Oro för brott och disorder

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Oro för brott och disorder - En kvantitativ studie om samband mellan oro och disorder i fyra stadsdelsområden i Stockholm Examensarbete för kandidatexamen i kriminologi, 15 hp Kriminologi Grundnivå Vårterminen 2018 Elin Lundborg

2 Sammanfattning Trygghetsundersökningar görs ofta för att kunna identifiera skillnader och möjliga förklaringar till otrygghet och oro för brott. I Stockholms stads lokala trygghetsundersökning från år 2014 framkommer skillnader i oro och otrygghet mellan stadsdelsområden. En vanlig förklaringsmodell till oro för brott är disorder. Disorder kan förklaras som ordningsstörningar och missförhållanden i ett bostadsområde. Exempelvis nedskräpning eller högljudda ungdomsgäng. Denna undersökning har syftet att med hjälp av disorder modellen, både social och fysisk disorder, undersöka samband till oro för brott i olika stadsdelsområden i Stockholm. Samband mellan disorder och oro för rån undersöks också, med målet att undersöka om sambandet förändras när en mer specifik oros variabel undersöks. Fyra stadsdelsområden har valts ut för att undersökas dessa är Bromma, Rinkeby- Kista, Skärholmen, och Norrmalm. Enkla sambandsanalyser utförs för att undersöka samband. Resultaten redovisas med sambandsmåttet Gamma. Resultatet visar att det i materialet finns ett samband mellan de två typerna disorder och oro. Sambanden förändras ytterst lite om oro för rån undersöks. Resultatet visar också att social disorder har ett starkare samband till oro än fysisk disorder, och att sambanden skiljer sig åt mellan bostadsområden. Avslutningsvis förs en diskussion om resultatet och om undersökningen. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Problemformulering, syfte och frågor...4 Bakgrund & teoretisk utgångspunkt...4 Bakgrund...4 Teoretisk utgångspunkt...5 Begrepp...6 Disorder...6 Oro för brott & oro för rån...7 Tidigare forskning...8 Metod...11 Material...11 Validitet...12 Reliabilitet...13 Variabler och operationalisering...14 Disorder...14 Oro för brott...14 Oro för rån...15 Val av stadsdelsområde...16 Resultat...17 Frekvens resultat...18 Figur 1 Oro för brott...19 Figur 2 Oro för rån...19 Figur 3 Nivå av social- och fysisk disorder...20 Korrelations resultat...20 Tabell 1 Sambands resultat för hela Stockholm...21 Tabell 2 Sambands resultat för Bromma...21 Tabell 3 Sambands resultat för Rinkeby-Kista...22 Tabell 4 Sambands resultat för Norrmalm...22 Tabell 5 Sambands resultat för Skärholmen...22 Diskussion...22 Evaluering...26 Framtida forskning...27 Slutsatser...28 Referenser...29 Bilaga

4 Inledning I Sverige idag påpekar flera politiska partier vikten av att öka tryggheten och minska oron i samhället. Miljöpartiet skriver till exempel på sin hemsida att tidiga insatser riktade mot barn kan förebygga brott och minska otryggheten (Miljöpartiet, 2016). Inte minst efter det terrordåd som skedde i april 2017 har diskussioner om trygghet och säkerhet fått ännu mer utrymme både inom politiken och i media. För att få ett grepp om hur tryggheten och hur oro för brott i ett samhället upplevs utförs olika enkätundersökningar. Forskning rörande oro för brott är viktigt, då en alltför utpräglad oro eller otrygghet till slut kan leda till att människors välbefinnande och livskvalitet minskar (Hale, 1996:80-82; Kullberg et.al, 2009:2; Wyant, 2008:39). För att undersöka hur Sveriges befolkning upplever oro för brott har Brottsförebyggande rådet sedan år 2006 utfört nationella trygghetsundersökningar (Brottsförebyggande rådet, 2016). Brottsförebyggande rådets undersökning behandlar utsatthet för brott, förtroende för rättsväsendet, oro för brott och otrygghet (Brottsförebyggande rådet, 2016). Trygghetsundersökningar utförs även lokalt. Av Stockholm stad har det utförts trygghetsundersökningar sedan år 2008 (Teknisk rapport, 2014). Första mätningen skedde således år 2008, andra år 2011, och den tredje år 2014 (Teknisk rapport, 2014). Syften med Stockholms stads enkätundersökning från år 2014 var att skapa en samlad bild av hur utsatthet för brott, upplevelser av ordningsstörningar och upplevelse av trygghet eller oro för att utsättas för olika typer av brott fördelar sig över stadens olika delar (Teknisk rapport, 2014:4). Denna typ av undersökning gör det möjligt att undersöka och jämföra stadsdelar med varandra. I Stockholms stads undersökning från år 2014 kommer det fram, som också framkommer i liknande lokala undersökningar, att nivån av oro och otrygghet skiljer sig åt mellan stadsdelsområden (Teknisk rapport, 2014:4). För att kunna förklara skillnader i otrygghet mellan stadsdelar finns olika förklaringsmodeller inom forskningsområdet oro för brott. Några förklaringsmodeller använder aspekter av bostadsområden (Gibson, 2002:541; McGarrell, 1997:481). En sådan förklaringsmodell är Disorder, som möjligen enklast kan beskrivas som oordning eller missförhållanden i bostadsområden (Gibsin, 2002:541; McGarrell, 1997:481). Disorder-modeller har använts mycket och kan sägas vara en väl underbyggd förklaring till skillnader i oro för brott mellan olika stadsområden (Fitzgerald, 2008; Gibson, 2002; Kullberg et.al, 2009; LaGrange, 1992; Litzén, 2006; McGarrell, 1997; Ross & Jang, 2000; Wyants, 2008). Denna aktuella undersökning kommer att ta del av datamaterialet från Stockholms stads undersökning från år Detta material skall undersökas för att hitta olika samband och eventuella skillnader som möjligen kan användas för att förstå skillnader i oro för brott mellan stadsdelsområden i Stockholm. 3

