns en beskrivning över alla frågor som ingår i måttet på allmän otrygghet. Det brott respondenterna i stadsområde Norr oftast oroar sig för är att deras cykel ska bli vandaliserad eller stulen i bostadsområdet. Närmare 30 procent av respondenterna i Norr har uppgett att de ofta eller mycket ofta oroar sig för detta. Variationen mellan olika områden är stor, i Johanneslust och Västra hamnen är det färre än tio procent av respondenterna som oroar sig för sin cykel, men i Katrinelund, Rådmansvången och Kirsebergsstaden är närmare 45 procent. Det är generellt en ganska liten andel som oroar sig för att utsättas för överfall/misshandel eller hot/trakasserier, ca sju procent i hela stadsområdet. Rådmansvången och Slussen skiljer sig från övriga delområden avseende oro att utsättas för överfall och misshandel (över 15 procent), medan 18 procent i Kirsebergsstaden oroar sig för att utsättas för hot eller trakasserier. 54

55 5.3.3 Avstått från aktivitet I stadsområde Norr är det 11 procent av respondenterna som någon gång avstått på grund av otrygghet eller rädsla för att utsättas för brott. För Malmö generellt är den siffran närmare 14 procent. Även om det i stadsområde Norr finns en lägre andel som avstått från aktiviteter, är denna skillnad inte större än vad som kan förväntas (d.v.s. inte statistisk signifikant). I Tabell 9 nedan har delområdena i stadsområde Norr kategoriserats enligt låg, medel och hög nivå av respondenter som avstått aktivitet (se kapitel 2 för en beskrivning av hur kategorierna är skapade). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. Tabell 9 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög nivå av respondenter som avstått aktivitet p.g.a. otrygghet eller rädsla att utsättas för brott Låg nivå avstått aktivitet ( 8,3 %) Medel nivå avstått aktivitet (8,3 14,0 %) Hög nivå avstått aktivitet ( 14,0 %) Johanneslust Rådmansvången Rostorp Håkanstorp Västra Sorgenfri Värnhem * Katrinelund Kirsebergsstaden Östervärn Lugnet Segevång * Slussen Rörsjöstaden Ellstorp Bulltofta Västra Hamnen * Valdemarsro Davidshall Gamla Staden Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. Davidshall, Bulltofta och Slussen är de områden där störst andel av respondenterna avstått från att utföra en aktivitet på grund av rädsla eller otrygghet. Omkring var femte respondent i dessa områden har någonsin avstått från en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Samtidigt är det ingen respondent i Johanneslust som uppger sig avstått en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Även en förhållandevis liten andel respondenter i Håkanstorp, Katrinelund och Lugnet uppger att avstått från att utföra en aktivitet (samtliga under 5 % ). Det respondenterna i stadsområde Norr i störst utsträckning avstått ifrån är att utnyttja kollektivtrafiken. Högst andel återfinns i Davidshall, Slussen och Bulltofta (drygt 15 %) följt av Ellstorp, Gamla Staden, Värnhem, Kirsebergsstaden och Segevång, där ungefär tio procent avstått från att åka buss eller tåg. 55

56 5.4 Utsatthet för brott I detta avsnitt redovisas resultaten av de frågor som rör utsatthet för personbrott (hot och fysiskt våld) och egendomsbrott (stöld och skadegörelse). Då ett relativt litet antal respondenter i respektive delområde kan utgöra en stor andel i procent har utsatthet för brott kategoriserats efter områden med hög, medel och låg utsatthet i respektive kategori (för beskrivning av hur kategoriseringen gjorts se kapitel 2). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. Frågorna som handlar om utsatthet för brott är inte ställda i relation till respondentens bostadsområde. De brott som rapporteras här kan lika väl ha skett på andra platser utanför bostadsområdet. Det resultatet i första hand visar på är alltså snarare koncentrationen av brottsutsatta än koncentrationen av brottslighet Personbrott Drygt sex procent av de respondenterna i stadsområde Norr har uppgett att de utsatts för personbrott under de senaste 12 månaderna. Det är marginellt lägre än andelen för Malmö i stort som ligger på sju procent. I Bulltofta, Katrinelund och Värnhem uppger ingen respondent sig ha blivit utsatt för hot eller våld de senaste 12 månaderna. Det finns dock stora variationer inom stadsområdet. ISegevång, Gamla Staden, Västra Sorgenfri, Slussen och Rostorp rapporterar nästan var tionde respondent att de utsatts för antingen hot eller våld de senaste 12 månaderna. Tabell 10 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för personbrott Låg utsatthet personbrott ( 4,3 %) Medel utsatthet personbrott (4,3 8,6 %) Hög utsatthet personbrott ( 8,6 %) Bulltofta Johanneslust Segevång Katrinelund * Västra Hamnen Gamla Staden Värnhem * Ellstorp Västra Sorgenfri Östervärn Lugnet Slussen Håkanstorp Kirsebergsstaden Rostorp Rådmansvången Valdemarsro * Davidshall Rörsjöstaden Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. 56

57 5.4.2 Egendomsbrott Utsatthet för egendomsbrotten är jämfört med personbrott mer vanligt förekommande. Närmare 27 procent av respondenterna i stadsområde Norr har under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för antingen stöld eller skadegörelse (eller båda två). I Malmö är motsvarande siffra 22 procent. Skillnaden på fem procentenheter är dock inte statistisk signifikant. Tabell 11 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för egendomsbrott Låg utsatthet egendomsbrott ( 22,4 %) Medel utsatthet egendomsbrott (22,4 31,5 %) Hög utsatthet egendomsbrott ( 31,5 %) Bulltofta Lugnet Västra Sorgenfri Västra Hamnen Johanneslust Ellstorp Katrinelund Rådmansvången Kirsebergsstaden * Gamla Staden Östervärn Värnhem Segevång * Rörsjöstaden Håkanstorp Rostorp Davidshall Valdemarsro Slussen Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. Tabell 11 visar att högst andel respondenter som uppger sig blivit utsatta för egendomsbrott finns i Valdemarsro och Rostorp. Även Rörsjöstaden, Värnhem, Ellstorp, Kirsebergsstaden och Västra Sorgenfri tillhör kategorin hög utsatthet. Bulltofta, Västra Hamnen och Katrinelund är de delområden där de lägst andel av respondenterna utsatts för egendomsbrott under de senaste 12 månaderna. Sammanslagningen av hot och fysiskt våld respektive stöld och skadegörelse, ger en övergripande bild av hur utsattheten är fördelad över de olika delområdena. Det kan dock finnas betydande variationer dels mellan brottstyperna, dels mellan utsattheten i de specifika delområdena. Det brott som flest utsatts för är stöld, där ungefär 20 procent av respondenterna uppger att det blivit bestulna under de senaste 12 månaderna. 5.5 Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Även om det i första hand är polismyndigheten som har brottslighet och trygghet som sin huvudsakliga arbetsuppgift är även andra lokala myndigheter som räddningstjänst och kommun centrala delar i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. I följande avsnitt redovisas förtroendet för polis, Malmö stad och räddningstjänsten. 57

58 5.5.1 Polisen I stadsområde Norr är det nästan 80 procent av respondenterna som uppger att de känner ett stort förtroende för polisen, vilket är samma nivå som för hela Malmö. Förtroendet för polisen varierar dock mellan de olika delområdena. I Rostorp är det endast 60 procent av respondenterna som uppger att de känner ett stort förtroende för polisen, och drygt 30 procent i samma delområde menar att de inte känner något förtroende för polisen. Även i Valdemarsro och Västra Sorgenfri är förtroendet för polisen lägre än i övriga delar av stadsområdet. Högst förtroende för polisen har de respondenter som bor i Katrinelund, Bulltofta, Håkanstorp och Johanneslust, där har omkring 90 procent av respondenterna uppger att de känner ett stort förtroende för polisen. Knappt 60 procent av respondenterna i stadsområde Norr instämde i påståendet Polisen bryr sig om vad som händer i mitt bostadsområde, det är en nästan lika stor andel som för hela Malmö stad. Det delområde där flest respondenter (drygt 70 %) upplever att polisen bryr sig om vad som händer i bostadsområdet är Davidshall och Valdemarsro. Samtidigt är det i Valdemarsro en relativt stor andel av respondenterna (20 %) som inte instämmer i påståendet att polisen bryr sig om vad som händer i bostadsområdet. I Ellstorp, Slussen och Kirsebergsstaden är det färre än 50 procent av respondenterna som instämmer i påståendet att polisen bryr sig om vad som händer i området. Värt att nämna här är att det i flera områden är en relativt stor andel av respondenterna som svarat att de inte vet om polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Motsvarande siffra i delområdena Ellstorp, Bulltofta, Håkanstorp och Johanneslust är mellan 40 och 50 procent. Drygt 50 procent av respondenterna instämmer i påståendet att polisen gör ett bra jobba med att upprätthålla lag och ordning på allmän plats i deras bostadsområde. Den siffran är i linje med motsvarande siffra för hela Malmö stad. Variationen mellan olika delområden sträcker sig mellan knappt 40 procent (Johanneslust) och närmare 65 procent (Davidshall). Även i den här frågan är det en relativt stor andel av respondenterna som inte kunnat ta ställning till påståendet om huruvida polisen gör ett bra jobb eller inte med att upprätthålla lag och ordning i bostadsområdet, i Johanneslust är det så många som 57 procent som svarat vet ej Malmö stad Det är nästan 70 procent av respondenterna i stadsområde Norr som uppger att det känner ett stort förtroende för Malmö stad, det är något högre än motsvarande siffra för hela kommunen. Det högsta förtroendet har Malmö stad i Ellstorp där drygt 80 procent av respondenterna 58

59 svarat att de känner stort förtroende för Malmö stad. Även i Johanneslust och Gamla staden är förtroendet för Malmö stad något högre (över 75 %) än i resten av stadsområdet. Lägst andel respondenter med stort förtroende för Malmö stad återfinns i Rostorp där bara 53 procent av respondenterna svarat att de instämmer i påståendet Jag känner stort förtroende för Malmö stad. Davidshall, Östervärn, Håkanstorp och Kirsebergsstaden har också lägre andel respondenter (omkring 60 %) som känner stort förtroende för Malmö stad jämfört med stadsområdet generellt. Rostorp utmärker sig genom att ha en relativt hög andel respondenter (20 %) som inte kan ta ställning till påståendet om huruvida de känner ett stort förtroende för Malmö kommun. I stadsområde Norr är det, precis som i Malmö generellt, 50 procent av respondenterna som anser att Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområden. Där flest respondenter tycker att Malmö stad bryr sig om vad som händer i området återfinns i Rörsjöstaden (63 %) och Västra hamnen (61 %). I Rostorp och Kirsebergsstaden är det å andra sidan bara drygt 40 procent som anser att Malmö stad bryr sig om vad som händer i bostadsområdet. Precis som när det gäller polisen är det en relativt stor andel av respondenterna (drygt 30 %) som svarat att de inte vet om Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. I Johanneslust är det närmare 50 procent av respondenterna som svarat att det inte vet Räddningstjänsten Syd Drygt 80 procent av respondenterna i stadsområde Norr känner ett stort förtroende för Räddningstjänsten Syd, vilket är nästan lika stor andel som för Malmö totalt. Precis som när det gäller förtroendet för Polisen och Malmö stad så varierar andelen som känner förtroende för Räddningstjänsten mellan de olika delområdena. Lägst andel som känner förtroende för räddningstjänsten finns i Rostorp (60 %) och den högsta andelen finns i Östervärn (97 %). I ett par delområden är det en relativt stor andel av respondenterna som inte kan ta ställning till om de känner ett stort förtroende för Räddningstjänsten eller inte. I Rostorp är det drygt 30 procent som svarat vet ej, vilket är dubbelt så stor andel som för stadsområde Norr totalt (14 %). Även i Davidshall, Lugnet och Bulltofta är det drygt 20 procent som inte kunnat ta ställning till om de känner förtroende till Räddningstjänsten Syd eller inte. Drygt hälften av respondenterna (ca 55 %) som anser att Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde, det är något färre än i hela Malmö där motsvarande siffra är drygt 60 procent. I Valdemarsro är det drygt 70 procent av respondenterna som 59

60 instämmer i påståendet att Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i bostadsområdet, samtidigt är motsvarande siffra för Rostorp bara 40 procent. I linje med resultaten för Polisen och Malmö stad är det en stor del av respondenterna (38 %) i stadsområde Norr som inte kan ta ställning till om Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i området, i Johanneslust är det drygt 50 procent som svarat vet ej på påståendet. 5.6 Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? För att undersöka hur otrygghet samvarierar med kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott och förtroende för lokala myndigheter genomfördes en bivariat sambandsanalys (se Tabell 12). I de områden där den konkreta otryggheten är hög är också den allmänna otryggheten hög (r =.74). Det finns ett signifikant samband mellan otrygghet och kollektiv styrka (allmän otrygghet r = -.53; konkret otrygghet r = -.58). I de delområden där den kollektiva styrkan är hög är otryggheten lägre. Tabell 12 Bivariat sambandsanalys (Pearsons r) av kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott, förtroende för lokala myndigheter och otrygghet Kollektiv styrka 1 2 Lokal problemnivå: Prevalens -,72 ** 1 3 Lokal problemnivå: Frekvens -,71 **,92 ** 1 4 Utsatthet - personbrott,09,15, Utsatthet - egendomsbrott -,13,33,37, Förtroende för Polisen -,03 -,24 -,39 -,80 ** -,46 * 1 7 Förtroende för Malmö stad -,06 -,19 -,23 -,23 -,13, Förtroende för Rsyd -,32 -,09 -,07 -,32 -,03,37, Någon gång avstått från aktivitet -,13,21,23,20,04 -,42 -,25 -, Allmän otrygghet -,53 *,86 **,84 **,33,48 * -,39 -,27 -,34, Konkret otrygghet, Hög -,58 **,80 **,80 **,47 *,37 -,44 -,29 -,07,29,74 ** *p<.05; **p <.01 Vidare visar analysen att i de delområden som karakteriseras av en hög problemnivå (prevalens/frekvens) är otryggheten högre (allmän otrygghet r =.86, r =.84; konkret otrygghet r =.80, r =.80). I de delområden där en högre andel utsatts för personbrott är den konkreta otryggheten högre (r =.47). Det finns också ett signifikant samband mellan andelen i delområdet som utsatts för egendomsbrott och nivån av allmän otrygghet, i de delområden där fler utsatts för egendomsbrott brott är den allmänna otryggheten högre (r =.48). Däremot visar analysen inte på några tydliga samband andelen respondenter i området som avstått från 60

61 att utföra aktiviteter och någon av de andra variablerna. Vidare visar sambandsanalysen att delområden där den kollektiva styrkan är hög kan den lokala problemnivån förväntas vara låg och vice versa (prevalens r = -.72; frekvens r = -.71). 5.7 Sammanfattning Sammanfattningsvis har stadsområde Norr något lägre generell nivå av kollektiv styrka och något högre lokal problemnivå i jämförelse med hela Malmö. Samtidigt som andelen respondenter i stadsområde Norr som är mycket otrygga (konkret otrygghet) ligger i linje med hela Malmö är andelen respondenter som är trygga, något lägre än genomsnittet för hela staden. Även om skillnaderna inte är statistiskt signifikanta så bör de noteras. Inom stadsområdet finns det dock stora variationer i relation till alla de undersökta variablerna. Exempelvis går det att identifiera ett visst mönster av höga nivåer av lokal problemnivå i delområdena Rådmansvången och Värnhem som karaktäriseras av en viss typ av kommersiell markanvändning i jämförelse med exempelvis Bulltofta, Håkanstorp och Johanneslust där den lokala problemnivån är låg och där den huvudsakliga markanvändningen utgörs av bostäder. Såväl Rådmansvången som Värnhem är knutpunkter i staden gällande kollektivtrafik och är båda områden som ligger i nära anslutning till köpcentrum och shoppingstråk vilket medför en omfattande rörelse av individer som inte är bosatta i området. Det går även att identifiera tydliga skillnader mellan den upplevda allmänna otryggheten mellan de olika delområdena. Rostorp och Kirsebergsstaden är två delområden där den allmänna otryggheten är påtagligt högre än genomsnittet i stadsområdet, i de geografiskt angränsande delområdena Bulltofta, Håkanstorp och Johanneslust ligger nivån av allmän otrygghet under genomsnittet. Det delområde där oron att utsättas för brott är som lägst är Västra Hamnen som sticker ut väsentligt jämfört med resterande delområden i stadsområde Norr. Resultaten visar även att det verkar finnas ett relativt högt förtroende för Polisen, Malmö stad och Räddningstjänsten i stadsområde Norr. Samtidigt är det i många områden en stor andel respondenter som inte kunnat ta ställning till om Polisen, Malmö stad och Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i bostadsområdet. Det bör alltså tas i beaktning att områden där en något lägre andel respondenter känner stort förtroende för en myndighet inte nödvändigtvis speglar att en stor andel respondenter inte känner stort förtroende, utan kan snarare bero på att boende i området saknar uppfattning eller av andra orsaker besvarat påståendet med vet ej. 61

62 Avslutningsvis visar den bivariata sambandsanalysen att det finns tydliga samband mellan kollektiv styrka, lokal problemnivå och dimensioner av otrygghet. Analysen visar även att delområden där en större andel respondenter utsatts för personbrott är den konkreta otryggheten högre, samtidigt som i delområden där en stor andel utsatts för egendomsbrott är den allmänna otryggheten högre. Dessutom visar analysen att delområden med en högre andel respondenter som utsatts för brott karaktäriseras av ett lägre förtroende gentemot polisen. Slutligen framgår även att områden där den konkreta otryggheten är hög tenderar även den allmänna otryggheten vara något högre. 62

63 6. Stadsområde Öster Av 24 delområden i stadsområde Öster är 18 delområden representerade i Malmö områdesundersökning 2012 (för en beskrivning av vilka områdens som exkluderats se Bilaga 1 Tabell 1). Stadsområde Öster består av till viss del stadsbebyggelse med en blandning av bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktiviteter något närmare stadens centrum. Samtidigt finns det även delområden som karaktäriseras av villor och småhus med lokala centrum som ligger något utanför den direkta anslutningen till stadskärnan med närhet till åkermark och rekreationsområden. Som exempel består delområdena Almgården, Herrgården, Kryddgården, Törnrosen och Örtagården av i stort sett enbart bostäder som ägs av allmännyttan eller privata hyresbolag medan Fortuna Hemgården, Jägersro Villastad, Riseberga och Södra Sallerup består av huvudsakligen småhus. I Öster anmäldes år 2012 drygt brott per invånare vilket är lägre än motsvarande siffra för Malmö som är drygt anmälningar. 13 Av respondenterna i Öster är det 79 procent som anser att deras bostadsområde är ett bra område att bo i och 72 procent skulle dessutom kunna rekommendera en vän att flytta till området. Motsvarande siffror för Malmö är 83 respektive 81 procent, andelen respondenter som instämmer i påståendena i stadsområde Öster är alltså något lägre jämfört med genomsnittet för hela Malmö. Avseende andel respondenter som uppger att de bryr sig om vad som händer i bostadsområdet ligger värdet för stadsområde öster i linje med Malmö i stort (89 %). Nästan 60 procent av respondenterna i öster har uppgett att de brukar prata med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet, detta är något högre än motsvarande siffra för hela Malmö (drygt 50 %). Från stadsområdets genomsnitt på 79 procent som anser att området är ett bra område att bo i, skiljer sig Fortuna Hemgården och Riseberga. I Fortuna Hemgården och Riseberga instämmer alla respondenter i påståendet att deras område är ett bra område att bo i. Här menar samtliga respondenter att det är ett bra område. Även i Östra Skrävlinge, Videdal, Jägersro Villastad, Södra Sallerup, Kvarnby, Stenkällan och Höja menar över 90 procent av respondenterna att deras område är ett bra område att bo i. I Herrgården är det endast 32 procent av respondenterna som instämmer i påståendet att deras område är ett bra område att bo i, och i Örtagården, Persborg och Kryddgården är motsvarande siffra drygt 50 procent. Drygt 35 procent av respondenterna i Kryddgården och Herrgården anser inte att området är bra att bo 13 Siffrorna bygger på en sammanslagning av Brå:s siffror för antal anmälda brott/ invånare för stadsdelarna Rosengård och Husie (se ). 63

