ISBERG OM BABORD I VALRÖRELSEN: 3,7 MILJARDER I HÖJD SKATT I VALRÖRELSEN: 18 MILJARDER I HÖJD SKATT? MILJARDER I HÖJD SKATT NIMA SANANDAJI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISBERG OM BABORD I VALRÖRELSEN: 3,7 MILJARDER I HÖJD SKATT I VALRÖRELSEN: 18 MILJARDER I HÖJD SKATT? MILJARDER I HÖJD SKATT NIMA SANANDAJI"

Transkript

1 ISBERG OM BABORD NIMA SANANDAJI SÅ GICK DET VALET 1994: I VALRÖRELSEN: 3,7 MILJARDER I HÖJD SKATT EFTER VALET: 70 MILJARDER I HÖJD SKATT VALET 2010: I VALRÖRELSEN: 18 MILJARDER I HÖJD SKATT EFTER VALET:? MILJARDER I HÖJD SKATT

2 Skattebetalarnas Förening SAMMANFATTNING En rödgrön regering kommer inte om vi kommer till makten att höja alla skatter. Men du och jag ska betala mer i skatt. Mona Sahlin (S) till Fredrik Reinfeldt (M) i TV4 Kvällsöppet, 24 mars Vi tänker höja skatterna med 3,7 miljarder nästa år, inte 80 miljarder. Däremot ska jag och Gunnar Hökmark betala mer i skatt. Det har vi råd med. Mona Sahlin (S) i Expressen, 3 juli Sedan regeringsskiftet i oktober 1994 har den socialdemokratiska regeringen i samverkan med Vänsterpartiet genomfört statliga skattehöjningar på drygt 52 miljarder kronor. Till det kommer skattehöjningar i ett stort antal kommuner och landsting på sammanlagt 4,5 miljarder kronor. Carl Bildt (M), m.fl. i motion till Riksdagen, januari 1995 Lo-tidningen: Är förändringen av skattesystemet så stor att den är omöjlig att ta tillbaka? Mona Sahlin: Ja, i ett budgetförslag går det inte, vare sig politiskt eller ekonomiskt. Men förändring är möjlig. De g jorde mycket på fyra år, det kan vi rödgröna också göra.... Det här valet handlar om att vinna principerna och värderingarna bakom skatterna, sedan kan vi gå vidare. Mona Sahlin, intervjuad av LO-tidningen, juni 2010 Hur blir det med skatterna om Socialdemokraterna och de Rödgröna vinner valet i år? Om vi ska tro de Rödgrönas skuggbudget höjs skatterna med ungefär 20 miljarder kronor vid ett maktskifte. Vi menar att det finns en klar risk att de verkliga höjningarna kan bli mycket större. Det beror inte bara på att särskilt koalitionspartnern Vänsterpartiet är tydliga med att de kommer att kräva större skattehöjningar. Än mer bekymmersamt är det som hände förra gången vi hade maktväxling i Sverige. Inför valet 1994 avfärdade Socialdemokraterna de borgerligas påståenden om att Socialdemokraterna skulle genomföra stora skattehöjningar om de vann valet. Sommaren 1994 gick Socialdemokraterna till och med ut med en annons i helsidesformat om skatterna. I annonsen förklarar dåvarande partisekreteraren Mona Sahlin personligen, i handstil, att påståenden om att skatterna skulle höjas med 80 miljarder kronor de kommande åren om Socialdemokraterna vann valet var Ren och skär lögn! och skrämselpropaganda. Vi tänker höja skatterna med 3,7 miljarder nästa år, inte 80 miljarder., konstaterades det. Hur gick det då efter valet? När Socialdemokraterna kom till makten så höjdes skatterna med mer än tio gånger så mycket, redan första året. Under hela mandatperioden ökade beskattningen med 70 miljarder kronor. Alla inkomstgrupper, liksom företagarna (som utlovats sänkt skatt), åkte på en rejäl skattesmäll. Socialdemokraterna svek grundligen det löfte som de gav inför valet Mycket pekar tyvärr på att de utlovade skattehöjningarna också denna gång bara är toppen av ett isberg.

3 Skattebetalarnas Förening

4 SKATTEDEBATTEN - EN BAKGRUND Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit mycket kritiska till regeringens jobbskatteavdrag. Regeringen har anklagats för att vara alltifrån fördelningspolitiskt blind till att föra en djupt orättvis politik samt sätta sänkt skatt före välfärden. Regeringen har också kritiserats för att spendera för lite på olika utgiftsområden. Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin har exempelvis sagt att regeringens ovilja att höja a-kassan är sataniskt, elakt och väldigt konservativt. Den alternativa politik som oppositionspartierna har föreslagit under senare år har byggt på stora utgiftsökningar och skattehöjningar jämfört med regeringens förda politik. Tidigare ville Socialdemokraterna att enbart stödet till kommunerna skulle öka med ytterligare 18 miljarder kronor. Utöver det krävde man betydligt högre utgifter till bland annat arbetsmarknadspolitiska program, utbildning, olika bidragsformer samt till a-kassan. Inför 2009 förde Miljöpartiet fram krav på att skatterna ska upp med hela 42 miljarder kronor till Bland annat skulle en kilometerskatt och höjd koldioxidskatt medföra ökade skatteintäkter med nära 23 miljarder kronor. Vänsterpartiet lade samtidigt fram ett förslag som innebar att utgifterna skulle höjas med nära 100 miljarder kronor extra jämfört med regeringen. I takt med att valrörelsen har närmat sig så har de tre partierna dock g jort en rejäl omställning. Det gemensamma program som har presenterats bygger på att skatterna och de offentliga utgifterna ökar med 18 miljarder kronor till Oppositionen har kommit att acceptera den allra största delen av jobbskatteavdraget, trots att man fortfarande starkt motsätter sig skattesänkningen. Mona Sahlin har förklarat: [Jobbskatteavdraget] har inte skapat några jobb, men det har skapat ökade klyftor. Vi kan inte backa bandet, men vi kan titta framåt. En central frågeställning är om oppositionens slimmade krav på utgifts- och skattehöjningar inför valet är trovärdigt. Planerar man att inte backa bandet? Eller har man helt enkelt tonat ned sina ambitioner för att inte skrämma bort mittenväljare under valrörelsen? Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly har varit mycket tydliga med att man egentligen förväntar sig betydligt högre utgiftsökningar och skattehöjningar än 18 miljarder när man väl sitter i regeringsställning. Tidigare ville Ohly öppet driva en högskattekampanj under valrörelsen. Då sade han: Pär Nuder har sagt att man inte kan gå till val på höjda skatter, men det är dumheter. Folk är beredda att betala mer i skatt, om det går till rätt saker. Idag tycks Ohly ha gått över till Pär Nuders inställning, men handlar det om en riktig omläggning av politiken eller en anpassning till Socialdemokraternas valstrategi 1994?

