Att stimulera innovationer och företagsutveckling i Hälsingland

Transkript

1 Att stimulera innovationer och företagsutveckling i Hälsingland Slutrapport följeforskning 3M-projekten HälsingeUtbildning ekonomisk förening Erik Jakobsson Lennart Svensson

2 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Disposition... 4 Hållbart projektarbete M och de tre delprojekten MIM ME MT... 7 Projektorganisation... 8 HälsingeUtbildning M Nya domäner för HälsingeUtbildning... 9 Resultat och effekter... 9 Viktiga förändringsprocesser har initierats... 9 Regional samverkan M Innovativa Miljöer Måluppfyllelse 3MIM M Entreprenörskap Måluppfyllelse 3ME M Tillgänglighet Måluppfyllelse 3MT Kritiska områden Projektorganisation Ambitioner, processer och strukturer Förankring Ägarskap och styrning Framåtsyftande diskussion Viktiga behov och intressanta möjligheter Regional samverkan HälsingeUtbildning som aktiv ägare FoU Hälsingland

3 Inledning Det har varit intressant att under drygt två år fungera som följeforskare till 3M-projekten och det har inneburit ett lärande även för oss som följeforskare. Mycket har hänt och många och stora frågor som handlar om innovationer, samverkan, forskning och utveckling, entreprenörskap, utveckling av tjänstesektorn m.m. har adresserats inom ramen för dessa projekt. 3M står för Mötesplats, Mäklare och Motor 1 och med 3M har projektägaren HälsingeUtbildning strävat efter att vidareutveckla kommunernas lärcentra som en resurs för utveckling av näringslivet. Syfte Vi kommer i denna slutrapport inte att redogöra i detalj för de aktiviteter som ägt rum inom de tre projekten. För detta hänvisar vi till respektive projekts egen slutrapportering till Tillväxtverket. Istället kommer vi att mer översiktligt beskriva projekten och de resultat som de uppnått och behandla både det vi ser som styrkor och intressanta möjligheter för framtiden och kritiska områden som vi identifierat. I avsnittet Disposition nedan redovisas hur rapporten är disponerad och vad de olika kapitlen tar upp. Metod Vår följeforskning har i huvudsak innehållit följande inslag: Kontinuerlig dialog med projektledarna, samordnaren för 3M Entreprenörskap, koordinatorn för 3M och projektgruppen för 3M. Deltagande på projektgruppens möten. Intervjuer med projektanställda, ansvariga chefer och politiker samt personer vid olika organisationer i regionen med kopplingar till 3M. Dokumentstudier. Analysseminarier, dels mer internt med projektgruppen och dels med vidare krets av relevanta aktörer. Rapportskrivande: delrapporter och slutrapport. 1 Se Grepperud, G. & Thomsen, T., (2001): Villkår for et regionalt utdanningsløft. Universitetet i Tromsø & Høgskolen i Harstad. 3

4 Disposition I det närmast följande kapitlet redovisas översiktligt resultat från aktuell forskning om hållbarhet och långsiktiga effekter genom utvecklingsprogram och utvecklingsprojekt. Sedan följer ett kapitel som kort beskriver de tre delprojekten som tillsammans har utgjort 3M och projektorganisationen för 3M. Nästa kapitel beskrivet kort den ekonomiska föreningen HälsingeUtbildning. Ytterligare nästa kapitel behandlar resultat och effekter av 3M, även nedbrutet på de tre delprojekten för sig. Därpå följer ett analyskapitel, som behandlar det som vi i vår följeforskning uppfattar som kritiska områden i arbetet med 3M. Det avslutande kapitlet i rapporten innehåller en kort framåtsyftande diskussion där vi tar upp några frågor som vi bedömer är särskilt intressanta. Hållbart projektarbete För att förklara vad som är ett hållbart utvecklingsarbete är det nödvändigt att göra en distinktion mellan aktiviteter, resultat och effekter. En bedömning av nyttan med eller värdet av ett utvecklingsarbete kan då handla om följande: Hur många och vilka aktiviteter som genomförts och vilka utfallet av dessa har varit. De kortsiktiga resultaten av aktiviteterna. De långsiktiga effekterna, d.v.s. om resultaten tas om hand och blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till en strategisk påverkan (av avtal, regler, lagar, policy- och styrdokument eller av den offentliga debatten). Om programmen och projekten triggar igång lärprocesser och kunskapsbildning i annan utvecklingsverksamhet kan vi tala om långsiktiga multiplikatoreffekter, d.v.s. effekter som förmeras, förädlas och förstoras. I de flesta fall leder projekt endast till aktiviteter och kortsiktiga resultat, men mer sällan till långsiktiga effekter 2. Frågan är då hur ett hållbart utvecklingsarbete, som leder till långsiktiga effekter, kan organiseras. Är det möjligt att göra det inom ramen för stora, offentligt finansierade projekt som syftar till innovation och entreprenörskap? Leder projekten verkligen till långsiktiga effekter som fortsätter att utvecklas efter projekttiden? Osäkerheten om vad projekt leder till på lång sikt är stor eftersom det finns lite forskning på området och få utvärderingar studerar långsiktiga effekter. Vilka drivkrafter gör att projektresultaten lever kvar, integreras med annan verksamhet, sprids till andra områden och leder till strategisk påverkan? Forskningen 3 har visat på tre mekanismer för ett hållbart utvecklingsarbete, nämligen följande (se också figur 1): 2 Se Brulin, G. & Svensson, L., (2011): Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur. 3 Ibid. 4

5 Ett aktivt ägarskap inom ramen för en effektiv och genomskinlig projektorganisation. En samverkan mellan viktiga aktörer och organisationer som bygger på gemensam kunskapsbildning varvat med handling. Ett utvecklingsinriktat lärande som leder till multiplikatoreffekter. Mekanismer för hållbar utveckling Aktivt ägarskap Hållbar utveckling Samverkan Utvecklingsinriktat lärande Figur 1: Mekanismer för hållbar utveckling Om dessa analysverktyg används för att granska olika program och projekt ser vi uppenbara brister som kan förklara svårigheten med att skapa hållbar utveckling genom stora projekt och program. Ägarskapet har oftast varit mycket svagt eller snarast obefintligt. Samverkan har varit begränsad och lärandet anpassningsinriktat. Det har sällan funnits ett utvecklingsinriktat lärande som har lett till vidare utveckling efter projekttiden. Återföring av erfarenheter och kunskapsuppbyggnad har inte skett i den ordinarie verksamheten. 4 Göran Brulin, forskare vid Tillväxtverkets utvärderingsgrupp, har i en presentation 5 visat på resultat från utvärdering/följeforskning i de åtta svenska regionalfondsprogrammen. Några av de resultat han lyfter fram, och som vi menar är särskilt relevanta i detta sammanhang är: Samverkan med näringslivet bör öka, såväl i projekt som i övervakningskommittéer och partnerskap. 4 Se Brulin, G. & Svensson, L., (2011): Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur. 5 En presentation baserad på följande: Brulin, G. & Svensson, L., (2011): Sustainable Program Management: A Learning Approach to Change. London: Gower Publishing Company (kommande); Brulin, G. & Svensson, L., (2011): Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur; Svensson, L., Brulin, G., Jansson S. & Sjöberg, K., (eds.), (2009): LEARNING Through Ongoing EVALUATION. Lund: Studentlitteratur. 5