64 i, och drygt 25 procent av respondenterna i Örtagården och Persborg anser inte heller att deras bostadsområde är ett bra område att bo i. I dessa områden är det endast 30 till 40 procenta av respondenterna som svarat att de skulle rekommendera en vän att flytta till deras bostadsområde. Däremot skulle uppemot 97 procent i Riseberga och Jägersro Villastad rekommendera en vän att flytta till området, liksom 90 procent i Stenkällan, Östra Skrävlinge och Videdal. Dessa områden ligger också högt när det kommer till andel respondenter som bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde (drygt 85 %). I Herrgården, Kryddgården och Persborg är det mellan 70 till 74 procent som uppger att de bryr sig om vad som händer i området. I Törnrosen och Apelgården har drygt 70 procent av respondenterna svarat att de brukar prata med sina grannar om vad som händer i området. Motsvarande siffra är i Stenkällan, Södra Sallerup, Persborg och Herrgården under 50 procent. 6.1 Kollektiv styrka Måttet på ett områdes nivå av kollektiv styrka består av två dimensioner: social sammanhållning och tillit samt informell social kontroll (för en beskrivning hur måttet är konstruerat se kapitel 2). Delområdenas nivå av social sammanhållning och tillit samt informell social kontroll redovisas först separat, därefter redovisas det sammanslagna måttet på kollektiv styrka. Måttet på områdets nivå av social sammanhållning och tillit varierar mellan 0 och 20, och höga värden indikerar högre social sammanhållning och tillit bland de boende. Genomsnittet i stadsområde Öster ligger på 13 vilket är samma nivå som för Malmö i stort. Det finns dock en stor variation mellan de olika delområdena avseende nivån av social sammanhållning och tillit. De högsta nivåerna finns i Fortuna Hemgården och Riseberga där genomsnittet ligger på 15. Den lägsta nivån av social sammanhållning och tillit finns i Persborg där genomsnittet ligger under 10. Även måttet på informell social kontroll varierar mellan 0 och 20, där höga värden indikerar höga nivåer av informell social kontroll. Genomsnittet i Öster ligger strax under 13 vilket är i linjer med genomsnittet för hela Malmö. De högsta nivåerna av informell social kontroll återfinns i Södra Sallerup (14,6), och de lägsta nivåerna i Törnrosen (9,6). 64

65 I Figur 11 redovisas dels hur delområden förhåller sig till varandra avseende social sammanhållning och tillit samt informell social kontroll, dels visar grafen sambandet mellan dessa mått. Figur 11 Sambandsdiagram över social sammanhållning och tillit i förhållande till informell social kontroll för stadsområde Öster (N = 18) Det finns ett starkt samband mellan delområdenas nivå av social sammanhållning och tillit och nivån av informell social kontroll (r =.89, p <.01) 14. I delområden där den sociala sammanhållningen och tilliten är hög är också den informella sociala kontrollen hög. Det index som mäter kollektiv styrka varierar mellan 0 och 40, högre värden indikerar högre nivåer av kollektiv styrka och vice versa. Genomsnittet i stadsområde Öster ligger på 25 vilket är något läge än genomsnittet i Malmö som ligger på 26. Det finns dock en stor variation kring stadsområdets genomsnitt (Figur visar hur delområdena förhåller sig till 14 Korrelationskoefficienten, r, kan anta ett värde mellan 0 till 1 och anger hur starkt ett samband är mellan två variabler. Ju högre värde, desto starkare samband. p-värdet anger å andra sidan p-värdet anger å andra sidan sannolikheten för att sambandet beror på slumpen (d.v.s. inte signifikant). Riktvärdet.05 (5 %) brukar användas. 15 De streckade linjerna indikerar ett intervall som med 95-procentig säkerhet innefattar populationens riktiga medelvärde. De områden med ett medelvärde som placerar sig utanför intervallet skiljer sig signifikant från gruppens genomsnitt. 65

66 genomsnittet och till varandra). De högsta nivåerna av kollektiv styrka finns i Fortuna Hemgården, Riseberga, Södra Sallerup och Östra Skrävlinge av vilka samtliga har en nivå av kollektiv styrka som ligger över 29. De lägsta nivåerna av kollektiv styrka (värden på 21 eller lägre) finns i Herrgården, Persborg och Törnrosen. Figur 12 Sammanslaget mått på kollektiv styrka i respektive delområde i stadsområde Öster (N = 18) 6.2 Lokal problemnivå De olika delområdenas lokala problemnivå har dels mätts genom att fråga respondenterna ifall vissa sociala och fysiska ordningsstörningar upplevs som ett problem i området. Denna aspekt benämns nedan som prevalens och inleder avsnittet. Därefter följer respondenternas svar på när de senast sett vissa ordningsstörningar, vilket betecknas som frekvens. För en beskrivning av vilka frågor som ligger till grund för de olika indexen se kapitel Prevalens förekomst av olika typer av ordningsstörningar Förekomsten av ordningsstörningar har delats upp i fysiska respektive sociala. Det har gjorts för att problemuppfattningen kan kopplas till området i sig (t.ex. nedgångna byggnader eller 66

67 nedskräpning) eller till individer som bor eller av andra skäl vistas i området (t.ex. berusade personer eller ungdomsgäng). Kategorierna är i hög utsträckning relaterade till varandra, i områden där fysiska ordningsstörningar upplevs vara ett problem uppfattas även sociala ordningsstörningar vara det (r =.97, p <.001). Sambandet mellan fysiska och sociala ordningsstörningar illustreras genom Figur 13. I Bilaga 3, Tabell 1 till 2 redovisas hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem. Fysiska ordningsstörningar Delområdenas nivå av fysiska ordningsstörningar mäts på en skala som sträcker sig mellan 0 och 30, där högre värden indikerar högre nivåer av fysiska ordningsstörningar. Genomsnittet i stadsområde Öster ligger på sju, vilket är högre än genomsnittet i hela Malmö vilket är fem. Som illustreras i Figur 13 är det tydligt att prevalensen av fysiska ordningsstörningar varierar mellan de olika delområdena. Herrgården, Törnrosen och Örtagården uppvisar de högsta nivåerna av upplevda ordningsstörningar med värden mellan 14 och 16. I Öster finns också ett antal delområden där fysiska ordningsstörningar knappt förkommer, som i Jägersro Villastad, Kvarnby, Riseberga, Stenkällan och Östra Skrävlinge som samtliga har ett värde på två eller lägre. Sociala ordningsstörningar Även måttet på sociala ordningsstörningar varierar mellan 0 och 30. Medelvärdet i stadsområde Öster ligger på fem, vilket indikerar att sociala ordningsstörningar är ovanligare än fysiska. Även när det gäller sociala ordningsstörningar ligger Öster något över genomsnittet i Malmö som är fyra. Högst nivåer av upplevda sociala ordningsstörningar återfinns i Herrgården (strax under 16), även i Törnrosen och Örtagården är nivån av sociala ordningsstörningar hög (omkring 13). De lägsta nivåerna av sociala ordningsstörningar finns i Fortuna Hemgården, Höja, Videdal, Jägersro Villastad, Kvarnby, Riseberga, Stenkällan och Östra Skrävlinge vilka samtliga har ett värde på 2 eller lägre. 67

68 Figur 13 Sambandsdiagram över förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar i stadsområde Öster (N = 18) Frekvens hur ofta förekommer olika typer av ordningsstörningar Den skala som mäter frekvensen av ordningsstörningar kan anta värden mellan 0 och 40 där högre värden innebär att fler ordningsstörningar bevittnats mer nyligen. Genomsnittet för stadsområdet ligger på 8 vilket är i linje med genomsnittet för hela Malmö. De delområdena som har högst värden, och där ordningsstörningar är mest frekventa, är Herrgården, Persborg, Törnrosen och Örtagården (samtliga med ett genomsnitt av 13 eller högre). Jägersro villastad, Riseberga, Höja, Videdal, Virentofta och Östra Skrävlinge ligger signifikant alla lägre än stadsområdet generellt (värden kring 6 eller lägre). Fördelningen mellan delområdena illustreras genom Figur 14 nedan. För redovisning av hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem se Bilaga 3, Tabell 3 till 5. 68

69 Figur 14 Sammanslaget mått på frekvens av sociala och fysiska ordningsstörningar i respektive delområde i stadsområde Öster (N = 18) Även i stadsområde Öster finns ett starkt samband mellan prevalens och frekvens av ordningsstörningar (r =.94, p <.001), vilket innebär att områden där ordningsstörningar bevittnats mer nyligen också tenderar att vara de områden där ordningsstörningar upplevs vara ett större problem. 6.3 Otrygghet Eftersom känslan av otrygghet och oro för brott både är komplex och mångfacetterat innehåller den här undersökningen flera mått som avser att mäta nivån av otrygghet i bostadsområdet (se kapitel 2 för en beskrivning av frågorna). Inledningsvis redovisas andelen respondenter i de olika delområdena som känner sig trygga respektive otrygga i sitt bostadsområde (konkret otrygghet). Därefter redovisas nivån av oro för att utsättas för brott i bostadsområdet (allmän otrygghet), och avslutningsvis presenteras andel respondenter som någonsin avstått från olika aktiviteter. 69

70 6.3.1 Konkret otrygghet I stadsområde Öster känner sig 68 procent av respondenterna trygga, 18 procent är delvis otrygga och 14 procent mycket otrygga. Denna fördelning ligger i stort sett i linje med fördelningen i hela Malmö även om en något lägre andel respondenter i stadsområde Öster faller inom kategorin trygga respektive delvis trygga och en något högre andel faller inom kategorin mycket otrygga. Högst andel trygga respondenter finns i Östra Skrävlinge (91 %), Jägersro Villastad (88 %) och Riseberga (86 %). I Persborg och Törnrosen är det endast lite drygt var tredje respondent som känner sig trygg i sitt bostadsområde, och i Herrgården och Örtagården är motsvarande siffra omkring 50 procent. De områden där störst andel respondenter upplever en hög nivå av konkret otrygghet (andel respondenter som är mycket otrygga) är Törnrosen, Herrgården, Persborg och Örtagården (26 till 36 %). I Östra Skrävlinge, Riseberga, Södra Sallerup och Jägersro Villastad är det endast en liten andel av respondenterna som känner sig mycket otrygga i bostadsområdet (mellan 0 och 4 %). Figur 15 visar hur fördelningen av trygga, delvis otrygga och mycket otrygga ser ut i de olika delområdena. Figur 15 Andelen respondenter som upplever hög, medel respektive låg konkret otrygghet i respektive delområde i stadsområde Öster (N = 18) 70

71 6.3.2 Allmän otrygghet Allmän otrygghet är ett index som löper mellan 0 och 3 där högre värden indikerar en högre nivå av allmän otrygghet. Genomsnittet i stadsområde Öster är 0,9 vilket är marginellt högre än genomsnittet för hela Malmö som är 0,8. Precis som i relation till konkret otrygghet finns det en stor variation mellan de olika delområdena (se Figur 16). De lägsta nivåerna av allmän otrygghet finns i Fortuna Hemgården, Jägersro Villastad, Riseberga, Södra Sallerup och Östra Skrävlinge. På andra sidan skalan återfinns Herrgården, Persborg, Törnrosen och Örtagården som sticker ut genom att ha en signifikant högre nivå av allmän otrygghet än övriga delområden i Öster. Figur 16 Medelvärden av allmän otrygghet i respektive delområde i stadsområde Öster (N = 18) Som framhålls ovan är det sammanlagda måttet för allmän otrygghet baserat på åtta frågor. I Bilaga 3 Tabell 6 till 8 presenteras dessa sju frågor separat för att bryta ned indexet och illustrera vad respondenterna i de olika delområdena uppger sig vara oroliga för. Precis som i 71

72 Malmö i övrigt är det att cykeln ska bli stulen eller vandaliserad som respondenterna i Öster (25 %). Var femte respondent oroar sig ofta för att utsättas för inbrott i bostaden alternativt i förråd eller garage Avstått från aktivitet I stadsområde Öster uppger 15 procent av respondenterna att de någon gång avstått en eller fler aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för hot, ofredande eller fysiskt våld. Det ligger i linje med Malmö i stort där snittet ligger på 14 procent. I Tabell 13 nedan har delområdena i stadsområde Öster kategoriserats enligt låg, medel och hög nivå av respondenter som avstått aktivitet (se kapitel 2 för en beskrivning av kategoriseringen). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. Tabell 13 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög nivå av respondenter som avstått aktivitet p.g.a. otrygghet eller rädsla att utsättas för brott Låg nivå avstått aktivitet ( 11,1 %) Medel nivå avstått aktivitet (11,1 19,1 %) Hög nivå avstått aktivitet ( 19,1 %) Videdal Södra Sallerup Örtagården Fortuna Hemgården Höja Östra Skrävlinge * Stenkällan Almgården Kvarnby Västra Kattarp Virentofta Törnrosen Riseberga Apelgården Persborg Kryddgården Herrgården Jägersro villastad Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. I Herrgården återfinns störst andel respondenter som uppger att de någon gång avstått från att utföra en aktivitet (35 %) följt av Persborg, Törnrosen, Kvarnby, Östra Skrävlinge och Örtagården (mellan 20 och 25 %). I Videdal, Fortuna Hemgården och Stenkällan och Västra Kattarp är det färre än 8 procent av respondenterna som någonsin avstått från att utföra en aktivitet (värdena för dessa delområden faller en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde). Även om Riseberga faller inom kategorin för låg nivå av respondenter som avstått aktivitet så är det ett värde som inte skiljer sig i någon större utsträckning från Södra Sallerup och därmed mittenkategorin. 72

73 Den aktivitet som flest respondenter i Öster avstått ifrån att utföra på grund av otrygghet eller rädsla är att åka buss och/eller tåg. 6.4 Utsatthet för brott I detta avsnitt redovisas resultaten av de frågor som rör utsatthet för personbrott (hot och fysiskt våld) och egendomsbrott (stöld och skadegörelse). Då ett relativt litet antal respondenter i respektive delområde kan utgöra en stor andel har utsatthet för brott kategoriserats efter områden med hög, medel och låg utsatthet i respektive kategori (se kapitel 2 för en beskrivning av kategoriseringen). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. Frågorna som handlar om utsatthet för brott är inte ställda i relation till respondentens bostadsområde. De brott som rapporteras här kan lika väl ha skett på andra platser utanför bostadsområdet. Det resultatet i första hand visar på är alltså snarare koncentrationen av brottsutsatta än koncentrationen av brottslighet Personbrott I stadsområde Öster uppger nio procent av respondenterna att de utsatts för antingen hot eller fysiskt våld under de senaste 12 månaderna, vilket är två procentenheter lägre än genomsnittet i Malmö. Stadsområdets medelvärde på nio procent är dock inte representativt för samtliga delområden då vissa delområden har väsentligt lägre rapporterad utsatthet och ett par delområden markant högre, vilket illustreras genom Tabell 14 nedan. Tabell 14 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för personbrott Låg utsatthet personbrott ( 5,6 %) Medel utsatthet personbrott (5,6 12,5 %) Hög utsatthet personbrott ( 12,5 %) Fortuna Hemgården Stenkällan Herrgården Västra Kattarp * Riseberga Örtagården Östra Skrävlinge Apelgården Höja Almgården Södra Sallerup Törnrosen Jägersro Villastad Kryddgården Persborg Kvarnby Videdal Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. 73

74 Lägst rapporterad utsatthet för personbrott återfinns i delområdena Fortuna Hemgården och Västra Kattarp där ingen respondent uppger sig ha blivit utsatt för hot eller våld under de senaste 12 månaderna. Även i Östra Skrävlinge, Almgården, Jägersro Villastad, Kvarnby och Videdal är det en relativt liten andel respondenter som utsatts för personbrott (samtliga delområden under 5 %). De delområden där stört andel av respondenterna uppgett att de utsatts för personbrott under senaste 12 månaderna finns i Persoborg och Törnrosen (drygt 20 %) Egendomsbrott Liksom mönstret för Malmö i stort har respondenterna i stadsområde Öster uppgett att de utsatts för egendomsbrott i högre utsträckning än för personbrott. I stadsområdet är det drygt 18 procent av respondent som utsatts, jämfört med 22 procent för Malmö i stort. Variationerna i utsatthet för egendomsbrott inom stadsområdet är stora (se Tabell 15). De lägsta nivåerna av utsatthet för personbrott har rapporterats av respondenterna i Fortuna Hemgården och Kryddgården (färre än 10 %). Högst andel respondenter som uppger att de utsatt för egendomsbrott återfinns i Örtagården och Persborg där fler än 30 procent av respondenterna uppger att de blivit utsatt under de senaste 12 månaderna. Tabell 15 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för egendomsbrott Låg utsatthet egendomsbrott ( 13,0 %) Medel utsatthet egendomsbrott (13,0 23,3 %) Hög utsatthet egendomsbrott ( 23,3 %) Fortuna Hemgården Apelgården Örtagården Kryddgården Kvarnby Persborg Almgården Törnrosen Videdal Jägersro Villastad Östra Skrävlinge Virentofta Stenkällan Riseberga Höja Herrgården Västra Kattarp Södra Sallerup Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. De sammanslagna måtten på person- respektive egendomsbrott ger en övergripande bild av hur utsattheten är fördelad över de olika delområdena. Det kan dock finnas betydande variationer dels mellan brottstyperna, dels mellan utsattheten i de specifika delområdena. 74

