Hur skattas Stockholm?
|
|
- Malin Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2002:1 Hur skattas Stockholm? Inregia AB på uppdrag av Stockholms Handelskammare Augusti 2002
2 Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor. Vår region fungerar samtidigt som statens kassako. För att belysa hur verkligheten i dag ser ut har Inregia på uppdrag av Stockholms Handelskammare utrett hur den statliga skattebelastningen på vår region och dess invånare är, samt hur den har utvecklats under en femårsperiod. Detta redovisas i denna rapport. I rapporten konstateras att beskattningen av individer, företag och kommuner i stockholmsregionen har skärpts avsevärt under de senaste åren. Skatten på förvärvsinkomster har fördubblats för stockholmarna under perioden Statens skatteinkomster från stockholmarna ökade sammantaget med mer än 50 miljarder kronor. Till detta ska läggas att länets kommuner betalar höga och accelererande avgifter till det s.k. skatteutjämningssystemet. Det finns någonstans en gräns för när skatteuttaget på stockholmsregionen och dess invånare blir så högt att det i sig motverkar tillväxt och välstånd i hela vårt land. Av rapporten framgår att denna gräns är passerad och att de negativa effekterna av beskattnings- och utjämningssystem har förstärkts under senare år. Det är Handelskammarens förhoppning att denna rapport kan medverka till en saklig och seriös debatt om tillväxtens driv- och bromskrafter, samt till att statsmakterna påtagligt minskar straffbeskattningen på stockholmarna och deras företag. Vi är övertygade om att stockholmsregionen med en rimlig beskattning även i framtiden kommer att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och därmed medverka till fortsatt tillväxt och förbättrat välstånd i hela Sverige. Stockholm i augusti 2002, Peter Egardt VD 1
3 Utan Stockholm stannar inte Sverige men tillväxttakten riskerar att halveras Världen över växer de stora städernas ekonomiska betydelse. I USA bor hälften av befolkningen i miljonstäder och utvecklingen i Sverige går i samma riktning. De tre storstadslänen hade år 2000 nära hälften av landets invånare; 4,4 av 8,9 miljoner. I Stockholmsregionen bodde drygt 1,8 miljoner personer vid senaste årsskiftet. Regionens betydelse för landet som helhet framgår av att den har en femtedel av Sveriges folkmängd, svarar för en fjärdedel av landets ekonomiska aktivitet, rymmer en tredjedel av de mest kunskapsintensiva näringsgrenarna och svarar för runt 40 procent av Sveriges ekonomiska tillväxt. Tillväxten och välfärden hotas av bromskrafter Den fortsatta svenska välståndsutvecklingen beror i hög grad på Stockholmsföretagens förmåga att fortsatt utnyttja den stora regionala marknadens ekonomiska fördelar och hävda sig i den internationella konkurrensen om kunder och spetskompetens. Detta ställer stora krav på näringslivet. Det ställer också stora krav på det politiska systemet och den offentliga sektorn. De lokala politikerna måste fortsätta att utveckla och effektivisera de verksamheter kommuner och landsting ansvarar för. Politikerna på riksnivå har ett motsvarande verksamhetsansvar. Därutöver måste de se till att spelreglerna som styr företagens, kommunernas, landstingens och enskilda individers handlande främjar investeringar, utbildningssatsningar och andra aktiviteter som stärker Stockholmsregionens och andra regioners attraktivitet och utveckling. Det finns flera tecken på att nuvarande regelsystem bidrar till att bromsa snarare än främja Stockholmsregionens utveckling. Två exempel är den växande bostadsbristen och de allt större problemen med köer, trängsel och olyckor i trafiken. Ett huvudskäl till trafikproblemen är att regionen sedan länge fått för liten del av statens satsningar på transportförsörjningen. Bostadsbristen