Innehållsförteckning Trygghet i staden om undersökningen... 5 Sammanfattning... 6 Stockholms stad... 8 Utsatthet för brott... 14

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Trygghet i om undersökningen... Sammanfattning... Stockholms stad... Utsatthet för brott... Utsatthet för misshandel... Utsatthet för hot... Utsatthet för våld och hot i nära relation... Utsatthet för rån... Utsatthet för sexuella trakasserier... Utsatthet för stöld i hushållet... Utsatthet för skadegörelse i hushållet... Upplevda ordningsstörningar i området där man bor... Påträngande tiggeri... Klotter... Nedskräpning... Skadegörelse... Mörka områden... Anlagda bränder... Stökiga grannar... Berusade personer... Bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare... Narkotikamissbrukare på offentliga platser... Kvinnor som antastas... Ungdomar som stör ordningen... Upplevd trygghet/otrygghet... Oro för att utsättas för brott... Oro för att gå ut sent på kvällen i bostadsområdet... Oro för att närstående ska utsättas för brott... Oro för våld eller överfall i den offentliga miljön... Oro för våld eller överfall i hemmet... Oro för bostadsinbrott... Oro för sexuella trakasserier... Oro för våldtäkt... Oro för rån... Oro för brott av något slag i sitt eget bostadsområde...

4 Känsla av trygghet/otrygghet i bostadsområdet... Oro för att vistas på den närmaste stationen för T-bana, pendeltåg eller tvärbana... Oro för att under kvällstid gå hem från den närmaste stationen för T-bana, pendeltåg eller tvärbana... Otrygghet kopplat till sociala riskfaktorer samt polisanmälda brott... Avslutningsvis...

5 Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört, och. Syftet med undersökningen är att skapa en samlad bild av hur utsatthet för brott, upplevelser av ordningsstörningar och upplevelse av trygghet eller oro för att utsättas för olika typer av brott fördelar sig över. Resultaten från mätningarna används som referenspunkt mot det inriktningsmål som rör en trygg stad, de indikatorer som angavs i s brottsförebyggande program och i s integrerade ledningssystem (ILS) samt som kunskapsunderlag i det trygghetsskapande arbete som bedrivs i s olika delar. Sweco Strategy AB ansvarade för att genomföra undersökningen. Undersökningen genomfördes liksom tidigare år som en postenkät till ett slumpmässigt urval av personer - år mantalsskrivana i Stockholm. Alla erbjöds även att besvara enkäten via webben genom inloggning med ett personligt lösenord. Det stora urvalet gör det möjligt att redovisa svar för vart och ett av Stockholms stads bebodda stadsdelar, liksom för s stadsdelsområden. Sammantaget skickas enkäten ut till närmare procent av den aktuella populationen i. Frågeformuläret omfattade cirka frågor/delfrågor på sidor. Det första utskicket gjordes i mitten av februari. De som inte besvarat enkäten fick påminnelser per post med en ny enkät. Tre skriftliga påminnelser skickades under våren. För att ytterligare höja svarsfrekvensen genomfördes telefonintervjuer med respondenter i stadsdelar där svarsandelen var låg. Totalt besvarades enkäten av personer. Det motsvarar en svarsandel på, procent när urvalet justerats för registerfel, huvudsakligen personer som flyttat från stadsdelen. De geografiska områden som administrativt omfattas av en stadsdelsnämnd kallas i texten för stadsdelsområden och de mindre områdena inom stadsdelsområdena kallas stadsdelar. Rapporten består av en inledande del med fakta om och de ingående stadsdelsområdena. Huvuddelen av rapporten ägnas åt redovisning av svaren på drygt av enkätens mest centrala frågor. Fokus för redovisningen är stadsdelsområdet i relation till s övriga stadsdelsområden.

