Malmö Malmö Del 2

Transkript

1 Malmö 2005 Del 2 Tillägg och ändringar till Översiktsplan

2 1. Överordnade planeringsförutsättningar Regional strategi för Malmö Malmös roll i Öresundsregionen Öresundsregionen är en transnationell storstadsregion med stor utvecklingspotential. Malmö strävar efter att bli allt mer integrerad i denna region, både för att dra fördel av dess stora resurser och för att själv bidra till en starkare utveckling för regionen som helhet. Köpenhamn är en nationell huvudstad och centrum för ett sammanhängande storstadsområde. Malmö är Sveriges tredje storstad och ett regionalt centrum för Skåne och Sydsverige. Städerna har genom läge, storlek och funktion som centrum en särskilt viktig roll i Öresundsregionens integration. Samtidigt skall Malmö-Lund-området tillsammans med övriga Skåne ha en tydlig och självständig roll som den svenska delen av den integrerade Öresundsregionen. Malmö stad skall stödja Öresundsregionens utveckling genom ett nära samarbete med Köpenhamns kommun, genom medlemsskapet i Öresundskomiteen och genom att profilera den svenska sidan av Öresund tillsammans med Lunds kommun. Malmös roll i Skåne Malmö är Skånes största kommun och dess ledande roll som regionalt centrum för arbete, handel, besöksnäring och kultur skall stärkas. Även Malmös roll som attraktiv bostadsort och som kunskapscentrum för utbildning och forskning skall vidareutvecklas. Samtidigt är en skånsk utveckling som bygger på en stark flerkärnig struktur positiv för Malmö. Städer som t. ex. Lund, Helsingborg och Kristianstad har sina specifika regionala funktioner. Som flerkärnig region kan Skåne undvika de problem med överhettning och kapacitetsbrist som en traditionell enkärnig storstadsregion kan drabbas av. Malmö stad skall stödja den skånska utvecklingen genom Region Skåne och genom kommunens egen verksamhet. Region Skåne har ansvaret för den regionala utvecklingen i Skåne. Malmö skall aktivt medverka i Region Skånes arbete. Därutöver bidrar Malmö stad på många sätt till den regionala utvecklingen genom den egna verksamheten. Malmös roll i sydvästra Skåne Malmö är tillsammans med Lund de dominerande städerna i sydvästra Skåne. Sydvästra Skåne är en starkt integrerad bostads-, utbildnings- och arbetsmarknad, där alla delar är beroende av varandra och där det finns många gemensamma uppgifter att lösa. Malmö stad skall vara drivande i SSSVsamarbetet. Fyra områden är särskilt prioriterade inom SSSV-samarbetet: Tillväxtfrågor med näringslivs-, arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. Infrastruktur, transporter och logistik. Bostadsförsörjning. Samverkan inom kommunal service. Tillsammans med Lunds kommun skall Malmö därutöver verka för att stärka Malmö-Lund-områdets identitet i ett större omvärldsperspektiv. Malmö stad skall ha en aktiv regional roll framförallt på tre nivåer Öresundsregionen, Skåne och sydvästra Skåne. 16