75 6.5 Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Även om det i första hand är polismyndigheten som har brottslighet och trygghet som sin huvudsakliga arbetsuppgift är även andra lokala myndigheter som räddningstjänst och kommun centrala delar i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Variationer av förtroende för myndigheterna kan även visa på hur väl arbetet når ut till, eller får genomslag hos, befolkningen. I följande avsnitt presenteras därför den del av Malmö områdesundersökning som undersöker förtroendet för polis, Malmö stad och räddningstjänsten Polisen I stadsområde Öster är det drygt 81 procent som känner förtroende för Polisen medan 12 procent inte gör det. Motsvarande siffror för hela Malmö är 80 respektive 14 procent. Det finns dock variationer inom stadsområdet, där exempelvis samtliga respondenter i Stenkällan, 97 procent i Riseberga och 87 procent i Kryddgården uppger att de känner förtroende för polisen. Lägst andel som känner förtroende för polisen finns i Törnrosen, Almgården, Örtagården, Herrgården och Västra Kattarp (70 till 75 %). I Persborg, Örtagården, Almgården och Kvarnby uppger omkring var femte respondent att de inte känner förtroende för polisen. Andelen som anser att polisen bryr sig som vad som händer i bostadsområdet är lägre än andelen som känner förtroende för polisen. Av respondenterna i Öster instämmer 67 procent i påståendet, 10 procent instämmer inte medan 21 procent uppger att de inte vet. I Apelgården, Riseberga och Örtagården är det drygt 80 procent av respondenterna som anser att polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Lägst andel som instämmer i påståendet om att polisen bryr sig om vad som händer i området finns i Kvarnby, Östra Skrävlinge, Videdal och Almgården (50 till 60 %). Av de som inte instämmer i påståendet att polisen bryr sig om vad som händer i bostadsområdet ligger Persborg högst med 26 procent följt av Jägersro Villastad där 19 procent anser det samma. I Kvarnby, Östra Skrävlinge och Videdal är det mellan 30 och 40 procent av respondenterna som svarat att de inte vet om polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. De tre första ligger istället i topp bland delområdena som i högst utsträckning inte vet ifall polisen bryr sig om vad som händer i bostadsområdet (mellan drygt 30 och 40 %). Av respondenterna i Öster anser 53 procent att polisen gör ett bra jobb med att upprätthålla lag och ordning på allmän plats i bostadsområdet och 28 procent har svarat att de inte vet. Detta är i linje med Malmö i stort. I Herrgården och Kryddgården är det över 70 procent av 75

76 respondenterna som anser att polisen gör ett bra jobb i deras bostadsområde. Även Törnrosen och Apelgården (båda 67 %) ligger över genomsnittet. De som i högst utsträckning inte instämmer i påståendet om att polisen gör ett bra arbete med att upprätthålla lag och ordning i bostadsområdet återfinns i Persborg (39 %) och Örtagården (33 %). I Östra Skrävlinge och Södra Sallerup är det 54 respektive 50 procent av respondenterna som inte kunde ta ställning till påståendet och som svarat vet ej Malmö stad I stadsområde Öster uppger 66 procent av respondenterna att de känner förtroende för Malmö stad, 22 procent känner inte förtroende och 10 procent har svarat att de inte vet. Högst andel som har förtroende för Malmö stad finns i Stenkällan (86 %), Fortuna Hemgården och Apelgården (77 %) samt Herrgården (71 %). I Persborg, Höja och Virentofta uppger mellan 30 och 35 procent att de inte känner förtroende för Malmö stad. Av respondenterna i Öster är det 54 procent som anser att Malmö stad bryr sig om vad som händer i bostadsområdet. Detta ligger i linje med, rent av något över, medelvärdet för Malmö på 50 procent. Knappt 20 procent av respondenterna anser inte att Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde och 25 procent har svarat vet ej. Högst andel respondenter som anser att Malmö stad bryr som vad som händer i deras bostadsområde finns i Apelgården (73 %), Västra Kattarp och Örtagården (knappt 65 %). I Persborg, Riseberga och Virentofta har mellan 24 och 36 procent av respondenterna svarat att de inte instämmer i påståendet att Malmö stad bryr sig om vad som händer i bostadsområdet. Andelen som uppgav att de inte vet ifall Malmö stad bryr sig om området eller inte, är högst i Kvarnby (42 %), Jägersro Villastad, Videdal och Almgården (33 till 35 %) Räddningstjänsten Syd Av respondenterna i Öster är det 83 procent som uppger att de känner förtroende för Räddningstjänsten Syd, 2 procent som säger att de inte känner förtroende och närmare 12 procent som inte vet. Högst förtroende har räddningstjänsten i Stenkällan, Jägersro Villastad, Höja och Riseberga där fler än 90 procent uppger att de har förtroende för Räddningstjänsten Syd. Lägst andel som känner förtroende för räddningstjänsten finns i Herrgården och Västra Kattarp (drygt 70 %). Herrgården är också, tillsammans med Persborg, det delområde där störst andel inte känner förtroende för räddningstjänsten (10 till 13 %). I Herrgården, Västra Kattarp och Södra Sallerup är det mellan 20 och 25 procent av respondenterna som svarat vet ej. 76

77 På frågan om respondenterna anser att Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i området är det 66 procent i stadsområdet som instämmer, 5 procent som inte gör det och uppemot 27 procent som inte vet. Högst andel som instämmer finns i Örtagården och Apelgården (77 till 80 %) följt av Fortuna Hemgården, Törnrosen och Stenkällan (mellan 71 och 73 %). Lägst andel som instämmer finns i Östra Skrävlinge, Videdal och Herrgården (49 till 55 %). Herrgården har, tillsammans med Persborg den högsta andelen som inte instämmer (10 respektive 16 %). Slutligen uppger 49 procent i Östra Skrävlinge och 38 procent i Videdal att de inte vet ifall Räddningstjänsten Syd bryr sig om deras område, vilket även kan tänkas förklara den förhållandevis låga andelen respondenter i de två nämnda delområdena som instämmer i påståendet. 6.6 Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? För att undersöka hur otrygghet samvarierar med kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott och förtroende för lokala myndigheter genomfördes en bivariat sambandsanalys (se Tabell 16). Sambandsanalysen visar övergripande starka samband för större delen av måtten. Delområdets nivå av kollektiv styrka korrelerar starkt med delområdets lokala problemnivå både avseende prevalens och frekvens (r = -.85 respektive r = -.87), om den kollektiva styrkan är hög är problemnivån låg. Där den kollektiva styrkan är högre är det också en lägre andel av respondenterna som utsatts för personbrott (r = -.71) respektive egendomsbrott (r = -.50). Även tryggheten är högre i de delområden där den kollektiva styrkan är hög, starkast är sambandet mellan kollektiv styrka och allmän otrygghet (r = -.94). Delområden med högre lokal problemnivå kan även förväntas ha högre nivåer av otrygghet, särskilt allmän otrygghet (prevalens r =.95; frekvens r =.94 ). Även utsattheten tenderar att vara högre i områden med hög problemnivå (särskilt avseende frekvens) samtidigt som det finns signifikanta samband mellan utsatthet och otrygghet, det vill säga att i delområden med högre andel respondenter som utsatts för brott återfinns även en högre andel otrygga. 77

78 Tabell 16 Bivariat sambandsanalys (Pearsons r) av kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott, förtroende för lokala myndigheter och otrygghet Kollektiv styrka 1 2. Lokal problemnivå: Prevalens -,85 ** 1 3. Lokal problemnivå: Frekvens -,87 **,94 ** 1 4. Utsatthet - personbrott -,71 **,63 **,67 ** 1 5. Utsatthet - egendomsbrott -,50 *,46,59 **,63 ** 1 6. Förtroende för Polisen,45 -,55 * -,60 ** -,15 -, Förtroende för Malmö stad,08 -,02 -,09 -,30 -,37, Förtroende för Rsyd,45 -,69 ** -,65 ** -,25 -,32,55 *, Någon gång avstått från aktivitet -,59 *,65 **,59 *,54 *,49 * -,37 -,19 -, Allmän otrygghet -,94 **,95 **,94 **,76 **,57 * -,48 * -,12 -,62 **,64 ** Konkret otrygghet -,85 **,87 **,86 **,79 **,48 * -,50 * -,03 -,55 *,58 *,91 ** *p<.05; **p <.01 Vad gäller förtroende för myndigheter finns det inga signifikanta samband mellan förtroendet för Malmö stad och de övriga variablerna. I delområden med ett högt förtroende för polisen och räddningstjänsten är problemnivån och otryggheten lägre. Gällande förtroende finns även ett mönster bland områden med hög kollektiv styrka som också karaktäriseras av högre förtroende gentemot polis och räddningstjänsten, sambanden är dock inte statistiskt signifikanta. Sammanfattningsvis visar sambandsanalysen att alla tre otrygghetsmått har signifikanta samband med i princip alla variabler förutom vad gäller förtroende för Malmö stad. Allmän och konkret otrygghet, liksom andel som avstått från aktivitet, är alltså högre i områden med lägre kollektiv styrka, högre lokal problemnivå, där andelen respondenter som utsatts för brott är högre och där det finns ett lägre förtroende för Polisen och Räddningstjänsten Syd (dock inte signifikant för måttet avstått från aktivitet ). 6.7 Sammanfattning Sammanfattningsvis skiljer sig stadsområde Öster inte i någon större utsträckning från övriga stadsområden. Även om en marginellt mindre andel respondenter uppger att de anser sitt bostadsområde vara ett bra område att bo i jämfört med medelvärdet för hela Malmö, samt att de generellt i lägre utsträckning skulle rekommendera en nära vän att flytta till området, är skillnaderna inte särskilt stora. Exempelvis ligger den genomsnittliga nivån av kollektiv styrka i stadsområde Öster på samma nivå som för Malmö i sin helhet vilket även gäller för 78

79 frekvensen av ordningsstörningar. Dock har Öster en något högre prevalens av såväl fysiska som sociala ordningsstörningar i förhållande till Malmö generellt. Andelen respondenter som upplever konkret otrygghet är i stort sett överensstämmande mellan stadsområde Öster och Malmö i sin helhet (om än något högre andel respondenter som faller inom kategorin mycket otrygga), vilket även kan sägas om den allmänna otryggheten och andelen respondenter som någon gång avstått en aktivitet på grund av otrygghet. Det finns inte heller några större skillnader mellan stadsområde Öster och Malmö generellt avseende utsatthet för brott, även om utsatthet för personbrott är marginellt högre i Öster än för Malmö i stort, samtidigt som utsattheten för egendomsbrott är något lägre. Liknande mönster kan även identifieras gällande förtroende för lokala myndigheter och uppfattningen kring deras arbete. Även om stadsområdet i sig inte skiljer sig i någon större utsträckning från Malmö som helhet finns det dock större variationer inom stadsområdet. Precis som när det gäller övriga stadsområden återfinns även i stadsområde Öster tydliga spår av de tidigare stadsdelarna. Generellt inom stadsområde Öster går det att se mönster av lägre nivåer av kollektiv styrka samt högre nivåer av lokal problemnivå och högre nivåer av konkret såväl som allmänna otrygghet bland delområden i före detta Rosengård jämfört med delområden i före detta Husie. Däremot ger Malmö områdesundersökning en mer nyanserad bild av skillnaderna inom de före detta stadsdelarna. Delområdena Persborg, Herrgården, Törnrosen och Örtagården sticker ut som bostadsområden där den kollektiva styrkan är låg, där den lokala problemnivån är hög och där även större andelar respondenter upplever otrygghet. Samtidigt visar Västra Kattarp, Apelgården och Kryddgården som också är belägna i Rosengård på något högre nivåer av kollektiv styrka och således även lägre lokal problemnivå samt mindre andel respondenter som upplever otrygghet. Exempelvis har Västra Kattarp ett av stadsområdets högsta andel respondenter som upplever sitt bostadsområde som tryggt. Fortuna Hemgården, Riseberga, Östra Skrävlinge och Södra Sallerup är de delområde i stadsområde Öster som har de högsta nivåerna av kollektiv styrka. De tre förstnämnda är även de delområden med högst andel respondenter som faller inom kategorin trygga (i relation till konkret otrygghet) och i Fortuna Hemgården och Östra Skrävlinge återfinns även de lägsta nivåerna av allmän otrygghet. Dessa områden har relativt låga nivåer av lokal problemnivå, precis som Höja, Jägersro Villastad, Stenkällan, Videdal och Virentofta. Det bör dock noteras att det även i före detta Husie finns delområden som sticker ut. Ett sådant exempel är Almgården som geografiskt sett ligger i nära anslutning till Rosengård men tidigare tillhört stadsdelen Husie. Här är nivån av kollektiv styrka något lägre samtidigt som den lokala 79

80 problemnivån något högre än för stadsområdets genomsnittliga värden och ligger snarare i linje med Apelgården, Kryddgården och Örtagården än för värden bland delområden i före detta Husie. Att kunna urskilja delområden som tidigare fallit inom en bredare geografisk ram, som exempelvis Almgården i före detta Husie, är en av fördelarna med att den här undersökningen fokuserar relativt små geografiska analysenheter. Slutligen bör nämnas att sambandsanalysen visar hur den kollektiva styrkan bland delområdena i stadsområde Öster är starkt korrelerat med både den lokala problemnivån, den konkreta och generella otryggheten, huruvida individer avstått aktiviteter på grund av otrygghet samt utsatthet för såväl person- som egendomsbrott. Med andra ord är såväl prevalensen som frekvensen av lokala problem lägre i områden som karaktäriseras av en stark kollektiv styrka, samtidigt som andelen respondenter som upplever olika dimensioner av otrygghet och som utsatts för personbrott är lägre i dessa områden. Analysen visar även att i de delområden där en större andel respondenter uppger att de utsatts för brott är det också en större andel som upplever en hög nivå av konkret och allmän otrygghet, och en högre andel som avstått från att utför aktiviteter. Det finns även ett samband mellan den lokala problemnivån i delområdet och förtroende för polis och räddningstjänst, områden som karaktäriseras av högre nivå av ordningsstörningar är förtroendet för myndigheterna lägre. Avslutningsvis finns det ett tydligt samband mellan de olika dimensionerna av otrygghet vilket innebär att i områden med högre andel respondenter som upplever konkret otrygghet återfinns även fler som upplever allmän otrygghet och som uppger att de avstått från att utföra en (eller fler) aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. 80

81 7. Stadsområde Söder Stadsområde Söder utgörs av 25 delområden av vilka 20 finns representerade i Malmö områdesundersökning 2012 (för en beskrivning av vilka områden som exkluderats, se Bilaga 1, Tabell 1). I Söder anmäldes år 2012 drygt brott per invånare vilket är lägre än motsvarande siffra för Malmö som är drygt anmälningar. 16 Delområdena i Söder sträcker sig från Augustenborg och Heleneholm som ligger i direkt anslutning till stadsområde Innerstaden och Malmös centrum, till Lockarp som ligger i Malmös sydöstra hörn och angränsar till skogs- och jordbruksområden. Även bostadsområdenas karaktär skiljer sig väsentligt inom stadsområdet då Augustenborg, Heleneholm och Hermodsdal i huvudsak karaktäriseras av hyresrättsliga bostäder medan Gullvik, Kastanjegården, Käglinge, Lockarp och Toarp i stort sett enbart består av småhus. En inledande del av Malmö områdesundersökning innehåller frågor om hur respondenterna trivs i sitt bostadsområde och hur deras sociala nätverk i området ser ut, detta för att ge en bild av vad respondenterna tycker om sitt bostadsområde och hur de interagerar med andra boende i området. I stadsområde Söder anser knappt 75 procent av respondenter att deras område är ett bra område att bo i, 70 procent av respondenterna skulle kunna rekommendera en nära vän att flytta in i området. Gällande båda dessa aspekter ligger Söder under genomsnittet för Malmö med ungefär tio procentenheter (där motsvarande siffor är 83 % respektive 80 %). I relation till båda frågorna ligger Oxie Kyrkby, Käglinge och Kristineberg högt, omkring 90 procent av respondenterna i dessa områden anser att det är ett bra område att bo i och skulle rekommendera en vän att flytta dit. I Almhög, Heleneholm och Hermodsdal är det å andra sidan omkring 30 procent av respondenterna som inte instämmer i påståendet att deras bostadsområde är ett bra område att bo i, och som inte heller skulle rekommendera en vän att flytta dit (i Almhög är det 38 % av respondenterna som inte skulle rekommendera en vän att flytta till området). Även när det kommer till andelen som bryr sig om vad som händer i bostadsområdet ligger stadsområde Söder (86 %) något under snittet för Malmö (89 %). Däremot är det en större andel i stadsområdet som brukar prata med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet (59 %) jämfört med Malmö i stort (50 %). Särskilt Käglinge och Östra Söderkulla utmärker 16 Siffrorna bygger på en sammanslagning av Brå:s siffror för antal anmälda brott/ invånare för stadsdelarna Fosie och Oxie (se ). 81

82 sig genom att närmare 80 procent brukar prata med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet. Omkring 95 procent av respondenterna i Oxie Kyrkby, Eriksfält, Kastanjegården och Käglinge uppger att de bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. 7.1 Kollektiv styrka Områdets kollektiva styrka är ett samlat mått som bygger på två olika skalor vilka mäter social sammanhållning och tillit, respektive informell social kontroll i området (för en utförligare beskrivning av hur kollektiv styrka har undersökts, se kapitel 2). Inledningsvis kommer dessa två mått att redovisas separat. Därefter följer en beskrivning av det sammanslagna måttet på kollektiv styrka. Skalan som mäter social sammanhållning och tillit varierar mellan 0 och 20, där ett lågt värde indikerar svag sammanhållning och tillit och ett högt värde hög sammanhållning och tillit. Medelvärdet i stadsområde söder ligger på 13, vilket är samma nivå som för Malmö som helhet. De högsta nivåerna av social sammanhållning och tillit finns i Käglinge och Oxie Kyrkby, delområdena har ett värde på 15. De lägsta nivåerna av återfinns i Almhög, Hermodsdal och Nydala (värden omkring 11). Även skalan som mäter informell social kontroll löper mellan 0 och 20, där högre värden indikerar högre nivåer av informell social kontroll. Medelvärdet i Söder ligger på 12,3 vilket är i linje med värdet för hela Malmö. Den högsta nivån av social sammanhållning och tillit finns i Lockarp med ett värde på 15. Lägst nivå av sammanhållning och tillit finns i Almhög där medelvärdet ligger på 11. Figur 17 visar hur de olika delområdena förhåller sig till varandra avseende social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll, men även hur dessa mått förhåller sig till varandra. 82

83 Figur 17 Sambandsdiagram över social sammanhållning och tillit i förhållande till informell social kontroll för stadsområde Söder (N = 20) Delområdenas värden för social sammanhållning och tillit slås samman med värdena för informell social kontroll för att skapa det övergripande måttet på kollektivt styrka. Det finns ett starkt samband mellan de två delskalorna (r = 0.86, p <.01) 17, vilket indikerar att i de områden där sammanhållningen och tilliten är hög tenderar även den informella sociala kontrollen att vara det (se Figur 17). Måttet på kollektiv styrka sträcker sig mellan 0 och 40. Ett delområde med höga värden karaktäriseras av högre nivåer kollektiv styrka. Genomsnittet i stadsområde Söder är ett värde av 25 (den heldragna linjen i Figur 18) vilket är något lägre än genomsnittet för Malmö som helhet, vilket ligger på 26. Figur 18 nedan visar hur delområden förhåller sig till varandra avseende nivån av kollektiv styrka. Främst är det delområdena Lockarp, Käglinge och Oxie Kyrkby som har signifikant högre nivåer av kollektiv styrka jämfört stadsområdets 17 Korrelationskoefficienten, r, kan anta ett värde mellan 0 till 1 och anger hur starkt ett samband är mellan två variabler. Ju högre värde, desto starkare samband. p-värdet anger å andra sidan p-värdet anger å andra sidan sannolikheten för att sambandet skulle vara slumpmässigt (d.v.s. inte signifikant). Riktvärdet.05 (5 %) brukar användas. 83

