Svensk Trafiktidning Nr 1 Mars 2012 Årgång 93

Transkript

1 Svensk Trafiktidning Nr 1 Mars 2012 Årgång 93

2 l e d a r e n ny tidning men ändå inte Det nummer av Svensk Trafiktidning du nu håller i din hand är inte riktigt samma produkt som tidigare. Dels innehåller tidningen fler sidor men den kommer å andra sidan bara att ges ut fyra istället för sex gånger per år. En mindre viktig förändring är möjligen att det nu är förbundet och inte vår tidskriftsförening som ger ut tidningen. Slutligen har tidningen från detta nummer en ny ansvarig utgivare i form av förbundets ordförande Lotta Juliusson. Nyordningarna är i viss mån en kompromiss mellan olika stridiga viljor. Det finns de som ifrågasatt fortsatt utgivning, vissa har förordat en tidning i enbart digitalt format medan andra starkt förespråkat business as usual. Förhoppningen är att vi ska kunna erbjuda lite mer inslag av reportage karaktär än hittills. Just den saken har varit efterfrågad av många. Mer om vardagen inom de olika verksamheter där TJ har medlemmar. Redaktionen tar tacksamt emot synpunkter, råd och idéer från läsekretsen. Tidningen kommer naturligtvis att fortsätta ha fokus på de renodlat fackliga frågor som är TJs kärna. Björn Karlsson Svensk Trafiktidning redaktion: Box 2131, Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: Telefontid: Mail: kansli@tj.nu ansvarig utgivare: Ann-Charlott Juliusson hemsida: omslagsbild: Farzad Faraijan, TJ-företrädare vid Arriva, är nöjd med det nya avtalet. Se artikel sid 14. foto: Sören Svensson Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. ann-charlott juliusson ann-charlott.juliusson@tj.nu björn karlsson bjorn.karlsson@tj.nu stefan strömqvist stefan.stromqvist@tj.nu sören svensson soren.svensson@trafikverket.se susanne alemyr susanne.alemyr@trafikverket.se karin nyberg karin.nyberg@euromaint.com produktion & tryck: Exaktaprinting AB jan sandgren jan.sandgren@tj.nu s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

3 Innehåll 4 Jan Sandgren Från fallucka till kollektivavtal, 42 år som ombudsman vid TJ 10 På spåret Arlanda Express 5 Fråga Juristen 11 På spåret Tarja Palm TJ medlem och löneekonom på A-Train 6 Trafikverket effektiviserar Trafikverket effektiviserar och vår medlemmar berörs 12 I spåret Arbete i spåret 7 Trafikverket effektiviserar Vad tycker våra medlemmar i Ånge 13 I spåret Kompetensförsörjning stor utmaning 8 Här finns TJ TJ ditt förbund i transportsektorn 14 Intill spåret Arriva tar buss- och tågtrafik i Stockholm 9 Här finns TJ TJ ditt förbund i transportsektorn 15 Insidan Kontoret ett miljöproblem TJ frågar 16 Korsord Vinnare i krysset Pris till Malmö, Sundsvall, Gävle och Eskilstuna. Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt i Svensk Trafiktidnings senaste korsord och som drogs först vid dragningen. Grattis! 1:a pris 5 skraplotter plus äran: Sigurd Berg, Malmö 2:a pris 5 skraplotter plus äran: Åke Nyberg, Sundsvall 3:e pris 5 skraplotter plus äran: Rune Åkerlind, Gävle 4:e pris 5 skraplotter plus äran: Thomas Franzon, Malmö 5:e pris 5 skraplotter plus äran: Stig Göhlman, Eskilstuna För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 3