hänger ihop med senare års folkökning. Men den förstärks av bruksvärdessystemet, som minskar de privata fastighetsföretagens incitament att bygga hyresbostäder och av systemet för kommunal inkomstutjämning, som minskar kommunernas intresse av att planera för och stimulera ökat bostadsbyggande. Det kommunala utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och landsting någorlunda lika förutsättningar att erbjuda välfärdstjänster inom främst vård, skola och omsorg. Tillsammans med det statliga skatte- och transfereringssystemet innebär detta en omfattande överföring av resurser mellan regioner. Det finns en bred uppslutning bakom principen skatt efter bärkraft och att överföra resurser mellan individer och regioner. Principen får stöd av både fördelnings- och effektivitetsskäl. Men i dag ifrågasätts om utjämnings- och skattesystemen drivits bortom bärkraftsprincipen, till men för både fördelnings- och effektivitetsmål och systemens legitimitet. 2
4 Med en inkomstandel på 31 procent svarar länet för 41 procent av statens skatteinkomster Av statens direkta skatteinkomster år 2000, dvs. skatt på förvärvsinkomster, kapitalinkomster, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och egenavgifter, svarade hushåll och företag i Stockholms län för 41 procent. Är det mycket eller lite? Eftersom skatt efter bärkraft är en grundläggande svensk beskattningsprincip kan frågan belysas genom att jämföra skatteandelen med regionens inkomstandel. Andelen av hela rikets förvärvsinkomster och kapitalinkomster var 31 procent år Stockholmsregionens andel av statens direkta skatteinkomster är alltså 10 procentenheter högre än regionens andel av inkomsterna. År 1995 var länets skatteandel 34 procent och inkomstandelen 26 procent, dvs. en skillnad på 8 procentenheter. Detta växande gap mellan skatteandel och inkomstandel tyder på att principen skatt efter bärkraft gäller allt mindre. Under perioden : Ökade förvärvsinkomsten i länet med 10 procent i genomsnitt per år, medan skatten ökade med 16 procent per år - alltså en kraftigt ökad progressiv beskattning. I övriga landet var motsvarande ökningstal 5 respektive 7 procent. Ökade kapitalinkomsten med 35 procent per år i länet (21 procent i övriga landet). Skatterna ökade i samma takt.. Ökade fastighetsskatterna med i genomsnitt 13 procent per år i länet och 7 procent per år i övriga landet. Sammantaget betyder detta att länets betalningar av direkta statsskatter totalt ökat med närmare 30 procent mellan åren 1995 och Figur 1 visar länets andel av respektive skatteinkomster dessa år och efterföljande tabell motsvarande uppgifter i absoluta tal. Figur 1 Stockholms läns andel av statliga direkta skatter. 60% 50% 53% % 43% 38% 33% 38% 37% 34% 41% 30% 26% 27% 20% 10% 0% Förvärvsinkomster Kapitalinkomster Fastigheter Förmögenhet Totalt S k a t t e b a s 3
5 Tabell 1 Statliga skatteinkomster åren 1995 och 2000 i miljarder. Löpande priser Skatteslag Område Ökning Skatt förvärvsinkomster AB län 26,9 55,5 28,6 Övriga län 35,2 50,2 15 Summa 62,1 105,7 43,6 Skatt kapitalinkomster AB län 4,1 18,2 14,1 Övriga län 11,6 29,5 17,9 Summa 15,6 47,7 32,1 Fastighetsskatt AB län 4,1 7,6 3,5 Övriga län 11,1 15,6 4,5 Summa 15,2 23,1 7,9 Förmögenhetsskatt AB län 1,4 3,1 1,7 Övriga län 2,2 5,2 3 Summa 3,6 8,2 4,6 Totalt inklusive AB län 42,7 95,2 52,5 allmänna egen- Övriga län 82,8 137,1 54,3 avgifter Summa 125,5 232,3 106,8 Som framgår har den statliga beskattningen ökat högst påtagligt. Stockholms läns svarar med andra ord för en växande andel av en växande statlig beskattning. Staten tar ut mer än dubbelt så höga skatter av Stockholmare som av boende i övriga landet Bortsett från den minsta skatteposten, förmögenhetsskatten, visar figur 1 att den statliga