6 Projektinitiering bör ske i konsultation med experter och graden av innovativitet bör vara i fokus. Det behövs regionala innovationsstrategier som sätter in projekten i en kontext för regional tillväxt. Lärandet som sker mellan projekten och andra aktörer bör ha mycket starkare fokus på innovation, kommersialisering och tillväxt. 3M och de tre delprojekten Det kan vara på sin plats att rekapitulera vad de tre delprojekten inom 3M har haft för syften och mål. Först kan sägas att gemensamma målsättningar för helheten 3M, som anges i projektbeskrivningarna, är följande: Skapa mötesplatser, processer och strukturer som förbättrar förutsättningar för utbyte mellan forskare och företag. Stimulera ökat entreprenörskap inom tjänsteproduktion i Hälsingeregionen och att entreprenörskapet ska baseras på den forskning man hittills vunnit. Skapa en infrastuktur för genomförandet. 3MIM I delprojektet 3MIM står IM för Innovativa miljöer, som är åtgärd 1.1 i regionalfondsprogrammet. 3MIM svarar mot den första punkten ovan. Stödet från Regionalfonden uppgick till högst kr. Syftet för 3MIM anges i projektbeskrivningen enligt följande: Att utveckla regionens näringsliv genom att skapa mötesplatser för företag och forskare. Att skapa strukturer, spår och processer som stimulerar kunskapsöverföring mellan företag och FoU. Att förbättra företagens förutsättningar att ta del av kunskapsutvecklingen inom forskning och utveckling. Att sprida goda exempel till företag för att stimulera dem till egenfinansierade utvecklingsinsatser. Att näringslivet kommer närmare den akademiska världen. Målet för 3MIM formuleras i projektbeskrivningen så här: 6

7 Målet är att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv genom att starta nya forsknings- och utvecklingsprocesser i näringslivet och skapa en FoU-motor en miljö där tvärvetenskaplig interaktiv forskning och utveckling stimuleras. Detta i sin tur kommer att leda till att flera nya företag startas, befintliga utvecklas och nya arbetstillfällen skapas. 3ME I delprojektet 3ME står E för entreprenörskap, som är åtgärd 1.2 i regionalfondsprogrammet. 3ME svarar mot den andra punkten som beskrivits för helheten 3M. Stödet från Regionalfonden uppgick till högst kr. Syftet för 3ME anges i projektbeskrivningen enligt följande: Syftet är att stimulera hållbar ekonomisk tillväxt genom ett ökat entreprenörskap inom tjänsteproduktion i Hälsingeregionen. ETM:s (ETM = Entreprenörsforum för tjänstemarknadsutveckling) huvudsyfte är att bli en gemensam arena för att utveckla tjänstesektorn i Hälsingland baserad på den forskningsbaserade kunskap man hittills vunnit kring tjänster och entreprenörskap. Målet för 3ME formuleras sålunda: Målet är att etablera ett Entreprenörsforum för tjänstemarknadsutveckling (ETM) som stödstruktur för att stimulera företag att vidareutveckla tjänstesektorn i Hälsingeregionens sex kommuner och därmed underlätta och påskynda övergången från traditionella basnäringar. 3MT Det tredje delprojektet 3MT är ett investeringsprojekt och svarar mot den sista punkten för helheten 3M. T står för tillgänglighet, som är åtgärd 2.1 i regionalfondsprogrammet. Stödet från Regionalfonden uppgick till högst kr. Det syfte som anges för 3ME i projektbeskrivningen är: Att vidareutveckla en hållbar teknisk och organisatorisk infrastruktur för det flexibla livslånga lärandet. Att sprida den kompetens som byggs upp inom området till andra delar av samhället i syfte att bland annat skapa bättre nöjligheter att studera, arbeta och driva företag på distans. Att vara stödjande till de andra projekt som söks från Regionalfonden 3M Innovativa miljöer och 3M Entreprenörskap. Målet för 3MT formuleras på följande sätt: Att HälsingeUtbildning tillhandahåller en hållbar, stabil och säker lär- och kommunikationsplattform. 7

8 Att hälsingeutbildning bygger upp och tillhandahåller ett digitalt mötesforum där olika aktörer hittar varandra för synergiskapande aktiviteter, kompetensöverföring och samverkanslösningar. Att HälsingeUtbildning tillgängliggör efterfrågade lärresurser via en modern, öppen, hållbar och kostnadseffektiv teknisk infrastruktur. Att HälsingeUtbildning bidrar till att öka antalet studerande som utnyttjar de tjänster som tillhandahålls. Att HälsingeUtbildning ökar antalet företag som utnyttjar de tjänster som tillhandahålls. Om man summerar den totala finansieringen av 3M, inklusive finansiering från Region Gävleborg, kommunerna och Högskolan i Gävle, så landar man på kr. En fråga som naturligt infinner sig är hur dessa resurser alternativt hade kunnat användas, inom de områden som 3M behandlat. Projektorganisation För helheten 3M har det funnits en projektgrupp, som lett och planerat det praktiska arbetet. Gruppen har under projektperioden haft möte ca en gång i månaden och mötena har förlagts till olika lärcentra i Hälsingland. Vid vissa tillfällen har särskilda möten/seminarier anordnats i andra miljöer. Varje delprojekt har haft en projektledare och vidare har det funnits en projektcontroller för hela 3M, en koordinator för hela 3M och en projektsamordnare för 3ME. Alla dessa har deltagit i projektgruppens möten, tillsammans med representanter för kommunernas lärcentra. Det har funnits en viss personöverlappning då projektledarna har hämtats från kommunernas lärcentra. I projektorganisationen har även ingått lokala samordnare en för varje kommun. HälsingeUtbildning Den ekonomiska föreningen HälsingeUtbildning, som är gemensam för de sex Hälsingekommunerna, har en vana att äga och driva projekt, vilket givetvis innebär en stor fördel jämfört med många andra regioner, där en sådan gemensam organisation saknas. Föreningen bildades 1997, men samarbete mellan kommunerna och med Högskolan i Gävle, inom vuxenutbildningen, hade förekommit ända sedan senare delen av 1970-talet. Det är kommunernas lärcentra som driver HälsingeUtbildning. Efter Sveriges inträde i EU uppstod ett behov av en gemensam organisation för att utveckla, äga och driva projekt. Det har genom åren främst handlat om projekt inom utbildningsområdet och inte minst inom området vuxnas lärande i olika former och på olika utbildningsnivåer, ofta med distansstudier. I och med att landskapet Hälsingland inte rymmer någon högskola eller något universitet har kommunernas lärcentra ett stort ansvar även för frågor som gäller högre utbildning och det sker ett omfattande arbete med distansutbildning mot olika högskolor och universitet. HälsingeUtbildning leds av en politisk styrelse och därunder finns en styrgrupp, med representanter från kommunernas lärcentra. Styrgruppens roll är att rapportera aktiviteter och resultat till styrelsen. 8

