Nyhetsbrev december 2014

Transkript

1 Nyhetsbrev december 2014 Medvind för sol, vind och vatten Det blåser medvind för vindkraften. Eller som ekonomireportern i Gomorron Sverige entusiastiskt uttryckte det nyligen: Helt plötsligt händer det, allt det där man pratade om på 90-talet: sol, vind och vatten. Alltså det som vi på Telge Energi pratar om varje dag: sol, vind och vatten. Glädjeutropen handlar om att vindkraftens teknologiska revolution nu kan avläsas i produktions- och lönsamhetskurvorna så att det imponerar på bredare front. Elpriserna har halverats på bara några år. Konkurrenskraften ökar gentemot kärnkraften på allvar rent ekonomiskt. Investerare ser möjligheterna. Elkunderna blir vinnare. Det går åt rätt håll. Vindkraftens kommersiella utveckling över tid är ett bra exempel på vilken skillnad politisk vilja och tydliga mål gör. Regeringens intention är att ställa om till 100 % förnybar energi på sikt. Vi på Telge Energi ställer oss helt bakom detta men målen måste bli tydligare. Vi menar att Sverige skulle kunna nå 8 terawattimmar solkraft och solvärme år Det motsvarar hushållsförbrukningen av el under ett år för alla lägenheter i Sverige. Och lite mer därtill. Med långsiktiga hållbara förutsättningar kan detta bli en realitet. Ett viktigt steg är att skattereduktioner för småskalig elproduktion kan börja gälla den 1 januari 2015, vilket är ett av förslagen i regeringens budgetproposition. Internationellt ökar solkraften betydligt mer än i Sverige. Telge Energi kommer att fortsätta kämpa för mer svensk solkraft, kilowattimme för kilowattimme. Det är vad kunderna vill ha. En ny era har startat. FN:s klimatpanel IPCC har deklarerat tiden från och med nu fram till år 2040 som The Era of Climate Responsibility, dvs. klimatansvarets tidsepok. Klimatförändringarna måste stoppas och det är nu det måste ske! Man kanske kan se IPCCs senaste så kallade syntesrapport som en megafon. För innehållet är en sammanställning av de tre senaste rapporterna så i princip är det inget nytt. Men denna gången ropar man i megafonen genom att paketera om informationen och presentera den med ökad pedagogik. Ingen ska kunna missa budskapet hur det står till med vår planet. Förslag till åtgärder finns också med ska ett nytt globalt klimatavtal förhandlas fram. Detta kommer vi att följa. Tillsammans med våra kunder tar vi tag i megafonen och stämmer in: det är nu vi måste ta klimatansvar! Vi måste alla göra vad vi kan. Att börja med att välja ren el är inte svårt. Att vissa elbolag emellanåt vill sätta bomull i megafonen backar vi inte för. Vi på Telge Energi hjälper gärna till, det är därför vi finns. Tack alla kunder för att ni gör skillnad! Mats Fagerström, VD Telge Energi P.S. Följ gärna vår Kundchef Fru Watts blogg om senaste nytt kring energi och klimat. Just nu har vi t ex en elskola där vi varje vecka svarar på de vanligaste frågorna från våra kunder: D.S. 1

2 Älvräddning pågår! Tillsammans med Världsnaturfonden WWF och Älvräddarna är vi på Telge Energi engagerade i det stora vattenkraftsprojektet i Ångermanälven som under en treårsperiod tar sikte på långsiktigt hållbar vattenkraftsproduktion, med framförallt ökad hänsyn till biologisk mångfald. Nu är första inventeringsfasen klar. Detta är ett naturvårdsprojekt med många dimensioner som har väckt särskilt stort intresse bland Telge Energis kunder. Hälften av vårt totala projektbidrag på en miljon kronor har samlats in av våra engagerade kunder, säger Petra Hallebrant, kundchef på Telge Energi. Det är den 17 mil långa mittsträckan av älven som nu utreds, mellan Näsåker i Sollefteå kommun och Vilhelmina, plus Fjällsjöälvens utlopp på 2 mil. Här finns 11 kraftverk. Det är med god rutin och erfarenhet som projektet tar sig an denna del av älven. Tidigare har både norra och södra delarna av den 46 mil långa Ångermanälven undersökts och då utformades en processinriktad stegvis arbetsmetod som man nu arbetar efter, den s.k. Ångermanälvsmodellen. Övriga aktörer i projektet är bl.a. Coompanion Västernorrland, Vilhelmina Model Forest, SLU, och länsstyrelser. Första fasen klar Under hösten har arbetet i projektets första fas pågått för fullt med fiskinventering och biotopkartering. En stor mängd data har samlats in genom ett handfast fältarbete. Under vinterhalvåret kommer alla mätdata att sammanställas och analyseras. Planen är att projektet under våren, med dessa nya fakta som grund, ska kunna föreslå åtgärder för hur fiskpassager vid vattenkraftverkens dammar lämpligast kan etableras. Med vattenkraftverkens etableringar och tillhörande dammar har de naturliga förutsättningarna för fisken att vandra upp och ned i älven försvunnit. Det finns fiskodlingar i älven idag men naturvårdsprojektet är inriktat på att få havsvandrande arter att mer naturligt återetablera sig. Målet är att återetablera ett rikt fiskbestånd och öka den biologiska mångfalden i älven. Målet har också koppling till EU-kraven om hållbara och ekologiskt fungerande vatten enligt Vattendirektivet. Den sociala dimensionen allt viktigare En del i vattenkraftsprojektet har en social dimension och handlar om kulturvård genom att dokumentera hur folk levde av fisket i Ångermanälven förr, innan kraftverksutbyggnaden startade Arbetet leds av Lennart Norström från Forsmo och kommer att bygga på litteraturstudier och intervjuer med ett 60-tal personer. Lennart har själv fiskeminnen från den tid då fisket i Ångermanälven var en central inkomstkälla. Lokalsamhällenas förändring i takt med att vattenkraften byggts ut är påtaglig. Det är en viktig social aspekt som djupt berör människors kulturhistoriska rötter. Detta är sannolikt något som kommer att uppmärksammas mer framöver, säger Anette Björlin, sötvattenshandläggare på WWF. 2