5 SOCIALDEMOKRATERNAS LÖFTE 1994 Det går att dra tydliga paralleller mellan den pågående valrörelsen 2010 och valrörelsen År 1994 var Sverige, liksom 2010, precis på väg att ta sig ur en kraftig ekonomisk kris. En borgerlig regering hade styrt Sverige under en mandatperiod och Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet befann sig i opposition. Den stora skillnaden var att Socialdemokraterna efter valsegern 1994 kom att bilda en egen minoritetsregering, som inte bara förlitade sig på stöd av Vänsterpartiet utan också senare på en uppgörelse med Centern. Under 2010 går Socialdemokraterna till val på att bilda gemensam regering med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. En tydlig likhet är fokus på oppositionens planerade skattepolitik. En central fråga under valrörelsen 1994 var hur mycket Socialdemokraterna (och de två andra oppositionspartierna) skulle komma att höja skatterna om de vann valet. Debatten illustreras av en annons som dåvarande partisekreteraren och nuvarande partiledaren Mona Sahlin publicerade i Expressen den tredje juli Sahlin skrev med egen handstil: Jag har fått ett brev som jag gärna vill att du också läser!. I annonsen fanns ett brev adresserat från den moderata politikern Gunnar Hökmark, tillsammans med handskrivna kommentarer från Sahlin. Mona Sahlin skrev att Hökmarks brev var ren skrämselpropaganda och fortsatte: Men jag får inte hicka av rädsla, utan av ilska över alla lögner som Moderaterna sprider. Tänk om det är med Bildt och Hökmark som med Pinocchio, att näsan växer för varje lögn!. Bredvid denna text inkluderade Sahlin en handritad bild föreställande Hökmark med lång näsa. Mona Sahlin anklagade Gunnar Hökmark för Ren och skär lögn! rörande hans påstående att Socialdemokraterna ville höja skatterna med 80 miljarder kronor i Sverige, inklusive höjningar av kommunalskatten. Sahlin svarade: Vi tänker höja skatterna med 3,7 miljarder, nästa år, inte 80 miljarder. Och det kommer inte att drabba någon fattig. Däremot ska jag och Gunnar Hökmark betala mer i skatt. Det har vi råd med! Den dåvarande partisekreteraren skrev vidare att Hökmark hade fel om att Socialdemokraterna ville höja företagsskatterna, utan skrev Fel! Vi tänker sänka företagsskatterna med 2,8 miljarder!. Sahlin skev också att för folk med normala inkomster (under i månaden) innebär [Socialdemokraternas] förslag sänkt skatt med ca 745 :- per år. Sahlin avslutade brevet med att fråga: Varför ägna tid åt att prata skit om andra? Är det inte bättre att prata om hur Sveriges problem ska lösas?. Budskapet i Mona Sahlins brev var mycket tydligt: Påståenden om att Socialdemokraterna ville höja skatterna var rena lögner. Partiet ville enbart höja skatten med 3,7 miljarder kronor. Höjningen skulle drabba de rika, samtidigt som vanliga inkomsttagare och företagen skulle få sänkta snarare än höjda skatter. Höll då Socialdemokraterna det löfte som Sahlin gav 1994?

6 SKATTECHOCKEN 1995 En granskning som Skattebetalarnas Förening genomförde 1998 gav en överblick över de skatteförändringar som genomfördes av den nya Socialdemokratiska regeringen under dess första mandatperiod, då Mona Sahlin inledningsvis satt som vice statsminister. Redan under 1995 så höjdes skatten med 40,2 miljarder kronor. Samtidigt genomfördes skattesänkningar motsvarande knappt tre miljarder. Sammanlagt ökade skatterna därmed med 37,4 miljarder kronor. En tiondel av denna höjning motsvarade ökningar av kommunalskatterna med 3,8 miljarder kronor. Den totala skattehöjningen var alltså tio gånger högre än nivån på 3,7 miljarder kronor som Socialdemokraterna hade utlovat under valrörelsen. Gunnar Hökmark hade påstått att skatterna, inklusive kommunalskatterna, skulle stiga med 80 miljarder kronor om Socialdemokraterna vann valet. Hälften av denna skattehöjning hade genomförts redan det första året som Socialdemokraterna innehade regeringsmakten. Även om höjningar av kommunalskatterna räknas bort från de totala skatteförändringarna så kan vi notera att den socialdemokratiska regeringen drev upp skattenivån med nio gånger så mycket som (S) hade utlovat. De mycket kraftiga skattehöjningarna slog till mot samtliga grupper av inkomsttagare. Bland annat höjdes de osynliga skatterna på arbete (olika komponenter i arbetsgivaravgiften) rejält. Även företagens skatter drevs upp. Sahlin höll alltså inte heller sina löften om att sänka istället för att höja skatten för företagare samt för personer med vanliga inkomster. SKATTEFÖRÄNDRINGAR MILJONER KRONOR Skattehöjningar 1995 (20 st) Skattehöjningar 1996 (30 st) Skattehöjningar 1997 (20 st) Skattehöjningar 1998 (19 st) Summa skattehöjningar (89 st) Skattesänkningar 1995 (4 st) Skattesänkningar 1996 (6 st) Skattesänkningar 1997 (15 st) Skattesänkningar 1998 (16 st) Summa skattesänkningar (41 st) Nettoökning av skatterna Källa: Sunt Förnu. (1998)