9 För olika projekt som HälsingeUtbildning äger finns sedan särskilda projektgrupper och i dessa ingår ofta samma personer som i styrgruppen men också personer som har ett operativt ansvar i projekten. 3M Nya domäner för HälsingeUtbildning Genom 3M kan man säga att HälsingeUtbildning tog ett steg utanför sina invanda domäner. Kommunernas lärcentra hade ett intresse av att gå tydligare utanför själva utbildningsområdet och bredda verksamheten mot näringslivet, som en utvecklingsresurs och motor för tillväxt. Kompetensutveckling, som är lärcentras kärnområde är givetvis en viktig komponent i detta sammanhang, men det är inte den enda väsentliga komponenten. Att operera enligt idén om 3M att vara mötesplats, mäklare och motor var inte något främmande för HäsingeUtbildning och kommunernas lärcentra, men med detta projekt fick idén med 3M en annan dignitet och även en mycket större komplexitet. Att arbeta med innovativa miljöer och entreprenörskap innebar för HälsingeUtbildning och kommunernas lärcentra att ge sig in i delvis okänd terräng, som kan vara svårframkomlig och inte minst komplex, med en mångfald av aktörer och projekt som på olika sätt arbetar med frågorna. Det uppstår också lätt en viss rivalitet när man ger sig in på områden där andra organisationer redan opererar, något som 3MIM fick erfara i början när det gäller arbetet med besöksnäringen. Det helhetstänkande kring kompetens- och näringslivsfrågor som 3M representerade och de ambitioner som 3M hade när det gäller att skapa plattformar för samverkan, att föra samman akademi och företag liksom näringslivsenheter och lärcentra i kommunerna, måste dock betraktas som något unikt. De utmaningar och behov som 3M hade ambitionen att ta sig an är verkliga och angelägna. Inte minst finns det stora behov av en effektivare samverkan, både lokalt och regionalt. Resultat och effekter I detta kapitel vill vi ge en bild av vad som åstadkommits inom ramen för 3M och de tre delprojekten. Som redan framgått är det inte någon komplett eller uttömmande beskrivning, utan en beskrivning som redovisar huvuddragen och som även innehåller mer analytiska moment. Vi redovisar här översiktligt även måluppfyllelsen för varje delprojekt. Det är dock rapporten i sin helhet som i en mer kvalitativ mening kan visa på om 3M och de tre delprojekten har uppnått sina mål och syften eller inte. Viktiga förändringsprocesser har initierats Viktiga förändringsprocesser har initierats genom 3M, vilka behöver tillvaratas. En företrädare för Region Gävleborg menar att det finns ett behov av att vidare undersöka de möjligheter som 3M visat 9

10 på genom att vända på en massa stenar. Detta har skapat många förväntningar i Hälsingland. 3M har tveklöst identifierat ett antal verkliga behov och har även gjort försök att tillgodose dessa behov. Flera av förändringsprocesserna kräver nu nya ägare för att kunna tas vidare. 3M har förstås också handlat om konkreta aktiviteter med ett mer omedelbart värde, exempelvis för att tillgodose identifierade behov av kompetensutveckling eller behov av nya kontakter och utbyten inom olika branscher och sektorer. De förändringsprocesser som 3M har initierat och arbetat med kan skapa, och har möjlighen redan skapat, bättre förutsättningar för utveckling och tillväxt. Det handlar om nya förhållningssätt, ökade kunskaper, att olika aktörer börjat se mervärden av samverkan och att nya organiseringar för samverkan och utvecklingsarbete har börjat växa fram. Detta kan förstås som innovativa processer som är dels sociala och dels organisatoriska. Vi bedömer att sådana processer har stor betydelse och att det varit nödvändigt att lägga mycket av tid och resurser på dem. Intresset för forskning och forskare som en resurs för näringslivsutveckling har stärkts hos flera aktörer. Högskolan i Gävle har tydligt börjat visa större intresse för samverkan och för den infrastruktur för vuxnas lärande som kommunernas lärcentra utgör. Raden av aktiviteter som har genomförts inom ramen för de tre 3M-projekten är lång och som sagts tidigare får vi hänvisa till respektive delprojekts slutrapport för den redovisningen. Både 3MIM och 3ME har inneburit en hel del kontakter med företag och med stödjande organisationer av olika slag. En ny aktivering har skett, nya idéer och aktiviteter har prövats, liksom nya organiseringar för utbyte mellan å ena sidan FoU-resurser och å andra sidan små och medelstora företag inom olika branscher. Vi bedömer att det finns flera intressanta utvecklingsidéer inom 3M som kan ha bäring in i framtiden. Det gäller bl.a. nya arbetssätt och organiseringar för att arbeta med tjänsteutveckling och även affärsutveckling i en vidare mening hos tjänsteföretag, bl.a. inom besöksnäring och handel. Effekterna av allt detta uttryckt i termer av långsiktigt hållbara nya arbetstillfällen och nya företag återstår i allt väsentligt att se. Självfallet finns det heller ingen garanti för att sådana effekter verkligen uppstår. I ett mer kortsiktigt perspektiv kan sägas att 3M uppvisar en relativt god kvantitativ måluppfyllelse, med undantag för antalet nya arbetstillfällen som ett resultat av 3ME, vilket har sina förklaringar, vilka berörs kort i det följande. Regional samverkan Regional samverkan kring angelägna utvecklingsfrågor har i viss utsträckning utvecklats genom projektet, även om väldigt mycket återstår innan det finns en regional struktur som effektivt och över tid kan understödja och samordna de komplexa utvecklingsprocesser som har initierats genom 3M. Det finns en samverkanskultur i Hälsingland och den har 3M tagit fasta på. Effektiva organiseringar för samverkan, som knyter samman en mångfald av aktörer, resurser och projekt kommer inte till av sig självt, utan kräver att det finns någon aktör med uppdrag att göra just detta. Denna roll har HälsingeUtbildning till viss del tagit genom 3M, åtminstone vad gäller att initiera processer och visa på möjliga utvecklingsvägar. 3M är nu avslutat och en kritisk fråga är hur arbetet tas vidare och blir mer konkret. I ett för regionen strategiskt perspektiv bör det vara angeläget att fortsätta med det 10

11 arbete som 3M startat. I det som hänt genom 3M har bättre förutsättningar skapats för en gemensam regional plattform för utvecklingsarbete i Hälsingland och möjligen i hela Gävleborgs län. 3M Innovativa Miljöer 3MIM har arbetat mot några av de utvecklingsbranscher som den regionala utvecklingsplanen RUP för Gävleborg identifierar. Det gäller bl.a. besöksnäringen och miljö- och energiteknik. Inom besöksnäringen har innovativa mötesplatser skapats, för dialog, idéutbyten och kompetensförsörjning. Inom miljö- och energiteknik har 3MIM haft en nära dialog med Region Gävleborg och Gävle Dala Energikontor, och aktiviteter har genomförts i samråd med dessa. Genom initiativet Projekt i Samverkan PIS har 3MIM och senare 3ME lyft fram behovet av att organisera för ett gemensamt lärande i regionen och att samverka i ansträngningarna för att utveckla näringslivet. Arbetet med PIS har visat på ett vakuum vad gäller det regionala ledarskapet. Vid flera tillfällen har Region Gävleborg involverats och de har ofta svarat upp med möten och har vid vissa tillfällen även deltagit i aktiviteter. PIS har också fungerat som en infrastruktur för genomförandet av en del av aktiviteter som inneburit samverkat med andra projekt. Ett intressant spår som upparbetats inom 3MIM gäller idén om, och det koncept som utvecklats för, forskningsinstitutet FoU Hälsingland. En grundläggande idé med 3M är att föra samman forskare med företag för att skapa mer av dynamik, innovation och tillväxt. På flera olika sätt har 3M skapat former och arenor för detta, även om de mer långsiktiga effekterna ännu är osäkra. Idén med att skapa ett FoU Hälsingland kan, om den realiseras, få stor betydelse för det som hela 3M syftar till. Det nätverk för forskare som 2009 bildades som ett resultat av arbetet inom 3MIM Forskarforum Hälsingland är en viktig beståndsdel för att kunna skapa FoU Hälsingland. FoU Hälsingland syftar till att skapa en kritisk massa av FoU, som kan bli en motor för tillväxt. Infrastrukturen med lokala lärcentra kan genom detta ta steg vidare med en närmare koppling till forskning och forskare som stöd och resurser i arbetet mot företag, organisationer och branscher. Tanken är att det ska ske behovsstyrd forskning i samliga sex Hälsingekommuner. I en satsning på FoU Hälsingland ligger en möjlighet att fortsätta med ett forskningsanknutet utvecklingsarbete även bortom 3M-projektet. Ett förslag på inriktning, organisering och finansiering för FoU Hälsingland har utarbetats inom 3MIM. Förslaget är f.n. under behandling av kommunerna och Hälsingerådet 6. Syftet med FoU Hälsingland är att skapa en attraktiv och innovativ forskarmiljö i nära samverkan med det omgivande samhället. Målet är att bidra till en hållbar regional utveckling, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbetssättet är interaktivt, d.v.s. kunskapsbildningen ska ske i dialog med politiker, medborgare, företagare och forskare. Profilområdet är lärande utvärdering. 6 Hälsingerådet är ett frivilligt samarbete för gemensamma strategiska frågor mellan Hälsinglands kommuner. Rådet är organiserat i en ideell förening, som bildades I rådet sitter politiker och kommunchefer från de sex Hälsingekommunerna. 11