6 Trygghetsmätningen år visar att andelen stockholmare som upplever otrygghet har minskat stabilt mellan de tre mätningarna. Samtidigt är det i stort sett en lika stor andel personer som utsatts för brott som i Stockholms stad. Samma trend som när det gäller utsatthet för brott finns kring frågorna om upplevda ordningsstörningar; dessa är på samma nivåer som tidigare år. Upplevelsen av påträngande tiggeri har dock förändrats kraftigt mellan och. Från inte nämnvärt störande, upplevs företeelsen nu som mycket störande av en femtedel av stockholmarna. Nedan sammanfattas det övergripande resultatet kortfattat. Det kan dock finnas lokala avvikelser samt skillnader utifrån kön och ålder. Det är därför viktigt att framöver analysera resultaten mer i detalj för att öka användbarheten av mätningen lokalt i det fortsatta arbetet med att utveckla s trygghets- och brottsförebyggande arbetet i stadsdelsförvaltningarna. Stölder och skadegörelse registerdata och enkätsvar Enligt polisens registerstatistik dominerar brottstyperna egendomsbrott i form av personrelaterad stöld ( anmälningar/ inv.) och fordonsstöld ( anmälningar/ inv.) samt skadegörelse i form av klotter/graffitti ( anmälningar/ inv.). Generellt tenderar andelen barn och unga som misstänks för brott försiktigt öka mellan åren och. Andelen barn - år som misstänkts för brott har ökat från, till, procent och andelen barn - år som misstänkts för brott har ökat från, till, procent. Andelen unga vuxna - år som dömts för brott tenderar att minska något mellan åren och. Andelen unga vuxna som dömts för brott har minskat från, till, procent. Vilka brott är stockholmarna utsatta för? I Trygghetsmätningen framgår att den vanligaste brottstypen som stockholmarna utsatts för är stöld i hushållet. Drygt en av tio svarade att de utsatts för detta under det senaste året, vilket är en marginell minskning med procent jämfört med år. Skadegörelse i hushållet uppges som näst vanligast ( procent). Skillnaderna är små (- procent) eller obefintliga bland övriga brottstyper i enkäten jämfört mellan mätningarna, och. Vad upplevs störa ordningen? Det två största upplevda ordningsproblemen är nedskräpning och påträngande tiggeri. När det gäller nedskräpning, har det i likhet med de flesta andra ordningsstörningar inte skett någon större förändring mellan och, ( respektive procent). Andelen personer som upplever påträngande tiggeri som ett stort ordningsproblem har däremot ökat från procent, procent till procent. Klar majoritet av stockholmarna oroar sig inte för att utsättas för brott! Resultaten visar att majoriteten av Stockholms vuxna befolkning inte oroar sig för att utsättas för brott en gång i månaden eller oftare under det senaste året. Andelen oroliga medborgare har minskat från till procent mellan och. Oro för att själv utsättas för våld eller överfall i den offentliga miljön har minskat mycket, från till procent. De flesta känner sig inte heller otrygga i bostadsområdet efter mörkrets inbrott. Andelen som känner sig otrygga har minskat från till procent mellan och. Liknande trender framkommer för oro för att någon närstående ska utsättas för brott, vilket har minskat mycket, från till procent.

7 Andelen medborgare som upplever oro eller rädsla för att utsättas för brott har därmed minskat mellan och i de flesta fall. Undantagen är oro för att utsättas för bostadsinbrott, våld och överfall i hemmet, rån eller sexuella trakasserier som ligger på samma nivåer som i tidigare mätningar. Otrygghet kopplat till sociala risker samt polisanmälda brott Variationen mellan stadsdelsförvaltningarna är stor när det gäller till exempel trygghetsfrågan oro för att gå ut sent i området där man bor på grund av upplevd risk för att utsättas för brott. Stadsdelsområdenas index för sociala riskfaktorer sammanfaller och följer variationerna med denna trygghetsfråga. I stadsdelsområden där otrygghetstalet är högst är också indexet för sociala riskfaktorer som högst. Det ligger nära till hands att tro att antalet polisanmälda brott påverkar människors upplevda trygghet i ett område. Vid en jämförelse mellan indexet trygghet och säkerhet och frågan i trygghetsmätningen, oro för att gå ut sent i området där man bor på grund av upplevd risk för att utsättas för brott, visar det sig att dessa inte samvarierar alls mellan stadsdelsområdena i. Om Trygghetsundersökningen Ett problem vid enkätundersökningar är bortfallet, att personer inte kan eller vill delta. Bortfallet medför en risk att resultaten inte ger en korrekt bild av målgruppen För att kontrollera om de som besvarat enkäten är representativa för befolkningen i har svaren jämförts med befintliga uppgifter om befolkningen. I detta material är kvinnor något överrepresenterade. Unga - år, äldre - år, invånare som är födda i annat land än Sverige och arbetslösa är däremot något underrepresenterade. Materialet har viktats för att möjliggöra jämförelser mellan små och stora stadsdelsområden. Rapportens disposition Rapporten om trygghetsundersökningen består av fyra delar. I rapportens första avsnitt återfinns registerstatistik så som demografisk data, polisanmälda brott, barn som är misstänkta för brott och unga vuxna som dömts för brott i Stockholms stad. Det andra rapportavsnittet handlar om hur stora andelar av de svarande som utsatts för brott. Det tredje avsnittet i rapporten handlar om upplevda ordningsstörningar i det egna bostadsområdet och det fjärde om självupplevd oro/otrygghet. Man viktar materialet, som i detta fall, då de olika geografiska enheterna, stadsdelsområdena har olika stor population. Urvalet i denna mätning är gjort på stadsdelsnivå, - personer väljs ut i vart och ett av dessa stadsdelar. I finns det och i fyra stadsdelar, vilket betyder att s stadsdelsområde får mycket mer inflytande på resultatet på stadsövergripande nivå. För att undvika detta viktas respondenterna i ner och respondenterna i upp.