5 Problemformulering, syfte & frågor Olika stadsdelsområden i Stockholm redovisar följaktligen skillnader i oro för brott och trygghet enligt mätningen i Stockholm från år Dessa skillnader i oro och trygghet kan också bidra till en skillnad i livskvalitet som inte är önskvärd. Tidigare forskning har hittat ett samband mellan disorder och oro för brott (Fitzgerald, 2008; Gibson, 2002; Kullberg et.al, 2009; LaGrange, 1992; Litzén, 2006; McGarrell, 1997; Ross & Jang, 2000; Wyants, 2008). Vilket motiverar att använda denna förklaringsmodell när oro i olika stadsdelar skall undersökas. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av disorder modeller, både social och fysisk disorder, undersöka samband till oro för brott i olika stadsdelsområden. Data från enkätmaterialet av Stockholms stads trygghetsundersökning från år 2014 skall användas som underlag för undersökningen. För att understödja syftet kommer undersökningens arbete bestå av tre frågeställningar, dessa är: Är sambandet mellan disorder och oro för brott också närvarande i det aktuella material från trygghetsundersökningen utfört i Stockholm år 2014? Förändras det eventuella sambandet om den mer specifika variabeln oro för rån används? Denna fråga används för att möjliggöra för en större chans till generalisering och tolkningar för hur disorder kan sägas ha samband med flera aspekter av oro. Skiljer sig eventuella samband mellan disorder och oro åt i olika stadsdelsområden? Fyra stadsdelsområden har valts ut för att undersökas i denna aktuella studie. De fyra stadsdelsområden som valts ut för undersökningen är Bromma, Rinkeby-Kista, Skärholmen, och Norrmalm. Bakgrund & teoretisk utgångspunkt Bakgrund Forskning om oro för brott, eller fear of crime som internationell forskning benämner ämnet, växte fram under senare delen av 1960-talet (Hale, 1996:79). Antalet texter om ämnet fortsätter att öka sedan fler och fler typer av trygghetsundersökningar utförs (Hale, 1996:79). I Sverige har nationella trygghetsundersökningar utförts sedan slutet av 1990-talet (Heber, 2005:5). Den relativt stora mängd forskning som utförts har bidragit till flera kategorier av förklaringsmodeller och teorier (Farrall, 1997; Hale, 1996; Heber, 2005; Litzén 2006). Flera av de teoretiska förklaringar för fenomenet oro för brott kan delas upp i tre breda kategorier (Gibson, 2002:540; McGarrell, 1997:480). Victimization, Social intregation/comunity consern och Disorder model. Dessa tre kategorier är inte helt åtskilda. Det kan finnas variabler eller teorier som kan ingå i flera kategorier. 4

6 Victimization använder främst individuella förklaringar till rädsla för brott, så som egen viktimisering eller närstående personers viktimisering (Gibson, 2002:540; McGarrell, 1997:480). I kategorin Social integration/comunity concern finns främst förklaringsmodeller som social kontroll, socialt kapital och collective efficacy. Dessa förklaringsmodeller berör hur den sociala sammanhållningen inom ett område kan påverka oro för brott (Gibson, 2002:541). Den sista kategorin är disorder modeller, förklaringsmodeller inom disorder tar upp både sociala och fysiska missförhållanden i bostadsområden som kan ha negativa effekter på oro för brott (Gibson, 2002:541; McGarrell, 1997:481). Teoretisk utgångspunkt Disorder Som teoretisk utgångspunkt för denna undersökning har disorder modellen valts. Disorder modellen bygger på att finna samband mellan uppfattad nivå av disorder och rädsla för brott (McGarrell, 1997:481). Modellen används för att visa på att uppfattad nivå av disorder har inverkan på nivån av rädsla för brott i ett område (Gibson, 2002:541). Disorder kan förklaras som ordningsstörningar och missförhållanden i ett visst område område (Gibson, 2002:541; McGarrell, 1997:481). LaGrange (1992:312) definierar disorder som relativt små avvikelser från en gemensam standard som finns i samhällen, som i sin tur är en indikation på ett uppbrott från de accepterade normerna och värderingarna. Dessa avvikelser kan delas upp som social disorder och fysisk disorder (Gibson, 2002:541; LaGrange, 1997:312; McGarrell, 1997:481). I denna aktuella undersökning används både definitionen som LaGrange (1992:312) använder och uppdelningen av social och fysisk disorder. Denna modell valdes som teoretisk utgångspunkt för att den innefattar just den typ av aspekter som avses undersökas i denna aktuella text. Det vill säga aspekter av bostadsområden och samband till oro för brott. Att denna modell också är väl underbyggt med mycket tillgång till forskning har också bidragit till valet. Valet av att hålla social disorder och fysisk disorder skilda motiveras med att viss forskning funnit olika typer av samband mellan de två kategorierna (Kullberg et.al, 2009:4; LaGrange, 1992:317). En del forskning väljer att redovisa både social disorder och fysisk disorder som en samlad disorder variabel (McGarrell, 1997:483; Wyant, 2008:49). Social disorder kan enklast förklaras som sociala tecken på ordningsstörningar eller missförhållanden i ett visst område (Gibson, 2002:541; McGarrell, 1997:481). Social disorder kan ses som en indikation på dålig social kontroll och ett upplösande av normer för hur man ska uppföra sig (McGarrell, 1997:481). Personer som ses som del av disorder, kan till exempel vara ungdomsgrupper eller högljudda vuxna i grupp som ses som oförutsägbara och som en uppfattad risk för våld (McGarrell, 1997:481). Andra exempel på social disorder kan vara personer som är påtagligt alkohol- eller drogpåverkade (Gibson, 2002:541). Viss forskning har funnit att social 5

7 disorder har ett starkare samband med oro för brott än fysisk disorder (Kullberg et.al, 2009:7; LaGrange, 1992:321). Fysisk disorder kan enklast förklaras som fysiska tecken på ordningsstörningar eller missförhållanden i ett visst område (Gibson, 2002:541; McGarrell, 1997:481). Fysisk disorder och fysiskt förfall av personers närområde kan tolkas som att området inte prioriteras eller sköts om, vare sig av boende i området eller av samhällsfunktioner (McGarrell, 1997:481). Exempel på fysisk disorder kan vara vandalism, skadegörelse, skräp och övergivna bilar (Gibson, 2002:541). Begrepp Att det finns mycket forskning om disorder och om oro för brott bidrar inte bara till ett bra underlag för framtida undersökningar. Det bidrar också till uppkomsten av många olika begrepp och definitioner inom vetenskapliga texter och arbeten (Farrall, 1997; Gibson, 2002; Hale, 1996; Heber, 2005; LaGrange, 1992; Litzén 2006; McGarrell, 1997). Disorder I denna aktuella undersökning så definieras social disorder som en kombination av tre olika företeelser. Dessa företeelser är: Stökiga grannar, berusade personer som stör ordningen, samt folk som bråkar och slåss utomhus. Dels valdes dessa aspekter för att de stämmer väl överens med definitioner av social disorder som McGarrell (1997) och Gibson (2002) använder. Men också för att det förekommer liknande aspekter i den tidigare forskningen som jag använder som referenser (Fitzgerald, 2008; LaGrange, 1992; Wyants, 2008; Ross & Jang, 2000; McGarrell, 1997; Litzén, 2006; Kullberg et.al, 2009). Fysisk disorder definieras också som en kombination av tre olika företeelser. Dessa företeelser är: Klotter, nedskräpning och skadegörelse. Dessa aspekter valdes av liknande anledningar som aspekterna till social disorder, dels stämmer de överens med definitionen från McGarrell (1997) och Gibson (2002). Och dels stämmer dessa aspekter väl överens med liknande mått i de undersökningarna som jag refererar till i tidigare forskning (Fitzgerald, 2008; Gibson, 2002; Kullberg et.al, 2009; LaGrange, 1992; Litzén, 2006; McGarrell, 1997; Ross & Jang, 2000; Wyant, 2008). Det är även angeläget att uppmärksamma att det är den upplevda nivån av de två typerna av disorder som används i undersökningen. Det är alltså respondenternas egna upplevda nivå och problematik av disorder i områden som redovisas i resultatet. Det samma gäller för oro för brott och oro för att utsättas för rån. 6