12 Förslaget innebär vidare att Hälsingekommunerna tillsammans bildar en stiftelse med en gemensamt formulerad stiftelseurkund som är vägledande för verksamheten. Den löpande verksamheten kan ske med HälsingeUtbildning ekonomisk förening som förvaltare och arbetsgivare. Kommunerna formulerar aktuella forskningsbehov i de forskningsprogram som inrättas och sedan regelbundet revideras. Till FoU Hälsingland kopplas även ett vetenskapligt råd för att säkerställa en hög vetenskaplig nivå. Verksamheten ska till största delen ske ute på kommunernas lärcentra, men även i en gemensam fysisk miljö. En huvuduppgift för FoU-verksamheten blir, enligt förslaget, att genom utvärderingar och utvecklingsstöd kontinuerligt fånga upp och formulera de forskningsbehov som finns inom offentlig verksamhet, näringsliv och civilsamhälle. FoU-verksamhetens forskningsprofil bygger på fyra grundläggande riktlinjer. Dessa är: Interaktiv och praktiknära forskning, Tvärvetenskaplighet och helhetssyn, Underifrånperspektiv samt Hälsingeperspektiv. FoU Hälsingland ska arbeta efter ett forskningsprogram, med mål, riktlinjer, perspektiv och förslag till specifika forskningsområden. Kommunernas behov och önskemål, erfarenheter av tidigare forskning i landskapet och forskningsbehov som framkommit i möten mellan forskare och olika aktörer ska vara vägledande för forskningsprogrammet. Det övergripande målet för forskningen föreslås vara att utveckla metoder och modeller för hållbar regional utveckling som är anpassade till landskapets specifika förhållanden. Enligt förslaget ska FoU Hälsingland sysselsätta sex forskare på heltid samt en föreståndare på heltid. En av forskarna är forskningsledare på halvtid. Intäkter från uppdrag förväntas bära fem halvtidstjänster. Kommunerna finansierar sex forskartjänster på halvtid, forskningsledaren på halvtid och föreståndaren på heltid. Kostnaderna fördelas mellan kommunerna enligt Hälsingerådets fördelningsnyckel. Måluppfyllelse 3MIM För en detaljerad redogörelse måste vi hänvisa till projektets egen slutrapport, men nedan följer en mer översiktlig redogörelse för projektets måluppfyllelse. I slutrapporten för 3MIM sammanfattas projektets syfte i följande punkter: Skapa mötesplatser för företag och forskare. Stimulera kunskapsöverföring. Förbättra möjligheterna för företag att ta del av kunskapsutveckling. Stimulera företag till egenfinansierade insatser genom att visa på goda exempel. Minska avståndet mellan näringsliv och akademi. Projektet anser sig ha uppnått detta syfte, men konstaterar samtidigt att när de fördjupar sig i detta område så framkommer nya behov och att det därför finns mycket arbete kvar att göra. Projektet menar i sin redovisning att de framför allt arbetat med att skapa nya mötesplatser, stimulera kunskapsöverföring och därmed skapat innovativa miljöer för nya idéer. 12

13 Projektets resultat och effekter sammanfattas i slutrapporten i följande punkter: Utvecklad roll för lärcentra som mäklare, motor och mötesplats. Lärcentras roll inom näringslivsutvecklingsfrågor har stärkts. Initierat, etablerad och förstärkt samverkansstrukturer inom och mellan kommunerna. Fördjupad relation och samverkan mellan lärcentra, näringslivskontoren och företagens vänner. Uppbyggnad av en FoU-motor för ökad kunskapsintensitet i landskapet har påbörjats. Mötesplatser och nätverk för företagare inom olika branscher har skapats. Kompetenshöjning inom specifika branscher. Bidragit till minskat avstånd mellan FoU och företag. Idéutveckling av hur man kan arbeta mera långsiktigt med kompetensförsörjning på bl.a. chefsnivå i regionen. Målsättningen för 3MIM var: 6 forsknings- och utvecklingsprocesser. 7 nya företag. 10 nya arbetstillfällen. Skapandet av en FoU-motor. Enligt slutrapporten blev det elva nya arbetstillfällen och sex nya företag. Skapandet av en FoUmotor (FoU Hälsingland)har beskrivits ovan men detta med att bidra till att skapa sex forsknings- och utvecklingsprocesser kräver en närmare förklaring. Det som projektet redovisar på denna punkt följer nedan. Man menar i slutrapporten att det i och för sig är svårt att definiera vad en forsknings- och utvecklingsprocess egentligen är, men utgår från resonemanget att en serie sammanlänkade aktiviteter (till skillnad från ad-hoc-aktiviteter) skapar en process. Med utgångspunkt i detta menar man att projektet bidragit till att skapa utvecklingsprocesser inom följande områden: Besöksnäringen i Hälsingland. Handel och turism i Hudiksvall. 13

14 Miljö- och energiteknik. Kompetensförsörjning på mellanchefsnivå. FoU-motor i landskapet. PIS Projekt i Samverkan d.v.s. samverkan med andra utvecklingsprojekt i länet. Några av de utvecklingsprocesser som har initierats kommer sannolikt att tas vidare med nya eller nygamla ägare medan några sannolikt löper risk att stanna vid krusningar på ytan. Som redan framgått ser vi möjligheter till något bestående, som i hög grad har betydelse för hela ansatsen med 3M, i idén med FoU Hälsingland. Projektperioden för 3MIM var, enligt vår mening, alltför kort. Å andra sidan var de kvantitativa målen inte orealistiskt höga och har uppfyllts väl. När det gäller de s.k. åtgärdsspecifika indikatorerna redovisar 3MIN att 352 företag, i jämförelse med angivna 350 i projektansökan, deltagit i projektets aktiviteter. Vidare att 703 personer deltagit (325 kvinnor och 370 män), i jämförelse med angivna 700 i projektansökan (500 kvinnor och 200 män). Beträffande de horisontella målen jämställdhet, integration och mångfald samt miljö redovisar 3MIM bl.a. följande: Jämställdhet: Könsfördelningen har varit jämn inom projektets arbetsgrupp. Ambitionen har också varit att externa resurser som har tagits in (föreläsare etc.) föredelat sig jämnt. Eftersom besöksnäringen domineras av kvinnor medan miljö- och energiteknik domineras av män har projektet försökt att inom respektive område fånga upp intresset från det motsatta könet och sträva after jämvikt i deltagande och samtalsutrymme vid olika aktiviteter. Integration och mångfald: Inom PIS har 3MIM haft ett samarbete med Länsstyrelsens projekt Öppna Dörrar, som handlar om att skapa tillväxt genom mångfald, vilket automatiskt skapar integration. Tillgänglighetsperspektivet har också belysts i samarbeten med Institutet för Human Teknologi IHT i aktiviteter riktade mot besöksnäringen. Miljö: Inom projektet har samåkning tillämpats, liksom möten via telebildteknik. Ett av projektets fokusområden har varit miljö- och energiteknik, vilket under projektets sista kvartal fokuserat på kretsloppsanpassad byggnadsteknik. 3M Entreprenörskap Det övergripande syftet med delprojektet 3ME är att utifrån forskningsbaserad kunskap stimulera ett ökat entreprenörskap inom tjänsteproduktion i regionen. Etableringen av ETM Entreprenörsforum för Tjänstemarknadsutveckling är enligt projektbeskrivningen det främsta målet med projektet. ETM skulle bli ett stödsystem för tjänsteutveckling i Hälsingland, för att underlätta och påskynda övergången från traditionella basnäringar till tjänstesektorn. 14