7 Mona Sahlin anklagade Gunnar Hökmark för Ren och skär lögn! när han framförde att Socialdemokraterna ville höja skatterna med 80 miljarder kronor under valrörelsen Den dåvarande partisekreteraren gick så långt som att fråga varför Hökmark ägnade sin tid åt att prata skit om andra?. Med facit i hand så kan man notera att den moderata politikerns uppskattning stämde nära överens med verkligheten. Skatterna ökade med 70 miljarder kronor efter den Socialdemokratiska valsegern. Skatterna steg med tio gånger så mycket som (S) hade lovat det första året med regeringsmakten; under hela mandatperioden med nära tjugo gånger så mycket. Skattechocken drabbade såväl näringslivet som samtliga inkomsttagare. Således bröts samtliga tre löften som Socialdemokraterna gav väljarna I en debatt som hölls i Riksdagen den 10 maj 1995 påminde den moderata riksdagsledamoten Karl-Gösta Svenson om Mona Sahlins annons. Han sade: I likhet med Ingvar Carlsson förnekade Mona Sahlin under valrörelsen att Socialdemokraterna planerade skattehöjningar i den storleksordning som nu har genomförts. I en annons i Expressen skrev Mona Sahlin: Vi tänker höja skatterna med 3,7 miljarder nästa år, inte 80 miljarder. Och det kommer inte att drabba någon fattig. [...] Trots dessa uttalanden har Socialdemokraterna genomfört och beslutat om att chockhöja skatter med sammanlagt 55 miljarder. Mona Sahlin replikerade inte, utan det g jorde istället den socialdemokratiska riksdagsledamoten Anita Johansson. Johansson kommenterade inte Sahlins brutna löfte, men förklarade att hon inte skämdes för partiets politik: Fru talman! Karl-Gösta Svensson och alla ni andra i kammaren, jag skäms inte för att vi har höjt skatten med många miljarder, framför allt för höginkomsttagarna. OPPOSITIONENS KRITIK MOT JOBBSKATTEAVDRAGET De tre oppositionspartierna har under senare tid ställt sig mycket kritiska till regeringens jobbskatteavdrag. Efter att det första steget av avdraget lanserades i början av 2007 anklagade exempelvis Miljöpartiets ekonomiska talesperson, Mikaela Valtersson, Anders Borg för att vara fördelningspolitiskt blind. Valtersson kritiserade den moderata finansministern för att trolla med siffror för att föra väljarna bakom ljuset kring skattesänkningens effekter. Vidare skrev hon: Den moderata skattepolitiken gynnar dem som har det bäst, de som jobbar och har höga inkomster. De som däremot har låga inkomster eller inte har möjlighet att jobba alls får endast dela på smulorna som blir över när regeringen sänker skatterna. I början av 2008 infördes det andra steget i jobbskatteavdraget och ett tredje steg började diskuteras av regeringen. Socialdemokraternas ekonomiska talesman, Thomas Östros, uttalade sig om att [r]egeringen sätter sänkt skatt före välfärden. Östros sade att lägre skatter var helt fel medicin och fortsatte: Det är tydligt att regeringen missförstår läget för Sverige. Det här är bara mer av den politik som inte har lyckats. Deras politik ger inga jobb. I samband med att tredje steget av jobbskatteavdraget drevs igenom skrev den Vänsterpartistiska riksdagsledamoten Marie Engström, tillsammans med sin Socialdemokratiska kollega, att regeringen såg jobbskatteavdraget som mirakelmedicin mot det mesta. Debattörerna förklarade att priset för sänkningen var för högt: Visst får alla mer i lönekuvertet än tidigare. Men det har skett till priset av att trygghet vid sjukdom och arbetslöshet försämrats kraftigt, och att stödet till kommunsektorn urholkats. Den moderatledda regeringens skattesänkningar går i