3 Egentligen var det inte så länge sedan, fram till mitten av 1900-talet, som Ångermanälvens vattensystem hade ett av norra Europas rikaste bestånd av vildlax och storvuxen öring. I takt med vattenkraftsutbyggnaden under industrialiseringens framväxt förändrades förutsättningarna radikalt för fiskens och andra vandrande arters möjligheter att vandra i älven. Fisket som inkomstkälla och grund för kulturmiljöer och boende i bygderna påverkades förstås också. Vattenkraftens hållbarhetsutveckling Miljökraven för vattenkraften kan komma att skärpas framöver. Den statliga Vattenverksamhetsutredningens förslag ligger på regeringens bord. Inte minst i ljuset av detta förändringsarbete kan erfarenheterna i Ångermanälvsprojektet komma att bidra till att utveckla vattenkraftens hållbarhetsdimensioner, med ökad hänsyn till biologisk mångfald och sociala aspekter. Vattenkraften är ju redan en bra energiform för klimatet eftersom den är koldioxidfri. De stora kraftverken är viktiga som reglerresurs, så att vi kan hålla balans mellan konsumtion och produktion i våra elnät. 3

4 Fortsatt låga priser på elmarknaden Trenden med låga elpriser har fortsatt även i november vilket har gynnat kunder med rörliga elprisavtal. En villakund med förbrukning på kwh har sparat så mycket som kronor hittills i år jämfört med i fjol. En marknad med stort utbud har blivit säsongens signum, liksom ovanligt mild väderlek. Prisskillnaderna i landets fyra områden har varit små. Nästa år väntas solkraften dubblas, igen. Vintermånaden december står för dörren men temperaturen ligger fortsatt långt över den normala för årstiden, vilket har återspeglats i spotpriset. Trots högre efterfrågan sjönk spotpriset i november jämfört med oktober. Det genomsnittliga priset för SE 3 i november blev 27,8 öre. Skillnaden mellan billigaste, SE1, och dyraste,se4, blev 0,6 öre. I år har elmarknadens vinnare varit de kunder som har haft avtal med rörligt elpris. En villakund med en förbrukning på kwh har sparat kronor i år på att ha rörligt pris, jämfört med perioden januari-november 2013 (pris exkl. elcertifikat och påslag). Som på många andra marknader är det utbudet och efterfrågan som styr priset på el. Detta förhållande påverkas i sin tur av flera faktorer t.ex. temperaturen, fyllnadsgraden i vattenmagasinen, hur kärnkraften går, men även konjunkturläget i Sverige och övriga världen. Vädret är en faktor som har stor påverkan på spotpriset. Nu har vi sett att vädret även påverkar de längre kontrakten mycket. Terminsprisernas utveckling, som styr det bundna elpriset på längre sikt, gick upp fram till mitten av november, för att sedan sjunka kraftigt efter det att kraftverkens vattenmagasin fick en rejäl påfyllning. När prognoserna sedan återigen indikerade mindre nederbörd drogs priset upp på både årskontrakten och de korta terminerna, d.v.s. månads- och kvartalskontrakten. Förutom vädret har kol- och utsläppspriserna stor elprispåverkan på längre sikt. Kolpriset nådde en ny bottennotering i början av november. Viss återhämtning av priset har skett men det ligger fortfarande på historiskt låga nivåer. Den fortsatt svaga konjunkturen i världen har begränsat kolanvändningen och skapat ett överskott. Priset idag ligger på 73 dollar/ton. Elcertifikatpriset har sakta sjunkit sen mitten på oktober och har fortsatt ner nu i november, nu ligger priserna på den lägsta sedan juni. Den 1 november var det tre år sedan Sverige delades upp i fyra elområden. De stora skillnaderna mellan elområdena som många inledningsvis befarade har uteblivit. Prisskillnaderna har i 64 % av periodens alla månader varit mindre än ett öre. I juni 2012 var skillnaden störst: mellan den billigaste SE1 och dyraste SE4 var skillnaden 8 öre. Orsakerna till den största områdesskillnaden var begränsning i överföringskapaciteten mellan SE3 och SE4, oväntat kärnkraftbortfall och lägre vindkraftsproduktion. Hittills i år har vi som mest haft en skillnad på 1,29 öre mellan dyraste SE4 och billigaste SE1. 4