8 Stockholms stad består av stadsdelsområden. Här bor personer. är med över personer klart störst av stadsdelsområdena, följd av Enskede-Årsta-Vantör med personer. I Älvsjö som är det minsta stadsdelsområdet bor personer. Andelen utrikes födda skiljer sig kraftigt mellan Stockholms stadsdelsområden. Totalt i Stockholm är procent utrikesfödda av befolkningen. I, och Rinke är mellan och procent av de boende utrikes födda. I, och som har minst andel utrikes födda är till procent utrikes födda. Upplåtelseformerna av flerfamiljshus i Stockholms stad domineras av bostadsrättsföreningar, procent. Därefter kommer privatägda hyresrätter, procent och minst andel ägs av allmännyttan, procent. Av s invånare i åldrarna - år ha procent utbildning som motsvarar eftergymnasial nivå, procent har gymnasial nivå och procent har endast grundskola. Andelen arbetslösa i är, procent. har lägst andel arbetslösa., procent och Rinke har högst andel med, procent. I rapporten redovisas en del uppgifter om i tabeller och diagram. Här finns data om befolkningen, in- och utflyttning, utbildning, arbetslöshet, inkomst och boende. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från Stockholms stads områdesdatabas. Fler uppgifter om stadsdelarna och de som bor där finns på statistikomstockholm.se. Källan till brottstatistiken på sidan är Brottförbyggande rådet. Fler uppgifter finns på bra.se under fliken brott och statistik. Totalt besvarade personer enkäten. Det motsvarar, procent när urvalet rensats för registerfel. I stadsdelsområdena var det Älvsjö som hade störst andel svarande,, procent, och Rinke som hade minst,, procent. Område Urval Antal svar Andel svar,% Rinke,%,% HässelVällingby,%,%,%,%,%,% Enskede-Årsta-Vantör,%,% Farsta,% Älvsjö,% Hägersten-,%,%

9 Befolkning och samt fördelning efter ålder Område - år - år - år - år - år - år,%,%,%,%,%,% Rinke,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,% HässelVällingby,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,% Enskede-Årsta-Vantör,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,% Farsta,%,%,%,%,%,% Älvsjö,%,%,%,%,%,% Hägersten-,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,% Befolkning efter ålder och kön

10 Andelen utrikes födda Hägersten-Loljeholmen Älvsjö Farsta Enskede-Årsta-Vantör HässelVällingby Rinke % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % In- och utflyttning Område inflyttningar utflyttningar Flyttningsnetto Rinke HässelVällingby Enskede-Årsta-Vantör - - Farsta - Älvsjö - Hägersten- - -

11 Utbildningsnivå - år % % % % Hägersten- % % % % Älvsjö % % % % Farsta % % % % % % % % Enskede-Årsta-Vantör % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % HässelVällingby % % % % % % % % Rinke % % % % % % % % % % % % % % Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Uppgift saknas Andel arbetslösa Hägersten- Älvsjö Farsta Enskede-Årsta- HässelVällingby Rinke,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%

12 Medelinkomst (exkl. -inkomsttagare) (tusental kronor) Hägersten- Älvsjö Farsta Enskede-Årsta-Vantör HässelVällingby Rinke Andel lägenheter i flerfamiljshus efter upplåtelseform % % % Hägersten- % % % Älvsjö % % % Farsta % % % % % % Enskede-Årsta- % % % % % % % % % % % % % % % % % % Hässel % % % % % % Rinke % % % % % % % % % % % % % % % % % allmännyttan övr. hyresrätter bostadsrättsför.

13 Polisanmälda brott Stockholms stad Antal Per invånare Brott mot liv och hälsa, Utomhus, Inomhus, Brott mot frihet och frid, Hot, Ofredande, Fridskränkning, Sexualbrott, Exhibitionism, Sexuellt ofredande, Våldtäkt, Egendomsbrott, Stöld av fordon, Stöld ur fordon, Stöld bostad, Stöld person, Rån butik, Rån privatperson, Övriga egendomsbrott, Skadegörelse, Klotter/grafitti, Annan skadegörelse, Narkotikabrott, Totalt, Andel barn som är misstänkta för brott - per barn Stockholms stad - år - år - år - år - år - år,,,,,, Lagförda unga vuxna - år - per ung vuxen Stockholms stad,,

14 Utsatthet för misshandel Andelen som har varit utsatta för misshandel under de senaste månaderna är % i. Så har det varit vid alla mättillfällen. % motsvarar personer. Inte i något stadsdelsområde överstiger andelen %. Andel (%) som själva under de senaste månaderna varit utsatt för att någon med avsikt slog, sparkade eller blev utsatte för någon annan typ av fysiskt våld som ledde till synliga märken, skador eller smärta. Fråga H Fråga: Har du själv under de senaste månaderna varit utsatt för att någon med avsikt slog, sparkade eller utsatte dig för någon annan typ av fysiskt våld som ledde till synliga märken, skador eller smärta? Svarsalternativ: ja/nej.

15 Utsatthet för hot Andelen som under de senaste månaderna har varit utsatta för hot har vid alla mätår legat strax under %. Denna gång är andelen högst i. I och i HässelVällingby har andelen ökat mest. Andel (%) som själva under de senaste månaderna blivit utsatt för hot på ett sådant sätt att de blev rädda. Fråga H Fråga: Har du själv under de senaste månaderna blivit utsatt för hot på ett sådant sätt att du blev rädd? Svarsalternativ: ja/nej.