4 j a n s a n d g r e n, 4 2 Jan Sandgren ombudsman sedermera förhandlingschef anställdes vid TJ den 27 april Foto: Sören Svensson Från fallucka till kollektivavtal, 42 år som ombudsman vid TJ Du har ju varit med under många år i det fackliga arbetet. Hur tycker du arbetet förändrats? När jag började hos TJ för mer än 40 år sedan fanns de flesta TJ medlemmarna vid SJ med ca anställda. TJ har idag medlemmar på fler än 250 företag. Det ställer helt andra krav på TJ arbetssätt. Vad gäller anställningsvillkor och inte minst lönebildningen har en kraftfull decentralisering under många år skapat helt nya möjligheter. Men TJ värdering att lönen ska vara individuell och differentierad har bestått genom åren. Vilket är ditt bästa minne från åren med TJ? Minnet är ju som bekant ganska kort ibland och därför är det en händelse så sent som för två år sedan som etsat sig fast bäst. Det var när jag låg vaken en timme efter midnatt natten mot den 3 maj 2010 efter att ha satt TJ-signatur på Spårtrafikavtalet för första gången. Det var ett genombrott att TJ blev kollektivavtalsbärare för ytter ligare 40% av medlemmarna. Vilket är ditt värsta minne från åren med TJ? Ha, Ha! Ivägsänd av förbundsledningen till JHF (Järnvägsmännens Helnykter hetsförbund) kongress i Norrköping tidigt 70-tal och inte trettio år fyllda. Lät mig dumt nog strax före avspark på plats övertalas att framföra fackens gemen samma hälsning till kongressen. Talare före mig var dåvarande generaldirektören vid SJ Lars Peterson och där stod jag plötsligt i talarstolen efter honom och framför ett folkhav. Jag önskade att falluckan skulle öppna sig under mig så att jag skulle försvinna men inte! Vad jag sa har jag ingen aning om och lyskraften kan väl möjligen varit ett ansikte rött som en stoppsignal. Vilka framtida utmaningar finns för fackliga organisationer i allmänhet och för TJ i synnerhet? De fackliga organisationerna måste attrahera nya medlemmar. För att klara detta krävs vidsynthet, fantasi och hårt arbete. Medlemmarna måste få valuta för pengarna. Pensionsåldern och pensionens storlek är en het fråga. Vi måste skapa en arbetsmarknad som lockar många att jobba längre. Arbetsmarknaden måste bli mer flexibel, organiseras på ett annat sätt, ge möjlighet att växla mellan arbete, fritid och kompetensutveckling. Arbetsinnehåll, samverkan, arbetsmiljö och god lönebildning är några områden som måste utvecklas. Vem vill stanna kvar i arbetslivet längre än nödvändigt om förutsättningarna inte är tillräckligt goda. Vilka utmaningar finns för branschen? Branschen måste leverera kvalitet. Det duger inte att skylla ifrån sig när det går snett. Samverkan är bättre ledord än konkurrens till döds. Det betyder att spårbundet inte alltid är bäst utan där det passar bör samverkan ske med bussbolag och åkerier för att optimera för kund. Järnvägens infrastruktur måste förbättras. Utmaningen är att i konkurrens med annan samhällsnytta få investeringsmedel. Konkurrensen i branschen måste bli mer sund än hittills. I allt för många fall har upphandlingar inneburit att operatörerna lagt för låga bud och därmed inte kunnat tjäna pengar. Detta har gått ut över såväl kvaliteten som personalpolitiken. Både kunder och anställda blir då förlorare. Vilka medskick har du till oss som ska företräda TJ i fortsättningen? Det vore förmätet av mig att ha några medskick. Varje tid har sin agenda och sina lösningar. Omvärlden förändras snabbare än vi tror. Jag är övertygad om att TJ finns med på kartan även i fortsättningen med all den kraft som medlemmar, förtroendevalda, ledning och kansli skapar. Det enda medskicket är ett Lycka till jag kommer att följa er från ståplats. Efter ett yrkesliv med TJ finns förbundet i mitt hjärta. Ann-Charlott Juliusson 4 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

5 f r å g a J u r i s t e n Fråga Juristen Jag har fått ett erbjudande om anställning och funderar på att säga upp mig från min nuvarande tjänst. Problemet är att jag hos den nya arbetsgivaren inte kommer att ha tjänat in någon betald semester det första året. Får jag ingen ledighet alls då? Vad händer med den semester jag tjänat in hos min gamla arbetsgivare? SVAR: Om du säger upp dig har du rätt till semesterersättning för varje betald semesterdag som du inte tagit ut. Din gamla arbetsgivare kan mot din vilja inte kräva att du tar ut semesterdagar under uppsägningstiden. Den semesterersättning du har rätt till betalas ut i anslutning till slutlön och senast en månad efter att din anställning upphört. Vad gäller semester hos din nya arbetsgivare måste du skilja på betald och obetald semester. Du har alltid rätt till semesterledighet om minst 25 dagar (om du börjar efter den 31 augusti minst 5 dagar). En annan sak är att du kan avstå från obetald semester. I ditt fall är min rekommendation att du sparar den semesterersättning som du får ut från den gamla arbetsgivaren. Det för att du ska kunna vara ledig i sommar trots att semesterledigheten hos den nya arbetsgivaren är obetald. Jag vill också påminna om att arbetsgivare faktiskt kan låta dig få betald semester trots att den inte tjänats in. I semesterlagen finns regler om detta liksom regler om återbetalnings skyldighet vad det gäller sådan förskottssemester för det fall att man lämnar anställningen inom 5 år. Björn Karlsson Björn Karlsson Trötthet orsakar sjukfrånvaro Fram till 2003 ökade sjukfrånvaron kraftigt i Sverige. Förklaringar till detta har varit: ökad stress i arbetslivet och samhället i stort, situationen på arbetsmarknaden, och i viss mån förändrade attityder. Ny forskning Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet tyder på att sjukdomskänsla har med trötthet att göra och att störd nattsömn kan vara en av förklaringarna till höga sjukskrivningstal. Mycket talar för att faktorerna minskar sannolikheten för återgång i arbete efter längre sjukskrivningsperioder. För en lekman låter detta naturligtvis ganska självklart. Säkerligen samverkar ett flertal olika förklaringsmodeller till sjukdom och sjukdomskänsla. Det är viktigt att inse att frågan är komplex och att man inte ska söka enfaktor förklaringar. Björn Karlsson Ökat uttag av övertid Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) utför idag varannan svensk övertidsarbete. För tio år sedan var det fallet bara för var tionde anställd. Enligt uppgift motsvarar idag övertidsuttaget ca heltidsarbeten. Både det öppna och det dolda arbetstidsuttaget har ökat. För akademiker och tjänstemän är detta tydligast i verksamheter som är projektstyrda och där målstyrning och resultatuppfyllelse betonas starkast. Kopplingen till stress och utbrändhet är mycket tydlig i verksamheter med högt arbetstidsuttag och begränsade möjligheter till kompensationsledighet (arbetstidsutjämning). Värt att påminna om är att arbetstidslagens regler, som bl a innehåller tak för övertidsarbete, gäller även för den som har inlöst övertid (oreglerad arbetstid) Björn Karlsson s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 5