15 Att utveckla vetenskaplig kunskap kring och stimulera tjänstemarknaden var dock inte någon ny idé eller ansats i Hälsingland. Under åren gjordes investeringar på 12 mkr genom det s.k. Tjänsteforum, vid CFL i Söderhamn i samarbete med Högskolan i Gävle. En professor i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap var engagerad i detta arbete. Åren innehade denne professor en professur i entreprenörskap vid CFL, finansierad av Sparbanksstiftelsen i Söderhamn. Samme professor kom sedan att utveckla delprojektet 3ME, vilket framgår nedan. Erfarenheterna från Tjänsteforum tänktes komma till användning i 3ME, men vid närmare granskning av forskning och annat publicerat material från Tjänsteforum fanns inte så mycket att använda som en grund för ETM. De aktiviteter som ägt rum inom ramen för 3ME kan, enligt projektledaren och samordnaren för projektet, sorteras in under tre handlingsinriktningar, som i och för sig inte formulerades förrän hösten Det har, menar de, funnits bakomliggande strategier för aktiviteterna, som hänger ihop med ett större sammanhang. De tre handlingsinriktningar som anges är: Skapa kontaktytor mellan högskola och näringsliv. Tjänste-, affärs- och företagsutveckling. Etablering av ETM. Vidare, menar projektledaren och samordnaren, kan samtliga aktiviteter som genomförts i projektet naturligt härledas till den aktivitetsmetodik som presenteras i projektbeskrivningen, nämligen: Idétorg och idéseminarier. Rundabordssamtal. Erfarenhetsgrupper. Affärsutvecklingsprogram. Under relativt lång tid hade 3ME en projektledare som i praktiken inte hade möjlighet att jobba med projektet i någon större utsträckning. Istället var det samordnaren för 3ME som i mångt och mycket drev projektet framåt till dess att ny projektledare tillsattes hösten Samordnaren och den nya projektledaren fick sedan under återstående projektperiod arbeta ganska mycket kompensatoriskt. Mot senare delen av projektet har ett intensivt arbete skett med aktiviteter med tjänste- och affärsutveckling för mindre företag. Ett samarbete har skett med koordinatorn för hela 3M kring det utvecklingsspår inom 3MIM som gäller besöksnäring och handel och som övertogs av 3ME när 3MIM avslutades. Den professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle, med inriktning mot entreprenörskap, som redan nämnts, var den person som låg bakom projektbeskrivningen för 3ME. Tanken var att han skulle göra betydande insatser i projektet, främst med affärs- och tjänsteutveckling i företag. 15

16 Professorn var s.a.s. inskriven som utvecklingsledare i projektet. Insatserna från professorn bedömdes motsvara en ganska stor medfinansiering i 3ME från Högskolan i Gävle. Insatserna har i verkligheten inte varit så omfattande och det har rått oklarheter kring roller och ansvar mellan professorn och projektgruppen för 3M. Lite hårdraget kan man säga att 3ME i början saknade både ledning och kompetens för att arbeta enligt projektbeskrivningen. Det förefaller som om professorn intog en mer akademisk position i förhållande till projektet än vad projektgruppen förväntat sig. Detta innebar att professorn inte såg som sin uppgift att ansvara för eller driva arbetet i 3ME. Istället har professorn primärt bevakat sitt eget och sina doktoranders forskningsintresse i förhållande till 3ME. Öppningar skedde dock så att Högskolan i Gävle även genom flera andra personer (lärare/forskare, doktorander, samordnare) kom att leva upp till sin medfinansiering i 3ME. Bl.a. i arbetet med tjänste- och affärsutveckling, inte minst med konceptet Tjäna på tjänster, gjordes insatser såväl av professorn som av andra personer vid högskolan. En intressant företeelse som 3ME länkat in i och understött är det kluster med tjänsteföretag som finns i Ljusdal och som arbetar med informationsmäkleri inom olika områden, inte minst byggteknik. Företagen i klustret sysselsätter uppemot personer. Det handlar om att matcha utbud av och efterfrågan på information, kunskap och kompetens. Företagsklustret har sin grund i företaget Byggfakta, som etablerades i Ljusdal En idé som har sitt ursprung mer internt i Ljusdal men som 3ME bidragit till att utveckla är att skapa ett regionalt kompetensforum för distansoberoende tjänster, där kommunernas lärcentra ska utgöra vitala delar. Idén med ett regionalt kompetenscentrum har konceptualiserats och går nu under benämningen Centrum för Distansoberoende Tjänster C-DOT. En kritisk fråga är dock vem som vill och förmår att ta ägarskapet och på allvar utveckla detta vidare och realisera det i praktiken. Det är inte bara en angelägenhet för företagen i Ljusdal och Ljusdals kommun utan en regional angelägenhet och något som behöver inlemmas i regionala utvecklingsstrategier. Region Gävleborg var en av finansiärerna bakom en förstudie som gjordes utifrån idén om ett regionalt kompetenscentrum. Utifrån Ljusdalsklustret har även det som går under namnet Plattform för Innovation och Ledarskap PIL utvecklats. Plattformen innebär ett omfattande ledarskaps- och affärsutvecklingsprogram för 44 mellanchefer från tjänsteföretag i Ljusdal. Det finns ett stort intresse för att utveckla och sprida detta koncept även regionalt. Plattformen har utvecklats genom en befintlig organisation för samverkan mellan tjänsteföretagen i Ljusdal, nämligen Ljusdals Information Broker ekonomisk förening, vars ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att för medlemmarnas räkning utveckla klustret runt informationssäljande företag i Ljusdals kommun. En intressant effekt som satsningen på kompetensutveckling för mellanchefer gett är att även företagsledarna alltmer börjat se möjligheterna med att själva engagera sig i detta. De ser potentialen för tjänsteutveckling. 3ME har haft en stödjande funktion i arbetet med PIL. Både C-DOT och PIL har bäring på Region Gävleborgs arbete med en regional kompetensplattform, som bygger på ett uppdrag från nationell nivå. En process sker nu där ansvarig vid Region Gävleborg håller på och gör sig förtrogen med olika initiativ och koncept som kan tänkas knytas till den regionala kompetensplattformen. 16