84 genomsnitt. 18 Lockarp med ett värde på 30, och de två senare med värde 29. Almhög, Heleneholm, Hermodsdal och Nydala uppvisar signifikant lägre nivåer av kollektiv styrka än genomsnittet för stadsområdet. Almhög med ett medelvärde på 21, och de övriga med ett värde på 22. Figur 18 Sammanslaget mått på kollektiv styrka i respektive delområde i stadsområde Söder (N = 20) 7.2 Lokal problemnivå Områdenas problemnivå har dels mätts genom att fråga respondenterna om, och i så fall i vilken utsträckning, vissa sociala och fysiska ordningsstörningar upplevs som ett problem i bostadsområdet. Denna aspekt benämns nedan som prevalens och inleder avsnittet. Därefter följer respondenternas svar på när de senast såg vissa ordningsstörningar vilket betecknas som frekvens. För en beskrivning av frågorna som ligger till grund för de olika måtten se kapitel De streckade linjerna indikerar ett intervall som med 95-procentig säkerhet innefattar populationens riktiga medelvärde. De områden med ett medelvärde som placerar sig utanför intervallet skiljer sig signifikant från gruppens genomsnitt. 84

85 7.2.1 Prevalens förekomst av olika typer av ordningsstörningar Förekomsten av ordningsstörningar har i detta avsnitt delats upp i fysiska och sociala ordningsstörningar. Det har gjorts för att problemuppfattningen kan kopplas till området i sig (t.ex. nedgångna byggnader eller nedskräpning) eller till individer som bor eller av andra skäl vistas i området (t.ex. berusade personer eller ungdomsgäng). De olika kategorierna samvarierar i hög utsträckning (r =.90, p <.001), i de områden där fysiska ordningsstörningar upplevs vara ett stort problem upplevs alltså även sociala ordningsstörningar vara det. Detta illustreras i Figur 19. För en beskrivning av hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem se Bilaga 4, Tabell 1 till 2. Fysiska ordningsstörningar I Figur 19 nedan presenteras delområdenas nivå av fysiska och sociala ordningsstörningar, samt hur dessa förhåller sig till varandra. På en skala som går mellan 0 och 30, där höga värden indikerar en hög nivå av fysiska ordningsstörningar, är medelvärdet i stadsområde Söder sex. Detta är något högre än genomsnittet för Malmö vilket ligger på fem. Inom stadsområdet finns det dock betydande variationer. Heleneholm och Hermodsdal uppvisar högst nivåer av fysiska ordningsstörningar med ett snitt på 13. De lägsta nivåerna av fysiska ordningsstörningar återfinns Kristineberg, Käglinge och Toarp, samtliga med ett genomsnitt under två. Sociala ordningsstörningar Även skalan för sociala ordningsstörningar varierar mellan 0 och 30, där högre värden innebär att fler respondenter anser att fler av de sociala ordningsstörningarna är ett stort problem. Sociala ordningsstörningar uppfattas i de flesta delområden som ett mindre problem än de fysiska. Genomsnittet i Söder ligger på fem, vilket är något högre än i Malmö generellt där genomsnittet är fyra (skillnaden är dock inte signifikant). De högsta nivåerna av social ordningsstörningar finns i Hermodsdal med ett värde på 11. Även Augustenborg, Almhög och Heleneholm ligger relativt högt avseende sociala ordningsstörningar (värden omkring 8 till 9). Lägst nivåer av sociala ordningsstörningar återfinns i Kristineberg, Käglinge, Lockarp och Oxie Kyrkby, alla med ett genomsnittligt värde på två. Toarp är det enda delområde där nivån av sociala ordningsstörningar är högre än de fysiska. Figur 19 visar hur de olika delområdena förhåller sig till varandra avseende sociala ordningsstörningar. 85

86 Figur 19 Sambandsdiagram över förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar i stadsområde Söder (N = 20) Frekvens hur ofta förekommer olika typer av ordningsstörningar Det samlade måttet för frekvens av ordningsstörningar baseras på åtta frågor och varierar mellan 0 och 40 (se kapitel 2 för mer information om frågorna samt indexering). Ett högt värde indikerar att flera av de efterfrågade ordningsstörningarna observerats nyligen. Genomsnittet i stadsområde Söder är åtta, vilket är i linje med genomsnittet för Malmö som helhet. De högsta nivåerna av ordningsstörningar finns i Augustenborg och Hermodsdal där genomsnittet ligger nästan dubbelt så högt som för stadsområdet, detta innebär att fler respondenter i dessa delområden har observerat (fler) ordningsstörningar nyligen. De delområden där frekvensen av ordningsstörningar är lägst är Gullvik, Hindby, Kristineberg, Käglinge, Lockarp och Oxie Kyrkby. Samtliga med ett genomsnitt på fem eller lägre. För redovisning av hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem se Bilaga 4, Tabell 3 till 5. 86

87 Figur 20 Sammanslaget mått på frekvens av sociala och fysiska ordningsstörningar i respektive delområde i stadsområde Söder (N = 20) Prevalensen och frekvensen av ordningsstörningar korrelerar högt (r =.94, p <.001), vilket innebär att områden där ordningsstörningar bevittnats mer nyligen också tenderar att vara de områden där ordningsstörningar anses vara ett större problem. 7.3 Otrygghet I Malmö områdesundersökning har tre olika mått använts för att mäta nivån av otrygghet (se kapitel 2 för en beskrivning av frågorna). Inledningsvis redovisas andelen respondenter i de olika delområdena som känner sig trygga respektive otrygga i sitt bostadsområde (konkret otrygghet). Därefter redovisas nivån av oro för att utsättas för brott i bostadsområdet (allmän otrygghet), och avslutningsvis presenteras andel respondenter som någon gång avstått från olika aktiviteter Konkret otrygghet I stadsområde Söder känner sig överlag 64 procent trygga, 20 procent faller inom kategorin delvis otrygga och 16 procent av respondenterna är mycket otrygga. Jämfört med Malmö i stort är det en något högre andel respondenter i Söder som känner sig otrygga. Det finns dock en stor variation inom stadsområdet vilket illustreras genom Figur

88 Högst andel respondenter som uppger att de är trygga i sitt bostadsområde återfinns i Gullvik, Kristineberg, Käglinge, Oxie Kyrkby och Toarp (mellan 70 och 80 %). I Lockarp har alla respondenter uppgett att de känner sig trygga i bostadsområdet. De delområden där störst andel av respondenterna är mycket otrygga är Hermodsdal (37 %), Almhög (34 %) samt Lindängen (26 %). Ungefär var tredje respondent i Heleneholm, Västra Söderkulla, Oxievång och Augustenborg känner sig delvis otrygga. Figur 21 Andelen respondenter som upplever hög, medel respektive låg konkret otrygghet i respektive delområde i stadsområde Innerstaden (N = 20) Allmän otrygghet Allmän otrygghet mäts på en skala som sträcker sig från 0 till 3 där ett högre värde indikerar högre nivåer av allmän otrygghet. Genomsnittet i stadsområde Söder ligger på 0,9, vilket är i linje med genomsnittet i Malmö i stort. Även när det gäller allmän otrygghet finns det en stor variation mellan de olika delområdena (se Figur 22). De högsta nivåerna av allmän otrygghet finns i Almhög, Almvik, Augustenborg, Eriksfält och Nydala, genomsnittet i dessa områden ligger mellan 1,1 och 1,2. De lägsta nivåerna återfinns i Toarp, Lockarp, Hindby, Kristineberg och Oxie Kyrkby, vilka alla ligger på en nivå som är signifikant lägre än genomsnittet för stadsområdet (0,5 till 0,6). 88

89 Figur 22 Medelvärden av allmän otrygghet i respektive delområde i stadsområde Söder (N = 20) På samma sätt som det finns variationer mellan otrygghetsnivå inom stadsområdet, finns det variationer i vilken typ av brott respondenterna oroar sig för att bli utsatta för. Det de flesta (21 % ofta och 47 % sällan) oroar sig för är att utsättas för bostadsinbrott. Det respondenterna i Söder i störst utsträckning ofta oroar sig för är, i likhet med Malmö generellt, att deras cykel sak bli stulen eller vandaliserad. I Bilaga 4, Tabell 6 till 8 finns en beskrivning av alla frågor som ingår i måttet på allmän otrygghet Avstått från aktivitet En klar majoritet av alla respondenter i Söder har aldrig avstått från att utföra en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. I snitt är det 18 procent i stadsområde Söder som någon gång avstått från en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla för att utsättas för brott. Det är fyra procentenheter fler än för Malmö i generellt (14 %) men skillnaden är inte statistiskt signifikant. I Tabell 17 nedan har delområdena i stadsområde Söder kategoriserats enligt låg, medel och hög nivå av respondenter som avstått aktivitet (se kapitel 2 för en beskrivning av 89

90 kategoriseringen). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. Tabell 17 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög nivå av respondenter som avstått aktivitet p.g.a. otrygghet eller rädsla att utsättas för brott Låg nivå avstått aktivitet ( 14,0 %) Medel nivå avstått aktivitet (14,0 22,9 %) Hög nivå avstått aktivitet ( 22,9 %) Lockarp Gullviksborg Toarp Oxievång Kristineberg Almhög Västra Söderkulla Lindängen Östra Söderkulla Oxie Kyrkby Augustenborg Almvik Käglinge Gullvik Hermodsdal Heleneholm Eriksfält Nydala Kastanjegården Hindby Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. Som framgår av Tabell 17 står Eriksfält, Hermodsdal, Almvik, Östra Söderkulla, Almhög och Toarp ut som delområden i stadsområdet där störst andel respondenter uppger att de avstått en eller fler aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. De områden där lägst andel av respondenterna avstått från att utföra aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla är Lockarp, Oxievång, Västra Söderkulla samt Oxie Kyrkby. Även Heleneholm, Nydala, Kastanjegården och Hindby är områden med för stadsområdet förhållandevis låga nivåer av respondenter som uppger att de avstått en eller fler aktiviteter (mellan 12 och 13 %). Det respondenterna i stadsområde Söder i störst utsträckning avstått ifrån är att utnyttja kollektivtrafiken, det är 14 % av respondenterna som uppgett att de avstått från att åka buss eller tåg på grund av otrygghet eller rädsla. I Eriksfält är denna siffra närmare 35 procent. 7.4 Utsatthet för brott I detta avsnitt redovisas resultaten av de frågor som rör utsatthet för personbrott (hot och fysiskt våld) och egendomsbrott (stöld och skadegörelse). Då ett relativt litet antal respondenter i respektive delområde kan utgöra en stor andel i procent har utsatthet för brott kategoriserats efter områden med hög, medel och låg utsatthet i respektive kategori (se kapitel 2 för en beskrivning av kategoriseringen). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. 90

91 När det gäller frågorna om utsatthet är dessa inte ställda i relation till respondentens bostadsområde. De brott som rapporteras här kan lika väl ha skett på andra platser utanför bostadsområdet. Det resultatet i första hand visar på är alltså snarare koncentrationen av brottsutsatta än koncentrationen av brottslighet Personbrott I stadsområde Söder är det åtta procent av respondenterna som uppger att de blivit utsatta för hot och/eller fysiskt våld under de senaste 12 månaderna. Andelen som utsatts för personbrott i stadsområde Söder är överensstämmande med medelvärdet för Malmö i stort (7 %). Majoriteten av samtliga delområden i stadsområde Söder faller inom kategorin låg utsatthet för personbrott (Tabell 18). Lägst är utsattheten för personbrott bland respondenterna i Östra Söderkulla där ingen respondent uppger sig blivit utsatt för hot eller våld de senaste 12 månaderna. Högst nivåer av utsatthet finns bland respondenterna i Hindby, Toarp, Heleneholm och Almhög. Skillnaderna mellan delområdena inom kategorin hög utsatthet för personbrott är dock relativt små då samtliga delområden faller inom ett spann av tre procent. Tabell 18 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för personbrott Låg utsatthet personbrott ( 5,8 %) Medel utsatthet personbrott (5,8 9,5 %) Hög utsatthet personbrott ( 9,5 %) Östra Söderkulla Käglinge Augustenborg Västra Söderkulla Kristineberg Gullviksborg Oxie Kyrkby Nydala Hermodsdal Kastanjegården Gullvik Almhög Almvik Eriksfält Heleneholm Lockarp Toarp * Oxievång Hindby Lindängen Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde Egendomsbrott Utsatthet för egendomsbrott är i stadsområde Söder i likhet med Malmö generellt mer vanligt förekommande än utsatthet för personbrott. Uppemot 21 procent uppger att de blivit utsatta för stöld och/eller skadegörelse under de senaste 12 månaderna, vilket är i linje med nivån för hela Malmö. Även här har delområdena kategoriserats i grupperna låg, medel respektive hög utsatthet vilket illustreras genom Tabell

92 Tabell 19 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för egendomsbrott Låg utsatthet egendomsbrott ( 17,5 %) Medel utsatthet egendomsbrott (17,5 24,6 %) Hög utsatthet egendomsbrott ( 24,6 %) Kastanjegården Käglinge Oxievång Västra Söderkulla Hermodsdal Nydala Gullviksborg Lockarp Lindängen Gullvik Almhög Hindby Kristineberg Augustenborg Östra Söderkulla Almvik Oxie Kyrkby Heleneholm Eriksfält Toarp Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. De delområden där störts andel av respondenterna utsatts för egendomsbrott under de senaste 12 månaderna är Toarp, Heleneholm, Almvik, Augustenborg och Hindby (omkring 30 %). Lägst andel utsatta återfinns i Kastanjegården, Västra Söderkulla, Gullviksborg samt Gullvik (samtliga under 13 %). Att det inte är samma områden som tenderar att ha hög andel utsatta för både personbrott som egendomsbrott är inte överraskande med tanke på det icke-signifikanta sambandet mellan de två måtten (r =.43, p = ej sig.). Detta tyder på att respondenter i stadsområdets delområden tenderar att rapportera olika nivåer av utsatthet för person- respektive egendomsbrott. Som exempel rapporterar en förhållandevis låg andel respondenter i Almvik, Oxievång och Lindängen utsatthet för personbrott de senaste 12 månaderna samtidigt som en tämligen hög andel respondenter rapporterar utsatthet för egendomsbrott under samma period. Ett motsatt mönster finns bland respondenterna i Gullviksborg där en relativt hög andel rapporterar utsatthet för personbrott samtidigt som en låg andel rapporterar utsatthet för egendomsbrott. 7.5 Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Även om det i första hand är polismyndigheten som har brottslighet och trygghet som sin huvudsakliga arbetsuppgift är även andra lokala myndigheter som räddningstjänst och kommun centrala delar i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Variationer av förtroende för myndigheterna kan även visa på hur väl arbetet når ut till, eller får genomslag hos, befolkningen Polisen Liksom Malmö i stort anser drygt 80 procent av respondenterna i stadsområde Söder att de har förtroende för polisen. Omkring 13 procent känner inte stort förtroende för polisen och 92

93 fem procent kan inte ta ställning till påståendet. Även dessa siffror ligger i linje med Malmö som helhet. Störts andel av respondenterna som känner förtroende för polisen finns i Käglinge, Östra Söderkulla, Lockarp, Lindängen och Kristineberg där mellan 84 och 94 procent av respondenter uppger att de har förtroende för polisen, i Eriksfält är motsvarande siffra 61 procent, och i Augustenborg, Toarp, Almhög och Gullvik drygt 70 procent. Eriksfält är det delområde där högst andel av respondenterna (40 %) inte känner förtroende för polisen. I genomsnitt instämmer 64 procent av respondenterna i Söder i påståendet att polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde, vilket är något fler än i Malmö generellt (61%), och 11 procent av respondenterna instämmer inte i påståendet. När det kommer till respondenternas uppfattning kring att polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde är Eriksfält det delområde där högst andel av respondenterna högst inte instämmer (39 %). I Kastanjegården, Lindängen, Nydala, Östra Söderkulla samt Hermodsdal är det omkring 80 procent av respondenterna som anser att polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde, vilket är de högst nivåerna i stadsområde Söder. Nästan var fjärde respondent i Söder har svarat att de inte vet om polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Högst andel som svarat vet ej återfinns i Toarp (50 %) och Lockarp (45 %). Av respondenterna i stadsområde Söder är det 55 procent som instämmer i påståendet att polisen gör ett bra jobb med att upprätthålla lag och ordning i bostadsområdet, 17 procent tycker inte att polisen gör ett bra jobb och 26 procent har inte kunnat ta ställning till frågan. I Östra Söderkulla anser 83 procent av respondenterna att polisen gör ett bra jobb, även i Hermodsdal, Kastanjegården, Augustenborg och Nydala är det en relativt stor andel av respondenterna som anser att polisen gör ett bra jobb (omkring 70 %). Det delområde där störst andel av respondenterna inte anser att polisen gör ett bra arbete är Eriksfält (35 %). Även i Gullvik, Nydala, Almhög och Oxievång är det drygt 20 procent av respondenterna som inte tycker att polisen gör ett bra jobb. I Lockarp är det så många som 70 procent av respondenterna som inte har kunnat ta ställning till påståendet om polisen gör ett bra jobb eller inte Malmö stad När det kommer till Malmö stad är det i stadsområde Söder 65 procent som uppger att de har förtroende och 22 procent som inte har det (9 procent har svarat vet ej ). Detta är i linje med Malmö generellt. Störst andel respondenter med förtroende för Malmö stad finns i Lindängen, Östra Söderkulla, Gullviksborg, Kastanjegården samt Hindby (mellan 70 och 80 procent). 93