8 Oro för brott & oro för rån En ständig diskussion som pågår inom forskning av rädsla för brott är vilka begrepp som skall användas i formuleringar, både i enkätfrågor och i redovisningar av resultat. För denna aktuella undersökning har oro valts som begrepp i relation till brott. Oro valdes över andra svenska begrepp så som rädsla, otrygghet eller risk (Heber, 2005:9; Litzén, 2006:27). Oro valdes dels för att det är det begrepp som oftast används i formuleringen av frågor i svenska trygghetsundersökningar, så även i datamaterialet som används för denna aktuella undersökning (Litzén, 2006: 27; Teknisk rapport, 2014:4). Och dels valdes begreppet för att det inkluderar både en emotionell aspekt och en något mer rationell aspekt (Heber, 2005:10; Litzén, 2006:27). Rån valdes som det mer specifika brottet att undersöka sambanden till, dels av den enkla anledning att frågan om oro för att bli utsatt för rån ingår i enkätmaterialet som denna aktuella undersökning bygger på (Teknisk rapport, 2014:4). Men även av anledningen att rån är ett brott som fler individer kan ha en relation till och därmed känna en oro inför, andra brott som nämns i enkäten är exempelvis trakasserier via internet eller våldtäkt (Teknisk rapport, 2014:4). Om personer inte ägnar någon tid på nätet finns möjligheten att trakasserier på nätet inte oroar dem. Det är troligen också fler kvinnor som oroar sig för våldtäkt, vilket skulle kunna innebära att män eller personer som inte spenderar tid på exempelvis sociala medier inte representeras om någon av de frågorna skulle användas. Oro för rån valdes således att vara den andra oros variabeln. Det är nästan oundvikligt att läsa texter om disorder utan att möta begreppet broken windows. Detta begrepp eller artiklar som behandlar detta begrepp kommer inte användas i denna aktuella undersökning. På grund av begreppets stora genomslag och hur mycket upphovsmännen bidragit till att forskning för bostadsområdets relevans till oro och otrygghet så är det relevant att nämna i sammanhanget. Begreppet broken window kommer från en artikel skriven av Wilson och Kelling (1982). Grundantagandet i artikeln är att ett trasigt fönster som inte repareras kommer leda till att flera fönster krossas (Wilson & Kelling, 1982:30). Antagandet överförs senare på annan brottslighet, att små lagöverträdelser som inte får konsekvenser från polis eller samhälle i ett visst område, kommer med tiden att leda till flera och grövre brott i samma område (ibid). I artikeln tas också individens rädsla för brott upp, dels används kopplingen mellan disorder och rädsla som ett faktum och dels härleds att individens rädsla för brott ökar risken för minskad informell social kontroll då rädda individer håller sig inne (Wilson & Kelling, 1982:30). Artikeln har fått stort genomslag, den har genererat många undersökningar för att testa Wilson och Kellings teori (Gau & Pratt, 2008). Artikeln har också fått stort genomslag för konkreta arbetssätt inom polisen, främst i USA (Gau & Pratt, 2008:164). Artikeln behandlar till största del polisiära arbetssätt mot brottslighet i samband med disorder i bostadsområden. Samt att många antaganden och orsakssamband som 7

9 används i artikeln inte heller kan styrkas rent vetenskapligt (Wilson & Kelling, 1982:32). På grund av dessa anledningar används inte artikeln som stöd eller referens bland den tidigare forskningen för denna aktuella undersökning trots att den är bland de mest citerade artiklarna inom ämnet disorder. Tidigare forskning Fitzgeralds undersökning från år 2008 rör både bostadsområdets inverkan på rädsla för brott, samt även individuella egenskaper så som kön, socioekonomisk status, och etnicitet. För variabler inom bostadsområden används disorder modellen. Undersökningen är gjord på två olika viktimologiska undersökningar på totalt respondenter. De två undersökningarna kommer från 2004 års General social survey och 2001 års Census (Fitzgerald, 2008:19). Resultaten visar att vissa individuella skillnader kan ha en negativ inverkan på rädsla för brott, samt även att skillnader av olika aspekter i bostadsområdet har en inverkan på rädsla för brott (Fitzgerald, 2008:17). Aspekter av fysisk disorder som undersöktes var nedskräpning, graffiti och vandalism. Aspekter av social disorder som undersöktes var bland annat: högljudda grannar, folk som hänger i grupp på offentliga platser och narkomaner i bostadsområdet. Enligt resultatet så finns den en koppling mellan hur individerna själva uppfattar nivån av disorder och rädslan för brott. Denna koppling kvarstår oavsett om man räknar in individuella variabler eller om andra företeelser av bostadsområdets karaktär räknas in, såsom hög etnisk heterogenitet eller låg socioekonomisk status (Fitzgerald, 2008:17). LaGrange (1992) undersöker om den upplevda nivån av social disorder och fysisk disorder dels är kopplat till rädsla för brott, dels om det finns en koppling till upplevelsen av risken för att utsättas för brott. Totalt ingick undersökningsdeltagare. LaGrange (1992:316) mäter rädsla för brott något annorlunda än de andra forsknings exemplen som tas upp. LaGrange skiljer på rädsla för brott och perceived risk, det vill säga uppfattad risk att utsättas för brott. LaGrange mäter social disorder i respondenternas bostadsområden som otrevliga grannar, alkoholpåverkade personer, och ungdomsgäng (1992). Nivå av fysisk disorder i bostadsområdet består av variablerna skräp på gatorna, graffiti, samt övergivna bilar (LaGrange, 1992:317). Resultatet visar att det finns svagt samband mellan disorder och rädsla för brott, dock verkar social disorder ha något starkare koppling (LaGrange, 1992:327). Resultaten visar också att sambandet är starkare mellan disorder och uppfattad risk att utsättas för brott (LaGrange, 1992:327). Wyants (2008) utförde en undersökning vars mål var att utforska om uppfattad nivå av disorder och individuella egenskaper, såsom kön och inkomst, fortfarande var en indikation på olika nivåer av rädsla för brott, detta även om man ställde hela bostadsområden mot varandra. Således en 8