6 t r a f i k v e r k e t e f f e k t i v i s e r a r Trafikverket effektiviserar och våra medlemmar berörs Under hela 2011 utreddes och planerades olika besparingsinitiativ. Nu är det upp till bevis. Under 2012 ska det genomföras, sa generaldirektören Gunnar Malm. Beslut om lokalisering av allmänna kontor I början av januari fattade Trafikverket beslut om var Trafikverket ska ha sina allmänna kontor. Idag finns verket på 44 orter, men beslutet säger i fortsättningen 26 orter. Med allmänna kontor menas stadigvarande arbetsplatser för kontorsarbete, som också kan innefatta kontakter med allmänhet, näringsliv, politiker, trafikanter och trafikoperatörer. En tidsplan för avvecklingen av berörda orter ska presenteras senast 29 februari. Resultatenheter (färjerederiet, museer, förarprov m fl), driftledningscentraler (järnväg) och trafikledningscentraler (väg) omfattas inte av detta beslut. Totalt berörs ca 160 medarbetare Datadriften Inom Trafikverket ICT, som är den del av Trafikverket som tillhandahåller datatjänster, pågår ett projekt vars mål är att försöka hitta en lämplig köpare av hela verksamheten. Totalt finns ca 500 medarbetare inom ICT, varav många är TJ-medlemmar. Trafikverket menar att en försäljning ska kunna leda till att Trafikverket bättre får del av marknadens utveckling inom området och att det också ska leda till lägre kostnader. Vägfärjor Inom Trafikverket finns ett färjerederi, ett rederi som är ett av världens största. Det är de gula vägfärjorna som det tidigare stod Väg verket på. För att underhålla alla dessa färjor finns det två varv som ägs av Trafikverket. Fridhems varv ligger i Lysekil och Tenö varv ligger i Waxholm. Trafikverket anser sig inte ha råd att finansiera de investeringar som erfordras för den fortsatta verksamheten. Därför pågår försök att hitta intresserade köpare av dessa två varv. Om det blir billigare eller inte för Trafikverket får väl framtiden visa. Arbetsplatsservice Den arbetsplatsservice som behövs för verksamheten har från 1 februari överförts till ett externt företag. Vaktmästare, receptionister och lokalvårdare är exempel på kategorier som berörs. Ett 50-tal anställda erbjöds verksamhetsövergång. Genom denna överföring av verksamheten kombinerat med att införa enhetliga tjänster på olika orter ska kostnaderna kunna sänkas. TJ har några berörda medlemmar. Museer Vid årsskiftet överlämnades järnvägsmuseet i Ängelholm över till Ängelholms kommun. De övriga museerna är järnvägsmuseet i Gävle och vägmuseet som idag finns i Kjula och Borlänge, men som på sikt ska finnas enbart i Kjula, som ligger i närheten av Eskilstuna. Från fackligt håll har vi framfört att vi anser det olämpligt att en enskild kommun övertar ett museum som är av riksintresse. Det finns t ex ett flygmuseum vid Arlanda som också behöver ha en lösning för framtiden. Sören Svensson Trafikverkets fana. Foto: Sören Svensson 6 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