beskattningen genomgående har ökat mer i Stockholmsregionen än i övriga landet. Den största skatteposten, skatten på förvärvsinkomster ökade från till kronor per Stockholmare. I övriga landet ökade den från till kronor per invånare. Skatten på förvärvsinkomster kommer från både enskilda individer och företag. Den mycket ogynnsamma bilden för Stockholmare jämfört med andra beror delvis på att företagsskatterna bokförs efter företagens huvudkontor. Det finns därför skäl att exkludera företagsskatterna. För att få en rättvisande jämförelse mellan de statliga skatter som betalas av enskilda individer boende i olika delar av landet måste deras skatter på kapitalinkomster, fastigheter och förmögenheter adderas. Bilden blir då följande. De statliga skatter som en genomsnittlig Stockholmare årligen betalar har ökat från till kronor. I övriga landet ökade motsvarande beskattning från till kronor. Stockholmarna betalar med andra ord mer än dubbelt så mycket i skatt till staten som boende i övriga delar av landet. Växande skatt på fiktiva inkomster Fastighetsskatten är en skatt på både kommersiella fastigheter och småhus. Skatten på kommersiella fastigheter kan sägas bestå av två delar. Den baseras dels på faktiska inkomster från uthyrning, dels på fastigheternas taxeringsvärden. 4
6 Fastighetsskatten på småhus är problematisk av flera skäl. Ett är att den inte baseras på faktiska inkomster utan på fiktiva kapitalinkomster, beräknade utifrån småhusens taxeringsvärde. Tankegången bakom detta är att ägarna ifråga i princip skulle kunna få högre inkomster genom att hyra ut sina hus. Och att en tänkt symmetri kan uppnås mellan olika delar av skattesystemet genom att beskatta dessa fiktiva hyresintäkter. Den enda konsekvens som blir påtaglig för småhusägarna är att deras utrymme för konsumtion minskar. Därtill kommer att många småhusägare också måste betala förmögenhetsskatt för sina hus. Denna dubbelbeskattning är självklart speciellt besvärande för hushåll med genomsnittliga eller låga inkomster. Under perioden var länets andel av statens skatteinkomster på småhus i stort sett konstant, omkring 24 procent. Därefter har beskattningen av länets småhusägare ökat. Från år 2000 till 2001 ökar det samlade taxeringsvärdet på småhus med 70 procent i länet och med 30 procent i övriga landet. Som en konsekvens av denna mycket kraftiga höjning av taxeringsvärdet och gällande skatteprocent beräknas länets samlade fastighetsskatt på småhus öka med närmare 50 procent. För övriga riket beräknas ökningen bli påtagligt mindre eller ca 20 procent. Från år 2001 till 2002 ökar länets taxeringsvärden och fastighetsskatt med uppskattningsvis ytterligare 20 procent. Därutöver leder de höjda taxeringsvärdena till att allt fler småhusägare måste betala förmögenhetsskatt för sitt boende. Stockholmsregionen, som tillväxtområde, drabbas speciellt hårt av dessa skatter. Det sammanhänger delvis med rådande bostadsbrist och därav följande stegring av småhuspriserna. Bostadsbristen förstärks i sin tur av bruksvärdessystem och systemet för kommunal inkomstutjämning. Det ena systemfelet förvärrar det andra. Det framstår knappast som rimligt att hushåll som bor i hus med samma boendenytta som tidigare och som har ungefär samma inkomster som tidigare ska betala kraftigt ökade skatter till följd av systemfel lagstiftaren ansvarar för. Stockholms län genererar ett statligt budgetöverskott på mer än 100 miljarder det motsvarar kronor per länsbo Stockholmsregionens andel av statens direkta skatteinkomster är tio procentenheter större än andelen av landets inkomster. Gapet mellan skatteandel och inkomstandel växer. Regionen genererar således en oproportionerligt stor och växande del av statens direkta skatteinkomster. Det överensstämmer knappast med bärkraftsprincipen men skulle kunna spegla att statsutgifterna också har också en skev regional fördelning. Frågan är hur stor del av statens utgifter som hamnar i Stockholms län? NUTEK har genomfört ett antal studier av statsbudgetens regionala fördelning. Den senaste undersökningen avser budgetåret