8 förs ta hand till höginkomsttagare och förmögna. Vi debattörer får mer i plånboken medan människor som till exempel går ut i arbetslöshet får en kraftigt försämrad ekonomi. Det tycker vi är djupt orättvist. Även LO, en stor maktfaktor i arbetarrörelsen har ställt sig helt avvisande till jobbskatteavdraget. 1 Sammantaget är bilden tydlig: Det finns inget som tyder på att de Rödgröna bytt inställning till jobbskatteavdraget. Risken är mycket stor att de kommer att fortsätta att skala ner avdraget efter ett maktskifte. KRAV PÅ ÖKADE UTGIFTER De tre oppositionspartierna har samtidigt konsekvent kritiserat regeringen för att spendera för lite skattemedel på olika utgiftsområden. I en artikel på DN-debatt har exempelvis Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin tillsammans med Thomas Östros skrivit: För att bekämpa jobbkrisen och möta de stora behov som finns i välfärden vill vi tillföra kommunsektorn drygt 18 miljarder kronor mer än regeringen i generella och riktade insatser under en treårsperiod. Det stärker jobben, skolan och vården. Detta är möjligt genom att vi har större skatteintäkter än vad regeringen lagt fram i sin budgetmotion. I slutet av 2008 lade Socialdemokraterna fram ett alternativt budgetmotion som innebar bland annat ökat bostadstillägg till pensionärer, ökade barnbidrag, fler arbetsmarkandspolitiska program, ökade studiemedel, ökat statligt stöd till vuxen- och yrkesutbildning samt ökade anslag till kommunerna. Budgetförslaget innebar utgiftsökningar med ca sju miljarder kronor under 2008 och lika mycket ytterligare under Ett annat krav som Socialdemokraterna fokucerat på är höjda ersättningsnivåer och sänkta avgifter i a-kassan. Mona Sahlin har gått så långt som att säga att regeringens ovilja att höja a-kassan är sataniskt, elakt och väldigt konservativt samt ett uttryck för hur misslyckad och satanisk som regeringens så kallade arbetslinje är. I slutet av 2009 rapporterade Sveriges Television att Socialdemokraterna ville spendera 14 miljarder kronor på att höja inkomstskatten och sänka avgifterna i a-kassan. Kraven på ökade utgifter har minst lika kraftigt drivits av de två andra oppositionspartierna. Miljöpartiets alternativa budgetförslag inför 2009 omfattade bland annat kraftigt ökade satsningar på miljöpolitik samt åtgärder för jobb och utbildning. Förslaget innebar att utgifterna skulle öka med 20 miljarder kronor 2009 vilket sedan skulle stiga till 32 miljarder under Vänsterpartiets budgetförslag var ännu mera expansionistiskt och inkluderade förslag om alltifrån ett nytt klimatbistånd till ökade medel till äldrevården och lönelyft för kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Totalt skulle utgifterna öka med 66 miljarder kronor under 2009 jämfört med regeringens förslag, en siffra som skulle stiga till 98 miljarder under Aftonbladet Debatt,

9 OMVÄNDNING OM SKATTERNA I takt med att valrörelsen har närmat sig så har de tre oppositionspartierna lagt om såväl sin skattepolitik som sin utgiftspolitik. Syftet tycks vara att inte skrämma bort mittenväljare med kraftiga kommande skattehöjningar. Samtidigt som de tre partierna har kritiserat de nya stegen i jobbskatteavdraget har man med tiden kommit att acceptera de steg som redan hunnit genomföras. I en partiledardebatt i början av 2010 framförde statsminister Fredrik Reinfeldt att merparten av jobbskatteavdraget var planerad att behållas av oppositionen inför valet: År ut och år in har vi kritiserats för våra inkomstskattesänkningar. De har beskyllts för att ha varit ofinansierade, att de inte ger några jobb och att de bara riktar sig till dem som tjänar allra mest. Men 69 av 71 inkomstskattesänkningsmiljarder accepteras av de tre vänsterpartierna. Mona Sahlin förklarade att Socialdemokraterna inte skulle ha infört sänkningarna om de själva hade styrt, men att de däremot inte ville avskaffa dem helt: [Jobbskatteavdraget] har inte skapat några jobb, men det har skapat ökade klyftor. Vi kan inte backa bandet, men vi kan titta framåt. En granskning av Skattebetalarnas Förening har tidigare undersökt hur mycket oppositionspartierna ville höja skatten med inför Svaret var att Vänsterpartiet ville driva upp skatterna med 46 miljarder kronor, jämfört med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som ville höja dem med 23 respektive 21 miljarder. Det bör noteras att dessa siffror inte är de högsta som har presenterats under senare tid. Sveriges Television kunde i slutet av 2009 rapportera att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag ville höja skatterna med närmare 55 miljarder kronor under I sin budgetmotion inför 2009 var Miljöpartiets ambition att öka skatteuttaget med 21 miljarder kronor under 2009, 33 miljarder under 2010 och hela 42 miljarder under Bland annat skulle en kilometerskatt och höjd koldioxidskatt medföra ökade skatteintäkter med nära 23 miljarder kronor. Dessa planerade höjningar tonades dock ned betydligt inför det gemensamma budgetförslag som oppositionen presenterade i början av maj Enligt det förslaget skulle skatten höjas med drygt 18 miljarder kronor fram tills 2012, efter att först ha höjts med knappt 16 miljarder under Det budgetförslag som presenterades inför valrörelsen var alltså oerhört bantat jämfört med tidigare krav. Oppositionspartierna hade plötsligt gått med på att behålla den allra största delen av jobbskatteavdraget. Det finns dock goda skäl att ifrågasätta om detta förslag verkligen är i linje med partiernas faktiska ambitioner på skatte- och utgiftsområdet.