10 jämförelse mellan mikro- och makronivå av rädsla för brott. Totalt deltog 331 undersökningsdeltagare i undersökningen (Wyant, 2008:47). Aspekter av social disorder som undersöktes var ungdomsgäng utan tillsyn av vuxna och högljudda, störande grannar (Wyant, 2008:49). Aspekter av fysisk disorder som undersöktes var övergivna hus, ovårdade trädgårdar och graffiti (ibid). Wyant (2008:49) räknar alla aspekter tillsammans som en variabel, det vill säga disorder i ett bostadsområde. Resultatet visar att individuella uppfattningar om disorder är direkt kopplade till rädsla för brott, medan skillnaderna mellan olika bostadsområden inte lika säkert kunde kopplas till olika nivå av disorder (Wyant, 2008:55). McGarrell (1997:482) undersöker om ett flertal variabler kan kopplas till rädsla för brott. Totalt undersöktes personer i Spokane, USA. Bland annat undersöks faktorer som kön, etnicitet, egen viktimisering, samt bostadsområdets uppbyggnad, alltså social disorder och fysisk disorder i bostadsområdet (McGarrell, 1997:484). Som fysisk disorder nämns vandalism och nedskräpning (McGarrell 1997:484). Aspekter av social disorder som tas upp är personer som dricker alkohol, stökiga ungdomsgrupper och personer som distribuerar droger (ibid). McGarrell kombinerar båda typer av disorder och mäter dessa som en gemensam disorder variabel (McGarrell, 1997:484). Resultatet visar att rapporterad nivå av disorder påverkar rädslan för brott. Dels förklarar den skillnaden som förekommer mellan olika bostadsområden, men även skillnaderna mellan olika individer (McGarrell, 1997:489). Ross och Jang (2000) har utifrån telefonintervjuer hittat en koppling mellan disorder och rädsla för brott. Undersökningen tittar även på sambanden mellan disorder och misstro till andra människor. I denna undersökning frågar sig forskarna om de negativa effekterna av disorder på rädsla för brott och misstro är mindre om undersökningsdeltagare är socialt engagerade med sina grannar eller är medlemmar i någon typ av grannsamverkan (Ross & Jang, 2000:407). I denna undersökning består den sociala disodern av personer som hänger i grupp på gatorna, drogpåverkade personer, och alkoholpåverkade personer på gatorna (Ross & Jang, 2000:408). Som fysisk disorder undersöks graffiti, mycket oljud, vandalism, övergivna hus, skräp, och om personer vårdar sina hus (ibid). Resultatet visar att i områden med mycket av båda typerna av disorder finns även en hög nivå av både rädsla för brott och hög nivå av misstro mot andra människor (Ross & Jang, 2000:409). Om personer är personligen engagerade med sina grannar minskar dock rädslan något för brott och misstron mot andra människor, även när de båda typerna av disorder var stora problem för området (ibid). Att bara vara medlem i någon typ av grannsamverkan gav inte lika stor positiv effekt på varken rädslan för brott eller misstron till andra människor (Ross & Jang, 2000:411). 9

11 Litzén (2006:30) har analyserat data från 19 olika trygghetsundersökningar med anknytning till Stockholm i syfte att undersöka om det går att tolka och presentera resultaten på andra sätt än den dominerande bilden. Litzén (2006:17) är kritisk till att många trygghetsundersökningar förenklar frågor om rädsla för brott och därmed visar en ofullständig bild. Litzén (2006:92) redovisar de fem variabler som till största del verkar ha ett samband med oro för brott, nämligen: kön, ålder, utsatthet, problemnivå i bostadsområdet, samt informationskällor om brott. I undersökningen framkommer att upplevd problemnivå, alltså disorder, i bostadsområdet verkar vara den mest betydande faktorn för skillnader i oro för brott (Litzén, 2006:100). De trygghetsundersökningar som har undersökts har haft olika variabler av sociala och fysiska disorder, exempel från undersökningar som tas upp är klotter, ungdomar i grupp och skadegörelse (Litzén, 2006:100). Kullberg et.al, (2009:4) har utfört en undersökning i en mellanstor kommun någonstans i Sverige, totalt deltog individer i undersökningen. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan bostadsmiljö, sociala variabler, individuella variabler till oro och rädsla för brott (Kullberg et.al, 2009:3). Kullberg et.al (2009:4) undersöker exempelvis hur typ av bostad påverkar rädslan för olika brott, undersökningsdeltagare har angivit om de bor i villa eller lägenhetskomplex. De typer av disorder som undersöks är bland annat graffiti, störande grannar, nedskräpning och konsumtion av alkohol och droger (Kullberg et.al, 2009:4). Resultatet visar att de variabler som hade starkast samband med rädsla för brott var social disorder och erfarenhet av brott i bostadsområdet (Kullberg et.al, 2009:7). Sammanfattningsvis så har all den tidigare forskningen som tagits upp hittat samband mellan disorder och oro för brott (Fitzgerald, 2008; LaGrange, 1992; Wyants, 2008; Ross & Jang, 2000; McGarrell, 1997; Litzén, 2006; Kullberg et.al, 2009). Viss forskning har även gjort djupare analyser och har därför kunnat visa på att resultatet även kan förklara skillnader mellan bostadsområden. Två studier finner starkare samband mellan social disorder än för fysisk disorder (LaGrange, 1992; Kullberg et.al, 2009). De flesta undersökningarna bygger på sekundärdata från olika trygghetsundersökningar, likt denna aktuella undersökningen. Vissa studier har använt samma företeelser för undersökning av disorder som denna aktuella undersökning, vilket ger stöd för vissa av metodvalen som gjorts inför denna undersökning. 10