7 I studien ingår alla inkomster i budgeten, dvs. direkta och indirekta skatter, sociala avgifter och övriga inkomster. Alla statliga utgifter är inkluderade som kan fördelas inom landet. Det kommunala utjämningssystemet ingår däremot inte. Undersökningen för budgetåret 1998 visar att: Stockholms län bidrog med 40 procent av statens inkomster medan bara 22 procent av statens utgifter hamnar i länet. Skillnaden mellan statliga inkomster skapade i länet, 230 miljarder, och statliga utgifter i länet, 117 miljarder, innebar ett positivt saldo på 113 miljarder. Räknat per boende i Stockholms län motsvarar det kronor Stockholmsregionens andel av statens utgifter motsvarar ungefär befolkningsandelen och motiverar således inte det stora bidraget till statens inkomster. Den höga statliga beskattningen av regionen beror snarare på att staten därigenom kan spendera mer i övriga delar av landet. Länet bidrar med 13 miljarder till utjämningssystemen - varje länsbo förlorar kronor per år Ungefär 70 procent av den offentliga konsumtionen och investeringarna styrs av kommuner och landsting. Reglerna för statsbidrag och kommunal skatteutjämning har därför mycket stor betydelse för välfärd och utvecklingsmöjligheter i kommuner och regioner. Det övergripande syftet med nuvarande bidragssystem är att utjämna kommunernas och landstingens förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Systemet består i princip av tre komponenter (det finns också ett avklingande bidrag avsett att mildra effekten av de senaste reformerna). En inkomstutjämning som eliminerar 95 procent av skillnaderna mellan kommunernas och landstingens skattebaser En kostnadsutjämning som avser utjämna de servicekostnader som kan hänföras till åldersstruktur med flera opåverkbara faktorer Ett generellt, åldersrelaterat statsbidrag som i huvudsak är lika stort per invånare i kommuner respektive landsting Det generella statsbidraget är i stort sett proportionellt mot folkmängden i respektive landsting och kommun och behandlas därför inte vidare här. De övriga två komponenterna har, i enlighet med lagstiftarens syfte, en starkt utjämnande effekt. Det framgår klart av figur 2 som visar inkomst- och kostnadsutjämningens sammantagna effekter åren
8 Figur 2 Förluster för Stockholms län genom de kommunala utjämningssystemen Åren var omfördelningen i stort sett konstant men har därefter accelererat. Innevarande år finansierar Stockholmarna landstings- och kommunservice i övriga delar av landet för 13 miljarder, vilket motsvarar drygt kronor per invånare. Det är befogat att fråga sig om intentionen varit att omfördelningen skulle accelerera denna takt. Detta av flera skäl. Konstruktionen av det långtgående systemet för inkomstutjämning medför extremt höga marginaleffekter. För många kommuner i Stockholmsregionen innebär detta ett dämpat kommunalekonomiskt intresse av inflyttning till kommunen, och därmed också ett dämpat intresse av bostadsbyggande. Systemet för kostnadsutjämning utgår från att man med statistisk analys (regressionsanalys) kan fastställa vad som är strukturellt betingade merkostnader för att producera servicetjänster i kommuner och landsting. Detta system har flera metodologiska brister: För det första baseras den statistiska analysen på observerade, faktiska kostnadsskillnader. Det är inte alls säkert att det enbart är kommunens behov och kostnadsläge som bestämmer hur stora kostnader kommunerna har för att bedriva en viss verksamhet. För det andra tas inte hänsyn till hur kostnadsläget varierar mellan landets kommuner. I Stockholmsregionen är löne- och lokalkostnaderna högre än i övriga landet, vilket är andra sidan av myntet att inkomstnivån är högre. Medan de högre inkomsterna beaktas fullt ut för att utjämna inkomsterna beaktas de högre kostnaderna inte alls för att utjämna kostnaderna. För det tredje är systemet oöverskådligt, på grund av det stora antalet ingående kostnadskomponenter, samtidigt som det kan hävdas att viktiga faktorer saknas givet systemets konstruktion. 7