16 Utsatthet för våld och hot i nära relation Generellt i anger mellan % och % att de har varit utsatta för våld eller hot i en nära relation. Variationen mellan s stadsdelsområden är inte stor. Andel (%) som under de senaste månaderna, under ett bråk/gräl med den de har eller har haft en relation med, utsatts för lindriga slag, knuffar, hot, trakasserier eller dylikt. Fråga H Fråga: Har du under de senaste månaderna, under ett bråk/gräl med den du har eller har haft en relation med, utsatts för lindriga slag, knuffar, hot, trakasserier eller dylikt? Svarsalternativ: Jag har varit ensamstående under denna tid/nej/ja.

17 Utsatthet för rån Närmare % i uppger att de under de senaste månaderna har utsatts för rån. Lägst är andelen i Älvsjö ( %) och högst i Rinke ( %). I, och Enskede- Årsta-Vantör är andelen som har varit utsatta högre än tidigare mätår. I har andelen minskat gradvis. Andel (%) som själva under de senaste månaderna blivit utsatta för rån, dvs. att någon stal eller försökte stjäla något genom att använda hot eller våld. Fråga H Fråga: Har du själv under de senaste månaderna blivit utsatt för rån, dvs. att någon stal eller för sökte stjäla något från dig genom att använda hot eller våld? Svarsalternativ: ja/nej.

18 Utsatthet för sexuella trakasserier Andelen som har utsatts för sexuella trakasserier har inte minskat i. I inner samt i Enskede-Årsta-Vantör och är andelen som utsatts för sexuella trakasserier över genomsnittet för. Andel (%) som själva under de senaste månaderna blivit utsatt för sexuella trakasserier. Fråga H Fråga: Har du själv under de senaste månaderna blivit utsatt för sexuella trakasserier? (Med detta menas ovälkomna närmanden eller kränkande anspelningar kring sådant man förknippar med sex)? Svarsalternativ: ja/nej.

19 Utsatthet för stöld i hushållet Stöld i hushållet drabbar var tionde svarande. % i som helhet är ändå lägst hittills. För många stadsdelsområden kan en nedgång noteras. Inte minst gäller det och samt Älvsjö. Liksom är andelen som rapporterar stöld i hushållet lägst i Rinke. Andel (%) där hushållet under de senaste månaderna utsatts för någon typ av stöld. Fråga H Fråga: Har ditt hushåll under de senaste månaderna utsatts för någon typ av stöld? Svarsalternativ: ja/nej.

20 Utsatthet för skadegörelse i hushållet Enligt trygghetsmätningen har % av hushållen i drabbats av skadegörelse. Så var det även. Det är påfallande liten skillnad mellan s stadsdelsområden. Stadsdelsområden som var mer utsatta än andra, Rinke,,, Älvsjö och Hägersten- ligger nu på samma nivå som övriga stadsdelsområden. Andel (%) där hushållet under de senaste månaderna utsatts för någon form av skadegörelse. Fråga H Fråga: Har ditt hushåll under de senaste månaderna utsatts för någon form av skadegörelse? Svarsalternativ: ja/nej

21 Påträngande tiggeri De svarande ombads att bedöma i vilken utsträckning som olika fenomen eller tänkbara störningskällor enligt dem störde ordningen i deras område. I detta avsnitt redovisas andelen som har svarat att respektive företeelse i stor utsträckning upplevs som störande. Jämfört med tidigare mättillfällen har andelen som i stor utsträckning störs av påträngande tiggeri ökat kraftigt från % år och % år till % vid denna mätning. Ökningen kan noteras i alla stadsdelsområden, men i vissa mer än i andra. I inner samt i Rinke är ökningen mest påfallande. Andel (%) som upplever att påträngande tiggeri i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga a H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Påträngande tiggeri. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

22 Klotter I hela är andelen som i stor utsträckning störs av klotter oförändrad ( %). Jämfört med den första mätningen innebär det en viss förbättring., och är de stadsdelsområden där flest besväras av klotter. Andel (%) som upplever att klotter i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga b H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Klotter. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

23 Nedskräpning Problemet med nedskräpning är tämligen konstant i som helhet. Närmare var fjärde anser att nedskräpning i stor utsträckning är ett ordningsproblem i deras stadsdel. Problemet varierar påtagligt från stadsdelsområde till stadsdelsområde. Liksom tidigare år är störningen minst i och störst i Rinke och i. I inner är det allt färre som besväras i stor utsträckning. I Rinke., HässelVällingby och i har besvären ökat mest. Andel (%) som upplever att nedskräpning i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga c H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Nedskräpning. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

24 Skadegörelse På samma sätt som klotter är skadegörelse ett minskande problem i. Åtminstone är det allt färre som i stor uträckning ser det som ett stort ordningsproblem i sitt bostadsområde. I hela har andelen som i stor utsträckning besväras minskat från % till % sedan. Liksom tidigare år är skadegörelse minst störande för de boende i stadsdelsområde ( %). Betydligt fler störs av skadegörelse i Rinke och. I dessa stadsdelsområden, tillsammans med, har problemet inte minskat som i de flesta andra stadsdelsområden. Andel (%) som upplever att skadegörelse i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga d H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Skadegörelse. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