7 t r a f i k v e r k e t e f f e k t i v i s e r a r Vad tycker våra medlemmar i Ånge? Vid ett medlemsmöte i Ånge fick deltagarna en genomgång av vad som reglerats i kollektivavtalet för Trafikverket beträffande omlokalisering av verksamheter. I Ånge berörs ca 10 medarbetare av beslutet. Alternativ placeringsort är Östersund som ligger 10 mil bort eller möjligen Härnösand, som ligger 15 mil från Ånge. Lena Tiderman, planerare i Ånge. Foto Sören Svensson TJ har bl a framfört att arbetsmiljöproblem inte får uppkomma genom att skapa långa resor (arbetsresor och tjänsteresor) för medarbetare som tvingas att flytta till andra kontor de stora geografiska avstånden i Norrland ska beaktas när besluten fattas om var medarbetare ska arbeta arbetsplatser som finns tillgängliga i Trafikverkets egna lokaler, som t ex i driftledningscentraler, bör kunna användas även i fortsättningen Torsten Svensson, TJ-företrädare i Ånge. Foto Sören Svensson Många TJ-medlemmar berörs TJ har medlemmar på de flesta orter som berörs av beslutet om lokalisering av allmänna kontor. Torsten Svensson (Trafikledning), som är TJ-företrädare i Ånge och arbetar operativt vid driftledningscentralen, anser att man även i fortsättningen borde använda arbetsplatserna som finns i driftledningscentralen. Ånge ligger bra till geografiskt och det finns fördelar med att jobba nära driftledningen, där man lever direkt i verkligheten, menar Torsten. Lena Tiderman (Samhälle) är planerare. Jag har samarbetat med medarbetare på andra orter under lång tid. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla det samarbetet, men vill ha möjlighet att kunna utgå från Ånge även i fortsättningen. Sören Svensson s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 7

8 h ä r f i n n s t j SJ Keolis Capgemini Green Cargo Infranord Vectura MTR Tågkompaniet Atkins DSB EuroMaint Go Excellent Nobina Veolia Gamla Uppsala Buss Vossloh Samtrafiken Stockholmståg Strukton Rail EDB Grande Arche Jernhusen Interfleet A-train TJ ditt förbund i t Från att förbundets medlemmar tidigare i huvudsak varit anställda hos i princip en enda aktör SJ Hela folkets järnväg, återfinns medlemmarna idag hos mer än 200 olika arbetsgivare. TJ som förbund, och dess föregångare, har liksom hela transportsektorn varit föremål för omfattande omdaningar under gångna år. Antalet medlemmar i TJ har sakta men säkert ökat. Utvecklingen på arbetsgivarsidan har däremot varit närmast explosionsartad. Låt vara att många av dessa är aktörer utanför den egentliga transportsektorn. Förvånansvärt många är de medlemmar som av olika skäl lämnar sektorn men trots det väljer att stå kvar som medlemmar i förbundet. Hos ca 30 arbetsgivare är antalet TJ-medlemmar fler än 15. Ofta är dessa i majoritet på arbetsplatsen. Ett tiotal arbetsgivare har fler än 100 TJ:are anställda. Den största arbetsgivaren Trafikverket, har nästan 850 anställda som är medlemmar i TJ. Största föreningarna och enheterna Vid ett trettiotal företag finns livaktiga TJ-föreningar/ enheter med egen lokal styrelse och i viss mån egen ekonomi. De största föreningarna/enheterna finns vid: Trafikverket, SJ AB, GreenCargo, Infranord, Vectura, MTR, Euromaint, Nobina/Swebus Express, Strukton Rail, Stockholmståg, Veolia, EDB, Jernhusen, Transportstyrelsen, Interfleet, A-Train, Arriva, Swemaint, SL, ISS-bolag samt Cargonet (tillsvidare). D v s ett representativt urval av tunga aktörer inom den väg- och spårbundna delen av transportsektorn. Förtroendevalda Hos några av dessa aktörer finns TJ-funktionärer anställda för i huvudsak fackliga uppgifter. Detta gäller bl a vid Trafikverket, SJ AB, Green Cargo. Det lokala fackliga arbetet inom sektorn fullgörs emellertid oftast av förtroendevalda som åtagit sig sitt uppdrag vid sidan av andra dagliga arbetsuppgifter. En omständighet som alla medlemmar kanske inte är medvetna om. 8 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

9 h ä r f i n n s t j SweMaint SL Ångpanneföreningen Arriva Tåg Arriva Buss Hector Rail Strömma Dalkia Skånetrafiken TCC Holding Tyrens Alstom Baneservice Infratek CargoNet Inlandsbanan Linkon ISS Facility Service ISS TraffiCare LKAB Swebus Express ScandFibreLogistics Balfour Beatty Rail Anders Eriksson SJ AB Lars Parbring GreenCargo Lindha Kroon Vectura Malin Nyman Järnvägsskolan Thomas Franzon Jernhusen AB ransportsektorn Från transportledare till generaldirektörer Till skillnad från flertalet andra Saco-förbund har TJ för medlemskap inget krav på akademisk examen. I medlemskåren återfinns det till trots många med högskoleutbildning. Yrkeskategorier som förekommer inom TJs medlemskår är exempelvis trafikchefer, stationsområdeschefer, stationschefer, transportledare, driftledare, ingenjörer, projektörer, administratörer, underhållstekniker, kundkoordinatorer, säljare, ekonomer, HR-medarbetare m fl men också några verkställande direktörer och någon enstaka generaldirektör. Förhoppningen är att vi på lite sikt ska kunna ha samma funktioner men motsvarande 5 heltidsanställda. TJ är part i det kollektivavtal som gäller för spårtrafikanställda och verkar för att bli part även på närliggande områden där så inte är fallet än. TJs organisation och arbetssätt syftar syftar till att vi ska vara det självklara valet för anställda i transportsektorn och att vi för medlemmarna ska upplevas som det nära förbundet. Björn Karlsson Kansliet TJ är ett av Saco-federationens mindre förbund. På TJs kansli arbetar f n 5 personer med ett samlat arbetstidsmått motsvarande 4,3 årsarbetskrafter. Kansliet har förutom en förbundsdirektör som är jurist, två ombudsmän och 2 assistenter anställda. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 9