9 Det faktum att det är den statistiskt uppskattade kostnaden för olika verksamheter som bestämmer vad som är den s.k. standardkostnaden innebär också att systemet får ett inslag av lotteri. De kommuner som har en faktisk kostnad lägre än standardkostnaden blir överkompenserade av systemet, de kommuner som har en högre kostnad blir underkompenserade. Tillväxtbromsar ger välfärdsförluster Hur välfärden bör fördelas mellan olika regioner (och individer) är i högsta grad en politisk fråga. Hur rådande utjämnings- och skattesystemen faktiskt påverkar Stockholmarnas välfärd och Stockholmsregionens tillväxtmöjligheter är snarare en fråga om analysmetoder och tillgång till för analysen relevant information. Att nuvarande kommunala utjämningssystem omfördelar ca 13 miljarder från Stockholmsregionen till övriga delar av landet betyder inte att Stockholmarnas välfärdsförlust är 13 miljarder. Den är större. Utjämningssystemet minskar incitamenten att främja tillväxt och byggande i många av regionens kommuner. Därigenom drivs priserna upp på småhus och bostadsrätter vilket i sin tur gör att Stockholmarnas reala inkomster minskar. Det är överhuvudtaget värt att notera att den allmänna prisnivåns regionala variation inte beaktas i det kommunala utjämningssystemet. Amerikanska studier visar att levnadskostnaderna ökar kraftigt med växande regionstorlek. Mönstret är sannolikt detsamma i Sverige. Det indikeras av följande tablå som redovisar tillgängliga jämförelser av prisnivån i Stockholmsregionen och övriga landet. Hyresbostäder: hyran per kvadratmeter var år 2000 cirka 10 procent högre än i landet som helhet. Skillnaden har ökat senare år. Småhus: medianpriset för småhus var i början av år 2002 cirka 125 procent högre än i landet som helhet. Skillnaden var hälften så stor i mitten av 1990-talet. Dagligvaror: prisnivån låg år 2000 nästan 4 procent över nivån i övriga landet Drivmedel och byggvaror: något högre priser än i övriga landet men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. Eftersom boende och dagligvaror svar för runt hälften av konsumtionen betyder det att skillnaderna i köpkraft mellan Stockholmare och boende i övriga landet är påtagligt mindre än motsvarande inkomstskillnader. Detta beaktas inte i det kommunala utjämningssystemet. Om det gjordes skulle betydligt mindre belopp överföras från Stockholmsregionen till andra kommuner och landsting. På köpet skulle systemet automatiskt korrigera för de fördyringar av Stockholmarnas boende som det förorsakar och som förstärks av exempelvis bruksvärdessystemet. Stockholmsregionens svarar för runt 40 procent av Sveriges BNP-tillväxt. Även om vi antar att den ekonomiska tillväxten i övriga landet är oberoende av den i Stockholmsregionen innebär det att en halvering av Stockholmsregionens tillväxt kortsiktigt minskar Sveriges BNPtillväxt med minst 0,4 procentenheter per år. På sikt skulle den minska betydligt mer eftersom en halverad tillväxttakt i Stockholmsregionen skulle sänka tillväxttakten i andra regioner. Annorlunda uttryckt skulle det svenska folkhushållet initialt förlora minst 8 miljarder kronor. På säg tio års sikt skulle den sammantagna förlusten bli betydligt större än 80 miljarder, vilket 8