17 Måluppfyllelse 3ME Att etablera ett Entreprenörsforum för tjänstemarknadsutveckling ETM var själva huvudnumret i delprojektet 3ME. ETM skulle fungera som en stödstruktur för att stimulera företag att vidareutveckla tjänstesektorn och därmed underlätta och påskynda övergången från traditionella basnäringar. Projektledaren och samordnaren i 3ME menar att etableringen av ETM varit problematisk, främst på grund av att de två stommar som skulle bygga upp projektet, nämligen engagemanget från professorn vid Högskolan i Gävle och den kunskapsgrund man hänvisar till i projektbeskrivningen, visat sig alltför svaga. Vidare menar de att ETM som koncept varit svårt att kommunicera i kontakter med företagen, även om företagen är intresserade av tjänsteutveckling och stöder detta med att bygga upp en tjänstemarknad i regionen. Projektledaren och samordnaren menar ändå att det bedrivits aktiviteter i 3ME, och även i 3MIM, som kan bidra till fortsatt utveckling i linje med ansatsen för ETM. Några av de saker som projektledaren och samordnaren nämner är: Konceptet FoU Hälsingland. Kontaktytorna mot Högskolan i Gävle och näringslivet. Konceptet C-DOT Centrum för Distansoberoende Tjänster. PIL Plattform för Innovation och Ledarskap. När det gäller kärnindikatorerna redovisas i slutrapporteringen av 3ME att projektet bidragit till att skapa 13 nya företag. Man hävdar här att 3ME nått fram till företag när de befunnit sig i skeden av uppstart och att projektet haft betydelse för att stärka förutsättningarna att starta egna företag. Den angivna målsättningen i projektansökan var att bidra till sammanlagt 18 nya företagsstarter. Projektets slutrapportering anger att projektet bidragit till att skapa nio nya arbetstillfällen. Detta är långt ifrån målsättningen i projektansökan som var 50 nya arbetstillfällen. De nya arbetstillfällen som avses är sju heltidsföretagare (bland de 13) samt två nyanställda doktorander på Högskolan i Gävle som har inriktning mot kreativa näringar respektive klusterbildningar/nätverk. Dessa har tillkommit genom ett utvecklingsarbete av den professor som tidigare omnämnts. Av projektets slutrapportering framgår att 3ME har överträffat målsättningarna för de åtgärdsspecifika indikatorerna. 3ME redovisar att totalt 243 företag, i jämförelse med angivna 80 i projektansökan, deltagit i projektets aktiviteter. Vidare att totalt personer deltagit (487 kvinnor och 524 män), i jämförelse med angivna 570 i projektansökan (315 kvinnor och 255 män). I slutrapporteringen påpekas att den ekonomiska ramen för 3ME minskade efter en förhandling med Region Gävleborg under ansökningstiden. Totalt minskade budgeten för 3ME med 1,6 mkr. Av misstag reducerades aldrig den ambitiösa målsättningen med 50 nya arbetstillfällen. Man menar dock att även om man hade justerat målsättningarna i förhållande till de minskade resurserna, till 17

18 exempelvis 30 nya arbetstillfällen, så hade även detta varit orealistiskt att uppnå under projekttiden. Som följeforskare instämmer vi i den analysen. Beträffande de horisontella målen jämställdhet, integration och mångfald samt miljö redovisar 3ME bl.a. följande: Jämställdhet: I projektets arbetsgrupp har det varit en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män och i de aktiviteter som ägt rum inom ramen för projektet har en balans mellan könen enligt 60/40- regeln sammantaget upprätthållits. Ett antal aktiviteter som syftar till att stödja kvinnors företagande har genomförts under projekttiden, bl.a. annat har två fokusgrupper för kvinnliga företagare genomfört var sitt affärsutvecklingsprogram där man samlats kring begreppet Kvinnliga nätverksstyrelser. Kvinnligt ledarskap har även lyfts i andra sammanhang. Behovet av en könsuppdelad statistik, för att kunna avgöra hur väl olika insatser lyckas, är något som blivit uppmärksammat inom projektet. En annan reflektion som gjorts inom projektet är att det sannolikt vore en fördel om Tillväxtverket upphandlade ett processtöd för jämställdhetsintegrering på motsvarande sätt som ESF-rådet har gjort. Integration och mångfald: Intentioner som fanns för 3ME att arbeta gentemot utrikesfödda och erbjuda särskilt anpassade aktiviteter i syfte att inspirera till entreprenörskap har inte fullföljts. Flera projekt i länet bedrivs inom området, bland annat projektet Öppna dörrar. Inom PIS Projekt i Samverkan har dock ingående diskussioner förts om samarbete och kompletterande insatser. Projektet bedömer att det inte ägt rum några aktiviteter under projektperioden som påverkat integrationen påtagligt, men integrationsfrågorna har funnits med i aktiviteter exempelvis inom besöksnäringen. Miljö: Resandet inom projektet har varit relativt omfattande och en stor del av resorna har skett med allmänna kommunikationsmedel och genom samåkning med bil, för att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Telebildteknik har i viss usträckning använts. Här finns en koppling till de investeringar som gjorts i delprojektet 3MT, gällande Telepresence och Adobe Connect. 3M Tillgänglighet 3MT är att betrakta som ett mer internt investeringsprojekt, som stärker de medverkande kommunernas lärcentra och även stärker HälsingeUtbildning, som har en lång historia av att ligga i framkant när det gäller den tekniska infrastrukturen för vuxnas lärande. HälsingeUtbildning har varit framgångsrika i att söka, få och genomföra ett projekt som gett investeringsmöjligheter. Detta baseras i sin tur på en politisk insikt om att detta är ett strategiskt viktigt område att satsa på. Under projektperiodens första halva gjordes ett förankrings- och researcharbete, vilket försenade inköpen något men var nödvändigt för att skapa en förståelse för den strategiska betydelsen av den nya tekniken och för att möjliggöra en innovativ användning inom de kommunala verksamheterna, även utanför vuxenutbildningens domäner. 18

19 Till skillnad från vissa tidigare gemensamma projekt som inneburit investeringar har det här skett en gemensam diskussion om mer långsiktiga och strategiska tekniska lösningar. I ett tidigt skede av projektet upphandlades ett antal s.k. Smartboards (interaktiva whiteboards med touchfunktion som kan kopplas till alla slags PC och projektorer) och i senare upphandlingar har det handlat dels om ett antal Adobe Connect (ett flexibelt webbkommunikationssystem) och ett antal Telepresence (en vidareutveckling av telebildtekniken som gör det möjligt att uppleva sig betydligt mer närvarande i ett gemensamt rum). Efter dessa gemensamma upphandlingar har kommunerna också själva, utifrån en bestämd fördelning, fått använda återstående projektpengar till inköp utifrån efter egna behov, fast förstås relaterade till området. En kritisk anmärkning som kan riktas mot 3MT är att projektet i ringa grad kommit att fungera i den stödfunktion för 3MIM och 3ME som projektbeskrivningen förespeglar. Även om den nya tekniska infrastrukturen inte kom på plats i tid för att ha någon större betydelse för att understödja det utvecklingsarbete som bedrevs inom 3M är det dock lätt att se betydelsen i ett framtidsscenario. Måluppfyllelse 3MT Enligt projektbeskrivningen var syftet med 3MT: Att vidareutveckla en hållbar teknisk och organisatorisk infrastruktur för det flexibla livslånga lärandet. Att sprida den kompetens som byggs upp inom området till andra delar av samhället i syfte att bland annat skapa bättre möjligheter till att studera, arbeta och driva företag på distans. Att vara stödjande till de andra projekt som söks från Regionalfonden 3M Innovativa miljöer och 3M Entreprenörskap. I projektets slutredovisning hävdas att man lyckats väl med att uppnå det första syftet. Man påpekar dock att eftersom teknikutvecklingen hela tiden fortsätter så är detta inte en process som stannar av i och med projektslut. Man menar dock att bästa möjliga plattform för fortsatt utveckling och lärande har byggts och att den kanske viktigaste och mest nyskapande investeringen Adobe Connect även är under implementering i en bredare verksamhet, vilket skapat ökade förutsättningar för att studera, arbeta och driva företag på distans för en större målgrupp. Detta svarar mot det andra syftet. Det tredje syftet, att stödja de andra två 3M-projekten, menar man sig också delvis ha uppnått, även om det medges att en del aktiviteter i de två andra projekten hade kunnat dra nytta av t.ex. Adobe Connect om tekniken implementerats tidigare. De mål för 3MT som anges i projektbeskrivningen är: Att Hälsingeutbildning tillhandhåller en hållbar, stabil och säker lär- och kommunikationsplattform. 19