10 p å s p å r e t marginalen Östgötatrafiken väljer Euromaint för revisioner av X14 fordon Fordonen är två X14 som 16 och 18 år gamla och ska genomgå omfattande upprustning i form av revision 1 och 2. Revision 1 innebär en större genomgång och kontroll av tekniska system. Revision 2 innebär förutom revision 1 även ommålning. Arbetet utförs av Euromaint Rails verkstad i Notviken med start i april. Karin Nyberg Foto: Patric Johansson marginalen Nytillträdda chefer på Euromaint Rail Som ny kommunikationschef tillträdde Anne- Catherine Worth i början av januari Anne- Cathrine Worth har lång erfarenhet av intern och extern kommunikation, och hon har bland annat varit interkommunikationschef på Posten Norden och kommunikationschef för Posten Logistik. Kjell O Johansson är ny verkstadschef i Västerås. Han började den 9 januari Kjell kommer från elektronikbranschen. Kjell har bland annat arbetat som produktionsledare, verkstadschef och kvalitets- och miljöchef på Enics (f d Flextronics). Karin Nyberg På spåret, Arlanda Express TJ har drygt 30 medlemmar vid A-Train AB i Stockholm. A-Train driver sedan 1999 järnvägsföretaget Arlanda Express och är infrastrukturförvaltare för Arlandabanan, med sina tre stationer under Arlanda flygplats. Arlanda Express är ett snabbtåg mellan Stockholms Central och Arlanda flygplats. Trafiken sköts med sju tågsätt med en största hastighet av 200 km/tim, varje tåg har 230 sittplatser. Nyligen har Arlanda Express tågsätt littera X3 byggts om för 100 miljoner kronor. Hösten 2011 var alla tåg ombyggda och klara. Antalet sittplatser hade då ökats med 20 procent och inredningen bytts ut mot ny, fräsch sådan. Tågen går sex gånger per timme under högtrafik och en gång i kvarten under övrig tid. Resan tar maximalt 20 minuter. Sedan starten för tolv år sedan har 35 miljoner passagerare åkt med Arlanda Express. Till detta ska läggas alla som åkt med de andra operatörer som använt spåren till stationen Arlanda Central. Fastighets- och fordonsunderhåll och skötsel är upphandlade. Sedan 2004 ägs A-Train AB av Macquarie Group. A-Train har sammanlagt cirka 180 medarbetare. De flesta av de 30-tal TJmedlemmarna på A-Train arbetar med all slags administration och utbildning, men även företagets operativa arbetsledare, transportledarna, är med hos TJ. Administrationen sköts från kontoret vid Vasagatan i Stockholm, där man har gemensamt lunch- och fikarum med förarna och tågvärdarna. Transportledarna arbetar från A-Trains driftledningscentral vid terminal 2 på Arlanda. Den lokala TJ-verksamheten vid A-Trainenheten sköts av tre personer; Linda Forss, personalplanerare, transportledare, förare och ibland tågvärd, Daniel Rosendahl, transportledare samt, Gunnar Melin, trafik- och säkerhetshandläggare, enhetsansvarig Gunnar Melin 10 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