10 motsvarar ungefär kronor per invånare. Exemplet visar konkret hur betydelsefull utvecklingen i Stockholm är för hela landets ekonomi och därmed naturligtvis också för fördelningspolitiken. Ju långsammare Stockholmarnas inkomster växer relativt inkomsterna i andra regioner desto mindre belopp kommer successivt att omfördelas genom exempelvis det kommunala utjämningssystemet. Utvecklingen i Stockholmsregionen kan förenklat ses som bestämd av olika tillväxt- och bromskrafter. För företagens del konstitueras tillväxtkrafterna främst av de möjligheter till specialisering och skalfördelar som regionens stora och täta marknad erbjuder. Det är i första hand dessa fördelar för företagen som gör att produktiviteten är högre i Stockholmsregionen än i övriga landet. Högre produktivitet möjliggör högre löner vilket gör regionen attraktiv sett från hushållens utgångspunkt. Andra fördelar som lockar flyttare till Stockholmsregionen är det rika serviceoch kulturutbudet. Till det kommer alla de fördelar avseende arbete och karriär som den stora arbetsmarknaden erbjuder. De fördelar som är förknippade med storleken och tillgängligheten har ett pris i form av trängsel, långa arbetsresor och t ex höga lokal- och boendekostnader. Liksom i många andra storstadsregioner är den höga brottsligheten en ytterligare nackdel. Dessa förhållanden verkar självklart bromsande på storstadens tillväxt. Det framstår som uppenbart att nuvarande skatte- och utjämningssystem inte främjar storstadens växtkrafter. Det förefaller däremot som om samma system främjar bromskrafterna. Vi har redan pekat på den kommunala skatteutjämningens negativa effekter på bostadspriser och realinkomster. Den statliga beskattningens höga regionala progressivitet bidrar likaså eftersom den minskar konsumtionsfördelarna av att bo i Stockholmsregionen. Den privata konsumtionen begränsas långt mer än vad Stockholmarna får igen i form av statligt finansierad konsumtion och statliga bidrag. Vår slutsats blir att nuvarande beskattnings- och utjämningssystem stärker storstadens bromskrafter till förfång för tillväxt och välfärd i hela landet. Dessvärre pekar vår genomgång på att denna negativa effekt har förstärkts under senare år. Källor och underlag Anderstig C Stockholmsregionens roll för Sveriges tillväxt, rapport 1 år 2001, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm Johansson B m fl Regioner, handel och tillväxt, rapport 6 år 1998, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm Glaeser E Are Cities Dying, Journal of Economic Perspective, nr 2, vol 12, 1998 Söderström L Hotet mot kommunerna, Ds 2002:7 Inregia: En nationell urbanpolitik, underlagsrapport till Regionplane- och trafikkontorets projekt om urbanpolitik, maj 2002 Konkurrensverket: Varför är byggvaror dyra i Skåne och maten billig i Västsverige?, rapport 2002:1 NUTEK:s databas till underlagsrapport 17 Statsbudgeten, Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande, SOU 2000:87 SCB:s databaser avseende befolkning, offentlig sektor samt hyror och bostadspriser 9
Skärpt beskattning av Stockholmsregionen
Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa
Läs merBudgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1
Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merSTORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.
STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merBostadStorstad Q3 2015
Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.
Läs merDatum Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen, (SOU 2011:39)
KS 8 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2011-08-30 Diarienummer KSN-2011-0354 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala
Läs merEnligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.
Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merÖversyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna
Läs merSå slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län
Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära beräkningar 1
Läs merFINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merBostadsmarknaden i Sverige är reformer nödvändiga? ÅSA HANSSON
Bostadsmarknaden i Sverige är reformer nödvändiga? ÅSA HANSSON Många problem på bostadsmarknaden Bostadsbrist? Brist på hyresrätter lågt byggande av billiga hyresrätter Ineffektivt utnyttjande av befintligt
Läs merRemiss av Betänkande Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)
1(7) KS 2011/0176 Remiss av Betänkande Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) Bakgrund I december 2008 utsåg regeringen en parlamentarisk kommitté, Utjämningskommittén.08
Läs merS-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Läs merUPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 15:3 Diarienr: 15/0041 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Måns Norberg Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Extern medverkan: Datum:
Läs merKommunal fastighetsavgift
Cirkulärnr: 07:53 Diarienr: 07/3117 Handläggare: Niclas Johansson Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2007-11-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Samhällsbyggnad
Läs merKraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta
Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar
Läs merDETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen
Läs merBostadStorstad H2 2016
Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna
Läs merEn plan för jämlikhet och grön omställning
En plan för jämlikhet och grön omställning En ökande ojämlikhet i Sverige Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i de flesta västländer under de senaste 25 åren. Men Sverige är det OECD-land där den ekonomiska
Läs merDet är bra för kommunen med ökad befolkning
Det är bra för kommunen med ökad befolkning 1 Kommunen tjänar drygt 40 000 kronor för varje ny invånare? 2 Har vi rätt beslutsunderlag? 3 Vad blir marginaleffekten av ytterligare en invånare? 4 Kommunalekonomisk
Läs merSkatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt
212:6 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Skatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt Stockholms läns kommunstyrelseordförandes syn på systemet Detta är en sammanställning av en undersökning
Läs merSkattejämförelse småhus och bostadsrätter
Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas
Läs merÄndrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna
PM 1 (6) Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna En dokumentation av skatteväxlingsberäkningen Måns Norberg 2017-03-05 2017-03-05 2 (6) Utjämningssystemet I Sverige har det sedan länge funnits
Läs merUtjämning av kommunernas LSS-kostnader översyn och förslag (SOU 2007:62) Yttrande till Finansdepartementet
PM 2008: RVII (Dnr 326-4231/2007) Utjämning av kommunernas LSS-kostnader översyn och förslag (SOU 2007:62) Yttrande till Finansdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande
Läs merDen svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
Läs merDen gömda skattebomben
Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax
Läs merLITE MER LIKA Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74 )
LITE MER LIKA Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74 ) Betänkande av Kostnadsutjämningsutredningen Håkan Sörman, särskild utredare Anders Norrlid, huvudsekreterare Fi 2016:12
Läs merDaniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson
Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform
Läs merFÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn
FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande
Läs merRemiss- Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)
1(8) Remiss- Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) Sammanfattning Regeringen beslutade under hösten 2016 att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merVarför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Läs merDEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S
DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och
Läs merBehövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster
Läs merVad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merKORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Läs merDet behövs en ny skattereform!
Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser
Läs merCirkulärnr: 08:24 Diarienr: 08/1230 Handläggare:
Cirkulärnr: 08:24 Diarienr: 08/1230 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Måns Norberg Niclas Johansson Ekonomi & Styrning Ekonomisk analys Datum: 2008-03-19 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans
Läs merKostnadsutjämning för kommuner och landsting
Pressmeddelande 1998-12-14 Kommunala utjämningsutredningen (Fi 1995:16) Ordf. Lars-Eric Ericsson Telefon 026-17 13 20 Sekr. Lennart Tingvall Telefon 08-405 1563 Kostnadsutjämning för kommuner och landsting
Läs merUPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN. Cirkulärnr: 11:02 Diarienr: 11/0043 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 11:02 Diarienr: 11/0043 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Niclas Johansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2011-01-04
Läs merRAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Läs merCirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027. Siv Stjernborg. Datum:
Cirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Siv Stjernborg Finanssektionen Datum: 2001-01-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merSOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före
SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs merSvensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merSå mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren
Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007
Läs merSå slår en återinförd fastighetsskatt mot Västra Götalands län
Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Västra Götalands län Kraftigt höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära
Läs merFler jobb till kvinnor
Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som
Läs merUtbildning ekonomi i Oxelösunds kommun
Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position
Läs merVart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)
Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om
Läs merUtdrag ur sammanträdesprotokoll
70 Svar på remiss från Finansdepartementet av betänkandet Lite mer lika - Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) (KS/2019:101) Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen
Läs merFler bostäder i Sverige
Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler
Läs merChockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande
Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs
Läs merStatsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Innehåll 1. Beskrivning av systemet för maxtaxa... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merHushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen Februari 2019 Om undersökningen Sedan 2014 genomför Evidens regelbundet mätningar av hushållens kortoch långsiktiga förväntningar rörande
Läs merSTATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB
STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.