25 Mörka områden Lika många ( %) som anser att mörka områden och dålig belysning i stor utsträckning är ett ordningsproblem i bostadsområdet. I många stadsdelsområden är problem med dålig belysning varken större eller mindre än. Andelen som störs är högst i Rinke, och. I upplevs problemet med dålig belysning vara minst. Andel (%) som upplever att mörka områden och dålig belysning i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga e H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Mörka områden. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

26 Anlagda bränder I hela är det endast % som menar att anlagda bränder, t ex i papperskorgar, i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. I flera stadsdelområden är det färre än % som kryssat för det alternativet. I framför allt Rinke upplever avsevärt fler ( %) att detta under de senaste månaderna har varit ett stort ordningsproblem. Även i och i är andelen som tycker att anlagda bränder är ett stort problem påtagligt högre än i som helhet. Andel (%) som upplever att anlagda bränder i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga f H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Anlagda bränder i t.ex. papperskorgar. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

27 Stökiga grannar Vid alla mättillfällen är det % i som helhet som identifierat stökiga grannar som ett stort ordningsproblem. Variationen mellan s stadsdelsområden är idag mindre än den var. Fortfarande är andelen som uppger att stökiga grannar stör ordningen högst i Rinke och. Andel (%) som upplever att stökiga grannar i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga g H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Stökiga grannar. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

28 Berusade personer På störs flest av berusade personer, minst upplevs problemet vara i stadsdelsområde. Så var det även vid tidigare års mätningar. Totalt i svarar % att berusade personer i stor utsträckning stör ordningen i deras bostadsområde. Det är procentenheter färre än. I av stadsdelområden är det idag färre än som rapporterar att de störs av berusade personer. Andel (%) som upplever att berusade personer i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga h H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Berusade personer som stör ordningen. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

29 Bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare % anser att bostäder som blivit tillhåll för narkotikamissbrukare i stor utsträckning är ett problem i deras område. Det är samma andel som och. Problemet är minst i inner, även om andelen som störs har ökat på sedan. Problemet har även ökat i och i. Utvecklingen har varit positiv i Rinke sedan. Andel (%) som upplever att bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga i H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

30 Narkotikamissbrukare på offentliga platser Narkotikamissbrukare på offentliga platser i bostadsområdet framhålls som ett stort problem av % i som helhet. Det är samma andel som. Till skillnad mot hur de boende såg på bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare, upplevs problem med narkotikamissbrukare på offentlig plats främst på, även om en nedgång sedan kan noteras. Däremot ökar andelen störda på, och i. Andel (%) som upplever att narkotikamissbrukare på offentliga platser i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga j H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Narkotikamissbrukare på offentliga platser som stör ordningen. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

31 Kvinnor som antastas Andelen som upplever att kvinnor antastas i deras bostadsområde ligger konstant kring % vid alla mättillfällen. Mellan och kunde en betydande nedgång noteras i flera stadsdelar. Mellan och har inga större förändringar skett. Andel (%) som upplever att kvinnor antastas, i stor utsträckning stör ordningen, i området där de bor. Fråga m H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Kvinnor som antastas. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

32 Ungdomar som stör ordningen Att ungdomar som stör ordningen upplevs som ett stort problem har minskat gradvis sedan, från % till %. Liksom tidigare är problemet med störande ungdomar mer vanligt förekommande i Rinke, samt i. I Rinke är det dock färre än tidigare som lyfter fram detta som ett ordningsproblem. Även i, Hägersten-,, och Enskede-Årsta-Vantör tycks störande ungdomar minska som ett problem för de boende. Andel (%) som upplever att ungdomar i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor. Fråga n H Fråga: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Ungdomar som stör ordningen. Svarsalternativ: nej/ja, i liten utsträckning/ja, i stor utsträckning/ja, det finns men är inget problem.

33 Oro för att utsättas för brott Flera av enkätens frågor rörde oro för att man själv eller närstående ska komma att utsättas för brott. Här redovisas andelen som minst en gång i månaden känt sådan oro. I hela svarar % att de en gång i månaden eller oftare oroar sig för att bli utsatta för brott. Störst, och ökande, är oron bland de boende i. Även i Rinke och i uttrycker fler än var femte sådan oro. I Hägersten- har andelen som oroar sig för att bli utsatta för brott minskat gradvis sedan. En oro för att råka ut för brott finns bland en relativt stor andel i alla stadsdelsområden. Andel (%) som en gång i månaden eller oftare under de senaste tolv månaderna varit oroliga för att utsättas för brott av något slag. Fråga H Fråga: Har det under de senaste tolv månaderna hänt att du varit orolig för att utsättas för brott av något slag? Svarsalternativ: Ja, varje eller nästan varje dag/ Ja, någon gång i veckan/ Ja, någon gång i månaden/ Ja, några gånger under året/ Nej, aldrig.