3 Foto: Jan-Erik Andersson Foto: Jan-Erik Andersson Ill: Diener & Diener FOJAB Arkitekter Mer balanserat bostadsutbud Malmö stad gör de närmaste åren stora satsningar på hyresrätter till rimliga kostnader samt fortsätter att komplettera sitt bostadsbestånd med småhus och exklusivare boendeformer. Satsningarna för att åstadkomma ett mer blandat bostadsutbud i Malmö syftar till att minska segregationen både inom Malmö och i förhållande till andra skånska kommuner. Malmö kommer att särskilt engagera sig i studenternas situation och underlätta byggandet av studentbostäder i takt med högskolans utbyggnad. Mer och bättre innerstad Malmö stad har under ett flertal år framgångsrikt arbetat med sin innerstad och kommer att fortsätta på den inslagna vägen. De skånska storstädernas image har stor betydelse för regionens attraktionskraft som helhet för boende, besök och företagsetableringar. Attraktiva städer förutsätter ett kontinuerligt arbete med att förädla innerstads miljö erna; handel, nöjen, kulturinstitutioner m.m. Kunskapsstaden Malmö Malmö stad var initiativtagare till etableringen av Malmö Högskola, som är en strategiskt viktig framtidssatsning för Malmö och regionen. Regionens universitet och högskolor ger näringslivet möjligheter till rekrytering av kvalificerad arbetskraft och stöd för forskning och produktutveckling. Högskolan ligger mitt i Malmös viktigaste utvecklingsområde för kunskapsintensiva verksamheter. Malmö stad stödjer dessutom kopplingen mellan högskola och näringsliv genom Malmö Incubator. PARK&RIDE BOSTÄDER JÄRNVÄG Citytunneln och ny tågtrafik Malmö stad fortsätter förberedelserna för Citytunneln. För hela regionen är det oerhört viktigt med en fortsatt utbyggnad av den regionala kollektivtrafiken Pågatågen och Öresundstågen är ryggraden i detta system. Nästa steg är att förverkliga de möjligheter Citytunneln öppnar för nya regionala järnvägslinjer till bl.a. Trelleborg, Lomma, Staffanstorp-Dalby-Simrishamn och Kontinentalbanependeln i Malmö. Ill: Bexell & Ericsson VATTENPARKEN VATTENPARKSGATAN ARENAGATAN ANNETORPSVÄGEN TRÄNING ARENA ARENA KONTOR/BOSTÄDER P-DÄCK STATIONS- TORGET KONTOR SHOPPINGCENTER ENTRÉ STORMARKNAD HOTELL BOSTÄDER Stationsnära förtätning Malmö stad kommer att stödja järnvägssystemet genom stationsnära byggande. Med Citytunneln och Kontinentalbanependeln blir Malmö en stad med många stationer. Detta öppnar nya möjligheter för stadsutveckling omvandling, förtätning och nyexploatering i lägen med hög regional tillgänglighet med kollektivtrafik. Exempel på sådana områden är Hyllievång och Nyhamnen. ENTRÉ Ill: Gerth Wingård Ark. Förädla Malmö som logistiknav Bildandet av CM-Port och det planerade logistikcentrum i Norra Hamnen är åtgärder som bidrar till att stärka Öresundsregionen som ett konkurrenskraftigt och hållbart logistiknav. Tillväxten i den transport- och ytkrävande logistikbranschen får dock inte ske på bekostnad av utvecklingsmöjligheterna för kontor, handel, bostäder och andra funktioner med mer effektivt markutnyttjande. Foto: Ronny Bergström 17

4 Välfärd för alla det dubbla åtagandet Handlingsplan för välfärd Mot bakgrund av situationen på det sociala området lade kommunstyrelsen år 2004 fram handlingsplanen Välfärd för alla det dubbla åtagandet. I handlingsplanen redovisas mål och åtgärder som syftar till att på ett avgörande sätt öka välfärden för grupper som idag är socialt och ekonomiskt utsatta. Följande långsiktiga mål ställs upp: alla arbetsföra ska ha arbete alla elever ska ha fullständiga betyg alla ska erbjudas en bostad antalet brott ska vara noll. Senast år 2008 ska följande delmål uppnås: Förvärvsfrekvensen för gruppen år ska öka från nuvarande 64 procent till 75 procent. Andelen elever som är obehöriga till gymnasieskolans nationella program ska minska från 21 procent till 10 procent, d.v.s. riksgenomsnittet. För att förbättra situationen på bostadsmarknaden ska nya bostäder byggas. Antalet brott per tusen invånare ska minska från 61 till högst 47, d.v.s. med minst 5 procent per år. Fem åtgärdsområden Handlingsplanens förslag till åtgärder beskrivs under fem rubriker: arbete utbildning boende och mötesplatser trygghet tillväxt För vart och ett av dessa områden finns arbetsgrupper som arbetar med att uppnå målen. Välfärd för alla och översiktsplanen Översiktsplanen är till sin karaktär långsiktig och övergripande och i stor utsträckning inriktad mot fysiska åtgärder. Handlingsplanen Välfärd för alla är också långsiktig men fokuserar på några särskilt viktiga problemområden och inriktar sig i mindre utsträckning mot fysiska åtgärder. Trots de nämnda skillnaderna finns det stora beröringsytor mellan handlingsplanen och översiktsplanen. Bostäder och arbetsplatser, näringslivsutveckling och stadsmiljö är centrala frågor i båda planerna. Tillväxt och arbete Arbete är förutsättningen för människors försörjning, boende och trygghet. Tillväxt är förutsättningen för att alla skall ha arbete. Tillväxtgruppen verkar för att fler företag etablerar sig i Malmö så att antalet arbetstillfällen ökar. Arbetsgruppens insatser riktas främst mot stöd till ungdomar, invandrare, småföretag och liknande. När Malmö lämnar industriepoken innebär det nya förutsättningar för planeringen av arbetsplatser. Sysselsättningen ökar nu framför allt inom servicesektorerna både till företag och till konsumenter samt inom verksamheter med anknytning till utbildning, forskning och utveckling. Malmös strävan att på olika sätt utveckla innerstadsområdet skall ses i detta perspektiv. En fördjupad översiktsplan för Nyhamnen med förslag till ny stadsbebyggelse kommer att läggas fram liksom ett program för förnyelse av Sorgenfri industriområde. En översiktsplan kommer att tas fram för UMAS-området med speciell inriktning på det medicinska Malmö. När Citytunneln tas i bruk 2011 blir också närområdet kring stationen på Hyllievång attraktivt för lokalisering av verksamheter med regionala kontakter. Transportnäringen främjas genom utveckling av ett logistikcentrum i Norra hamnen. Malmö skall kunna erbjuda mark för alla delar av näringslivet inklusive handel och besöksnäringar. Tonvikten skall ligga på näringsgrenar som bidrar till att uppfylla tillväxt- och sysselsättningsmålen. Ett markprogram för näringslivet kommer att tas fram som underlag för framtida behov av mark och lokaler. 18

5 Boende och mötesplatser Under det senare decenniet har bostadsbyggandet i hela landet inklusive Malmö varit lågt. Det har lett till ökad trångboddhet. Samtidigt har en betydande inflyttning av människor med utländsk bakgrund lett till ökad segregation i boendet. Boendegruppen inriktar sig på att öka bostadsbyggandet och stödja grupper med särskilda svårigheter på bostadsmarknaden. I översiktsplanen finns mark reserverad för ett uthålligt bostadsbyggande på den nivå som Välfärd för alla eftersträvar. Kommunens bostadspolitiska mål inkluderar riktlinjer om blandning av bostadstyper och upplåtelseformer för att motverka segregation. En närmare redovisning av arbetet med bostadsförsörjningen ges på sid När andelen Malmöbor med bakgrund i skilda kulturer ökar blir stadsmiljön allt viktigare som mötesplats. När det finns områden, stråk och platser som alla invånare känner sig hemma på och begagnar ökar möjligheterna att se och möta den andre, grupper som man inte annars har kontakt med. Kommunen arbetar på flera sätt för att utveckla stadsmiljön i detta avseende. Utbildning Skolan arbetar under svåra förhållanden i vissa delar av Malmö. Det beror bl.a. på tillströmningen av nya elever från andra länder, som inte behärskar svenska språket och därmed inte kan följa undervisningen på ett acceptabelt sätt. Utbildningsgruppens insatser riktas till största delen mot grundskolan. En viktig åtgärd för att förbättra den högre utbildningen i Malmö har varit etableringen av Malmö Högskola. På Universitetsholmen inledde Högskolan sin verksamhet i provisoriska lokaler och efter omfattande planering färdigställs nu en permanent byggnad för lärarutbildningen på Hjälmarekajen. För det södra högskoleområdet kring UMAS kommer en fördjupad översiktsplan att tas fram. Ett syfte med denna plan är att ge den medicinska utbildningen och forskningen med anknytande aktiviteter goda förutsättningar inklusive fortsatta expansionsmöjligheter. Trygghet För att trivas i Malmö måste alla människor kunna känna sig trygga både i hemmet, i bostadsområdet, på arbetsplatsen och ute på stan. Detta har också en direkt påverkan på människors benägenhet att besöka, bo kvar i respektive flytta till Malmö. Trygghetsgruppens arbete handlar i stor utsträckning om riktade åtgärder mot ungdomsbrott och bättre samverkan mellan myndigheter. Tryggheten i stadsmiljön kan även påverkas av stadens fysiska utformning. Stadsbyggnadskontoret har under 2003 och 2004 lagt ner ett omfattande arbete på att utveckla intresset för och kunskaperna om detta. Riktmärken för planeringen bör vara att befolka och öka rörligheten i stadsmiljön, blanda olika grupper, främja naturliga möten och göra stadens rum tydliga. Under 2005 får stadsbyggnadsnämnden ett förslag till riktlinjer för hur trygghetsaspekterna skall beaktas i planeringen. På översiktsplanenivå handlar det om att skapa funktionsblandade stadsdelar där många har anledning att röra sig utomhus. Vid detaljplaneläggning är det viktigt att utforma tilltalande stråk och stödja öppna fasader i gatunivån. Bygglovskedet behandlar sådant som att placera entréer mot gatan och motverka murar och plank som skärmar av gångvägar och platser från insyn. Riktlinjerna kommer också att kompletteras med en handbok som kan användas som utbildningsmaterial, stöd och argument för trygghetsskapande åtgärder. 19