11 p å s p å r e t Tarja Palm TJ-medlem och löneekonom på A-Train Hur länge har du arbetat på A-Train? Började i juni 1999, var sedan borta en kort tid men kom tillbaka igen i december Hur kom det sig att du började arbeta på A- Train? Jag jobbade på ett flygbolag tillsammans med min nuvarande chef. Hon hade börjat på A-Train och frågade mig om jag ville jobba med henne igen. Vilka är dina arbetsuppgifter på A-Train? Min titel till trots arbetar jag mest med fakturering, avstämning av ombord försäljning, löpande bokföring, momsredovisning och andra ekonomiuppgifter. Vi är en liten organisation så vi på ekonomiavdelningen måste kunna täcka upp för varandra. Löneadministration med allt som hör till, administration av tjänstepensioner, sjukfrånvaro och statistik. Jag tycker det är roligt att ha så varierande arbetsuppgifter samt att ha en bra kontakt med övriga på företaget. Vad hade du arbetat med tidigare? Ekonomiarbete och redovisning men inte med löner både statligt och på flygbolag. Jag arbetade som dagbarnvårdare många år när mina egna barn var små och hade då nytta av min barnskötarutbildning från gymnasiet. Därefter läste jag in en ekonomisk utbildning. Varför är du medlem hos TJ? Jag har alltid varit fackligt ansluten och då kändes det naturligt att gå med i TJ här på A-Train. Vad tycker du är bra med TJ? Att de finns på plats om något händer. Vad brukar du göra på din fritid? Jag håller på med Western-ridning och tycker om att promenera ute i skog och mark. Svettiga gymlokaler är ett minne blott. Vi har sommarhus i Hälsingland och tillbringar sommarsemestern där tillsammans med våra söner med respektive. Jag åker också gärna till solen en gång om året. Berätta något om dig själv som du tror arbetskamraterna inte vet? Jag tycker om att sticka och virka och har lyckats sy ett lapptäcke. Gunnar Melin Tarja Palm Foto: Louisa Sundell s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g

12 i s p å r e t Arbete i spåret Extrapengar till underhåll av järnvägen, ny- och ombyggnadsprojekt samtidigt som tågtrafiken ökar. Järnvägsdygnet verkar behöva 48 timmar för att räcka till. Den unga entreprenörsbranschen för järnvägsinfrastruktur står inför stora utmaningar. Det är inte mycket som engagerar så många som kvaliteten på allas vår järnväg. Är det inte snö så är det solkurvor, signalfel, nedrivna kontaktledningar eller köbildning på spåren. Utmaningarna är många. Det gäller att göra rätt saker på rätt sätt, Trafikverket har en mycket viktig uppgift i sin roll som upphandlare av de arbeten som ska genomföras. Kapacitetsutredningen visar tydligt hur det ser ut. Behoven syns oändliga, hur prioriterar man mellan nybyggnad, ombyggnad, underhåll och trafik. Den verkliga utmaningen kan ligga i att så optimalt som möjligt använda de extra 3,6 miljarderna under Avregleringen har fört med sig en alltmer ökande konkurrens även i spåret. Många vill vara med och dela kakan. Tillvaron som entreprenör är inte okomplicerad, maskiner som kostar pengar, lång utbild ningstid för personalen, för hållandevis små marginaler, listan kan göras lång. Kraven på upphandlaren är höga, framförhållning, rimliga möjligheter till lönsamhet för entreprenörerna och en någorlunda stabil volym ligger högt på listan hos entreprenörerna. God kvalitet, hög säkerhet och optimalt resursut nyttjande till så lågt pris som möjligt ligger högt på dagordningen hos Trafik verket. För våra medlemmar i de olika entreprenadbolagen är en väl fungerande marknad en realitet. Anställningstrygghet, kompetensutveckling, arbetsförhållanden och möjligheterna att göra ett gott jobb är beroende av att förutsättningarna finns på plats. I bolag som inte har en chans att tjäna pengar, investera och planera på lite sikt blir tillvaron väldigt osäker. Det ligger i allas intresse; spår ägare, operatörer, entreprenörer, anställda, kunder att vi har en väl fungerande infrastruktur Ann-Charlott Juliusson Arbete i spåren kräver planering Foto: Infranord 12 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