34 Oro för att gå ut sent på kvällen i bostadsområdet Andelen stockholmare som känner sig ganska eller mycket otrygga om de går hem sent på kvällen i sitt bostadsområde eller som rent av avstår från att ut ensam på kvällen av oro för att utsättas för brott minskar inte. % känner sig otrygga eller avstår från att gå ut. I Västerort, exklusive, samt i är andelen otrygga högre än i övriga. Mellan och kunde en nedgång noteras i flera stadsdelsområden. Mellan och har otryggheten ökat i stadsdelsområden där otryggheten är som störst. Andel (%) som känner sig ganska eller mycket otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i området där de bor eller avstår från att gå ut ensam på kvällarna av oro för att utsättas för brott. Fråga H Fråga: Om du går ut ensam sent en kväll i området du bor i, känner du dig trygg eller otrygg eller går du i stort sett aldrig ut ensam på kvällarna? Svarsalternativ: Mycket trygg/ganska trygg/ Ganska otrygg/mycket otrygg/går ej ut ensam på kvällen av oro för att utsättas för brott/ Går ej ut ensam på kvällen av andra orsaker.

35 Oro för att närstående ska utsättas för brott Stockholmarnas oro för att närstående ska utsättas för brott ligger i nivå med andelen som uttrycker oro för egen del. % i som helhet är oförändrat sedan, men lägre än. Även det överensstämmer med frågan om oro för egen del. I alla stadsdelsoråden svarar fler än var tionde att de ofta oroar sig för närstående. I Rinke,, och HässelVällingby svarar fler än var femte så. Andel (%) som ganska ofta eller mycket ofta under de senaste månaderna känt oro för att någon närstående ska drabbas av brott. Fråga H Fråga: Har det hänt under de senaste månaderna att du oroat dig för att någon närstående till dig ska drabbas av brott? Svarsalternativ: Ja, mycket ofta/ Ja, ganska ofta/ Ganska sällan/ Nej, är inte orolig.

36 Oro för våld eller överfall i den offentliga miljön Mellan och kunde en nedgång noteras i alla stadsdelsområden för hur stor del av invånarna som ganska ofta eller mycket ofta var oroliga för att utsättas för våld eller överfall i den offentliga miljön. Mellan och märks betydligt mindre skillnader. I, som låg högst, har andelen som ofta oroar sig för detta gradvis sjunkit. I HässelVällingby är det idag fler än som ofta känner sig oroliga. I årets mätning varierar andelen som ofta är oroliga mellan % och %. Högst är oron i och. Andel (%) som ganska ofta eller mycket ofta under de senaste månaderna känt oro för överfall eller våld i den offentliga miljön. Fråga a H Fråga: Är du orolig för att utsättas för följande brott? Överfall eller våld i den offentliga miljön Svarsalternativ: Är inte orolig/ganska sällan/ganska ofta/mycket ofta.

37 Oro för våld eller överfall i hemmet %, oförändrat sedan, känner ganska eller mycket ofta oro för våld eller överfall i hemmet. I de stadsdelsområden där andelen som bekymrade sig mest över detta var högst vid förra mätningen,, Rinke och, har andelen som kryssar för dessa svarsalternativ idag minskat. Variationen mellan stadsdelsområdena har därmed minskat utan att den mer generella bilden har förändrats. Andel (%) som ganska ofta eller mycket ofta under de senaste månaderna känt oro för överfall eller våld i hemmet. Fråga b H Fråga: Är du orolig för att utsättas för följande brott? Överfall eller våld i hemmet. Svarsalternativ: Är inte orolig/ganska sällan/ganska ofta/mycket ofta.

38 Oro för bostadsinbrott % känner sig ganska ofta eller mycket ofta oroliga för att drabbas av inbrott i bo. Det är varken fler eller färre än vid tidigare års mätningar. Här finns dock betydande skillnader mellan olika delar av. I Rinke och i svarar en av tre att de ganska ofta eller mycket ofta känner oro för inbrott. I inner är motsvarande andel drygt en av tio. I s ligger andelen som bekymrar sig för inbrott kvar på års nivå. I, och i ökar andelen som känner oro för att drabbas av inbrott. Andel (%) som ganska ofta eller mycket ofta under de senaste månaderna känt oro för inbrott i bo. Fråga c H Fråga: Är du orolig för att utsättas för följande brott? Inbrott i din bostad. Svarsalternativ: Är inte orolig/ganska sällan/ganska ofta/mycket ofta.

39 Oro för sexuella trakasserier Medborgarnas oro för sexuella trakasserier minskar inte. Liksom svarar % i hela att de ganska ofta eller mycket ofta känner oro för detta. är det stadsdelsområde där flest känner oro för sexuella trakasserier. Så var det även och. I Rinke, som också hade en något högre andel oroade, har andelen minskat från % till %. Andel (%) som ganska ofta eller mycket ofta under de senaste månaderna känt oro för sexuella trakasserier i den offentliga miljön. Fråga d H Fråga: Är du orolig för att utsättas för följande brott? Sexuella trakasserier i den offentliga miljön. Svarsalternativ: Är inte orolig/ganska sällan/ganska ofta/mycket ofta.