94 Eriksfält, Kristineberg och Toarp är de delområden där lägst andel av respondenterna uppger att de har förtroende för Malmö stad (40 till 50 %). I Eriksfält och Kristineberg finns de största andelarna respondenter som inte har förtroende för Malmö stad (52 % respektive 38 %). På frågan om Malmö stad bryr sig om vad som händer i bostadsområdet är det drygt hälften av respondenterna i stadsområde Söder som instämmer, 18 procent instämmer inte i påståendet och 28 procent kan inte ta ställning. Dessa siffror ligger i linje med resultatet för Malmö generellt. Däremot skiljer sig Östra Söderkulla markant från genomsnittet genom att 72 procent av respondenterna anser att Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Även i Nydala, Kastanjegården, Augustenborg och Gullvik är det över 60 procent av respondenterna som anser att Malmö stad bryr sig om vad som händer i området. De delområden med den största andelen respondenter som inte anser att Malmö stad bryr sig om vad som händer i området är Eriksfält (48 %), Kristineberg (28 %) och Hermodsdal (25 %). I Lockarp, Gullvik och Toarp uppger mellan 50 och 55 procent av respondenterna att de inte vet ifall Malmö stad bryr sig om deras bostadsområde Räddningstjänsten Syd Drygt fyra av fem respondenter (83 %) uppger att de känner förtroende för Räddningstjänsten Syd medan endast fyra procent uppger att de inte gör det, och 11 procent som uppger att de inte vet. Dessa siffror ligger i linje med Malmö generellt. Samtliga respondenter i Östra Söderkulla uppger att de känner förtroende för Räddningstjänsten Syd. Även i Käglinge, Lindängen och Toarp är det drygt 90 procent av respondenterna som uppger att de känner förtroende för räddningstjänsten. Lägst andel som känner förtroende för räddningstjänsten (men ändå på en nivå av 70 procent) finns i Eriksfält och Västra Söderkulla. Beträffande respondenternas syn på huruvida Räddningstjänsten Syd bryr sig om deras bostadsområde är det i stadsområdet 64 procent som instämmer, 5 procent som inte gör det och 28 procent som uppger att de inte vet. Variationer inom stadsområdet pekar på att mellan 78 och 83 procent i Östra Söderkulla, Käglinge, Nydala, Hermosdal och Kastanjegården känner förtroende för Räddningstjänsten Syd. Motsvarande siffror i Lockarp, Eriksfält och Gullvik är 40 och 47 procent. Det delområde som har den största andelen respondenter som inte känner förtroende för räddningstjänsten finns i Eriksfält (22 %). I Lockarp och Gullvik är 94

95 det omkring hälften av respondenterna som inte vet om räddningstjänsten bryr sig om vad som händer i området eller inte. 7.6 Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? Genomgående har det lyfts fram att det inom stadsområdet finns variationer mellan delområdena beträffande de undersökta variablerna. För att undersöka hur otrygghet samvarierar med kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott och förtroende för lokala myndigheter genomfördes en bivariat sambandsanalys (se Tabell 20). Tabell 20 Bivariat sambandsanalys (Pearsons r) av kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott, förtroende för lokala myndigheter och otrygghet Kollektiv styrka 1 2. Lokal problemnivå: Prevalens -,87 ** 1 3. Lokal problemnivå: Frekvens -,80 **,96 ** 1 4. Utsatthet - personbrott -,55 *,47 *, Utsatthet - egendomsbrott -,40,25,21, Förtroende för Polisen,43 -,38 -,39 -,48 *, Förtroende för Malmö stad -,06,10,10 -,12 -,03,50 * 1 8. Förtroende för Rsyd,35 -,39 -,34 -,30,23,58 **,56 * 1 9. Någon gång avstått från aktivitet -,41,37,36,29,08 -,49 * -,15, Allmän otrygghet -,80 **,79 **,77 **,19,04 -,44,10 -,38,49 * Konkret otrygghet, Hög -,72 **,69 **,66 **,39,02 -,37,12 -,23,71 **,66 ** *p<.05; **p <.01 Analysen visar övergripande starka och signifikanta samband mellan kollektiv styrka, lokal problemnivå samt allmän och konkret otrygghet. Samtliga samband går också i väntad riktning, nämligen att delområden med högre nivåer av kollektiv styrka också uppvisar lägre nivåer av lokal problemnivå (r = -.87 respektive r = -.80), lägre andel allmänt och konkret otrygga (r = -.80; r = -.72) samt lägre andel som utsatts för personbrott (r = -.55). Där den lokala problemnivån är högre (vad gäller både prevalens och frekvens) är också den allmänna och konkreta otryggheten högre. Analysen visar även att det finns indikationer på att den lokala problemnivån är kopplat till en högre andel respondenter som valt att avstå en eller fler aktiviteter, detta samband är dock inte statistiskt signifikant. En tänkbar förklaring kan ligga i att aktiviteterna inte behöver vara kopplade till delområdet eller ens stadsområdet. Vidare har prevalensen av ordningsstörningar (d.v.s. uppfattningen av dess förekomst) ett samband med utsatthet för personbrott (r =.47), i delområden med en hög nivå av ordningsstörningar är det 95

96 en större andel av respondenterna som uppger att de utsatts för personbrott. Det är dock viktigt att komma ihåg att frågorna om utsatthet för brott inte är kopplade till det egna bostadsområdet. Det finns inga signifikanta samband mellan egendomsbrott och någon av de övriga variablerna även om det finns tendenser till att områden med högre kollektiv styrka även har lägre nivåer av egendomsbrott och områden med högre andel respondenter som utsatts för personbrott även utsatts för egendomsbrott, samband som inte kan statistiskt säkerställas. Gällande förtroende och attityder till lokala myndigheter visar analysen att i områden där en större andel respondenter utsatts för personbrott är förtroendet för polisen lägre (r = -.48). I övrigt finns det inga signifikanta korrelationer mellan förtroende för lokala myndigheter och övriga mått, utöver att områden där förtroendet för en myndighet är hög tenderar även förtroendet för de andra aktörerna vara högt. Sammanfattningsvis visar analysen att den allmänna otryggheten är högre i delområden med lägre nivåer av kollektiv styrka (r = -.80) och högre nivåer av lokal problemnivå gällande både prevalens och frekvens (r =.79 respektive r =.78). Samma mönster finns i relation till konkret otrygghet. 7.7 Sammanfattning För att sammanfatta kapitlet skiljer sig stadsområde Söder marginellt från det genomsnittliga värdet för hela Malmö stad gällande merparten av de undersökta variablerna. Vad som dock bör noteras är att respondenterna i stadsområde Söder i lägre utsträckning anser att deras bostadsområde är ett bra område att bo i och att respondenterna i lägre utsträckning än för Malmö i sin helhet skulle kunna tänka sig att rekommendera en nära vän att flytta till området. Liksom i flera andra stadsområden går det i stadsområde Söder att identifiera skillnader mellan de före detta stadsdelarna. De områden som i högst utsträckning uppfattar sitt område som ett bra område att bo i och som dessutom kan tänka sig att rekommendera en nära vän att flytta till området återfinns i före detta stadsdelen Oxie, nämligen Oxie Kyrkby, Käglinge och Kristineberg. Detta återspeglas även i den kollektiva styrkan bland delområdena i stadsområde Söder där ovannämnda delområden karaktäriseras av en hög nivå av kollektiv styrka, medan delområdena Almhög, Heleneholm, Hermodsdal och Nydala (samtliga i före detta stadsdelen Fosie) karaktäriseras av en lägre nivå av kollektiv styrka. Detta mönster återfinns även i förhållande till lokal problemnivå där samtliga delområden i före detta Oxie 96

97 (förutom Oxievång) ligger signifikant under genomsnittet för stadsområdet gällande exempelvis frekvensen av ordningsstörningar i bostadsområdet. Även om Almhög, Augustenborg, Hermodsdal, Heleneholm och Lindängen är delområden som ligger signifikant över den genomsnittliga nivån av frekvens av lokal problemnivå finns det även exempel på delområden i före detta Fosie där frekvensen av ordningsstörningar ligger i linje med nivåerna i Oxie, som Gullvik och Hindby. Skillnaderna mellan de tidigare stadsdelarna kan även urskiljas i relation till såväl konkret som allmän otrygghet där nivåerna är påtagligt lägre bland delområdena i Oxie, återigen med undantag för Oxievång. Även om andelen respondenter i Oxievång som faller inom kategorin mycket otrygga (i relation till konkret otrygghet) överensstämmer relativt väl med geografiskt intilliggande delområden är andelen respondenter som faller inom kategorin delvis otrygga påtagligt högre. Detta gäller även för den allmänna otryggheten där Oxievång är det enda delområde i före detta Oxie som inte skiljer sig signifikant från stadsområdets medelvärde ur positiv bemärkelse. Vid en vidare granskning av resterande delområden i stadsområde Söder framgår att de högsta nivåerna av konkret otrygghet återfinns i delområdena Hermodsdal och Almhög, där Almhög även karaktäriseras av det för stadsområdet högsta medelvärdet för allmän otrygghet nära följt av Eriksfält, Augustenborg och Almvik. Den bivariata sambandsanalysen visar att den kollektiva styrkan bland delområdena i stadsområde Söder korrelerar starkt med lokal problemnivå, konkret och allmän otrygghet samt (något svagare korrelation med) utsatthet för personbrott. Med andra ord är såväl prevalensen som frekvensen av lokala problem lägre i områden som karaktäriseras av en stark kollektiv styrka, samtidigt som andelen respondenter som upplever olika dimensioner av otrygghet och som utsatts för personbrott är lägre i dessa områden. Analysen visar även att delområden där en större andel respondenter uppger att de utsatts för personbrott även känner en högre konkret otrygghet, ett samband som dock inte återfinns i förhållandet mellan egendomsbrott och allmän otrygghet. Avslutningsvis framgår även som tidigare framhållits att de olika dimensionerna av otrygghet samvarierar, vilket innebär att i områden med högre andel respondenter som upplever hög konkret otrygghet återfinns även fler respondenter som upplever allmän otrygghet och som uppger att de avstått en (eller fler) aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. 97

98 8. Stadsområde Väster Stadsområde Väster består av 34 delområden, av dessa är 26 representerade i Malmö områdesundersökning 2012 (för en beskrivning av vilka områdens som exkluderats se Bilaga 1, Tabell 1). I stadsområde Väster finns stora radhus- och villaområden, men även bostadsområden som i huvudsak består av flerfamiljshus. Stadsområdet är inte en del av Malmös stadskärna men det finns ett flertal lokala centrum. År 2012 var antalet anmälda brott per invånare i stadsområde Väster knappt , vilket är något lägre än för Malmö totalt där motsvarande siffra är per invånare. 19 För att ge en grundläggande bild av respondenternas inställning till sitt bostadsområde ställdes flera frågor relaterade till trivsel och relationen till bostadsområde. Avseende trivsel i bostadsområdet ligger Väster generellt något högre än genomsnittet för Malmö. En klar majoritet av respondenterna (91 %) i stadsområde Väster anser att deras bostadsområde är ett mycket bra område att bo i. I delområdena Hyllieby, Limhamns hamnområde, Nya Bellevue, Sibbarp och Vintrie är denna siffra 100 procent. Lägst andel som tycker att deras bostadsområde är ett bra område att bo i finns i Kroksbäck (66 %) och Holma (69 %). Det är även en klar majoritet av respondenterna (89 %) som skulle rekommendera en vän att flytta till deras bostadsområde. I Hyllieby, Nya Bellevue och Vintrie skulle alla respondenter kunna tänka sig att rekommendera sitt bostadsområde till en vän. Av respondenterna i Holma och Kroksbäck är det å andra sidan närmare 60 procent som skulle göra det samma. Drygt 90 procent av respondenterna i Väster instämmer i påståendet att de bryr sig mycket om vad som händer i deras område. Variationen mellan delområden är mindre för denna fråga än föregående. I de delområden som ligger högst är det 100 procent som instämmer i påståendet att de bryr sig mycket om vad som händer i området, dessa områden är Södertorp och Vintrie. I de områden som ligger lägst (Holma, Lorensborg och Tygelsjö vång), är det mellan 80 och 85 procent av respondenterna som svarat att de bryr sig mycket om vad som händer i området, vilket dock inte ligger långt under medelvärdet för samtliga delområden i Malmö på 89 procent. Nästan 60 procent av respondenterna i Väster uppger att de ofta pratar med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet. Här finns dock en större variation mellan olika 19 Siffrorna bygger på en sammanslagning av Brå:s siffror för antal anmälda brott/ invånare för stadsdelarna Södra innerstaden och Västra innerstaden (se ). 98

99 delområden. I Kalkbrottet är det drygt 80 procent som instämmer i påståendet att de ofta pratar med sina grannar om vad som händer i området, även i Södertorp, Klagshamn och Skumparp är det mellan 75 och 80 procent som instämmer. De lägsta nivåerna återfinns i Lorensborg och Rosenvång där omkring 30 procent av respondenterna svarar att de ofta pratar med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet. 8.1 Kollektiv styrka Måttet på kollektivstyrka är ett index som bygger på två olika skalor som mäter dels social sammanhållning och tillit, dels informell social kontroll i området (för en utförligare beskrivning av operationalisering av de olika begreppen se kapitel 2). Inledningsvis kommer dessa två mått att redovisas separat. Därefter följer en beskrivning av det sammanslagna måttet på kollektiv styrka. Måttet på social sammanhållning och tillit är en skala som sträcker sig mellan 0 och 20. Ett lågt värde på skalan tyder på svag sammanhållning och tillit och ett högt värde på hög sammanhållning och tillit. Medelvärdet i stadsområde Väster ligger på 14.4 vilket är något högre än medelvärdet för hela Malmö som ligger på drygt 13. I stadsområde Väster återfinns fyra av de fem delområden som har de högsta nivåerna av social sammanhållning och tillit i hela Malmö, nämligen Skumparp, Kalkbrottet, Vintrie och Tygelsjö by (värden omkring 16). De områden som har lägst nivåer av social sammanhållning och tillit i Väster är Holma, Bellevuegården och Lorensborg som alla har värden som ligger under 12. Även skalan som mäter informell social kontroll sträcker sig mellan 0 och 20, och precis som för social sammanhållning och tillit innebär ett högt värde högre nivåer av informell social kontroll. Det sammantagna medelvärdet för Väster är 14,2 vilket är högre än medelvärdet för hela Malmö som ligger på 12,9. I Väster återfinns de fem delområden som har de högsta nivåerna av informell social kontroll i hela Malmö. Högst nivå har Skumparp med drygt 17. De lägsta nivåerna av Informell social kontroll finns i Holma, Lorensborg, Bellevuegården med värden omkring 11. Figur 23 visar hur de olika delområdena förhåller sig till varandra avseende social sammanhållning och tillit och informell social kontroll, samt sambandet mellan dessa variabler. 99

100 Figur 23 Sambandsdiagram över social sammanhållning och tillit i förhållande till informell social kontroll för stadsområde Väster (N = 26) Social sammanhållning och tillit samt informell social kontroll summeras för att få ett övergripande mått på områdets kollektiva styrka. Det visar att det finns ett starkt samband mellan social sammanhållning och tillit å ena sidan och informell social kontroll å andra (r =.90, p <.001), 20 Detta innebär att de delområden där sammanhållningen och tilliten är hög, är även den informella sociala kontrollen hög, och tvärtom. Detta illustreras i Figur 23. Det sammanslagna måttet på områdets kollektiva styrka sträcker sig mellan värdena 0 och 40. Precis som för de separata skalorna indikerar ett högt värde en hög nivå av kollektiv styrka. Medelvärdet i Väster är 29 vilket ligger över det sammantagna värdet för hela Malmö vilket är 26. Figur 24 visar hur de olika delområdena i stadsområde Väster förhåller sig till varandra 20 Korrelationskoefficienten, r, kan anta ett värde mellan 0 till 1 och anger hur starkt ett samband är mellan två variabler. Ju högre värde, desto starkare samband. p-värdet anger å andra sidan p-värdet anger å andra sidan sannolikheten för att sambandet skulle vara slumpmässigt (d.v.s. inte signifikant). Riktvärdet.05 (5 %) brukar användas. 100

101 avseende kollektiv styrka. 21 Precis som för de separata skalorna återfinns de fem delområden (Skumparp, Vintrie, Kalkbrottet, Bellevue och Tygelsjö by) i Malmö som har de högsta nivåerna av kollektiv styrka i Väster med nivåer mellan 31 och 34. I Holma, Lorensborg, Bellevuegården, Kroksbäck, Gröndal och Lindeborg är nivån av kollektiv styrka signifikant lägre än för stadsområdet som helhet med nivåer mellan 23 och 27. Av dessa områden är det dock bara de fyra förstnämnda som har en nivå av kollektiv styrka som ligger lägre än snittet för Malmö stad. Figur 24 Sammanslaget mått på kollektiv styrka i respektive delområde i stadsområde Väster (N = 26) 8.2 Lokal problemnivå Den lokala problemnivån har studerats med utgångspunkt i respondenternas uppfattning kring huruvida ett visst antal sociala och fysiska ordningsstörningar upplevs som ett problem i bostadsområdet, och i så fall i vilken utsträckning. Denna aspekt av den lokala problemnivån benämns nedan som prevalens. Den andra aspekten av lokal problemnivå undersöker när respondenterna senast observerade vissa typer av ordningsstörningar, vilket nedan betecknas 21 De streckade linjerna indikerar ett intervall som med 95-procentig säkerhet innefattar populationens riktiga medelvärde. De områden med ett medelvärde som placerar sig utanför intervallet skiljer sig signifikant från gruppens genomsnitt. 101

102 som frekvens. För en beskrivning av vilka frågor som ligger tillgrund för de olika måtten se kapitel Prevalens förekomst av olika typer av ordningsstörningar Förekomsten av ordningsstörningar har i delområdesbeskrivningarna delats upp i fysiska respektive sociala. Uppdelningen bottnar i att problemen kan uppfattas som kopplade till området i sig (t.ex. nedgångna byggnader eller nedskräpning) eller till individer som bor eller av andra skäl vistas i området (t.ex. berusade personer eller ungdomsgäng). I stadsområden där den ena är vanligt förekommande tenderar även den andra att vara det (r =.93, p<.001). I Figur 25 nedan redovisas dels nivåerna av fysiska respektive sociala ordningsstörningar i stadsområde Väster men även sambandet mellan de två. För redovisning av enskilda problem se Bilaga 5, Tabell 1 till 2. Figur 25 Sambandsdiagram över förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar i stadsområde Väster (N = 26) Fysiska ordningsstörningar Den samlade bilden av fysiska ordningsstörningar i stadsområde Väster presenteras genom Figur 25. Måttet på förekomst av fysiska ordningsstörningar sträcker sig mellan 0 och 30 där 102