12 Metod Material Resultatet bygger på sekundärdata från trygghetsundersökningen utförd i Stockholm för Stockholm stads räkning, utförd av företaget Sweco (Teknisk rapport, 2014:4). Stockholms stad har gjort trygghetsundersökningar fördelat på stadsdelar vid olika tillfällen; datamaterialet till den aktuella studien är från mätningen som utfördes år 2014 (ibid). Undersökningen består av en enkätundersökning som antingen kunde besvaras för hand eller digitalt via internet. Totalt skickades enkäten ut till personer. Den totala svarsfrekvensen slutade på 52,9%, det vill säga personer (Teknisk rapport, 2014:4). Andelen män var 42,1 % och andelen kvinnor 57,1 %. En andel på 0,8 % har ej angivit könstillhörighet. Undersöknings deltagarnas ålder går från 15 till 81, med en medelålder på 49,5 (SD=16,7). Urvalet är stratifierat från de 132 stadsdelar som utgör Stockholm. Anledningen till användandet av ett stratifierat urval, istället för ett totalt randomiserat urval, är för att garantera att man fick svar från alla stadsdelar som ingår i Stockholm. En del av motivationen till undersökningen är att kunna jämföra stadsdelar med varandra (Teknisk rapport, 2014:4). I områden där svarsfrekvensen från tidigare år varit låg genomförde man även i vissa fall enkäten som telefonintervjuer i ett försök att höja svarsfrekvensen (ibid). För att få ta del av detta datamaterial så krävdes en ansökan där det angavs vilka av enkätens delar som behövdes för den aktuella undersökningen. Detta skedde genom att ansvarig handledare förmedlade ett formulär där jag som författare för studien angav syfte och vilka delar av materialet från Stockholms stads lokala trygghetsundersökning från år 2014 som skulle ingå i studien. Det krävdes även en försäkran om att ansvarig författare skall hålla sig till de etiska principer som fastställts av humanistiska-samhälls-vetenskapliga forskningsrådet (Vetenskapsrådet, 2002). Efter att förfrågan behandlats på Stockholms stad fick jag tillgång till stora delar av datamaterialet från trygghetsundersökningen från år Allt datamaterialet har hanteras i statistikprogrammet IBM SPSS statistics 24. Korrelationerna i resultatet kommer att redovisas med sambandsmåttet Gamma (γ), eftersom alla variabler är på ordinalskalenivå och har olika antal värden. Med ordinalskalenivå menas att variabelvärdena kan rangordnas, men inget mer (Djurfeldt, 2010:42). Gamma mäter det relativa utfallen mellan de oberoende variablerna men tar ej hänsyn till bunda par, vilket gör att Gamma oftast redovisar högre sambands resultat än andra typer av sambandsmått (Walsh, 1990:198). Att Gamma inte ignorerar bunda par kan bli problematiskt om utfallet i en variabel är extremt ovanligt (Walsh, 1990:198). Gamma kan ta värden mellan -1 och +1, där 0 är ett obefintligt samband och 11

13 minus eller plus visar på riktningen (Djurfeldt, 2010:149; Walsh, 1990:196). För att avläsa sambandsmått kan det hjälpa med tumregler för hur man ungefärligt ska tolka ett resultat, en skillnad på några få hundradelar ska inte behöva avgöra om resultatet accepteras eller inte. Walsh (1990:191) föreslår följande tolkning: Om resultatet ligger runt +/-.250 kan det räknas som svagt, om resultatet ligger runt +/-.500 kan sambandet räknas som måttligt och ligger det runt +/-.750 kan sambandet räknas som starkt. Dessa tumregler som Walsh (1990:191) föreslås efterföljs i detta arbete. Oavsett vilket sambands resultat som till slut redovisas är de icke relevanta om det helt saknas validitet eller reliabilitet för undersökningen i stort. Validitet Validitet kan enklast beskrivas som hur väl man mäter det man faktisk utger sig för att mäta. I boken Social research methods kapitel om self-completion questionnaires (Bryman, 2012:231), så beskrivs för- och nackdelar med enkätundersökningar. De flesta fördelarna är praktiska, som exempelvis att de är kostnadseffektivt för uppdragsgivaren och bekvämt för respondenterna (Bryman, 2012:233). En nackdel som tas upp är att i klassiskt utformade enkäter finns det ingen möjlighet till att fråga hur respondenterna uppfattar frågan, eller varför de angivit just det svar som gavs (ibid). Likt fördelen med enkätstudier så är även sekundärdata kostnadseffektivt och tidseffektivt. Som nackdel med sekundärdata nämns bristen av kontroll, dels när det kommer till datakvalitet, men också för vilka variabler som undersöks (Bryman, 2012:234). Det finns olika kategorier av validitet, det finns exempelvis en typ av validitet som kallas för begreppsvaliditet eller consturct validity (Borg & Westerlund, 2012:245). Construct validity kan beskrivas som ett av det mest komplicerade validitetsbegreppet och har och göra med förståelsen för själva begreppen som används, så som olika ordval i enkätundersökningar (Borg & Westerlund, 2012:245). Ett begrepp bör vara väldefinierat och meningsfullt för att nå god construct validity (ibid). Detta försvåras när det är mänskliga känslor och attityder som skall undersökas. Exempelvis kan begreppet oro sägas ha flera olika definitioner och laddningar från individ till individ, vilket bör tas med i tanken dels när en enkät utformas men också när resultat tolkas utifrån sekundärdata. Ett sätt att nå hög begreppsvaliditet är att triangulera, det vill säga mäta begreppet med flera olika typer av metoder för att undersöka om de flesta individer har liknande föreställningar om ett visst begrepp (Borg & Westerlund, 2012:245). Detta har ej varit möjligt att göra för denna aktuella undersökning. En kategori av validitet som relaterar till den aktuella undersökningens beräkningar är internal validity (Bryman, 2012:47). Internal validity relaterar främst till korrelationer, och främst huruvida man kan säga att korrelationer är kausala eller ej (ibid). En viktig del av att förstå om en korrelation är av värde, är att veta vilken av variablerna som undersöks som kommer först i tid. Detta försvåras 12