40 Oro för våldtäkt % är ganska eller mycket oroliga för att utsättas för våldtäkt i den offentliga miljön. Det är samma andel som, men något lägre än. Bland kvinnor är andelen drygt %. Jämfört med och i viss mån har skillnaden mellan stadsdelsområdena minskat. En gradvis nedgång i andelen som känner oro för våldtäkt kan noteras för flera stadsdelar i ytter sedan. Andel (%) som ganska ofta eller mycket ofta under de senaste månaderna känt oro för våldtäkt i den offentliga miljön. Fråga f H Fråga: Är du orolig för att utsättas för följande brott? Våldtäkt i den offentliga miljön. Svarsalternativ: Är inte orolig/ganska sällan/ganska ofta/mycket ofta.

41 Oro för rån Andelen som ganska ofta eller mycket ofta känner oro för att drabbas av rån har ökat från % till % mellan och. I tio av s stadsdelsområden skiljer sig andelen oroade inte mycket, mellan % och %. I Rinke,, HässelVällingby och uttrycker fler oro för att drabbas av rån. I Rinke och minskar oron mellan och. Andel (%) som ganska ofta eller mycket ofta under de senaste månaderna känt oro för rån. Fråga h H Fråga: Är du orolig för att utsättas för följande brott? Rån. Svarsalternativ: Är inte orolig/ganska sällan/ganska ofta/mycket ofta.

42 Oro för brott av något slag i sitt eget bostadsområde I en sammanfattande fråga ombads de svarande att ange hur ofta de kände oro för att utsättas för någon typ av brott i deras eget bostadsområde. % i som helhet angav att de en gång i månaden eller oftare kände oro för att råka ut för brott i sitt eget bostadsområde. Fler än var femte i Rinke, och kände oro minst en gång i månaden. Andel (%) som en gång i månaden eller oftare känt oro för att bli utsatt för ett brott av något slag i sitt bostadsområde. Fråga H Fråga: Känner du oro för att bli utsatt för ett brott av något slag i ditt bostadsområde? Svarsalternativ: Ja, varje eller nästan varje dag/ Ja, någon gång i veckan/ Ja, någon gång i månaden/ Ja, några gånger under året/ Nej, aldrig.

43 Känsla av trygghet/otrygghet i bostadsområdet En central fråga är hur trygg eller otrygg man som boende känner sig i sitt bostadsområde. Majoriteten ( %) känner sig trygga eller mycket trygga medan % känner sig otrygga eller mycket otrygga. Känslan av otrygghet är större i vissa stadsdelsområden än i andra. I Rinke svarar % att de är otrygga eller mycket otrygga. Även i, och i HässelVällingby svarar fler än var tionde så. Andel (%) som känner sig otrygga eller mycket otrygga i sitt bostadsområde. Fråga H Fråga: Hur trygg eller otrygg känner du dig sammanfattningsvis i ditt bostadsområde? Svarsalternativ: Mycket trygg/trygg/ Ganska trygg/ Otrygg/Mycket otrygg.

44 Oro för att vistas på den närmaste stationen för T-bana, pendeltåg eller tvärbana % känner mycket ofta oro för att vistas på den stationen för T-bana, pendeltåg eller tvärbana som ligger närmast bo eller avstår från att använda stationen pga av oro för brott. I de flesta stadsdelsområden befinner sig andelen oroliga ungefär på den nivån. I och i svarar var tionde att de är ganska eller mycket oroliga. Andel (%) som mycket ofta är oroliga för att vistas på den tunnelbanestation/pendeltågsstation/ tvärbanestation som ligger närmast där de bor eller avstår från att använda stationen, därför att de skulle kunna utsättas för ett brott av något slag. Fråga H Fråga: Är du orolig för att vistas på den tunnelbanestation/pendeltågsstation/tvärbanestation som ligger närmast där du bor, därför att du skulle kunna utsättas för ett brott av något slag? Svarsalternativ: Ja, mycket ofta/ Ja, ganska ofta/ Nej, ganska sällan/nej, aldrig/ Använder ej tunnelbana/pendeltåg/tvärbana av oro för att utsättas för brott/använder ej tunnelbana/pendeltåg/tvärbana av andra orsaker.

45 Oro för att under kvällstid gå hem från den närmaste stationen för T-bana, pendeltåg eller tvärbana Knappt var tionde upplever mycket ofta en oro för att under kvällstid gå hem från den närmaste stationen för T-bana, pendeltåg eller tvärbana eller avstår från att använda stationen pga av rädsla för brott. Minst oro känner boende i inner. Flest oroliga återfinns i, HässelVällingby och. Andel (%) som mycket ofta är oroliga för att kvälls- eller nattetid gå hem ifrån den tunnelbanestation/pendeltågsstation/tvärbanestation som ligger närmast där de bor eller avstår från att använda stationen därför att de skulle kunna utsättas för brott. Fråga H Fråga: Är du orolig för att kvälls- eller nattetid gå hem ifrån den tunnelbanestation/ pendeltågsstation/tvärbanestation som ligger närmast där du bor därför att du skulle kunna utsättas för brott? Svarsalternativ: Ja, mycket ofta/ Ja, ganska ofta/ Nej, ganska sällan/nej, aldrig/ Gör ej detta av oro för att utsättas för brott/ Gör ej detta av andra orsaker.