103 höga värden indikerar ett större problem med fysiska ordningsstörningar. Medelvärdet för denna aspekt av lokal problemnivå är i Väster 2,5. Generellt ligger alltså nivån av fysiska ordningsstörningar på en nivå som är mindre än hälften av genomsnittet för Malmö som är 5,3. De lägsta nivåerna av fysiska ordningsstörningar återfinns i Djupadal, Västra Klagstorp, Nya Bellevue, Limhamns hamnområde och Bellevue, som alla har värden omkring ett (1). Även om fysiska ordningsstörningar generellt är ovanliga i stadsområde Väster finns det tre områden som sticker ut och där nivåerna av fysiska ordningsstörningar är högre. I Holma, Bellevuegården och Kroksbäck ligger nivån av fysiska ordningsstörningar på mellan sju och åtta. Sociala ordningsstörningar Områdets nivå av sociala ordningsstörningar representeras också av ett mått som sträcker sig mellan 0 och 30. Även här indikerar höga värden en högre problemnivå och vice versa. Genomsnittet för hela Malmö ligger på fyra och för stadsområde Väster på två, vilket innebär att nivån av sociala ordningsstörningar i Väster är signifikant lägre än i Malmö som helhet. Till skillnad från de andra stadsområden är det i Väster i princip ingen skillnad i vilken utsträckning respondenterna rapporterat fysiska respektive sociala ordningsstörningar. De lägsta nivåerna av sociala ordningsstörningar återfinns i Kalkbrottet och Limhamns hamnområde som båda tillhör de områden i hela Malmö som har de lägsta nivåerna av sociala ordningsstörningar. Även Skumparp, Vintrie och Hyllieby tillhör den grupp områden i Väster som har nivåer strax över ett (1). Även om Väster generellt har en låg nivå av sociala ordningsstörningar så finns det ett par områden där respondenterna upplever att de sociala ordningsstörningarna är ett större problem. De högsta nivåerna av sociala ordningsstörningar återfinns i Holma (8,2), Bellevuegården (5,9) och Kroksbäck (4,7) Frekvens hur ofta förekommer olika typer av ordningsstörningar Figur 26 nedan visar fördelningen av observerade ordningsstörningar i stadsområde Väster. Skalan sträcker sig från 0 till 40 där låga värden indikerar att ordningsstörningar sällan eller aldrig förekommer samtidigt som höga värden således indikerar att ordningsstörningar observerats nyligen. Medelvärdet för Väster ligger på sex, vilket är signifikant lägre än genomsnittet för hela Malmö som är åtta. Tre av delområdena i Väster, Kalkbrottet, Södertorp och Limhamns hamnområde återfinns bland de områden i Malmö där respondenterna rapporterat de lägsta nivåerna av observerade ordningsstörningar (1,96 till 3,72). Även i delområdena Vintrie, Borgmästaregården, Hyllieby och Klagshamn ligger genomsnittet för 103

104 observerade ordningsstörningar lågt i jämförelse med stadsområdet totalt. De delområden som har de högsta nivåerna av observerade ordningsstörningar är Kroksbäck, Lorensborg, Holma, Bellevuegården och Gamla Limhamn med värden mellan sju och tio. I förhållande till den rapporterade frekvensen av ordningsstörningar bland samtliga delområden i Malmö är dock de högsta värdena i stadsområde Väster förhållandevis låga. För redovisning av hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem se Bilaga 5, Tabell 3 till 5. Figur 26 Sammanslaget mått på frekvens av sociala och fysiska ordningsstörningar i respektive delområde i stadsområde Väster (N = 26) Även i stadsområde Väster finns ett samband mellan prevalens och frekvens av ordningsstörningar (r =.74, p <.001), vilket innebär att områden där ordningsstörningar bevittnats mer nyligen, också tenderar att vara de områden där ordningsstörningar anses vara ett större problem. Sambandet är dock inte lika starkt för Väster som för övriga Malmö (r =.89, p <.001). 8.3 Otrygghet Tre olika mått har i den här undersökningen använts för att mäta nivån av otrygghet (se kapitel 2 för en beskrivning av frågorna). Inledningsvis redovisas andelen respondenter i de olika delområdena som känner sig trygga respektive otrygga i sitt bostadsområde (konkret 104

105 otrygghet). Därefter redovisas nivån av oro för att utsättas för brott i bostadsområdet (allmän otrygghet), och avslutningsvis presenteras andel respondenter som någonsin avstått från olika aktiviteter Konkret otrygghet I Väster är en klar majoritet av respondenterna trygga (nästan 80 %), 13 procent är delvis otrygga, och sju procent är mycket otrygga i sitt bostadsområde. Väster är det stadsområde i Malmö som har den lägsta andelen respondenter som är mycket otrygga. Figur 27 visar hur stor andel av respondenterna i respektive delområde som är mycket otrygga, delvis otrygga och trygga. De delområden som har den högsta andelen respondenter som är mycket otrygga är Holma, Bellevuegården och Kroksbäck (18 till 20 %). I fem av Västers delområden, Hyllieby, Klagshamn, Tygelsjö vång, Vintrie och Västra Klagstorp, är det ingen av respondenterna som upplever en hög nivå av konkret otrygghet. I Klagshamn, Skumparp, Tygelsjö vång, Vintrie och Västra Klagstorp återfinns även de högsta nivåerna av respondenter som är trygga. Här faller drygt 90 procent av respondenterna inom kategorin låg konkret otrygghet. I Bellevuegården och Kroksbäck är det knappt 55 procent av respondenterna som känner sig trygga i sitt bostadsområde. 105

106 Figur 27 Andelen respondenter som upplever hög, medel respektive låg konkret otrygghet i respektive delområde i stadsområde Väster (N = 26) Allmän otrygghet Måttet på allmän otrygghet sträcker sig från 0 till 3 och ett högre värde indikerar högre nivåer av allmän otrygghet. Medelvärdet för allmän otrygghet i stadsområde Väster ligger på 0,6 vilket är signifikant lägre än medelvärdet för hela Malmö vilket ligger på 0,8. I likhet med konkret otrygghet finns det skillnader mellan stadsområdets olika delområden vilket illustreras genom Figur 28. De högsta nivåerna av allmän otrygghet finns i Bellevuegården, Kroksbäck, Lorensborg och Holma (mellan 0,9 och 1,1). Även Lindeborg, Gröndal och Kulladal ligger över snittet för Väster, men i dessa områden är den allmänna otryggheten lägre än i Malmö generellt. De lägsta nivåerna av allmän otrygghet återfinns i Vintrie, Skumparp, Klagshamn och Kalkbrottet (0,3 till 0,6). Dessa områden tillhör de fem områden i hela Malmö som har de lägsta nivåerna av allmän otrygghet. 106

107 Figur 28 Medelvärden av allmän otrygghet i respektive delområde i stadsområde Väster (N = 26) De resultat för allmän otrygghet som presenterats ovan visar i första hand en bild av i vilka delområden oron att utsättas för brott är högst. Måttet bygger dock på relativt olika typer av brott och vilken typ av brott respondenterna oroar sig för kan variera mellan olika områden. I Bilaga 5, Tabell 6 till 8 redovisas resultaten för alla frågor som ingår i måttet på allmän otrygghet. I likhet med Malmö som helhet är det främst en oro över att respondenternas cykel ska bli utsatt för stöld eller skadegörelse som karaktäriserar svaren från stadsområde Väster. Närmare 15 procent av respondenterna i Väster (exklusive de respondenter som uppger att de inte har en cykel) uppger att de ofta eller mycket ofta oroar sig över att deras cykel ska bli stulen eller vandaliserad i bostadsområdet. Variationen mellan olika områden är dock stor. I Bellevuegården är det nästan 40 procent av respondenterna som ofta oroar sig för att få sin cykel stulen eller vandaliserad. Av respondenterna i Hyllieby och Västra Klagstorp är det å andra sidan ingen som oroar sig för att deras cykel ska bli stulen eller vandaliserad Avstått från aktivitet Knappt 13 procent av respondenterna i Väster har någon gång avstått från att utföra någon av de efterfråga aktiviteterna på grund av otrygghet eller rädsla för att utsättas för brott, vilket är en något lägre andel än i Malmö generellt där motsvarande siffra är 14 procent. 107

108 I Tabell 21 nedan har delområdena i stadsområde Väster kategoriserats enligt låg, medel och hög nivå av respondenter som avstått aktivitet (se kapitel 2 för en beskrivning av hur kategoriseringen är gjord). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. Tabell 21 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög nivå av respondenter som avstått aktivitet p.g.a. otrygghet eller rädsla att utsättas för brott Låg nivå avstått aktivitet ( 9,4 %) Medel nivå avstått aktivitet (9,4 16,5 %) Hög nivå avstått aktivitet ( 16,5 %) Västra Klagstorp Vintrie Nya Bellevue Rosenvång Gröndal Limhamns hamn. Kulladal Klagshamn * Lorensborg Tygelsjö vång Sibbarp Holma Annetorp Bunkeflostrand Skumparp Lindeborg Borgmästaregården Tygelsjö by Hyllieby Södertorp * Kroksbäck Bellevue Bellevuegården Kalkbrottet Gamla Limhamn Djupadal Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. Andelen respondenter som uppger att de avstått från att utföra någon aktivitet varierar mellan stadsområdets olika delområden. I Västra Klagstorp är det ingen av respondenterna som avstått och i Rosenvång, Kulladal samt Tygelsjö vång är det omkring 5 procent av respondenterna som någon gång avstått från att göra en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Samtidigt visar tabellen att närmare var tredje respondent i delområdet Kalkbrottet någon gång avstått en aktivitet. Även i Kroksbäck, Tygelsjö by, Skumparp, Holma och Lorensborg är det omkring var femte respondent som uppger sig ha avstått från att utföra en aktivitet på grund av otrygghet eller rädsla. I relation till dessa siffror är det återigen viktigt att hålla i åtanke hur det i vissa områden kan vara ett mycket litet antal respondenter som får ett stort genomslag. Den aktivitet som flest respondenter uppger att de avstått ifrån att utföra på grund av otrygghet eller rädsla för brott är att åka buss eller tåg (10 %). 8.4 Utsatthet för brott I detta avsnitt redovisas resultaten av de frågor som rör utsatthet för personbrott (hot och fysiskt våld) och egendomsbrott (stöld och skadegörelse). Då ett relativt litet antal respondenter i respektive delområde kan utgöra en stor andel i procent har utsatthet för brott 108

109 kategoriserats efter områden med hög, medel och låg utsatthet i respektive kategori (för en beskrivning av hur kategoriseringen är gjord se kapitel 2). Vid denna typ av kategorisering är det viktigt att fokusera på ytterligheterna inom respektive kategori och i övrigt tolka indelningen med viss försiktighet. Frågorna som behandlar utsatthet för brott är inte ställda i relation till bostadsområdet. De brott som rapporteras här kan alltså ha skett på andra platser och det resultaten i första hand visar är alltså snarare en koncentration av brottsutsatta än en koncentration av brottslighet Personbrott Av respondenterna i stadsområde Väster är det 6 procent som utsatts för personbrott under de senaste 12 månaderna, vilket är strax under andelen för Malmö totalt på 7 procent. Majoriteten av respondenter i stadsområde Väster (och Malmö i sin helhet för den delen) har alltså inte utsatts för personbrott under de senaste 12 månaderna. Däremot är skillnaderna inom stadsområdet av stor vikt då det förekommer stora skillnader dem emellan. I Tabell 22 nedan har delområdena i stadsområde Väster kategoriserats enligt låg, mellan eller hög andel respondenter som utsatts för personbrott under det gångna året. Tabell 22 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för personbrott Låg utsatthet personbrott ( 4,4 %) Medel utsatthet personbrott (4,4 8,1 %) Hög utsatthet personbrott ( 8,1 %) Kalkbrottet Limhamns hamn. Gröndal Tygelsjö vång * Djupadal Annetorp Borgmästaregården Kulladal * Bellevue * Södertorp * Bunkeflostrand Sibbarp Klagshamn Skumparp Lorensborg Tygelsjö by Vintrie * Nya Bellevue * Lindeborg Kroksbäck Holma Hyllieby Rosenvång Bellevuegården Västra Klagstorp Gamla Limhamn Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. I Kalbrottet och Tygelsjö vång är det ingen respondent som rapporterar utsatthet för personbrott under de senaste 12 månaderna. Även resterande delområden i kategorin låg utsatthet representeras av relativt låga nivåer av rapporterad utsatthet för personbrott (omkring 2 till 4 %). Högst nivå av utsatthet finns i Bellevuegården där omkring 15 procent av respondenterna uppger att de utsatts för ett eller flera personbrott under det senaste året. 109

110 Även i Holma, Nya Bellevue och Lorensborg återfinns en högre andel respondenter (över 10 %) som utsatts för personbrott i jämförelse med resten av stadsområdet Egendomsbrott Att ha utsatts för egendomsbrott under de senaste 12 månaderna är vanligare än att ha utsatts för personbrott. Drygt 18 procent av respondenterna i Väster uppger att de utsatts för egendomsbrott under de senaste 12 månaderna, vilket dock är en lägre andel än för Malmö totalt där 22 procent uppgivit att de utsatts under samma period. Tabell 23 Delområden kategoriserat efter låg, medel eller hög utsatthet för egendomsbrott Låg utsatthet egendomsbrott ( 14,9 %) (6,9 14,0 %) Medel utsatthet egendomsbrott (14,9 21,0 %) (16,1 18,9 %) Hög utsatthet egendomsbrott ( 21,0 %) (21,1 33,3 %) Skumparp Vintrie Rosenvång Djupadal Bunkeflostrand Kulladal Tygesljö vång Tygelsjö by Bellevue Klagshamn Lindeborg Kalkbrottet * Holma Sibbarp Lorensborg Limhamns hamn. Gröndal Nya Bellevue Hyllieby Södertorp * Västra Klagstorp Annetorp Gamla Limhamn Bellevuegården Borgmästaregården Kroksbäck Notera: Delområdena är listade från lägst till högst värde under respektive kategori. * Samma procentsats som ovanstående delområde. Delområdet skiljer sig en hel standardavvikelse från stadsområdets medelvärde. Tabell 23 visar att utsattheten för egendomsbrott varierar stort mellan de olika delområdena. Lägst nivåer av utsatthet för egendomsbrott återfinns i Skumparp och Djupadal (7 till 8 %). Tre områden sticker dock ut på andra sidan av skalan genom att ha omkring dubbelt så höga nivåer av respondenter som uppger att de utsatts för egendomsbrott i jämförelse med genomsnittet för Väster, dessa är Kroksbäck, Bellevuegården och Västra Klagstorp där mellan var tredje och var fjärde respondent uppger att de utsatts för egendomsbrott det senaste året. Sammanslagningen av hot och fysiskt våld respektive stöld och skadegörelse, ger en övergripande bild av hur utsattheten är fördelad över de olika delområdena. Det kan dock finnas betydande variationer dels mellan brottstyperna, dels mellan utsattheten i de specifika delområdena. Det brott som flest blivit utsatta för är stöld, där ungefär 13 procent av respondenterna uppger att det blivit bestulna under de senaste 12 månaderna. 110

111 8.5 Förtroende för och attityder till lokala myndigheter Myndigheter som polis, kommun och räddningstjänst spelar en viktig roll i det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet, allmänhetens förtroende för dessa institutioner är central för att detta arbete ska vara framgångsrikt. Vidare är det viktigt att allmänheten är medveten om de insatser som görs för att öka tryggheten och minska brottsligheten. I följande avsnitt kommer förtroendet för polis, Malmö stad och räddningstjänsten att belysas Polisen I stadsområde Väster är det 82 procent av respondenterna som uppger att de känner ett stort förtroende för polisen, vilket är något högre än för hela Malmö. Det är 13 procent av respondenterna som inte har stort förtroende för polisen och det är ungefär en lika stor andel som i Malmö generellt. Förtroendet för polisen varierar dock mellan de olika delområdena. I tre av stadsområdets delområden, Gröndal, Nya Bellevue och Tygelsjö by är det drygt 90 procent av respondenterna som uppger att de har ett stort förtroende för polisen. I andra änden av spektrumet finns Bellevuegården, Holma, Södertorp, Hyllieby och Tygelsjö by där omkring 75 procent uppger att de har ett stort förtroende för polisen, och i Lorensborg är denna siffra knappt 70 procent. Knappt 60 procent av respondenterna i Väster instämde i påståendet Polisen bryr sig om vad som händer i mitt bostadsområde, det är något lägre än genomsnittet Malmö stad. De delområden där flest respondenter upplever att polisen bryr sig om vad som händer i bostadsområdet är Kroksbäck (75 %) och Gröndal (71 %). I Södertorp, Annetorp, Bellevue, Skumparp och Tygelsjö vång är det färre än hälften av respondenterna som instämmer i påståendet att polisen bryr sig om vad som händer i området. Värt att nämna här är att det i 70 procent av delområdena i Väster är en relativt stor andel (mellan 30 och 40 %) av respondenterna som svarat att de inte vet om polisen bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Knappt hälften (47 %) av respondenterna i stadsområde Väster instämmer i påståendet att polisen gör ett bra jobb med att upprätthålla lag och ordning på allmän plats i deras bostadsområde. Den siffran är något lägre än motsvarande siffra för hela Malmö stad. Variationen mellan olika delområden sträcker sig mellan 17 procent i Skumparp och närmare 68 procent i Kroksbäck. Även i den här frågan är det en relativt stor andel av respondenterna som inte kunnat ta ställning till påståendet om huruvida polisen gör ett bra jobb eller inte med 111

112 att upprätthålla lag och ordning i bostadsområdet. I Bellevue, Kalkbrottet, Rosenvång, Skumparp och Västra Klagstorp är det så många som omkring 50 procent som svarat vet ej på frågan Malmö stad Omkring 65 procent av respondenterna i Väster uppger att det känner ett stort förtroende för Malmö stad, vilket är i linje med motsvarande siffra för samtliga delområden i hela Malmö. Det högsta förtroendet har Malmö stad i Lindeborg där nästan 80 procent av respondenterna instämde i påståendet att de känner stort förtroende för Malmö stad. Lägsta andel respondenter med stort förtroende för Malmö stad återfinns i Klagshamn (47 %) och Tygelsjö vång (42 %). I Klagshamn, Södertorp och Kroksbäck är det omkring 20 procent av respondenterna som inte kan ta ställning till påståendet om huruvida de känner ett stort förtroende för Malmö kommun genom att besvara frågan med vet ej. Knappt 50 procent av respondenterna i stadsområde Väster instämmer i påståendet att Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde, det är något färre än i Malmö generellt. De delområden där flest respondenter upplever att Malmö stad bryr sig om vad som händer i bostadsområdet är Lindeborg (65 %), Kroksbäck (64 %) och Holma (63 %). I Skumparp är det så få som 20 procent av respondenterna som upplever att Malmö stads bryr sig om vad som händer i området, även i Tygelsjö by och Tygelsjö vång där denna siffra relativt låg (under 40 %). Precis som när det gäller polisen är det en relativt stor andel av respondenterna (drygt 30 %) som svarat att de inte vet om Malmö stad bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. I Kulladal, Södertorp och Limhamns hamnområde är det drygt 50 procent av respondenterna som svarat att det inte vet Räddningstjänsten Syd Drygt 85 procent av respondenterna i Väster känner ett stort förtroende för Räddningstjänsten Syd, vilket är en något högre andel än i Malmö totalt. Det delområde i Väster med den lägsta andelen respondenter som känner förtroende för räddningstjänsten finns i Tygelsjö by (73 %) och den högsta andelen finns i Gröndal och Kalkbrottet där 95 procent av respondenterna uppger att de känner ett stort förtroende för Räddningstjänsten Syd. Drygt 10 procent av respondenterna i Väster kan inte ta ställning till påståendet om de känner ett stort förtroende för Räddningstjänsten Syd. Drygt 60 procent av respondenterna i Väster anser att Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde, det är lika stor andel som för Malmö totalt. Andelen som 112