5 Kärnkraftsproduktionen Det är fortsatt hög kärnkraftsproduktion. Ringhals har meddelat en senare start på R2 som skulle komma igång i oktober. Återstarten är nu framskjuten till december. O2 är ur drift för ett längre underhållsarbete och beräknas vara åter i drift sommaren Kärnkraftsproduktionen ligger i nuläget på MW vilket motsvarar 85 % av den totala effekten som är installerad i Sverige. Hydrologin Hela sommaren och inledningen på hösten blev torrare än normalt och vattenmagasinen fylldes på mindre än vanligt. I början av november ökade vattenmängderna i magasinen rejält upp till normala eller höga nivåer. Därefter har nederbördsmängden varit långt under normal, med minskade vattenmagasin till följd. Under vintermånaderna december-februari räknar vi normalt med nederbörd i form av snö vilket inte påverkar vattenmagasinen förrän vid snösmältningen på våren. Nu lämnar vi en mild höst bakom oss och har en något lägre hydrologisk balans än normalt. Mycket kärnkraft är igång. Detta i kombination med låga priser på kol och utsläppsrätter bidrar till vår bedömning att blir priset i vinter kommer att hålla sig omkring 35 öre, givet de förutsättningar vi nu känner till. Om förutsättningarna ändras kan dessa komma att återspeglas i prisrörelser upp eller ned. Solkraften Den starkt uppåtgående trenden för solkraft håller i sig. Prognosen för total installerad effekt från solkraft pekar på att 80 MW installerad effekt kommer att nås vid årets slut. Detta innebär att en fördubbling jämfört med 2013 års nivå på 40 MW, vilket motsvarar 6 moderna vindkraftverk i produktion. Även för 2015 förväntas installerad effekt från solkraft att fördubblas ännu en gång. Spotpriser de senaste 6 månaderna Månad Spotpriser Elområde Juni 29,35 SE3 Juli 27,47 SE3 Augusti 31,75 SE3 September 33,53 SE3 Oktober 28,66 SE3 November 27,80 SE3 5

6 60,00 Spotpriser de senaste 6 månaderna 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Juni Juli Augusti September Oktober November Historiska spotpriser År September Elområde ,43 SE ,00 SE ,03 SE ,81 SE ,80 SE3 Historiska spotpriser Nordpool 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,

7 Hur slår lägre priser och mildare vinter på konsumentens elräkning? Hur mycket spelar lägre priser och en mildare vinter roll för konsumentens totala elkostnad under en vinterperiod? Det har vi tittat lite närmare på och förstås beror en sådan jämförelse också på vilken typ av elavtal man har tecknat. I ett räkneexempel har vi jämfört den kalla vintern 2010 med den mildare 2013, både för villa och lägenhet, och för rörligt och fast elprisavtal. Av vår jämförelse framgår det tydligt hur en kall vinter (2010) medför betydligt högre elkostnader med rörligt elprisavtal för villakunden jämfört fast. För att säkra vinterkostnaden, framförallt för den som bor i villa, rekommenderar vi därför ett vinteravtal. Men för en person som bor i lägenhet blir skillnaderna i elkostnaderna faktiskt inte så stora om man har rörligt eller fast elavtal. Vissa lägenhetskunder vill trots det ha ett fast elavtal, t ex om man vill veta i förväg exakt hur mycket man ska betala för elen. Det som oftast inte framgår i prisjämförelser av det här slaget, varken under varma eller kalla vintrar, är den faktor som nog är viktigast av alla på sikt, nämligen elkonsumtionens påverkan på klimatet. Att välja ett elbolag som säljer ren el från förnybara energikällor har stor påverkan på klimatet. Därför är valet av elbolag det första man bör titta över oavsett boendetyp eller avtal. Tabell: Elkostnader under vintern - en jämförelse (inkl. skatter och moms). Rörligt elavtal Villa kwh/år År 2010 År 2013 Skillnad Lägenhet kwh/år År 2010 År 2013 Skillnad Januari Januari Februari Februari December December Total kostnad jan-dec Total kostnad jan-dec Fast elavtal Villa kwh/år År 2010 År 2013 Skillnad Lägenhet kwh/år År 2010 År 2013 Skillnad Januari Januari Februari Februari December December Total kostnad jan-dec Total kostnad jan-dec

8 För mer information, kontakta: Petra Hallebrant, Kundchef Telge Energi Telefon: (dir), E-post: Om Telge Energi Telge Energi är en oberoende elleverantör, utan egen kraftproduktion som enbart säljer förnybar el från sol, vind och vatten. Målet är att all el som konsumeras är ren el, i Sverige och resten av världen. Det tar nog en stund, men kilowattimme för kilowattimme kommer vi närmare målet. Telge Energi har drygt kunder, omsätter ca Mkr och har 86 anställda. Läs mer på 8