10 TROVÄRDIGT MED SLIMMADE HÖJNINGAR? När oppositionens gemensamma budgetförslag togs fram inför valrörelsen så var det Vänsterpartiet som g jorde de främsta uppoffringarna i sin politik sett till planerade skatte- och utgiftshöjningar. Partiets ledare Lars Ohly har beskrivit det som en uppoffring vi har varit beredda på att göra. Samtidigt har han markerat att skatterna kan komma att öka ytterligare under mandatperioden: Jag tror att det skulle vara ansvarslöst att utesluta att man använder skatterna i något läge under en mandatperiod. Aftonbladets granskning visade att Lars Ohly hade sålt bort över 40 miljarder av partiets skatteförslag inför framtagandet av det gemensamma budgetförslaget. Partiledaren kommenterade: Det här går ändå åt rätt håll. I samma artikel intervjuades Aron Etzler, chefredaktör för vänstertidningen Flamman. Etzler förklarade att de föreslagna skattehöjningarna var så små att det inte skulle bli några pengar kvar till välfärden. Framöver förväntar han sig därför betydligt högre skattehöjningar. Lars Ohly höll med kritikerna om att skattehöjningarna hade blivit för små men kommenterade att budgeten skulle ses som ett första steg: Vi kommer inte att sälja oss billigt. Vi kommer att vara tydliga med att vi vill gå längre än vad vi lyckats åstadkomma i det kortare perspektivet. Dagen efter att Ohlys uttalande publicerats i Aftonbladet kunde Dagens Nyheter rapportera om Vänsterpartiets kongress. Kongressen hade gått emot partiledningen och antagit kostsamma motioner om att bland annat höja erstättningsnivån i a-kassan till 90 procent och helt avskaffa karensdagarna. Det kan också vara värt att påminna om att Vänsterpartiet i början av 2008 helt tagit avstånd från att göra en uppgörelse med de andra två oppositionspartierna innan valet var avg jort. Då förklarade Lars Ohly: Pär Nuder har sagt att man inte kan gå till val på höjda skatter, men det är dumheter. Folk är beredda att betala mer i skatt, om det går till rätt saker. Inom Socialdemokraterna och Miljöpartiet har man inte på ett lika tydligt sätt framfört internt missnöje med de nedskalade kraven på skattehöjningar. Sannolikt har det varit just dessa partier som verkat för att tona ned kraven inför valrörelsen En av Miljöpartiets tydligaste profilfrågor är fortfarande kraftig ökning av miljörelaterade skatter. Inför valrörelsen har man dock varit pragmatiska och ingått en kompromiss med de andra två oppositionspartierna. Tillsammans driver man höjd bensinskatt med 49 öre inför valet, istället för med 2 kronor som Miljöpartiet själva vill. Men har verkligen partierna lagt om sin politik så dramatiskt, eller rör det sig mer om vilket budskap som är populärt att kommunicera inför valet? Trovärdigheten i oppositionens gemensamma skatteförslag har ifrågasatts av flertalet kommentatorer. I den socialdemokratiska tidningen Aftonbladet har skribenten Lena Melin exempelvis skrivit: De rödgröna satsar 12 miljarder mer än regeringen till kommuner och landsting. Höjd a-kassa. Höjd sjukpenning. Höjt underhållsstöd. Höjt bostadsbidrag. Sänkt skatt för pensionärer, sjuka, föräldralediga och arbetslösa. För att betala det krävs mer än en blygsam höjning av inkomstskatten för alla, återupplivad förmögenhetsskatt, höjd fastighetsskatt på mycket dyra hus och höjd skatt på bensin, sprit och tobak. Den moderata tidningen Svenska Dagbladet instämmer i kritiken. På ledarplats har artikeln De höjer så mycket de vågar publicerats. Andemeningen är att oppositionen medvetet tonat ned kraven på höjda skatter för att öka sitt stöd bland väljarna: Vi vet att det finns stark avsky mot jobbskatteavdrag bland De rödgröna, och vi vet att De rödgröna hyser den märkliga övertygelsen att högre skatter och högre offentliga utgifter är kungsvägen till fler jobb. Ändå väljer de att

11 avstå från att ta bort mer av jobbskatteavdragen och nöjer sig därmed med färre nya arbetstillfällen än vad som enligt deras synsätt är möjligt. Varför? Därför att de tror och fruktar att de inte har svenska folkets stöd när det gäller hårdför högskattepolitik. Alliansen får svårare att mobilisera mot denna rödgröna vårmotion än mot tidigare, mer beskattningslystna dokument. Att oppositionspartierna har tonat ned framtida skattehöjningar som de planerar att införa behöver alltså inte vara en långsiktig politisk omställning, utan också (helt eller delvis) en anpassning av buskapet till valrörelsen. Detta skulle i så fall inte vara något nytt, utan efterlikna den strategi som Socialdemokraterna förlitade sig på förra gången då de vann makten över en borgerlig regering.