113 anser att Räddningstjänsten bryr sig om vad som händer i bostadsområdet varierar dock mellan olika delområden. I Kroksbäck är det över 80 procent av respondenterna som instämmer i påståendet att Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i bostadsområdet, och i Bellevuegården, Gröndal, Holma, Lindeborg och Lorensborg är motsvarande siffra över 70 procent. I Bellevue, Nya Bellevue, Skumparp och Tygelsjö vång är det å andra sidan färre än hälften av respondenterna som anser att Räddningstjänsten bryr sig om vad som händer i området. Nästan 35 procent av respondenterna i stadsområde Väster kan inte ta ställning till om Räddningstjänsten Syd bryr sig om vad som händer i området, i Nya Bellevue och Skumparp är det nästan hälften av respondenterna som svarat vet ej. 8.6 Hur kan vi förklara variationer i otrygghet mellan olika delområden? För att undersöka hur otrygghet samvarierar med kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott och förtroende för lokala myndigheter genomfördes en bivariat sambandsanalys (se Tabell 24). Tabell 24 Bivariat sambandsanalys (Pearsons r) av kollektiv styrka, lokal problemnivå, utsatthet för brott, förtroende för lokala myndigheter och otrygghet Kollektiv styrka 1 2. Lokal problemnivå: Prevalens -,86 ** 1 3. Lokal problemnivå: Frekvens -,75 **,74 ** 1 4. Utsatthet - personbrott -,52 **,55 **,67 ** 1 5. Utsatthet - egendomsbrott -,38,29,38, Förtroende för Polisen,26 -,24 -,12 -,07, Förtroende för Malmö stad -,19,15 -,06,19,24,44 * 1 8. Förtroende för Rsyd -,10,15 -,04 -,07 -,09,17,60 ** 1 9. Någon gång avstått från aktivitet -,01,18,04,03,01 -,02,07, Allmän otrygghet -,87 **,83 **,76 **,63 **,50 ** -,21,23,13, Konkret otrygghet -,68 **,78 **,49 *,52 **,36 -,12,33,32,36,77 ** *p<.05; **p <.01 Det finns signifikanta samband mellan såväl allmän som konkret otrygghet och kollektiv styrka. I de delområden som karaktäriseras av en stark sammanhållning, tillit och informell social kontroll är alltså den allmänna och konkreta otryggheten lägre (allmän r = -.87; konkret r = -.68,). Analysen visar också att delområden som karaktäriseras av en hög nivå av kollektiv styrka har lägre problemnivå gällande både prevalens (r = -.86) och frekvens (r = -.75). I områden där den kollektiva styrkan är hög är det en lägre andel av respondenterna som utsatts 113

114 för personbrott under det senaste året r = -.52), här är det dock viktigt att komma ihåg att respondenten inte nödvändigtvis behöver ha utsatts för brott i bostadsområdet. Vidare finns även ett signifikant positivt samband mellan den lokala problemnivån och otrygghet. I delområde som karaktäriseras av en hög prevalens av ordningsstörningar är den allmänna otryggheten högre (r =.83) och det är en större andel av respondenterna som är mycket otrygga (r =.78). Även frekvensen av ordningsstörningar är signifikant (om än något svagare) korrelerat med allmän (r =.76) och konkret otrygghet (r =.49). Det finns även ett samband mellan lokal problemnivå (prevalens och frekvens) och utsatthet för personbrott (prevalens r =.55; frekvens r =.67). Gällande förtroende för polisen, Malmö stad och räddningstjänsten verkar det inte finnas några signifikanta samband med varken utsatthet eller otrygghet på områdesnivå. Det enda signifikanta samband gällande förtroende för lokala myndigheter avser att bostadsområden där en större andel respondenter känner stort förtroende för polisen känner även en större del förtroende för Malmö stad (r =.44). Likaså framgår att delområden som karaktäriseras av ett högre förtroende gentemot Malmö stad även har en större andel respondenter som känner förtroende för Räddningstjänsten Syd (r =.60). Avslutningsvis tydliggörs genom analysen att i delområden där den allmänna otryggheten är hög är även den konkreta otryggheten det (r =.77). Dock återfinns inga signifikanta samband mellan dessa två aspekter av otrygghet och andelen respondenter som valt att avstå från att utför en eller fler aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla för att utsättas för brott. 8.7 Sammanfattning För att sammanfatta ovanstående kapitel sticker stadsområde Väster ut i positiv bemärkelse vid en jämförelse med resterande delar av Malmö. Stadsområdet karaktäriseras generellt av något högre nivåer av kollektiv styrka, markant lägre nivåer av såväl fysiska som sociala ordningsstörningar samt lägre nivåer av andelen respondenter som upplever hög konkret och allmän otrygghet. När det gäller utsatthet för brott under de senaste 12 månaderna återfinns något mer liknande resultat i jämförelse med Malmö generellt, åtminstone gällande utsatthet för personbrott, även om den självrapporterade utsattheten för egendomsbrott ligger något lägre än för medelvärdet i Malmö. Gällande förtroendet för lokala myndigheter är det något större andel respondenter i Väster som känner stort förtroende för Polisen i jämförelse med medelvärdet för hela Malmö, även 114

115 om en något lägre andel instämmer i påståendet att polisen bryr sig om vad som händer i bostadsområdet och att polisen gör ett bra jobb att upprätthålla lag och ordning i området. Detta kan dock vara ett resultat av att en betydande andel respondenter i stadsområde Väster saknar uppfattning om polisens arbete i området eller helt enkelt inte vet. Beträffande förtroende för Malmö stad är medelvärdet för Väster i linje med värdet för Malmö i sin helhet, samtidigt som en något lägre andel uppfattar att Malmö stad bryr sig om vad som händer i bostadsområdet än vad som uppfattas generellt i hela Malmö. Även detta resultat kan till viss del förklaras genom att många respondenter saknar uppfattning kring Malmö stads arbete i området. Slutligen uppger en majoritet av respondenterna i Väster att de känner stort förtroende gentemot Räddningstjänsten Syd, en något högre andel än vad som allmänt uppfattas i Malmö. Även om det övergripande ges en positiv bild av stadsområde Väster återfinns stora skillnader mellan stadsområdets olika delområden. Ett återkommande mönster pekar på att delområden som exempelvis Kalkbrottet, Skumparp och Vintrie har höga nivåer av kollektiv styrka och lägre nivåer av lokal problemnivå. I dessa områden återfinns även låga nivåer av konkret respektive allmän otrygghet. Detta är ett mönster som genomgående återfinns i flera av stadsområde Västers olika delområden. Samtidigt återfinns å andra sidan delområden som präglas av en något motsatt karaktär. Bellevuegården, Holma, Kroksbäck och Lorensborg är de delområden som har lägst nivåer av kollektiv styrka i stadsområdet och det är även de områden som har störst problem med såväl förekomst som prevalens av social och fysisk oordning. Även avseende den upplevda tryggheten återfinns återigen dessa fyra delområden bland de delområden där en lägre andel respondenter som känner sig trygga och är även de områden där respondenter i störst utsträckning oroar sig över att bli utsatta för brott. Avslutningsvis bör det noteras att den bivariata sambandsanalysen som presenterats ovan visar att det finns ett tydligt och signifikant samband mellan ett bostadsområdes kollektiva styrka, lokala problemnivå, utsatthet för brott samt otrygghet. Detta innebär med andra ord att områden som karaktäriseras av en låg social sammanhållning och tillit mellan de boende och där den informell sociala kontrollen är låg även har högre nivåer av lokala problem samt högre andel respondenter som uppger att de utsatts för brott de senaste 12 månaderna och som känner sig otrygga. 115

116 9. Stadsområde Innerstaden Stadsområde Innerstaden består av 23 delområden varav 21 är representerade i Malmö områdesundersökning (för en beskrivning av vilka områdens som exkluderats se Bilaga 1 Tabell 1). Innerstaden består huvudsakligen av stadsbebyggelse med områden som karakteriseras av en blandning av bostäder, arbetsplatser, kommersiella faciliteter och nöjesaktiviteter. Inom stadsområdet finns även områden som i huvudsak består av radhus- eller villaområden. År 2012 var antalet anmälda brott per invånare i Innerstaden drygt , vilket är något lägre än för Malmö totalt där motsvarande siffra är per invånare. 22 En majoritet av respondenterna (83 %) i Innerstaden anser att deras bostadsområde är ett mycket bra område att bo i. I delområdena Fridhem, Fågelbacken, Hästhagen, Mellanheden och Västervång är denna siffra 100 procent. I stadsområdet finns det dock även områden där endast omkring hälften av respondenterna tycker att deras bostadsområde är ett bra område att bo i (Lönngården 54 % och Södra Sofielund 47 %). Det är även en klar majoritet av respondenterna (84 %) som skulle rekommendera en vän att flytta till deras bostadsområde, men även här finns det en stor variation mellan de olika delområdena. I Fridhem, Hästhagen, Mellanheden, Solbacken och Västervång skulle alla respondenter kunna tänka sig att rekommendera sitt bostadsområde till en vän. Av respondenterna i Södra Sofielund är det å andra sidan endast 45 procent som skulle rekommendera en vän att flytta till området. Även Lönngården, Södervärn och Östra Sorgenfri ligger en bit under genomsnittet för Innerstaden med mellan 60 och 65 procent. Närmare 90 procent av respondenterna i Innerstaden instämmer i påståendet att de bryr sig om vad som händer i deras bostadsområde. Variationen mellan delområden är mindre i denna fråga än i föregående. I de delområden som ligger högst är det drygt 95 procent som instämmer i påståendet att de bryr sig mycket om vad som händer i området, dessa områden är Fridhem, Fågelbacken, Hästhagen, Mellanheden, Rönneholm, Solbacken och Västervång. I de områden som ligger lägst, närmare bestämt Allmänna sjukhuset, Södervärn och Östra Sorgenfri, är det å andra sidan knappt 75 procent av respondenterna som svarat att de bryr sig om vad som händer i området. 22 Siffrorna bygger på en sammanslagning av Brå:s siffror för antal anmälda brott/ invånare för stadsdelarna Södra innerstaden och Västra innerstaden (se ). 116

117 Generellt ligger Innerstaden i linje med resultaten för hela Malmö avseende frågorna om hur respondenterna trivs i sina bostadsområden, men när det gäller frågan om de ofta pratar med sina grannar så är genomsnittet för Innerstaden lägst för samtliga stadsområdena i Malmö, knappt 44 procent att jämföra med snittet för hela Malmö på drygt 53 procent. De lägsta nivåerna finns i Flensburg och Lönngården där omkring 30 procent av respondenterna svarat att de ofta pratar med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet. De delområden där flest pratar med sina grannar om vad som händer i bostadsområdet är Solbacken (70 %) följt av Västervång (59 %). Värt att notera här är att bebyggelsen i såväl Solbacken som Västervång företrädesvis består av småhus vilket ofta hänger samman med tätare kontakter mellan grannarna. 9.1 Kollektiv styrka Måttet på kollektivstyrka är ett index som bygger på två olika skalor som mäter dels social sammanhållning och tillit, dels informell social kontroll i området (för en utförligare beskrivning av operationalisering av de olika begreppen se kapitel 2). Inledningsvis kommer dessa två mått att redovisas separat. Därefter följer en beskrivning av det sammanslagna måttet på kollektiv styrka. Måttet på social sammanhållning och tillit är en skala som sträcker sig mellan 0 och 20. Ett lågt värde på skalan tyder på svag sammanhållning och tillit och ett högt värde på hög sammanhållning och tillit. Medelvärdet i Innerstaden ligger på 12.3 vilket är något lägre än medelvärdet för hela Malmö som ligger på drygt 13. I innerstaden finns tre av de delområden som har bland de lägsta nivåerna av social sammanhållning och tillit i hela Malmö, nämligen Annelund, Norra Sofielund och Södervärn, vilka alla har värden under 11. De områden som har de högsta nivåerna av social sammanhållning och tillit är Västervång, Solbacken och Fridhem med värden mellan 14 och 15. Även skalan som mäter informell social kontroll kan anta värden mellan 0 och 20, och precis som för social sammanhållning och tillit innebär ett högt värde högre nivåer av informell social kontroll. Det sammantagna medelvärdet för Innerstaden är 12,3 vilket är i närheten av medelvärdet för hela Malmö vilket ligger på 12,9. Det är tydligt att variationen inom stadsområdet är stor, det är endast sju av 21 delområden som ligger inom intervallet för stadsområdets medelvärde. Fridhem, Hästhagen, Mellanheden, Ribersborg, Rönneholm, Solbacken, Teatern och Västervång har värden som ligger signifikant över stadsområdets medelvärde. Allmänna sjukhuset, Flensburg, Lönngården, Möllevången, Norra Sofielund och 117

118 Södervärn alla har en nivå av informell social kontroll som är signifikant lägre än nivån för Innerstaden generellt. Figur 29 visar hur de olika delområdena förhåller sig till varandra avseende social sammanhållning och tillit och informell social kontroll, samt sambandet mellan dessa variabler. Figur 29 Sambandsdiagram över social sammanhållning och tillit i förhållande till informell social kontroll för stadsområde Innerstaden (N = 21) Social sammanhållning och tillit samt informell social kontroll summeras för att få ett övergripande mått på områdets kollektiva styrka. Det finns ett starkt samband mellan social sammanhållning och tillit å ena sidan och informell social kontroll å andra (r =0.90, p >.001). 23 Detta innebär att de delområden där sammanhållningen och tilliten är hög, är även den informella sociala kontrollen hög, vilket illustreras genom Figur 29. Det sammanslagna måttet på områdets kollektiva styrka sträcker sig mellan 0 och 40, där höga värden indikerar en hög nivå av kollektiv styrka. Medelvärdet i Innerstaden är 25 vilket ligger strax under det sammantagna värdet för hela Malmö vilket är 26. Figur 30 visar hur de 23 Korrelationskoefficienten, r, kan anta ett värde mellan 0 till 1 och anger hur starkt ett samband är mellan två variabler. Ju högre värde, desto starkare samband. p-värdet anger å andra sidan sannolikheten för att sambandet skulle vara slumpmässigt (d.v.s. inte signifikant). Riktvärdet.05 (5 %) brukar användas. 118

119 olika delområdena förhåller sig till varandra avseende kollektiv styrka. 24 I Innerstaden återfinns ett par av de områden som har de lägsta nivåerna av kollektiv styrka i hela Malmö, Södervärn (20) och Norra Sofielund (20,4). Men det finns också flera delområden som ligger över genomsnittet för såväl stadsområdet som hela Malmö. Såväl Fridhem, Solbacken som Västervång har samtliga värden som ligger på 29 eller högre. Figur 30 Sammanslaget mått på kollektiv styrka i respektive delområde i stadsområde Innerstaden (N = 21) 9.2 Lokal problemnivå Områdenas problemnivå mäts dels genom att fråga respondenterna om, och i så fall i vilken utsträckning, vissa sociala och fysiska ordningsstörningar upplevs som ett problem i bostadsområdet. Denna aspekt benämns nedan som prevalens och inleder avsnittet. Dels mäts problemnivå genom respondenternas svar på när de senast såg vissa typer av ordningsstörningar, vilket betecknas frekvens. För en beskrivning av vilka frågor som ligger tillgrund för de olika måtten se kapitel De streckade linjerna indikerar ett intervall som med 95-procentig säkerhet innefattar populationens riktiga medelvärde. De områden med ett medelvärde som placerar sig utanför intervallet skiljer sig signifikant från gruppens genomsnitt. 119

120 9.2.1 Prevalens förekomst av olika typer av ordningsstörningar Förekomsten av ordningsstörningar har i delområdesbeskrivningarna delats upp i fysiska respektive sociala. Denna uppdelning bygger på att problemen kan uppfattas som kopplade till området i sig (t.ex. nedgångna byggnader eller nedskräpning) eller till individer som bor alternativt av andra skäl vistas i området (t.ex. berusade personer eller ungdomsgäng). I delområden där den ena typen av ordningsstörning är vanligt förekommande tenderar även den andra att vara det (r =.95, p<.001). Sambandet illustreras i Figur 31. För redovisning av enskilda problem se Bilaga 6 Tabell 1 till 2. Figur 31 Sambandsdiagram över förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar i stadsområde Innerstaden (N = 21) Fysiska ordningsstörningar Det övergripande mönstret av fysiska ordningsstörningar i Innerstadens stadsområde presenteras i Figur 31. Förekomsten av fysiska ordningsstörningar mäts på en skala som varierar mellan 0 och 30 där höga värden indikerar att fysiska ordningsstörningar uppfattas som ett stort problem. Genomsnittet för Innerstaden ligger på sex, vilket är något (men inte statistiskt signifikant) högre än genomsnittet för Malmö som ligger på fem. De områden som 120

121 har högst nivåer av fysiska ordningsstörningar är Norra samt Södra Sofielund med värden på 14 och 15. Dessa delområden återfinns även bland de fem delområden i hela Malmö som har högst nivåer av fysiska ordningsstörningar. Men inom stadsområdet finns också ett par av de delområden i Malmö som har de absolut lägsta nivåerna av fysiska ordningsstörningar, nämligen Fridhem (0,7) och Västervång (0,4). Detta visar att variationen inom stadsområdet är mycket stor, och att det egentligen endast är två delområden som ligger i linje med stadsområdets medelvärde, nämligen Flensburg (7) och Kronprinsen (5). Sociala ordningsstörningar Även sociala ordningsstörningar mäts på en skala som kan variera mellan 0 och 30, och även här indikerar höga värden en högre problemnivå. Genomsnittet för hela Malmö ligger på fyra och för Innerstaden på fem, vilket innebär att Innerstaden även när det gäller sociala ordningsstörningar ligger något över genomsnittet för staden som helhet, även om skillnaden inte är statistisk signifikant. Den upplevda nivån av sociala ordningsstörningar är lägre än när det gäller fysiska ordningsstörningar. Även när det gäller nivån av sociala ordningsstörningar är variationen stor inom stadsområdet, det enda område som ligger i linje med stadsområdets genomsnitt är Kronprinsen (4). De högsta nivåerna av sociala ordningsstörningar återfinns i Norra Sofielund och Möllevången (10), följt av Södra Sofielund, Lönngården och Annelund (8). Precis som i relation till fysiska ordningsstörningar så tillhör Fridhem och Västervång de områden i hela Malmö som har de lägsta nivåerna av sociala ordningsstörningar (1). Även Solbacken, Hästhagen och Rönneholm ligger på relativt låga värden av sociala ordningsstörningar (2) Frekvens hur ofta förekommer olika typer av ordningsstörningar Den skala som mäter frekvensen av ordningsstörningar mäts på en skala som sträcker sig mellan 0 och 40 där låga värden indikerar att ordningsstörningar sällan eller aldrig iakttagits medan höga värden emellertid indikerar att ordningsstörningar observerats nyligen. Medelvärdet för stadsområde Innerstaden ligger på drygt nio, vilket är lite högre än genomsnittet för hela Malmö som är åtta. Figur 32 visar hur de olika delområdena i Innerstaden förhåller sig till varandra. Tre av delområdena i Innerstaden, nämligen Norra Sofielund, Möllevången och Södervärn återfinns bland de områden i Malmö där respondenterna rapporterat de högsta nivåerna av observerade ordningsstörningar (15 till 16). Även i delområdena Allmänna sjukhuset, Annelund, Flensburg, Lönngården och Södra 121