20 Att Hälsingeutbildning bygger upp och tillhandahåller ett digitalt mötesforum där olika aktörer hittar varandra för synergiskapande aktiviteter, kompetensöverföring och samverkanslösningar. Att Hälsingeutbildning tillgängliggör efterfrågade lärresurser via en modern, öppen, hållbar och kostnadseffektiv teknisk infrastruktur. Att Hälsingeutbildning bidrar till att öka antalet studerande som utnyttjar de tjänster som tillhandahålls. Att Hälsingeutbildning ökar antalet företag som utnyttjar de tjänster som tillhandahålls. I slutredovisningen menar man från projektets sida att de tre första av ovanstående målsättningar har uppnåtts i och med de gemensamma större investeringar som gjorts i Adobe Connect respektive Telepresence. De lokala inköp som gjorts utifrån behov ute i kommunerna har också bidragit till att nå dessa mål, menar man. Beträffande de två sistnämnda målen menar man i slutredovisningen att det är rimligt att anta att dessa mål kommer att uppnås, dock över en längre tidsperiod. Här lägger man till en reservation angående att tillhandahålla dessa tjänster till företag, p.g.a. den nu rådande konkurrenslagstiftningen gällande kommunal verksamhet. Beträffande de horisontella målen jämställdhet, integration och mångfald samt miljö redovisar 3MT bl.a. följande: Miljö: Genom att tillgängliggöra videokonferensteknik både genom Adobe Connect och Telepresence kan resandet minska inom hela den kommunala verksamheten. Integration och mångfald: Den nya tekniken gör det lättare att arbeta effektivt med att nå invandrare. Genom Adobe Connect har man möjlighet att i samarbete med andra kommuner samla större grupper med samma språkbakgrund i virtuella klassrum och på ett kostnadseffektivt sätt svara upp till skyldigheten att erbjuda hemspråksundervisning. Ett annat exempel som nämns är möjligheten att samarbeta runt kommunernas uppdrag att tillhandahålla samhällsnyttig information på olika språk. Kritiska områden Figuren nedan illustrerar komplexiteten i ett utvecklingsarbete, med ett antal nivåer med olika aktörer som behöver förenas med starka länkar och en röd tråd från en väldigt konkret aktivitetsnivå till en strategisk nivå. Om länkarna eller tråden brister så riskerar hela utvecklingsarbetet att misslyckas eller i vart fall riskerar de mer långsiktiga effekterna att utebli. Vi menar att samtliga dessa nivåer är viktiga och att det sällan eller aldrig räcker med att det finns en duktig projektledare och engagerade deltagare. Forskningen visar att utvecklingsarbeten som drivs i projektform ofta ger goda resultat så länge som projektet pågår och det finns externa medel. Därefter stannar utvecklingsprocessen ofta av och leder sällan till några långsiktiga effekter. 20

21 Strategiska beslut i samspel med ägarna Krävande finansiärer Professionell styrning Aktivt ägarskap Sätta ramar Följa utveckling Implementera Resultat Pröva idéer och genomföra förändringar Engagerade deltagare Kompetent ledning Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog Figur 2: Hållbarhet i ett utvecklingsarbete Vi menar att denna figur har stor relevans i en analys av 3M och vi diskuterar nedan några kritiska frågor beträffande 3M mot bakgrund av figuren. Analysen följer inte slaviskt figuren med dess olika nivåer, men berör de delar, eller länkar, som vi bedömer som mest kritiska när det gäller 3M. Först vill vi dock mer generellt förklara figuren och dess olika delar. Om det finns krävande finansiärer som ställer krav på de ansvariga ägarna har satsningen betydligt bättre förutsättningar att bli långsiktigt hållbar än om finansiärerna inte ställer krav. Ägarna kan på så vis bli mera initierade och aktiva. Utvecklingsmedel kan villkoras och styras tydligare utifrån finansiärens avsikter, vilket rimligtvis behöver överensstämma med vad ägarna ser för potentialer och behov i sina verksamheter. Om finansiären beviljar pengar utan att ställa krav på inriktning och ansvarstagande så signalerar det att ägarfunktionen i sig inte är viktig utan att pengarna i första hand är ämnade att förbrukas i en rad aktiviteter på deltagarnivå, oavsett ägarnas ansvar. Med ett aktivt ägarskap menar vi att ansvariga politiker, eller motsvarande, bör sätta upp ramar, följa upp vad som händer, värdera verksamheten, fatta mer övergripande strategiska beslut, besluta om implementering av nya arbetssätt och verktyg som visat sig ge goda resultat m.m. Med ägare som nöjer sig med en mer formell roll och inte är aktiva uppstår en problematik som är väldigt negativ för den långsiktiga hållbarheten. Professionell styrning står för att styrgruppen för ett utvecklingsarbete har till främsta uppgift att fatta strategiska beslut tillsammans med ägarna. Forskning visar att kopplingen till ägarna ofta är svag eller i vart fall diffus. Styrgrupper agerar ofta som högsta nivå och besluten rör sig ofta om stort som smått. En styrgrupp bör främst se till att styra utifrån övergripande mål och förankra både uppåt, mot ägarna, och nedåt, mot projektledningen, för att arbetet ska bli långsiktigt hållbart. 21