12 SLUTSATSER Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har konsekvent kritiserat de olika steg av jobbskatteavdraget som regeringen har genomfört. Politiken har sagts vara alltifrån fördelningspolitisk blind till helt fel medicin och djupt orättvis. Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin har förklarat att avdraget inte har skapat några jobb, men det har skapat ökade klyftor. Hon säger sig dock i stor utsträckning vilja behålla skattesänkningen. Motiveringen år att Socialdemokraterna inte kan backa bandet utan måste titta framåt. I takt med att valrörelsen har närmat sig så har inte bara Socialdemokraterna, utan också Vänsterpartiet och Miljöpartiet, intagit denna inställning till jobbskatteavdraget. I valrörelsen går man fram med ett mycket slimmat förslag på utgiftsökningar och skattehöjningar, som inte stämmer överens med tidigare krav som framförts. Som denna granskning har visat så är det tydligt att partierna i grunden motsätter sig jobbskatteavdraget och vill se högre och nya skatter, liksom högre och nya utgiftsområden. I själva verket är det en klar möjlighet för oppositionen att under nästa mandatperiod backa bandet genom att avskaffa jobbskattevdraget, eller införa andra kraftiga skattehöjningar. Problemet är bara att ett sådant budskap inte är populärt att kommunicera under en valrörelse. Vänsterpartiet bestämde sig tidigare för att inte anta en gemensam valplattform tillsammans med de andra partierna. Pär Nuders synsätt att man inte kan gå till val på höjda skatter avfärdades av Lars Ohly som dumheter. I samband med att valet kommit närmare så har Vänsterpartiets ledning låtit sig övertygas om att gå samman kring en gemensam plattform, där strategin är just att kraftigt tona ned kraven på skattehöjningar. Det går dock inte att ta miste på att såväl partiets ledning som dess gräsrötter bara ser det gemensamma budgetförslaget som ett första steg i den kommande politiken, där ambitionen är att pressa upp skatter och utgifter betydligt mera. Det går inte heller att ta miste på att denna önskan också delas av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som innan valrörelsen närmade sig krävde och planerade för betydligt högre skatte- och utgiftsökningar. Mycket pekar på att oppositionen siktar på att upprepa Socialdemokraternas framgångsrika strategi under valrörelsen 1994 att kommunicera låga skattehöjningar men genomföra betydligt högre ifall man får regeringsmakten. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg Mona Sahlins aggressiva angrepp på Gunnar Hökmark under sommaren Där anklagade hon honom för att gå ut med ren och skär lögn samt prata skit om andra när han påstod att skatterna skulle höjas med 80 miljarder om Socialdemokraterna kom till makten. Under 1995, då Sahlin satt som vice statsminister, höjdes skatterna netto med 37,4 miljarder kronor tio gånger mer än de 3,7 miljarder som hon hade utlovat väljarna året innan. Under hela mandatperioden höjdes skatterna netto med nära tjugo gånger så mycket som Sahlin utlovat. Ökningen på 70 miljarder låg nära den utveckling som Hökmark hade varnat för. Socialdemokraternas nuvarande partiledare bröt då även sitt löfte om att företagen och personer med normala inkomster skulle få sänkt, snarare än höjt, skatt. Skattechocken drabbade alla grupper av inkomsttagare samt också företagen. För 16 år sedan lönade det sig för Mona Sahlin att kraftfullt angripa dem som menade att partiets ambition var att driva upp skatterna rejält, trots att just denna politik senare realiserades. Idag är Sahlin oppositionens statsministerkandidat. Med allra största sannolikhet så minns hon framgångsreceptet från förra gången Socialdemokraterna satt i opposition. Det gör nog ledningen i samtliga tre oppositionspartiet. I det

13 perspektivet är det ingen slump att partiernas utlovade skattehöjningar har slimmats ned avsevärt inför 2010 års valrörelse. De utlovade höjningarna på 3,7 miljarder kronor 1994 var bara toppen på det isberg av skattehöjningar som kom efter valsegern. Så är sannolikt också fallet med de 18 miljarder som oppositionen detta valår menar att man vill höja skatten med.

14 APPENDIX - KONKRETA EXEMEPEL PÅ SKATTEFÖRÄNDRINGAR Exempel på skattehöjningar 1995: Höjd arbetsgivaravgift och särskild löneskatt med 1,5 procentenheter till 32,86 respektive 21,39 procent (6,2 miljarder kronor) Höjd sjukförsäkringsavgift som ersättning för utebliven höjning av arbetslöshetsavgift (4,7 miljarder kronor) Egenavgift till pensionssystemet, 1 procent (4,7 miljarder kronor) Höjd statsskatt med 5 procent över brytpunkten ( kronor) (4,3 miljarder kronor) Höjd skatt på reavinster på aktier till 30 procent (3,5 miljarder kronor) Återinförd dubbelbeskattning/full skatt på utdelningsvinster (3 miljarder kronor) Höjd avkastningsskatt på pensionssparande till 15 procent (2 miljarder kronor) Exempel på skattesänkningar 1995: Slopad stämpelskatt för aktier (- 600 miljoner kronor) Återinförd statligt grundavdrag (-1,8 miljarder kronor) Skatteförändringar Den Socialdemokratiska regeringen nöjde sig inte med att höja skatterna med drygt 37 miljarder kronor 1995, utan pressade också upp dem de tre följande åren. Effekten av samtliga förändringar som skedde visas i nedanstående tabell. Sammanlagt genomfördes 89 stycken skattehöjningar under perioden jämfört med bara 41 sänkningar. Skattehöjningarna motsvarade 101 miljarder kronor, medan sänkningarna bara motsvarade 32 miljarder. Sammanlagt höjdes alltså skatterna med 70 miljarder kronor under mandatperioden. Hur mycket höjdes skatterna ? Inte bara under 1995, utan också under de kommande tre åren, fokuserade mycket av skattehöjningarna på att driva upp de dolda skatterna på arbete och konsumtion. Detta skedde genom kraftiga ökningar av olika delar av arbetsgivaravgiften samt en rad skatter på konsumtion, energi och ägande av fastigheter. Dessa dolda skatter karaktäriseras av att de betalas av en bred grupp i samhället. Därmed drabbar de såväl hög- som låg- och medelinkomsttagare. Exempel på skatteförändringar ges nedan. Exempel på skattehöjningar 1996: Höjd allmän egenavgift till sjukförsäkringen med 1 procentenhet (4,7 miljarder kronor) Fastighetsskatt på industribyggnader (0,5 procent) samt på butiker och kontor (1 procent) (2,9 miljarder kronor) Höjd fastighetsskatt till 1,7 procent (1,5 miljarder kronor)