122 Sofielund ligger genomsnittet för observerade ordningsstörningar högre än genomsnittet för Innerstaden. De delområden som har de lägsta nivåerna av observerade ordningsstörningar är Fridhem, Solbacken och Västervång med värden mellan fyra och fem. För redovisning av hur respondenterna i de olika delområdena upplever enskilda problem se Bilaga 6, Tabell 3 till 5. Figur 32 Sammanslaget mått på frekvens av sociala och fysiska ordningsstörningar i respektive delområde i stadsområde Innerstaden (N = 21) Iakttagelser av ordningsstörningar korrelerar starkt med uppfattningen av problemförekomst som presenterats ovan (r =.97, p <.001), vilket innebär att områden där ordningsstörningar bevittnats mer nyligen, också tenderar att vara de områden där ordningsstörningar anses vara ett större problem. 9.3 Otrygghet I Malmö områdesundersökning innehåller ett flertal olika frågor som är relaterade till otrygghet och oro att utsättas för brott (se kapitel 2 för en beskrivning av frågorna). Dessa frågor har delats in i konkret respektive allmän otrygghet, och att ha avstått från aktivitet. 122

123 Inledningsvis redovisas andelen respondenter som känner sig trygga respektive otrygga i sitt bostadsområde (konkret otrygghet). Därefter redovisas nivån av oro för att utsättas för brott (allmän oro), och avslutningsvis presenteras andelen respondenter som avstått från att utföra aktiviteter på grund av oro eller rädsla Konkret otrygghet I Innerstaden är det drygt 17 procent av respondenterna som är mycket otrygga i sitt bostadsområde, 21 procent är delvis otrygga, och majoriteten (drygt 60 %) känner sig trygga i bostadsområdet. I jämförelse med Malmö som helhet är andelen delvis och mycket otrygga högre i Innerstaden. Figur 33 visar hur stor andel av respondenterna i respektive delområde som är mycket otrygga, delvis otrygga och trygga i sitt bostadsområde. Det delområde som har den högsta andelen respondenter som är mycket otrygga är Annelund (48 %), detta är också den högsta siffran i hela Malmö. Även i Möllevången, Norra Sofielund, Södervärn och Södra Sofielund är det mellan 30 och 40 procent av respondenterna som är mycket otrygga, vilket även det är en relativt hög andel i jämförelse med såväl övriga delområden i Innerstaden som i relation till andra delområden i Malmö generellt. I två av Innerstadens delområden, Solbacken och Västervång, är det ingen av respondenterna som upplever en hög nivå av konkret otrygghet. I dessa områden återfinns även de högsta nivåerna av respondenter som är trygga, 91 respektive 86 procent. Norra och Södra Sofielund är de delområden där lägst andel av respondenterna är trygga, endast omkring 30 procent. 123

124 Figur 33 Andelen respondenter som upplever hög, medel respektive låg konkret otrygghet i respektive delområde i stadsområde Innerstaden (N = 21) Allmän otrygghet Måttet på allmän otrygghet sträcker sig från 0 till 3 och ett högt värde indikerar en hög nivå av allmän otrygghet. Medelvärdet för allmän otrygghet i Innerstadens stadsområde ligger på 0,8 vilket är i nivå med medelvärdet för hela Malmö. Variationerna inom stadsområdet är dock stora (se Figur 34). Det högsta värdet för allmän otrygghet har Södervärn med 1,27 vilket också är ett av de fem högsta värdena för hela Malmö. Även Norra Sofielund, Annelund, Möllevången, Norra Sofielund och Södra Sofielund har höga nivåer av allmän otrygghet jämfört med övriga delområden (mellan 1,04 och 1,13). De lägsta nivåerna av allmän otrygghet återfinns i Fridhem, Västervång, Ribersborg, Flensburg och Rönneholm (0,47 till 0,62). Även Fågelbacken, Hästhagen, Solbacken och Teatern ligger signifikant under genomsnittet för innerstaden (värden kring 0,6). 124

125 Figur 34 Medelvärden av allmän otrygghet i respektive delområde i stadsområde Innerstaden (N = 21) De resultat för allmän otrygghet som presenterats ovan visar i första hand en bild av i vilka delområden oron att utsättas för brott är högst. Måttet bygger dock på relativt olika typer av brott och vilken typ av brott respondenterna oroar sig för kan variera mellan olika områden därför redovisas fördelningen över alla frågor relaterade till allmän otrygghet i Bilaga 6 Tabell 6 till 8. Där framgår bland annat (precis som i Malmö som helhet) att det brott som befolkningen i Innerstaden oftast oroar sig för, är att deras cykel ska bli vandaliserad eller stulen. Närmare 35 procent av respondenterna i Innerstaden har uppgett att de ofta eller mycket ofta oroar sig för att deras cykel ska bli stulen eller vandaliserad i bostadsområdet. Det är generellt sett en ganska liten andel som oroar sig över att utsättas för överfall/misshandel eller hot/trakasserier, omkring sju procent i hela stadsområdet. Annelund, Norra Sofielund och Södervärn utmärker sig dock i förhållande till övriga delområden då andelen respondenter som oroar sig att utsättas för överfall eller misshandel ligger mellan 20 och 25 procent (inget av de övriga delområdena ligger över 10 %). 125

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Malmö områdesundersökning 2015 Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola Maj 2016 Malmö områdesundersökning 2015 Syftet med

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

MALMÖ OMRÅDESUNDERSÖKNING

MALMÖ OMRÅDESUNDERSÖKNING MALMÖ OMRÅDESUNDERSÖKNING 2012 Ett samarbete mellan: Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och Räddningstjänsten syd Du har blivit slumpmässigt utvald att delta i denna undersökning. Just Dina åsikter och

Läs mer

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning Trygghet i Lidingö 217 Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning Trygghet i Lidingö 217 Under våren 217 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen är

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder Trygghet i stadsdelen Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...

Läs mer

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor Trygghet i Stockholm 1 Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor Trygghet i stadsdelen 1 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen

Läs mer

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO Trygghetsundersökning, V Götaland, PO2 2--23 Om Trygghetsundersökningen Målgruppen består av individer, -5 år, bosatta i de geografiska områden som en undersökning omfattar Det är en stickprovsundersökning,

Läs mer

Trygghetsmätning Höör Sammanfattning

Trygghetsmätning Höör Sammanfattning Trygghetsmätning Höör 2017 Sammanfattning 1 Urval Undersökningens målpopulation är invånare i åldern 16-85 år. Urvalet har dragits ur folkbokföringen utifrån postnummerområden och lokalpolisområden. Inom

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Trygghetsmätning Höör Sammanfattning

Trygghetsmätning Höör Sammanfattning Trygghetsmätning Höör 2016 Sammanfattning 1 Trygghetsmätning Trygghetsmätningen i Region Syd genomfördes i slutet av 2016 och skickades ut den 10 oktober. Medborgarna som svarade på enkäten lämnade in

Läs mer

Resultat trygghetsmätning 2018

Resultat trygghetsmätning 2018 Resultat trygghetsmätning 2018 Lokalpolisområde Trelleborg (Trelleborgs, Svedala och Vellinge kommun) Lokalpolisområde Trelleborg, polisområde södra Skåne, polisregion Syd 2018-11-15 Dokument Sida RAPPORT

Läs mer

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011

Polisområde Nordvästra Skåne. Kriminalunderrättelsetjänsten- PONV TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 Polisområde Nordvästra Skåne TRYGGHETSUNDERSÖKNING 2011 1 Trygghetsmätning- tillvägagångssätt Fältarbetet har genomförts med hjälp av en postal enkät, adresserad till ett stratifierat individurval på totalt

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Svarsfrekvenser... 4 Problem i

Läs mer

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

Skånepolisens trygghetsmätning 2013 RAPPORT 1 (5) Skånepolisens trygghetsmätning 2013 Årets trygghetsmätning är den tionde i en obruten serie som inleddes år 2004. Trenden för problemnivåerna under åren har varit sjunkande. I ett skåneperspektiv

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar 2 Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018

Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018 Bilaga 10 Verksamhetsberättelse 2017 Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018 stockholm.se Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar 2 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar 2 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017

Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017 Polisens nya arbete Sifoenkät 2017 Du är en av cirka 8 000 personer som slumpmässigt har blivit utvald att delta i Brottsförebyggande rådets undersökning i samarbete med Sifo. En likadan enkät gick ut

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006

Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006 Rikspolisstyrelsen, mars 2006 Trygghetsundersökningen i Polisområde Luleå år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 EXTRAFRÅGOR... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 4 TRYGGHETSSITUATIONEN

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Flen

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Flen Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Flen Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet för

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Katrineholm

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Katrineholm Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar 2 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

2011 (1.56) 2011 (2.0) 2009 (1.34) 2009 (1.0) Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 31 (2) 36 (2) 27 (1) 25 (1) 2012 (1.31) 2012 (1.5) 2012 (1.0) 2011 (1.

2011 (1.56) 2011 (2.0) 2009 (1.34) 2009 (1.0) Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 31 (2) 36 (2) 27 (1) 25 (1) 2012 (1.31) 2012 (1.5) 2012 (1.0) 2011 (1. Problembild - Problemindex 2015 (1.78) Utemiljö 2015 201 (1.40) 201 2012 (1.1) 2012 2011 (1.56) 2011 2010 (1.59) 2010 2009 (1.4) 2009 Nedskräpning 27 (1) 29 (2) 1 (2) 6 (2) 27 (1) 25 (1) Skadegörelse 28

Läs mer

Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem

Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem Ärende nr 6 Tingsryd kommun - Nivåvärdering av problem Total problembild - 1.36 1.27 1.39 Missbruksproblem - 1.00 1.00 1.00 Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen - 1 1 1 Buskörning med mopeder, mc

Läs mer

TRYGG I SKARPNÄCK? SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1

TRYGG I SKARPNÄCK? SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 TRYGG I SKARPNÄCK? 11 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 SKARPNÄCKS STADSDELSOMRÅDE Skarpnäck stadsdelsområde består av de sex stadsdelarna Bagarmossen,

Läs mer

Befolkning 2014 och 2016 samt fördelning efter ålder 2016

Befolkning 2014 och 2016 samt fördelning efter ålder 2016 Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda. Göteborg Trygghetsundersökning Torslanda

Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda. Göteborg Trygghetsundersökning Torslanda Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda Innehåll Sammanfattning s.3 Om undersökningen s.4 Bakgrund och syfte Målpopulation Genomförande Fakta om respondenterna s.5 Resultat s.8 Trygghet Övriga frågekategorier

Läs mer

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar 2 Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens Sid

Läs mer

Trygghetsmätningen 2017

Trygghetsmätningen 2017 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (7) 2017-11-10 Handläggare: Gabriella Luoma 08 508 18 129 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Trygghetsmätningen 2017 Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner

Läs mer

Rapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2016:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Rapport 2016:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

FÖRDJUPAD TRYGGHETSUNDERSÖKNING

FÖRDJUPAD TRYGGHETSUNDERSÖKNING FÖRDJUPAD TRYGGHETSUNDERSÖKNING EN JÄMFÖRELSE MELLAN GRÖNA GÅNG OCH KOPPARGÅRDEN I LANDSKRONA MARIA PUUR Examensarbete i kriminologi Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet

Läs mer

Hägersten-Liljeholmens SDO

Hägersten-Liljeholmens SDO Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

TRYGG I FARSTA? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1

TRYGG I FARSTA? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 TRYGG I FARSTA? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN FARSTA STADSDELSOMRÅDE Farsta stadsdelsområde består av de tio stadsdelarna Tallkrogen, Svedmyra, Gubbängen, Fagersjö,

Läs mer

Problemindex - Trelleborg

Problemindex - Trelleborg Problemindex - (1.81) (1.65) (1.62) (1.56) - Anderslöv 1,87 - Skegrie 1,53 - Smygehamn 1,06 - Tätort 2 Problembild - Problemindex (1.81) Utemiljö (1.5) (1.65) (1.62) (1.56) Nedskräpning 34 (2) 26 (1) 40

Läs mer

Göteborg Trygghetsundersökning Biskopsgården. Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården

Göteborg Trygghetsundersökning Biskopsgården. Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården 1 Innehåll Sammanfattning s.3 Om undersökningen s.4 Bakgrund och syfte Målpopulation Genomförande Fakta om respondenterna s.5 Resultat s.8 Trygghet Övriga

Läs mer

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Diagram - Tranemo Bild: tranor, Västra Götalands landskapsdjur Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete

Läs mer

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga Respondentprofil

Läs mer

Haparanda stad. Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Haparanda stad. Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät 20 Haparanda stad Invånarenkät 20 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga

Läs mer

Trygghet i lokalområdet

Trygghet i lokalområdet Trygghet i lokalområdet Resultatet från en områdesundersökning i Tyresö 2016-09-27 Säkerhetsenheten Tyresö kommun / 2016-09-27 2 (35) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 6 2.1 Syfte...

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning

Polisens trygghetsundersökning Fältarbetstid Svarsfrekvenser -8-2--9-6 POMS TOTALT 69 % 64 % Centrum 63 % Norra Fäladen 9 % Linero 66 % Dalby % Övriga delar 6 % Problem med nedskräpning 6 48 4 36 32 3 33 38 4 3 34 32 32 33 28 36 31

Läs mer

TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017

TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017 TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017 1 INNEHÅLL OM UNDERSÖKNINGEN 3 RESULTAT I KORTHET 5-6 TRYGG I OMRÅDET OCH OTRYGGHET KVÄLLSTID 7-22 PROBLEM I OMRÅDET 23-52 STÖLD, HOT, PSYKISKT OCH FYSISKT VÅLD SAMT

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

TRYGG I SÖDERMALM? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN

TRYGG I SÖDERMALM? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN TRYGG I SÖDERMALM? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Södermalms stadsdelsområde består av de stadsdelarna: Reimersholme - Långholmen, Norra

Läs mer

Trygghetsundersökning Hovstallängen

Trygghetsundersökning Hovstallängen Trygghetsundersökning 2017 - Föreliggande underlag är en bilaga till Trygghetsundersökning 2017 som genomfördes bland boende i Uppsala kommun. Det finns totalt 61 liknande bilagor, en för varje bostadsområde

Läs mer

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City

Trygghetsmätningen 2012. NÄPO City Trygghetsmätningen 2012 NÄPO City Agenda Trygghetsmätningen Total problembild Totalindex NÄPO City s stadsdelar Huvudindikatorer Brottsstatistik 2010-2012 Malmö NÄPO City olika brottstyper Brottsstatistik

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Resultat trygghetsmätning 2018

Resultat trygghetsmätning 2018 Resultat trygghetsmätning 2018 Lokalpolisområde Lund Lokalpolisområde Lund, polisområde södra Skåne, polisregion Syd 2018-11-15 Dokument Sida RAPPORT 2 (8) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version 2018-11-15

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27] Jubileumssatsningarna Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2017... 1 Tabell 2a Inställning till påståendet:

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Trygghetsmätning i Nynäshamns kommun 2018

Trygghetsmätning i Nynäshamns kommun 2018 Trygghetsmätning i Nynäshamns kommun 2018 Henrik Löfving Caroline Berg Johan Segerberg Pnr: 3609 Innehåll Information om undersökningen... 2 Bakgrund och syfte... 2 Genomförande... 2 Metod... 2 Utfall

Läs mer

Inte fokus på enskilda insatser snarare på effekterna av föreningens övergripande arbete.

Inte fokus på enskilda insatser snarare på effekterna av föreningens övergripande arbete. Vad? Utvärdera effekten av, och återspegla erfarenheterna av, Fastighetsägare Sofielunds arbete för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Sofielund. Inte fokus på enskilda insatser snarare på

Läs mer

Kommunrapport Bollebygd Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Bollebygd Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Bollebygd Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens

Läs mer

Resultat trygghetsmätning 2018

Resultat trygghetsmätning 2018 Resultat trygghetsmätning 2018 Lokalpolisområde Kävlinge (Burlövs, Kävlinge, Lomma och Staffanstorps kommun) Lokalpolisområde Kävlinge, polisområde södra Skåne, polisregion Syd 2018-11-09 RAPPORT 2 (11)

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar. SDO24 - Skärholmen ,2%

Område Urval Antal svar Andel svar. SDO24 - Skärholmen ,2% Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor)

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor) BILAGA KRAVSPECIFIKATION Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Enheten för verksamhetsstyrning och analys Datum 2015-06-10 Saknr och diarienummer 999-A168.467/2015 KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget

Läs mer

Kommunrapport Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered. December GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn

Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered. December GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered December 2014 GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn 0708-32 32 18 www.hanneklarssen.se Innehåll Om undersökningen 3 Resultat i korthet 4 Trygghet i

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

I flerfamiljshusen utgörs 70 % av lägenheterna av bostadsrätter. Jämfört med staden som helhet har allmännyttiga bostäder en mycket låg andel.

I flerfamiljshusen utgörs 70 % av lägenheterna av bostadsrätter. Jämfört med staden som helhet har allmännyttiga bostäder en mycket låg andel. Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Område Urval Antal svar Andel svar

Område Urval Antal svar Andel svar Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland län Sammanfattande rapport Utgivare: Polismyndigheten i Södermanlands län Trygghetsmätning 2011 gjord av Insitutet för kvalitetsindikatorer AB Förord

Läs mer

T RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R

T RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R T RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R 2 1 7 U P P D R A G S G I VA R E B O R Å S S TA D R A P P O R T A U G U S T I 2 1 7 J O S E F I N E B J Ö R N S S O N 1 I N N E H Å L L S F Ö R T E C

Läs mer

Resultat trygghetsmätning 2018

Resultat trygghetsmätning 2018 Resultat trygghetsmätning 2018 Lokalpolisområde Eslöv (Eslöv, Höör och Hörby kommun) Lokalpolisområde Eslöv, polisområde södra Skåne, polisregion Syd 2018-11-14 RAPPORT 2 (9) Trygghetsmätning 2018, lokalpolisområde

Läs mer

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12] Jubileumssatsningarna Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2016... 1 Tabell 1a Inställning till påståendet: Göteborg

Läs mer

Caroline Mellgren & Karl kronkvist. Trygghet i lokalområdet

Caroline Mellgren & Karl kronkvist. Trygghet i lokalområdet trygghet i lokalomr ådet www.mah.se m a l m ö h ö g s ko l a 2 013 Malmö högskola 205 06 Malmö, Sweden F o u r a p p o r t 2 013 : 1 Caroline Mellgren & Karl kronkvist isbn/issn 978-91-7104-484-6/1650-2337

Läs mer

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Vingåkers resultat

Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland. Vingåkers resultat Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Södermanland Vingåkers resultat Institutet för kvalitetsindikatorer AB Innehållsförteckning Teknisk beskrivning Svarsfrekvenser och bortfall Problem i området där

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Malmöbon och delad konsumtion

Malmöbon och delad konsumtion Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

West Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36]

West Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36] West Pride Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Har du under de senaste månaderna 12 månaderna besökt Euro Pride/ West Pride, 2018... 3 Tabell

Läs mer

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Läs mer