Läs merSkatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning
Läs mer2012, kommunvis. Bilaga 2: Intäkt av och förändring i kommunal fastighetsavgift
Cirkulärnr: 11:62 Diarienr: 11/7349 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Niclas Johansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2011-12-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Samhällsbyggnad
Läs merAnders Jonsson. Ekonomi/finans Reviderad kostnadsutjämning 2002 m.m. (endast på Kommunförbundets webbplats)
Cirkulärnr: 2001:84 Diarienr: 2001/1304 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Anders Jonsson Finanssektionen Datum: 2001-06-28 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Reviderad
Läs merFAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken
FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga
Läs merPressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när
Läs merBostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Läs merExtrem bostadsbrist bland Stockholms studenter
Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merSkatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
Läs merNY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN
NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag
Läs merBostadStorstad Q4 2015
December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.
Läs merLite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)
REMISSVAR 1 (6) DATUM 2019-05-09 ERT DATUM 2019-02-08 DIARIENR 2019/35-4 ER BETECKNING Fi2018/03212/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merSmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Läs merSANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.
SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj
Läs merYttrande över SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av Kostnadsutjämningen för kommuner och landsting
ERT DATUM: 2019-02- 18 ER REFERENS: FI2018/0321/K Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn av Kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Riksrevisionens
Läs merPolitikerutbildning. Ekonomi
2019-04-02 Politikerutbildning Ekonomi Agenda Kommunernas ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiska styrprinciper/årshjul Ekonomistyrning som politiker Kommunernas ekonomi - Kommunen/koncernens storlek
Läs mer4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt
4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt Systematiska fel i Skatteverkets taxering av obebyggda tomter Daniel Liljeberg, chefekonom 20 december 2011 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida
Läs mer8 Kommunal ekonomi. 8.1 Inledning
8 Kommunal ekonomi 8 Kommunal ekonomi 8.1 Inledning De senaste åren har antalet kommuner och landsting som redovisar underskott ökat. Det är nödvändigt att vända denna negativa utveckling, inte minst
Läs merKortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
Läs merFöretagsamheten 2014 Gotlands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs mer2013-10-04 Dnr 2013:1474
2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017
Reflektioner på Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 Olof Johansson-Stenman Nationalekonomiska institutionen Handelshögskolan, Göteborgs universitet Mycket Positivt i rapporten, t ex:
Läs merStockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030
211 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 23 År 23 beräknas Stockholmskommunerna betala en nettoavgift till utjämningssystemet
Läs mer2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag
Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka
Läs merSammanfattning. Skolverket (2005). 3
Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merÖkad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift
Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder
Läs merUtredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,
Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en
Läs merför 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.
för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.
Läs merCirkulärnr: 1999:24 Diarienr: 1999/0263. Herman Crespin. Datum:
Cirkulärnr: 1999:24 Diarienr: 1999/0263 Handläggare: Sektion/Enhet: Britta Hagberg Herman Crespin Finanssektionen Datum: 1999-02-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merRegionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken
Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet
Läs merFörsörjningskvotens utveckling
49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)
Läs merVad kostar det låga bostadsbyggandet?
Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net
Läs mer