22 Styrgruppen bör på en strategisk nivå ta ansvar för det som sker, göra nödvändiga korrigeringar, fatta beslut om prioriteringar, budget m.m. Nästa nivå i modellen gäller kompetent ledning. Det handlar här bl.a. om hur projektledare och projektstödjare lyckas organisera arbetet med deltagarna så att delaktighet, engagemang och motivation uppstår och processen tar steg vidare. Denna, mer operativa, ledningsnivå ska också kommunicera och skapa förankring uppåt, mot styrgruppen. Ett vanligt problem i projekt är att projektledare och projektteam i alldeles för hög grad arbetar autonomt, utan ett fungerande samspel uppåt, mot styrgrupp och ägare. Slutligen har vi engagerade deltagare, det vill säga de personer som på olika sätt deltar i och är föremål för ett utvecklingsarbete. Det är i interaktionen mellan projektledning och deltagare, och mellan olika deltagare, som man utvinner mervärden och kommer längre än vad man annars skulle göra. Det är genom denna lärande interaktion som en förändrad praktik ska materialisera sig. Projektorganisation Projektgruppen för 3M motsvarande det som kallas styrgrupp i figuren har bestått av personer som mer eller mindre varit praktiskt engagerade i 3M och därför varit väl initierade och uppdaterade om vad som händer. Gruppen har bestått av företrädare för de sex lärcentra som ingått i 3M, en projektcontroller för hela 3M, en koordinator för hela 3M och en projektsamordnare för 3ME. De tre sistnämnda har varit anställda hos projektägaren HälsingeUtbildning. I projektorganisationen har även ingått lokala samordnare en för varje kommun som i lite varierande utsträckning deltagit i projektgruppens möten. Dessa lokala samordnare har till viss del varit finansierade av 3M och har, som benämningen anger, haft till uppgift att samordna 3M-aktiviter i den egna kommunen. Projektgruppen har träffats ca en gång per månad. Rollerna i projektorganisationen för 3M tedde sig för oss något oklara i början. De två personer som var de formella projektledarna för 3MIM respektive 3ME var områdeschefer vid två lärcentra. De arbetade inte särskilt aktivt med projekten utan intog en mer passiv roll, som ansvariga. Detta var i någon mening förklarligt utifrån deras verklighet som områdeschefer och, som vi uppfattar det, utifrån ett invant arbetssätt där projektledarskap snarare innebär att man har ett formellt ansvar än att man är drivande i det operativa arbetet, vilket även de lokala samordnarna skulle vara. Istället blev det koordinatorn för hela 3M som fick ta ett stort operativt ansvar för 3MIM och samordnaren för 3ME som fick ta ett stort operativt ansvar för 3ME. Denna, som vi ser det något besynnerliga, ordning kom sedan att ändras. Först i den meningen att projektledarna blev något mer engagerade och aktiva och sedan i den meningen att de två delprojekten fick nya projektledare, vilka inte var områdeschefer och vilka hade en reell möjlighet att arbeta intensivt med projekten. Även projektledaren för 3MT var områdeschef, men med tanke på karaktären på detta delprojekt har vi inte bedömt detta som problematiskt på det sätt som var fallet för 3MIM och 3ME. 22

23 Ambitioner, processer och strukturer Vårt sammantagna intryck när det gäller målen för 3MIM och 3ME är att de är ganska vittsyftande och kanske t.o.m. orealistiska att uppnå under de aktuella projektperioderna. Olika utvecklingsspår har upparbetats i projekten, som på olika sätt skulle bidra till att realisera målen, och sammantaget har det blivit väl mycket att hantera. 3MIM hade en kortare projektperiod än de två andra delprojekten, vilket förstärkte denna problematik. Målet för 3MIM var formulerat på följande sätt: Målet för 3MIM är att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv genom att starta nya forsknings- och utvecklingsprocesser i näringslivet och skapa en FoU-motor en miljö där tvärvetenskaplig interaktiv forskning och utveckling stimuleras. Detta i sin tur kommer att leda till att flera nya företag startas, befintliga utvecklas och nya arbetstillfällen skapas. Inom 3MIM utkristalliserades efterhand fyra fokusområden, nämligen FoU Hälsingland, Besöksnäringen, Miljö- och energiteknik samt Alternativa behandlingsformer (djur inom vården). Två ytterligare fokusområden, nämligen Handel och Kreativa näringar kom att inrymmas under området Besöksnäring. Övergripande har 3MIM handlat mycket om kontaktskapande verksamhet med företag och organisationer samt med andra projekt, liksom att skapa mötesplatser, dialoger och seminarier på olika teman. Genom 3MIM har bättre förutsättningar skapats för klusterbildningar och nya innovativa organiseringar för samverkan på några olika områden. FoU-motorn, d.v.s. FoU Hälsingland är inte skapad ännu annat än i form av ett koncept. Men i realiserandet av detta koncept ligger, som vi ser det, en stor potential. Även 3ME hade en mycket ambitiös agenda för förändring. Målet för 3ME formulerades på detta sätt: Målet är att etablera ett Entreprenörsforum för tjänstemarknadsutveckling (ETM) som stödstruktur för att stimulera företag att vidareutveckla tjänstesektorn i Hälsingeregionens sex kommuner och därmed underlätta och påskynda övergången från traditionella basnäringar. En mängd aktiviteter har ägt rum inom ramen för 3ME som på olika sätt berett vägen för ett framtida Entreprenörsforum för tjänstemarknadsutveckling. Det handlar både om aktiviteter där 3ME kommit in som en part utan att vara huvudansvarig och aktiviteter där 3ME varit huvudansvarig. Den i projektbeskrivningen angivna indikatorn 50 nya arbetstillfällen var mycket tuff, för att inte säga orealistisk. Liksom för 3MIM har det i mångt och mycket handlat om att skapa mötesplatser för att få ihop företag och organisationer och att erbjuda tillfällen för seminarier och träffar. Detta innebär till stor del att arbeta med förutsättningarna för att skapa nya arbeten och företag. Som vi redan varit inne på i tidigare avsnitt är den kritiska frågan vem/vilka som kan ta över som ägare av de initiativ som tagits och de processer som satts igång, både genom 3MIM och 3ME. Det är här frågan om att ändra på rådande strukturer, lokalt och regionalt, och det är knappast något som 23

24 kan fullbordas under en relativt kort projektperiod. Om man vill uppnå långsiktiga effekter av ett utvecklingsarbete är det helt avgörande att processerna länkar in hos relevanta aktörer som kan ta arbetet vidare. När det gäller 3M måste det rimligtvis vara aktörer som finns på den regionala arenan och har mandat och legitimitet att arbeta med de angelägna problem och möjligheter som 3M synliggjort. Detta överlämnande har, som vi uppfattar det, 3M inte riktigt lyckats med, även om strategiska diskussioner med regionala aktörer har ägt rum. Vad som kommer att hända med processerna hänger i luften fortfarande. Stöd och struktur i ett utvecklingsarbete kan sökas i den s.k. programlogiken. Programlogiken innebär ett strukturerat sätt att arbeta med en tänkt orsakskedja i ett projekt, t.ex. i termer av: Resurser Aktiviteter Utfall Resultat Effekter. Med detta menas att det finns en logik i själva projektutformningen och kausala kopplingar mellan vitala delar i utvecklingsarbetet. Att konstruera ett projekt enligt en programlogik kan på ett tydligt sätt skapa en bild över vilka effekter man vill åstadkomma, men också hur man ska ta sig fram till effekterna. Forskningen visar på vikten att inte ha alltför stort fokus på aktiviteter och utfall, vilket ofta sker om projektet blir prestationsinriktat eller kortsiktigt. Istället visar forskningen att fokus bör ligga på att ifrågasätta och utveckla de samband som finns mellan å ena sidan aktiviteter och utfall, och å andra sidan resultat och effekter. Att en programlogik i sig skulle kunna generera långsiktigt hållbara effekter är dock en förenkling. Arbetet med en programlogik behöver kompletteras med ett balanserat förhållningssätt gentemot å ena sidan de strukturer som finns i projektet, och å andra sidan de processer som projektet bygger på. För att ett projektarbete enligt en programlogik ska bli hållbart krävs ett samspel mellan strukturer och processer. Samspelet skapar en balans så att varken strukturerna (projektets innehåll, planering och organisering) eller processerna (delaktighet och lärande) blir dominerande inslag i projektet. Om strukturerna är för dominanta och projektet drivs ovanifrån, kan det påverka deltagande och lärande negativt. Om projektet drivs underifrån, med en väldigt stark betoning på deltagande och lärande kan det å andra sidan bli kortsiktigt och splittrat. Figuren nedan illustrerar detta mer sammansatta samspel där programlogiken omges av förutsättningar av olika slag: Figur 3: Långsiktiga effekter 24