13 i s p å r e t Kompetensförsörjning stor utmaning STT har ställt ett antal frågor till Gunilla Ejefors-Lublin, personalchef vid Balfour Beatty Rail AB (BBR). Gunilla-Ejefors-Lublin personalchef vid Balfour Beatty Rail AB. Under 2012 och 2013 har Regeringen satsat extra pengar på järnvägen. Tror du att detta kommer att få några konsekvenser för BBR? Ja, självklart! Vi ser många framtida utmaningar både när det gäller att bygga ny järnväg och att underhålla den befintliga.bbr har verksamhet även i Danmark, och den danska infrastrukturägaren har tilldelat konsortiet Thales Balfour Beatty Rail, kontraktet för installation av det Europeiska state-of-the art signalsystemet ERTMS på Jylland. Dessutom har vi precis fått en stor order avseende en totalentreprenad för två mobila omformarstationer i Oslo-området. Så det är inte bara den svenska regeringen som satsar på järnvägen utan hela Skandinavien och BBR är naturligtvis glada över att vara delaktiga i utvecklingen! Vad ser du för utmaningar för BBR? Ja, nu frågar du en personalchef så jag svarar, kompetensförsörjningsfrågorna. Det gäller inte bara för BBR utan för hela järnvägssektorn. Vi måste få våra ungdomar intresserade av järnvägsbranschen. I dag har FSJ tagit över ansvaret för branschens egen rekryteringssida, så jag passar på att göra reklam för den här och nu Vad tycker du gör BBR till en bra arbetsplats? Egentligen ska du fråga våra medarbetare, men de svar som jag får är att man trivs bra med sina arbetskamrater. Vi har en väldigt god kamratanda. Jag tycker också att vi är mycket bra på kompetensväxling och medarbetarutveckling. Under 2011 internrekryterade vi 15 personer till 20 tjänster. Det visar på att man verkligen har en möjlighet att utvecklas både löne mässigt och kompetensmässigt. Men jag vill också lyfta vårt säkerhetsprogram ZERO HARM, som innebär att vi har fokus på säkerheten i vår vardag. Att våra chefer, arbetsledare och medarbetare och UE har ett högt säkerhetstänkt bidrar också till trivseln! Har BBR något medarbetarutvecklingsprogram? Ja visst, vi arbetar för närvarande med ett utvecklingsprogram för våra projektledare som vi kommer sjösätta till hösten. Nu diskuteras om vinstintressen medför försämrad vårdkvalitet i Sverige med Carema som exempel. Tror du att det finns risk för att vinstintresse kan medföra sämre underhåll på järnvägsanläggningarna? Nej, vår bransch är alldeles för säkerhetsmedveten. Vi gör aldrig avkall på säkerhetsfrågorna eller kvaliteten i våra kundleveranser. Dessa parametrar går alltid före ev vinstintresse. Hur ser du på fackens roll? En viktigt samarbetspartner i ett företags utveckling. Vad är den största utmaningen för dig i ditt arbete för tillfället? HR har alltid stora utmaningar på agendan, men ibland kan det vara fråga om det lilla i det stora. Mitt svar blir därför att sjösätta vår nya resepolicy där vi ska förändra hela vårt resebeteende. Vi ska i första hand prioritera det resfria mötet. BBR har ett stort internationellt projekt som handlar om hållbarhet. Även en resepolicy ska bidra till att vi som företag är med och bidrar till ett hållbart samhälle! Stig Blomberg Balfour Beatty Rail ingår i bygg- och anläggningskoncernen Balfour Beatty som har medarbetare och omsatte år 2010, drygt 117 miljarder kronor. Etablerades i Sverige år 2000 och har idag drygt 450 medarbetare. Huvudkontoret finns i Västerås Verksamhetsinriktning består av projektering, ny- och ombyggnation samt underhåll av järnvägsanläggningar. Kompetensen inom företaget spänner över järnvägens samtliga teknik grenar: bana, elektrifiering & kraftförsörjning samt signal & telekommunikation. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g

14 i n t i l l s p å r e t Arriva tar buss- och tågtrafik i Stockholm Under 2012 kommer Arriva att starta trafik på sitt hittills största kontrakt. Arriva fick uppdraget i konkurrens med Keolis och Rosalgståg m.fl. Upphandlingen gäller uppdraget att köra tåg på Roslagsbanan, Saltsjöbanan och Tvärbanan inklusive Nockebybanan liksom busstrafik i Täby, Danderyd, Österåker, Vaxholm och Vallentuna. Uppdraget gäller tiden med en möjlighet till ytterligare fyra års förlängning. Roslagståg m fl var i själva verket ett samarbetsprojekt mellan DSB, NSB, Nettbuss och Roslagståg, där man lämnade ett gemensamt bud i samband med upphandlingen. Integrerad upphandling tåg och buss Som synes är det en omfattande affär både i volym och tid. Det mest intressanta är likväl en integrerad upphandling av tåg- och busstrafik. Med TJ syn på saken ger det en ökad möjlighet till att skräddarsy trafiken genom att kunden reser med samma operatör hela resan. Här handlar det ju till allra största delen om arbetsresor där varje minut är viktig. Totalansvaret för den kombinerade arbetsresan bör leda till att kund normalt slipper se baklyktorna på bussen bara för att tåget är någon minut sent. Verksamhetsövergång Arriva ägs numera av DB, men kommer att fortsätta att operera under namnet Arriva även i fortsättningen. TJ och Arriva inledde under januari samtal/ förhandlingar angående den förändrade verksamheten och övertagandet. Övertagandet betraktas som en så kallad verksamhetsövergång, vilket innebär att de nu anställda erbjuds arbete hos den nya operatören. Och inte bara erbjuds Arriva hart ett uttalat behov av att få över samtlig personal för att lyckas med sitt uppdrag. Arrivas nuvarande trafik TJ har sedan tidigare mycket goda relationer med Arriva. Arriva kör sen flera år tillbaka spårbundet i Sverige på Kinnekullebanan och Pågatågen i Skåne. Till detta kommer Arrivas nuvarande busstrafik i t ex Märsta och på Ekerö. Arriva är mycket stora på bussidan i Danmark, där de är marknadsledande och har ca 60 % av den totala busstrafiken. Arrivas nya ägare DB kör spårbundet i Östergötland och på Bottniabanan. TJ har idag ett flertal medlemmar vid Arriva, såväl inom den spårbundna trafiken som i busstrafiken. Med en konkurrensutsatt marknad lägger normalt ett flertal bolag eller bolag i förening anbud för att vinna trafik. Man lägger ned mycket kraft och även kostnader i samband med anbudsgivning och det är inte ovanligt att ett anbud kostar 5-20 Mkr. Efter en sådan kraftsamling kan det naturligtvis kännas tungt att inte tagit hem en affär. Men det för branschen träffande det går fler tåg får väl tillämpas. Att förlora kräver sin man och sin kvinna. Roslagståg har uppträtt föredömligt och hedervärt. Jan Sandgren E20 upphandlingen klar Foto: Arriva 14 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