14 eftersom datan för den aktuella undersökningen är insamlad vid ett och samma tillfälle, det vill säga tvärsnittsdata. För att lyfta ett exempel ur den aktuella undersökningen så kan det omöjligt avgöras från enkäten om nedskräpning, klotter, och skadegörelse som är variablerna som utgör fysisk disorder, kommer före i tiden än oro för brott. Vid ett sådant tillfälle är det fördelaktigt att kunna hänvisa till tidigare forskning som hittat samband med en tydlig riktning och referera till dem. Att hitta annan forskning som gör att riktningen kan antas vara på ett visst vis ger dock endast en indikation på kausalitet, om resultaten visar i enhet med tidigare forskning. För att fastställa kausalitet krävs djupare analyser än enkla sambandsanalyser. En annan typ av validitet är external validity, som relaterar till möjligheten att kunna generalisera sina resultat till fler tillfällen än den egna undersökningen (Bryman, 2012:47). Många trygghetsundersökningar är utformade på liknande vis och underlättar då generalisering, exempelvis är Brottsförebyggande Rådets enkäter utformade på samma vis och med liknande frågor. Förhoppningsvis går resultatet från den aktuella undersökningen att till viss del generalisera även till andra omständigheter. Reliabilitet Reliabilitet kan enklast förklaras vara hur pålitligt ett mått är (Bryman, 2012:46). Även reliabilitet består av fler olika kategorier (Bryman, 2012:46). Bryman (2012:169) nämner exempelvis interobserver consistency som relaterar till när de blir flera subjektiva beslut som fattas angående ett mått i en undersökning. Oftast tar man upp denna typ av reliabilitet när fler än en bedömare av en mätning finns med (Bryman, 2012:169). Detta kan relatera till min undersökning då fler personer gjort bedömningar som relaterar till denna undersökning. Dels personen eller personerna som utformat enkäten från början, sedan personer som skrivit in svaren i ett statistikprogram och jag som använder mig av materialet för mina egna beräkningar. Det är mycket möjligt att flera inblandade har gjort andra bedömningar av hur svar från respondenter bör tolkas. Detta är vad man skulle kunna benämna som den mänskliga faktorn och något som man bör ha i åtanke när resultaten tolkas och analyseras. En annan kategori av reliabilitet är internal reliability, som främst appliceras på skalor och index (Bryman, 2012:169). Hög internal reliability nås om ett visst värde för en enskild variabel stämmer överens med värden på andra variabler som ska ingå i ett gemensamt index och därmed skapa en ny variabel (ibid). För att avgöra om internal reliability är god finns en matematisk beräkning som kan ta värden från 0 till 1 (Field, 2009:675). Där 0 är ett dåligt värde som visar på att flera variablerna ej samvarierar och därför inte bör redovisas tillsammans som en variabel, ju närmare 1 desto bättre passar variablerna alltså tillsammans (Field, 2009:675). Måttet heter Cronbach s α och är därmed ett mått på hur väl olika variabler samvarierar, och som ger en indikation på om det är fördelaktigt att redovisa dessa som en sammanslagen variabel (Field, 13

15 2009:675). För denna aktuella undersökning utfördes två Cronbach s α-test. Ett för att undersöka om de variabler som planerades ingå i fysisk disorder samvarierade, och ett test för att undersöka om variablerna i social disorder samvarierade. Cronbach s α hamnade på.724 för fysisk disorder och på.653 för social disorder, båda α ligger runt gränsen för vad som kan räknas som acceptabla nivåer (Field, 2009:675). Variabler & operationalisering Disorder variabler För att skapa en variabel för fysisk disorder så gjordes sålunda ett index av tre olika variabler som berörde i vilken utsträckning man upplever att fysisk disorder är ett problem i sitt bostadsområde. Variabeln för fysisk disorder skapades från en övergripande fråga som löd Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Sedan ges exempel på olika fenomen. Där valdes just klotter, nedskräpning och skadegörelse, eftersom dessa tre var de som mest representerar den fysiska miljön i ett bostadsområde, dels för att de stämmer bra överens med företeelser som tas upp i tidigare forskning, och även för att dessa företeelser inte direkt är kopplat till mer allvarliga kriminella handlingar. Svarsalternativen för om dessa fenomen ansågs vara problem var Nej, Ja i liten utsträckning, Ja i stor utsträckning eller Ja det finns men det är inget problem. Individer som angivit svarsalternativet Ja det finns men det är inget problem har lagts ihop i samma kategori som individer som svarat nej, eftersom det i den aktuella undersökningen är relevant om dessa fenomen ses som problem. Bortfallen i dessa tre frågor är totalt 300 stycken. Detta index benämns nu som nivå av fysisk disorder och har svars kategorierna ingen, låg, eller hög. Från samma övergripanden fråga togs tre olika fenomen som representerar social disorder. Dessa tre fenomen var: Stökiga grannar, berusade personer som stör ordningen, samt folk som bråkar och slåss utomhus. Totalt för dessa tre frågor är bortfallet 359 stycken. Samma process som för att skapa variabeln om upplevd fysisk disorder gjordes och detta index redovisas som nivå av social disorder och värdena som variabel kan ta är ingen, låg eller hög. Oro för brott För att undersöka hur oro för brott i allmänhet ser ut för undersökningsdeltagarna skapades variabeln oro för brott med hjälp av två frågor ur enkätmaterialet som slogs samman. Den första frågan som användes var Hur trygg eller otrygg känner du dig sammanfattningsvis i ditt bostadsområde?, där svarsalternativen var Mycket trygg, Trygg, Ganska trygg, Otrygg, eller Mycket otrygg. Innan sammanslagning med den andra frågan gjordes svaren till denna fråga 14

16 dikotoma. Detta för att graden av otrygghet inte är relevant för denna undersökning och dels för att senare underlätta sammanslagningen med den andra frågan. De individer som angivit otrygg eller mycket otrygg hamnar i samma grupp som då får representera de som känner sig otrygga. De resterande individerna redovisas som om de svarat att de känner sig trygga. Bortfallen för denna fråga var 151 stycken. Den andra frågan i enkäten som används för att skapa variabeln oro för brott löd Känner du oro för att bli utsatt för ett brott av något slag i ditt bostadsområde?. Svarsalternativen för denna fråga var Ja varje eller nästan varje dag, Ja någon gång i veckan, Ja någon gång i månaden, Ja några gånger under året eller Nej -aldrig. Svarsalternativen i denna fråga gjordes också dikotoma, av samma anledningar, dels för att frekvensen av oro inte är relevant för denna undersökning och för att underlätta sammanslagningen. Respondenter som angivit att de aldrig under det senaste året känt någon oro för brott räknas tillsammans som nej, och de som anger att de känt oro räknas som ja. Bortfallet för denna fråga var 313 stycken. Utöver att båda frågorna har svarsalternativ som gjorde att de enkelt kunde göras dikotoma så finns andra fördelar att slå samman frågorna. Dels behandlar båda frågorna specifikt bostadsområdet och dels anser jag även att genom att slå ihop två frågor med olika formulering kan den slutliga variabeln fånga upp de två olika aspekterna av vad begreppen oro och otrygghet kan innehålla. Den sammanslagna variabeln blev därför oro för brott och svars kategorierna som respondenterna hamnar i beroende på vad de svarade är: Ja i detta svarsalternativ hamnar alla respondenter som svarat att de känner sig otrygga och eller att de känner oro någon gång för brott i sitt bostadsområde. Och respondenter hamnar i kategori Nej om de på frågorna svarat att de känner sig trygga och inte känt oro för brott. Oro för rån Den andra oros variabeln är den mer specifika oron för att bli utsatt för rån. I enkätmaterialet fanns en fråga med flera underkategorier, med huvudfrågan Är du orolig för att utsättas för följande brott? sedan följer nio olika brottstyper. Dessa var: Överfall/våld i offentlig miljö, överfall/våld i hemmet, inbrott i bostad, sexuella trakasserier i den offentliga miljön, sexuella trakasserier i hemmet, våldtäkt i den offentliga miljön, våldtäkt i hemmet, rån och hot/trakasserier/bedrägerier på internet. Av dessa nio brottstyper valdes rån ut som den andra oros variabeln som skall undersökas i denna aktuella undersökning. Att använda oro för rån som den mer specifika oron att undersökas motiveras med att fler respondenter antas ha en relation till rån än de andra brottstyperna. Exempelvis så som tidigare nämnts är det troligt att en person som inte ägnar större tid på internet inte heller oroar sig för trakasserier på internet. Det är inte heller otroligt att kvinnor skulle vara överrepresenterade i exemplet om oro för våldtäkt och sexuella trakasserier i offentlig miljö. Svarsalternativen som angavs för enkätfrågan gällande oro för rån var: Är inte orolig, Ganska 15