15 Höjd arbetsgivaravgift med 0,2 procentenheter till 33,06 procent (1,4 miljarder kronor) Höjd koldioxidskatt (600 miljoner kronor) Moms på dagstidningar 6 procent (400 miljoner kronor) Exempel på skattesänkningar 1996: Sänkt matmoms (7,7 miljarder kronor) Temporärt reducerad stämpelskattt (800 miljoner kronor) Slopad bilaccis (600 miljoner kronor) Exempel på skattehöjningar 1997: Höjd allmän egenavgift till sjukförsäkringen med 1 procenenhet (4,7 miljarder kronor) Höjda energiskatter (3,6 miljarder kronor) Höjd fordonsskatt (1,3 miljarder kronor) Höjd tobaksskatt (1,8 miljarder kronor) Exempel på skattesänkningar 1997: Rotavdrag (1,5 miljarder kronor) Temporärt reducerad fastighetsskatt (1,2 miljarder kronor) Exempel på skattehöjningar 1998: Höjd allmän egenavgift till sjukförsäkringen med 1 procenenhet (4,7 miljarder kronor) Begränsad avsättning till periodiseringsfond (3 miljarder kronor) Höjda energiskatter (1,9 miljarder kronor) Höjning av stämpelskatt för fastigheter och tomträtt (1,8 miljarder kronor) Exempel på skattesänkningar 1998: Lättnad i dubbelbeskattning (3,5 miljarder kronor) Rotavdrag (2 miljarder kronor)

16 REFERENSER Aftonbladet (2008). Moderaterna har tagit över, Aftonbladet (2010a). Det krävs mer, Mona Aftonbladet (2010b). Vägrar sälja sig billigt, Aftonbladet Debatt (2010), Nej, Reinfeldt, din politik ökar klyftorna i samhället, Dagens Nyheter (2009). Vi vill ge 18 miljarder mer än regeringen till kommunerna, Dagens Nyheter (2010a). Vill höja skatter med 11 miljarder, Dagens Nyheter (2010b). V-kongress: höj a-kassan till 90 procent, Ekot (2008). Regeringens arbetslinje är satanisk, E24 (2008). Mona Sahlin öppnar för statligt ägande, Expressen (1994). Annons från Socialdemokraterna, undertecknad Mona Sahlin, Göteborgs-Posten (2007). Miljöpartiet: Anders Borg för löntagarna bakom ljuset, Miljöpartiet (2008). Grön framtidsbudget två år kvar!, Motion till riksdagen 2008/09:Fi272 av Peter Eriksson m.fl. (mp). Moderaterna (1995), Motion 1994/95:Sk328, Riksdagen (1994). Kammarens protokoll 1994/95:102. Onsdagen den 10 maj. Kl Socialdemokraterna (2008). Stimulanspaket mot jobbkrisen, Motion till riksdagen 2008/09:Fi7 av Mona Sahlin m.fl. (s). Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet (2010). Ny färdriktning Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige. Skattebetalarnas Förening (2009). Skattehot vid maktskifte. Sunt Förnuft (1998). De osynliga skatterna har ökat mest och väger tyngst 70 miljardder i (s)kattehöjningar, nr 6. Svenska Dagbladet (2008). Ingen kompromiss före valet 2010, Svenska Dagbladet (2010). De höjer så mycket de vågar, Sveriges Television Rapport (2009a). S vill satsa på höjd a-kassa, Sveriges television Rapport (2009b). (V)ill höja skatten med 55 miljarder, Sveriges Television (2010). Sahlin och Reinfeldt debatterade skuggbudgeten, Sveriges Television Valet 2010 (2010). V offrar skattehöjningar i skuggbudget, TV 4, Kvällsöppet,, Vänsterpartiet (2008). Välfärdsinvesteringar för framtiden, Motion till riksdagen 2008/09:Fi271 av Lars Ohly m.fl. (v). Värmlands Folkblad (2009). På vilket sätt hjälper sänkt skatt de utförsäkrade?,

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Barnen får betala Reinfeldts skattesänkning

Barnen får betala Reinfeldts skattesänkning 2006-08-24 Barnen får betala Reinfeldts skattesänkning Reinfeldt lovar att alla ska få behålla en tusenlapp mer av sin lön - men med alla nya avgifter tar han dubbelt tillbaka speciellt drabbade blir de

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Näringslivets skattefrågor i valet 2014

Näringslivets skattefrågor i valet 2014 696 debatt & kommentar 2014 HANS PETER LARSSON Näringslivets skattefrågor i valet 2014 1 INLEDNING Valrörelsen går nu in i sin slutspurt. Under Almedalsveckan hettade skattefrågan till när Socialdemokraterna

Läs mer

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Rödgrönt bra för Kronoberg

Rödgrönt bra för Kronoberg 2010-06-08 Rödgrönt bra för Kronoberg - så påverkar nationell politik länet Innehåll Kronoberg länet borgarna glömde... 3 Rättvis välfärd eller ingen välfärd?... 4 Rättvisa skatter... 5 35 715 pensionärer

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014 Resultat Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna Oktober Om undersökningen Undersökningens genomfördes i Demoskops slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa internetpanel, OnlinePanelen.

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

SKATTECHOCKEN FÖR UNGA

SKATTECHOCKEN FÖR UNGA SKATTECHOCKEN FÖR UNGA DE RÖDGRÖNAS STÖRSTA SKATTEHÖJNING: NÄSTAN EN MILJON UNGA FÅR 10 MILJARDER I DUBBLAD ARBETSGIVARAVGIFT, MINDRE ÄN HÄLFTEN GÅR TILL SATSNINGAR MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET DUBBLAD ARBETSGIVARAVGIFT

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Rapport BITTRA SVEK ELLER SUR EFTERSMAK. www.socialdemokraterna.se telefon 08-700 26 00

Rapport BITTRA SVEK ELLER SUR EFTERSMAK. www.socialdemokraterna.se telefon 08-700 26 00 Rapport BITTRA SVEK ELLER SUR EFTERSMAK www.socialdemokraterna.se telefon 08-700 26 00 Bittra svek eller sur eftersmak De senaste veckorna har präglats av ständiga utspel med nya vallöften från de borgerliga

Läs mer

Ny färdriktning Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige

Ny färdriktning Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige Ny färdriktning Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets ekonomiska vårmotion En gemensam rödgrön budget Starka offentliga

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Skattesmäll Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet.