15 i n s i d a n Kontoret ett miljöproblem Kontorsarbetet förändras, vi slutar samla dokument i bokhyllan och gör informationen tillgänglig för alla. Under 1800-talet skapades kontor, dit de som utförde administrativa arbetsuppgifter i fabriken kunde få en lämpligare arbetsmiljö. Chefen satt oftast längst fram och kunde kontrollera att arbetet flöt och ingen hittade på något som man inte var anställd för. Ordet kontor är bildat av franskans comptoir, med den ursprungliga betydelsen av räknebord. Kontorsarbetet har utvecklats mycket genom åren. Tidigare kunde man göra sig oumbärlig genom sin unika dokumentation som man höll sig fast vid på sitt kontor. Idag är framgångsfaktorn att göra informationen tillänglig för andra i företaget. Införandet av bärbara datorer, smarta telefoner etc har också drastiskt förändrat behovet av en fast arbetsplats. Enligt Thomas Nathorst Böös, som är konsult och föreläste för Trafikverkets personal inför en planerad flytt till nya lokaler i Solna, ställs också helt andra krav på medarbetaren genom den nya teknik som idag finns. Vi behöver tänka om och anpassa oss till dagens förutsättningar. Vi behöver inga kontor Frågan om var du arbetar blir av mindre betydelse eftersom gränsen mellan arbete, resor och fritid suddas ut. Vi läser mejl i telefonen, vi kan många gånger utföra vårt arbete vart som helst och när som helst. För att det ska fungera behöver vi lära oss att använda den teknik som finns. Behovet av att samla på dokument i pappersformat behöver ersättas med digital lagring, förslagsvis på en server. Vi behöver inte längre egna kontor. Enligt Thomas är det färdigbyggt med kontorshus i Stockholm. Det är inte alls ovanligt att kontoren till hälften står tomma. Medarbetarna finns på annat håll. Man kan tala om att kontoren är ett miljöproblem. Varför ska vi värma upp och kyla ned kontorsutrymmen som bara nyttjas till hälften? För att spara pengar blir det allt vanligare med kontorslandskap. Det kräver mindre yta per arbetsplats. Det kräver dock att medarbetarna anpassar sitt beteende så att mer hänsyn tas till varandras behov. Vissa medarbetare behöver lugn och ro för att kunna utföra sitt arbete och andras arbetsuppgifter mår bra av att ständigt samtala med varandra. Flexarbetsplatser i Solna Inför flyttningen under våren 2012 till Trafikverkets lokaler i Solna planeras att tillhandahålla 750 arbetsplatser för 900 medarbetare. Det innebär att ett stort antal medarbetare inte har en egen arbetsplats, utan får använda en flexarbetsplats (en arbetsplats som kan användas av olika personer) de dagar man är på kontoret. Sören Svensson TJ frågar Foto och intervjuer: Sören Svensson Kommer du att ta någon vintersemester i år? stefan strömqvist lina karlsson björn johnsson Stefan Strömqvist, 46 år, Stockholm, ombudsman vid Trafik och Järnväg Svar: Jag sparar några dagar till nästa jul och planerar en längre ledighet då, men jag kommer att vara hemma. Lina Karlsson, 26 år, Hallsberg, kundkoordinator vid GreenCargo Svar: Jag har redan haft. Jag var i Kalifornien i två veckor under december och körde bil mellan Los Angeles, San Francisco och Las Vegas. Björn Johnsson, 40 år, Stockholm, trafikledare vid MTR Svar: Förhoppningsvis om jag får ledigt, men jag kommer att vara hemma med barnen. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g

16 POSTTIDNING B Returadress: Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, Stockholm korsord Pengar och ära! Ge dig in i kampen om skraplotter och möjliga prispengar och lös korsordet i Svensk Trafiktidning! 1:a 5:e pris vardera fem skraplotter! För att delta i dragningen måste ditt rätta svar inkommit till; TJ, Box 2131, Stockholm, senast den 22 april. Vinnarna publiceras i STT 2/2012. Märk kuvertet Korsord 112