17 sällan, Ganska ofta och Mycket ofta. Inte heller nu är frekvensen av oro aktuellt att använda för denna undersökning. Denna fråga gjordes om till dikotom där den nya variabeln oro för rån delar in respondenternas svar som Ja för de som svarar att de ganska och mycket ofta oroar sig för att utsättas för rån. Och respondenter som svarat att de inte eller ganska sällan är oroliga hamnar i kategori Nej. Bortfallen för denna fråga var 686 stycken. Val av stadsdelsområden För att besvara en av frågorna som ställs i denna aktuella undersökning, frågan om sambanden mellan disorder och oro skiljer sig åt i enskilda stadsdelsområden av Stockholm så valdes fyra stadsdelsområden ut. I enkätmaterialet så är Stockholm dels uppdelat på 132 stadsdelar men även i 14 olika stadsdelsområden (Teknisk rapport, 2014:4). För att göra materialet mer hanterligt har indelningen i stadsdelsområden använts genomgående i arbetet. För att välja ut områden används variabeln oro för brott. Med hjälp av en korstabell med stadsdelsområden som den oberoende variabeln och oro för brott som den beroende variabeln, därifrån valdes fyra olika områden. För resultat för denna beräkning se Bilaga 1. Första valdes det området med störst andel individer som angivit att de känner känner oro för brott, detta område var Rinkeby-Kista. Sedan valdes området med störst andel som angivit att de inte känner oro för brott, detta område var Bromma. Sedan var målet att välja två områden som dels kunde sägas likna de två tidigare valda områden i andelar som kände oro, det vill säga, ett till område med hög andel som känner oro för brott och ett till område som har låg andel som känner oro för brott. I materialet fanns tre områden där en större andel individer känner oro för brott, utöver Rinkeby-Kista var det Spånga-Tensta och Skärholmen där en majoritet av undersökningsdeltagare angav att de känner en oro för brott. Av dessa valdes Skärholmen som det andra stadsdelsområdet som har hög andel av personer som känner oro för brott, främst för att Spånga-Tensta ligger nästgårds med Rinkeby-Kista vilket skulle kunna bidra till mer liknande resultat. Bland de områden som har lägst andel respondenter som känner oro för brott valdes Norrmalm, dels för att områden inte ligger intill Bromma men också för att området är en del av Stockholms centrala områden, vilket förhoppningsvis kan bidra till en bredare bild av sambanden i olika stadsdelsområden. Befolkningsmässigt är Bromma störst med ungefär invånare år 2016 (Stockholms stad, 2017). Norrmalm har liknande antal invånare med cirka (Stockholms stad, 2017). Rinkeby-Kista har cirka stycken invånare (ibid). Och Skärholmen har minst antal invånare med ungefär invånare (Stockholm stad, 2017). Antal respondenter i stadsdelsområde ska vara representativt för invånarantal och ger följande deltagarantal: Rinkeby- Kista har 614 stycken undersökningsdeltagare, Skärholmen har 365 stycken undersökningsdeltagare, i Bromma är antalet undersökningsdeltagare stycken och på Norrmalm deltog stycken respondenter. Bostadsformerna ser olika ut i de tre 16

18 stadsdelsområden, exempelvis är andelen allmännyttiga hyresbostäder i Rinkeby-Kista 36,6%, även Skärholmen har en större andel allmännyttiga hyresbostäder där 31,2% av bostäderna är allmännyttiga (Stockholms stad, 2017). Andelen allmännyttiga hyresbostäder i Bromma är 13,2% och andelen allmännyttiga hyresbostäder på Norrmalm är endast 3,2% av bostads typerna i området (ibid). Norrmalm är en del av stadskärnan, Bromma är ett äldre bostadsområde som även har stora villaområden en bit ifrån Stockholms stadskärnan. Rinkeby-Kista är ett stadsdelsområde som gränsar mot Solna och Sollentuna som är egna kommuner, stora delar av Rinkeby-Kista är uppbyggt under miljonprogrammet och har störst andel hyreslägenheter (Stockholms stad, 2017). Stora delar av Skärholmens bostadsområden är även de byggda under miljonprogrammet (ibid). Medelinkomst och utbildningsnivå är också något som skiljer områden åt (Stockholms stad, 2017). Skärholmen har lägst medelinkomst och lägst antal invånare med eftergymnasial utbildning, Rinkeby-Kista ligger knappt över Skärholmen i dessa två kategorier (Stockholms stad, 2017). Norrmalm och Bromma ligger högt över både Skärholmen och Rinkeby-Kista i medelinkomst och utbildningsnivå hos invånarna (Stockholms stad, 2017). Norrmalm har något högre medelinkomst än Bromma, även andelen med eftergymnasial utbildning är knappt högre på Norrmalm än i Bromma (ibid). För att sammanfatta alla variabler som används i denna undersökning är de alltså: En variabel för oro för brott. En variabel för oro för rån. Två olika disorder variabler, en för social disorder och en för fysisk disorder. Och fyra stadsdelsområden som har valts ut för att undersökas, dessa är Rinkeby-Kista, Skärholmen, Bromma, och Norrmalm. Resultat Först redovisas frekvens resultat i tre olika figurer med procent. Figur 1 visar andelen undersökningsdeltagare som känner oro för brott, dels i de fyra stadsdelsområden som ingår och totalt i hela Stockholm. Figur 2 redovisar på samma sätt andelen undersöknings deltagare som känner oro för rån. Figur 3 visar undersöknings deltagarnas upplevda problem nivå av social- och fysisk disorder. Procenten i figurerna och i texten är avrundade till närmaste heltal. Sedan följer en redovisning av resultat för sambands analyserna i fem tabeller. Resultaten som visas är för samband mellan social disorder, fysisk disorder och oro för brott, samt oro för rån. Korrelationerna redovisas med sambandsmåttet Gamma(γ). Tabell 1 redovisar korrelationerna för de totala antalet undersökningsdeltagare i hela Stockholm. Tabell 2 är konstruerad på identiskt vis men visar resultaten för boende i stadsdelsområdet Bromma. Tabell 3 redovisar resultatet för boende i Rinkeby-Kista. Tabell 4 visar korrelationerna mellan social disorder, fysisk disorder och oro för 17

19 brott, oro för rån i bostadsområdet Norrmalm. Och slutligen visar Tabell 5 resultaten för sambands uträkningen för stadsdelsområdet Skärholmen. Alla resultat som redovisas är signifikanta och ligger under den utsatta alpha nivån på Frekvens resultat I frekvens resultaten för andelen som känner oro för brott så redovisar Rinkeby-Kista och Skärholmen de högsta procenten (se Figur 1). I Rinkeby-Kista är det 55% som känner oro för brott och i Skärholmen är det 53% som känner oro för brott. Bromma har störst andel som inte känner oro för brott, det är 60% (se Figur 1). Norrmalm och totalt i hela Stockholm redovisar samma procent där andelen som inte känner oro för brott är 56% (se Figur 1). I figuren som redovisar andelen undersökningsdeltagare som känner oro för rån ser vi liknande mönster som för oro för brott. Således är det även här Rinkeby-Kista och Skärholmen som redovisar högst andelar som känner oro för rån. Andelen som känner oro för rån i Rinkeby-Kista är 29% och andelen som känner oro för rån i Skärholmen är 26% (se Figur 2). I Bromma är andelen som känner oro för rån 13% (se Figur 2). Resultaten för Norrmalm ligger här något under resultatet för totalen. På Norrmalm är det endast 11% som känner en oro för rån, och totalt i Stockholm är det 15% som känner en oro för rån (se Figur 2). Frekvens resultaten för hur andelarna av undersökningsdeltagare anser vilken nivå av social disorder och fysisk disorder som finns i olika stadsdelsområden redovisas i Figur 3. Andelen individer i hela Stockholm som anser att det inte finns någon problematik av social disorder är 55%, det var 22% av andelen som anser att nivån av social disorder är låg, och andelen som anser att nivån av social disorder är hög var 23% (se Figur 3). Resultaten för nivå av fysisk disorder för totalen undersökningsdeltagare visar på ett omvänt resultat. Andelen som anser det inte finns någon fysisk disorder var 20%, andelen av totalen i hela Stockholm som anser att nivån av fysisk disorder som låg var 41%, och andelen som anser att nivån av fysisk disorder är hög var 23% (se Figur 3). Liknande mönster går att se i de enskilda bostadsområden som undersöks. Då fysisk disorder i större andelar anses ligga på en låg och hög nivå, till skillnad från social disorder som till störst andel anses inte existera alls (se Figur 3). Det stadsdelsområden som i Figur 1 och Figur 2 skiljer sig till största del från de andra är också i Figur 3 de som utmärker sig från totalen. Andelar som i Rinkeby-Kista och Skärholmen anser att nivån av de båda typerna av disorder är hög är större än i Bromma och Norrmalm. Exempelvis anser endast 12% i Bromma att nivån av social disorder är hög, medan 29% av andelen undersökningsdeltagare i Rinkeby-Kista anser att nivån av social 18

20 disorder är hög (se Figur 3). Och även här ligger Norrmalms resultat väldigt nära resultatet för hela Stockholm Nej Ja 10 0 Oro för brott, hela Sthlm Oro för brott, Bromma Oro för brott, Rinkeby-Kista Oro för brott, Norrmalm Oro för Brott, Skärholmen Figur 1 - Oro för brott. Figur 1 visar andelen i procent av individer som känner oro för brott eller inte. Resultat visas för hela Stockholm, och för de respektive stadsdelsområdena Bromma, Rinkeby- Kista, Skärholmen och Norrmalm Nej Ja Oro för rån, hela, Sthlm Oro för rån, Bromma Oro för rån, Rinkeby-Kista Oro för rån, Norrmalm Oro för rån, Skärholmen Figur 2 - Oro för rån. Figur 2 visar andelen individer som känner oro för rån eller som anger att de inte känner oro för att utsättas för rån. 19

21 Ingen Låg Hög Figur 3 - Nivå av social- och fysisk disorder. Figuren visar hur undersökningsdeltagare i procent anser att det finns en låg, hög eller ingen problematik med social- och fysisk disorder. Figuren visar resultat för hela Stockholm och för de fyra stadsdelsområden. Korrelations resultat Här följer resultatet för de sambands beräkningar som har utförts. Alla resultat som redovisas är signifikanta och ligger under den utsatta alpha nivån på Korrelationerna i hela Stockholm är något starkare för social disorder, till både oro för brott och oro för rån (se Tabell 1). Korrelationerna mellan social disorder och oro för brott var.508γ och korrelationen mellan social disorder och oro för rån var.420γ (se Tabell 1). Korrelationen mellan fysisk disorder och oro för brott och oro för rån ligger på i princip samma nivå,.348γ respektive.350γ (se Tabell 1). Bromma skiljer sig ytterst lite från totalen, men desto mer från de andra stadsdelsområden som undersöks. Korrelationerna för social disorder är något svagare och korrelationerna till fysisk disorder marginellt starkare än i det andra stadsdelsområdena. Korrelationerna för social disorder till oro för brott ligger på.478γ och mellan social disorder och oro för rån är resultatet.446γ (se Tabell 2). Den korrelation som skiljer sig åt för Bromma mot totalen med mer än några hundradelar är mellan fysisk disorder och oro för rån, som i Bromma ligger på.411γ (se Tabell 2). Denna korrelation ligger alltså mer i linje med de andra stadsdelsområdena men skiljer sig från totalen. 20