46 Tryggheten fördelar sig inte jämt mellan s stadsdelsområden. Skillnader i upplevd trygghet är stor mellan de stadsdelsområden där den upplevda tryggheten är högst respektive lägst. På frågan om man känner oro för att gå ut sent på kvällen i området där man bor svarade procent i och att de känner sådan oro, vilket är lägst i. I Rinke och i är motsvarande andel procent, vilket är högst i. Säkerhetsenheten vid Stadsledningskontoret i Stockholms stad har tagit fram ett dataunderlag för att mäta sociala risker. Dataunderlaget är hämtat från den så kallade Västra Götalandsmodellen. Dataunderlaget är sammansatt av fem huvudområden eller index sociala risker, hälsa, säkerhet och trygghet, försörjning samt fungerande samhällsfunktioner. I Stockholm har man valt att använda sig av de fyra första kategorierna på grund av brist på indikatorer som mäter fungerande samhällsfunktioner. I strävan att öka förståelsen för vad som påverkar upplevelsen av trygghet i s stadsdelsområden i s trygghetsmätningar är två av dessa index intressanta att spegla mot upplevelsen av trygghet. Det första indexet är sociala riskfaktorer. Detta index belyser social, ekonomisk och politisk marginalisering och ekonomiska skillnader i stadsdelsområdena och är uppdelat i följande riskfaktorer och indikatorer. Ekonomiska skillnader samt social, ekonomisk och politisk marginalisering Valdeltagande Relativ fattigdom Utanförskap Arbetslöshet Ohälsotal Bristande utbildning Behörighet till gymnasiet Fullföljd gymnasieutbildning Otrygga uppväxtförhållanden Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Västra Götalandsmodellen är en vägledning för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser som tagits fram av Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Västra Götalandsregionen med stöd av Malmö högskola.

47 Vid en jämförelse mellan socialt riskindex och frågan i trygghetsmätningen, om respondenterna är oroliga eller inte för att gå ut sent i området där de bor, visar det sig att variationen mellan stadsdelsområdena är näst intill lika. Det vill säga, i de stadsdelsområden där socialt riskindex är högt är också oron hög och i de stadsdelsområden där socialt riskindex är lågt är oron låg. Sociala riskfaktorer (index) Sociala riskfaktorer/ oro för att gå ut sent i området där man bor pga brott Oro sent i området (procent) Index sociala riskfaktorer Oro för att gå ut sent i området där man bor pga brott Index nummer två är trygghet och säkerhet är uppbyggt av antal polisanmälda brott i stadsdelsområdena. Det ligger nära till hands att tro att detta index samvarierar med medborgarnas upplevda trygghet i. Detta index är uppdelat i följande riskfaktorer och indikatorer som är hämtade från polisens anmälningsstatistik. Fysisk skadegörelse Skadegörelse (inkl. mordbrand) Stöld och rån Tillgrepp av motordrivet fordon Inbrottsstöld, inte av skjutvapen Stöld från/ur fordon Rån mot person Hot och våld Misshandel utomhus, obekant med offret

48 Vid en jämförelse mellan indexet trygghet och säkerhet och frågan i trygghetsmätningen, om respondenterna är oroliga eller inte för att gå ut sent i området där de bor på grund av upplevd risk för att utsättas för brott, visar det sig att dessa inte samvarierar alls mellan stadsdelsområdena i. Trygghet och säkerhet (Index) Trygghet och säkerhet/oro för att gå ut sent i området där jag bor Trygghet och säkerhet Oro för att gå ut sent i området där man bor pga brott Oro sent i området (procent) Trygghetsmätningen år visar att andelen stockholmare som upplever otrygghet har minskat stabilt mellan de tre mätningarna. Samtidigt är det i stort sett en lika stor andel personer som utsatts för brott som i Stockholms stad. Samma trend som när det gäller utsatthet för brott finns kring frågorna om upplevda ordningsstörningar; dessa är på samma nivåer som tidigare år. Upplevelsen av påträngande tiggeri har dock förändrats kraftigt mellan och. Från inte nämnvärt störande, upplevs företeelsen nu som mycket störande av en femtedel av stockholmarna.

49 Sweco Strategy AB är ett konsultföretag som producerar tjänster inom samhällsanalys och strategi. Som experter på hållbar samhällsutveckling erbjuder vi fakta och kvalificerat beslutsstöd för att ge våra kunder de bästa förutsättningarna till väl underbyggda beslut. Inom Swecos Strategy AB finns konsulter med bakgrund i såväl privat som offentlig verksamhet. Sweco Strategy AB Gjörwellsgatan Stockholm Telefon -