Skattesmäll Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet. Skattesmäll 2015 2018 Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet. Skattesmäll Sverige Regeringens budgetproposition för 2017 presenterades den 20 september. I den fortsätter regeringen

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Rödgrön företagarpolitik i praktiken Johan Kreicbergs November 2009

Rödgrön företagarpolitik i praktiken Johan Kreicbergs November 2009 Rödgrön företagarpolitik i praktiken Johan Kreicbergs November 2009 Rödgrön företagarpolitik i praktiken Inledning Numera vill samtliga riksdagspartier beskriva sin politik som småföretagarinriktad. Vänsterpartiets

Läs mer

OM 14 DAGAR STÄNGER VAL- LOKALERNA - 14 FRÅGOR SOM ÅTERSTÅR FÖR VÄNSTERPARTIERNA ATT BESVARA

OM 14 DAGAR STÄNGER VAL- LOKALERNA - 14 FRÅGOR SOM ÅTERSTÅR FÖR VÄNSTERPARTIERNA ATT BESVARA OM 14 DAGAR STÄNGER VAL- LOKALERNA - 14 FRÅGOR SOM ÅTERSTÅR FÖR VÄNSTERPARTIERNA ATT BESVARA 20100905 SÄGER VÄNSTERPARTIERNA NEJ TILL ALLIANSENS JOBBSATSNINGAR? Oppositionen har gett ett tydligt besked

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Partigranskning mars 2006

Partigranskning mars 2006 Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister Riksdagens protokoll 1994/95:5 Torsdagen den Protokoll 1994/95:5 Kl. 14.00 14.17 1 Prövning av förslaget om statsminister Anf. 1 TALMANNEN: Tisdagen den 4 oktober föreslog jag riksdagen att till statsminister

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 Vägvalet: Fler eller färre jobb? En politik som sätter människan i centrum måste fokusera på jobben.

Läs mer

Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften

Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften En rapport från Moderaterna i Stockholms stad och län Juli 2010 1 (19) Innehåll Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften 1 Moderaterna

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 FÄRDPLAN MED SIKTE PÅ 2018 Alliansen presenterar fyra olika budgetar i höst Vi genomför en gemensam alliansutvärdering Vi formar ett äntringskansli inför regeringsskifte

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Telemarketing - Fördomar och verklighet

Telemarketing - Fördomar och verklighet Telemarketing - Fördomar och verklighet Att ringa i TM är ett enkelt och inte särskilt tidskrävande sätt att aktivera sig inom MUF. Arin Karapet är ansvarig för TM i Stockholm och arrangerar TM nästan

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi 2001-09-20 Välkommet stöd till småbarnsfamiljer Förändringarna är som vanligt många för hushållen. Det positiva med denna budgetproposition

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften

Läs mer

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006 Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar

Läs mer

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm Moderaterna tappar Moderaterna toppar inte längre förtroendet för att kunna lösa arbetslösheten, S är nu rejält om. Socialdemokraterna syns mest och knappar in även på det parti som gör bäst jobb. Fredrik

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Det politiska läget inför valet 2014

Det politiska läget inför valet 2014 Det politiska läget inför valet 14 Markus Uvell 28 november Väljarnas agenda: skola och invandring Vad pratade du om när du pratade med någon om samhällsfrågor eller politik senast? Källa: Demoskop Jobben

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,

Läs mer

Politikbarometern 27 september 14 december Erik Lundbom, Cision

Politikbarometern 27 september 14 december Erik Lundbom, Cision Politikbarometern 27 september 14 december 2008 Erik Lundbom, Cision Politiken i mediebilden 27 september 14 december 2008 Sammanfattning Höstens politikrelaterade publicitet domineras dels av de olika

Läs mer

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Välfärd - minska klyftorna S-kvinnor i Kronoberg Carina Adolfsson Elgestam

Välfärd - minska klyftorna S-kvinnor i Kronoberg Carina Adolfsson Elgestam Socialdemokraterna Växjö 2010-08-30 Välfärd - minska klyftorna S-kvinnor i Kronoberg Carina Adolfsson Elgestam 2 (10) Innehållsförteckning Klyftorna och orättvisorna ökar... 3 Berättelser från verkligheten...

Läs mer

Aktuellt, SVT2, , inslag om budgetpropositionen; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, , inslag om budgetpropositionen; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-12-21 Dnr: 15/02460 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2015-09-21, inslag om budgetpropositionen; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

MAKTMODERATEN REINFELDT

MAKTMODERATEN REINFELDT Detta visste du inte om MAKTMODERATEN REINFELDT Läs om hur mycket Reinfeldt tjänar på sina egna budgetförslag. Och hur du förlorar. Läs också om Reinfeldts skamlösa kontakter och ideal. www.ssu.se Innehåll

Läs mer

Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier:

Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier: Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier: Vi undrar vad ni vill göra för oss pensionärer, i första hand hur ni ser på beskattningen av pensionen, men även andra

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Skattehot vid maktskifte

Skattehot vid maktskifte Skattehot vid maktskifte Innehåll MEDARBETARE 1 VD HAR ORDET Vi är skattebetalarnas konsumentombudsman sid 3 2 SAMMANFATTNING Återställare på gång vid maktskifte sid 4 3 INLEDNING OCH BAKGRUND Höjt skattetryck

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer