Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Lärare, elever, föräldrar och närsamhället

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Lärare, elever, föräldrar och närsamhället"

Transkript

1 Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Lärare, elever, föräldrar och närsamhället Laid Bouakaz Universitetslektor och forskare i interkulturell pedagogik Malmö högskola

2

3

4

5 Skolans utmaningar Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst kan bedrivas med fokus på språkundervisningen och bedömning samt kartläggning av elevernas tidigare kunskaper när det gäller nyanlända elever. Organisatoriska utmaningar: hur undervisning ska eller bör organiseras, d.v.s. i förberedelseklasser, med direkt integrering i klassen eller i en mottagande skola. Hur flexibla är vi? Integrationsmässiga utmaningar: hur kan vi integrera nyanlända elever i det nya samhället? Vad innebär det att ha ett interkulturellt förhållningssätt och hur ska vi handskas med mångkulturalitet i praktiken? Relationella utmaningar (relationella synsättet): detta handlar om att skapa och bygga upp relationer mellan elever och lärare samt mellan skola och hemmen. Hur kan vi på ett bra sätt informera och involvera föräldrar i allmänhet och nyanlända elevers föräldrar i synnerhet i skolan. Hur kan samverkan med aktörer i närsamhället utvecklas? Likabehandlingsarbete, värdegrundsfrågor och dess utmaningar (demokrati, jämlikhet, jämställdhets, rasism, diskriminering, våldsbejakande extremism.

6 Viktiga saker att komma ihåg i mötet med nyanlända elever och föräldrar! Nyanlända och lärande Hur påverkar elev/läridentitet från hemlandet inlärningen formandet av den nya elev/läridentitet i Sverige??!!! Den dubbla ensamheten att få en förståelse för elevens identitetskamp bättre tillgodogörande av undervisningen (social, kulturell, etnisk och religiös identitet)! Föräldrarnas dubbla frånvaro Hur får vi eleverna att känna att skolan och föräldrar drar åt samma håll, talar med samma röst och har en gemensam vision? Hur vi kan arbeta vi med attityder och förhållningssätt i skolan! Skolintegration och mångkulturalism - vad innebär dessa begrepp i praktiken när det gäller nyanlända elever? Språkutveckling, studiehandlerning och modersmålslärarna roll!

7 Diskutera! På vilket sätt formandet av elevidentitet i det nya landet kan påverkas: I relation till elevens identitet och självbild I relation till skola och lärare sam övriga I relation till föräldrarna och det nya samhället

8 Kunskap om: -Olika skolsystem påverkar formandet och utveckling av elev/läridentitet. Synen på kunskap beroende på kontexten (social, kulturell, religiös och politisk) Undervisningsmetoder, inlärningsstratigier (självständigt lärande, grupparbete m.m.) Bedömningsformer (Vad som ligger till grund för värderingen av elevernas kunskaper kan variera mellan en mängd olika former och kan skilja sig från ett skolsystem till ett annat) Likabehandlingsarbete (demokrati, jämställdhet, rasism och diskriminering m.m.)

9 Utbildning och dess uppdrag För att förstå de olika utbildningsprocesser och nyanlända elevers kunskapsutveckling kommer jag nedan att tillämpa Biestas (2006, 2009, 2010) teorier om utbildningens olika uppdrag. Det finns tre uppdrag för utbildning som stödjer och kompletterar varandra.

10 Kvalificeringsuppdraget (Kunskapsuppdraget) Detta består av att ge dem de kunskaper, färdigheter och förståelse som behövs för att få dem att göra något eller bli någon. Det kan sträcka sig från det mycket specifika målet att kvalificera elever till gymnasiala studier och/eller eftergymnasiala studier som förbereder dem inför arbetslivet. Det kan också handla om det mer allmänna såsom utbildning i att inkludera barn och ungdomar i modern kultur eller västerländsk civilisation, undervisning i livskunskap mm.

11 Socialiseringsuppdraget (fostran till medborgarskap) Denna funktion har att göra med utbildningens varierande sätt att förbereda barn och unga till medlemmar i ett samhälle där de blir en del av en särskild social, kulturell och politisk ordning. Det kan inte råda något tvivel om att detta är en av de faktiska effekterna av utbildningen, eftersom utbildning aldrig är neutral, utan alltid representerar något och gör det på ett speciellt sätt. Socialisering av barn och unga sker aktivt och ständigt inom olika utbildningsinstitutioner och inom frivilliga organisationer. Socialiseringen består av överföring av normer och värderingar som majoritetssamhället står för, men även av särskilda kulturella och religiösa traditioner som de olika etniska minoritetsgrupperna försöker föra vidare till sina barn och unga.

12 Subjekifieringsfunktion (fostran till självständighet) Subjektifieringsfunktionen innebär att individen formas till att bli en självständig och kritisk medborgare. Den subjektifieringsfunktionen i skolan kan möjligen bäst förstås som motsatsen till socialiseringsfunktionen. Det handlar inte enbart om att barn och ungdomar socialiseras till en viss social ordning, utan om ett sätt att göra dessa till självständiga, kritiska och stolta individer som tillåts att granska och ifrågasätta den sociala ordningen som de blivit insocialiserade i.

13 Läridentitet??? Med tidigare kunskaper avses inte bara information förvärvad genom undervisning, utan också de erfarenheter som har format elevens läridentitet. Ett exempel är de rutiner och strategier för kunskapsinhämtning och inlärning som eleverna utvecklat i sin tidigare skola i hemlandet. Elevens läridentitet definieras här som de sätt på vilka eleven förstår och de praktiker de följaktligen företar i relation till lärandevillkor och deras styrande mekanismer i en särskild utbildningspolitisk och socio-kulturell kontext. En läridentitet består av personliga, sociala, kulturella, erfarenhetsbaserade och intellektuella dimensioner av lärande som integreras över tid.

14 Läridentitet (kampen om att bli en elev) vs andra typer av identiteter etnisk, religiös, och kulturell. Unga människor i mångkulturella skolor står inför ett dilemma (en kamp) som handlar om att komma underfund med hur de ska gå tillväga för att få ett erkännande för sin kulturella etniska, och religiösa identitet och samtidigt hantera en tillvaro som vilken elev som helst i skolvärlden. Elever som kämpar med sina kulturella, etniska och religiösa identiteter förväntas precis som alla andra elever också fokusera på skola och utbildning samt utveckla en läridentitet för att uppnå skolframgång. Nyanlända elever förväntas, med andra ord, bygga upp en elev/läridentitet i vilken utbildning och lärande är centralt, samtidigt som de även kan vara nya medborgare i det samhälle som de nyligen kommit till. Det krävs ett Erkännande!!!!!

15 Barnens dubbla ensamhet Föräldrarna vill skydda barnet från skolan och skolan vill skydda barnet från föräldrarna. Det kan handla om föräldrars oro för att barnet ska bli för svenskt eller lärarens oro för att barnet ska utstå ett religiöst förtryck. I skolan känner nämligen barn och ungdomar att viss kunskap de har med sig hemifrån saknar värde och samtidigt klarar inte en del föräldrar att hjälpa sina barn att förstå viss kunskap som förmedlas i skolan. På det sättet kan barn och unga känna sig ensamma med vardera typ av kunskap skolans och hemmets. Oron blir mindre, och barnens dubbla ensamhet skulle minska om kommunikationen vore bättre mellan hemmet och skolan.

16 Föräldrarnas dubbla frånvaron Invandrarnas nya livssituation präglas ofta av den så kallade dubbla frånvaron, dvs. en social och identitetsmässig frånvaro i relation till såväl det nya som det gamla samhället. Den dubbla frånvaron påverkar och begränsar ofta personens delaktighet i båda samhällena. I relation till skolan kan den resultera i föräldrarnas bristande synlighet, dock inte ointresse, i de traditionella samarbetsformerna. Skolan och andra institutioner bör ta sitt ansvar i att informera om och integrera föräldrarna sin dagliga verksamhet.

17 Vad handlar mötet mellan skolan och hemmen om? Attityder och förhållningssätt. (lärare/elever och föräldrar). Att arbeta med våra fördomar och öka vår kunskap om varandra. Strategier för utveckling av ett samarbete mellan skolan och föräldrar.

18 Mångkulturalitet Mångkulturalitet är ett tillstånd, en situation i ett samhälle eller en skola. Vilket innebär att samhället eller skolan befolkas av individer som representerar skilda kulturer, etniciteteter, religioner eller nationalitet. Men inte nödvändigtvis samverkar med varandra.

19 Vad präglar vårt pedagogiska synssätt? Mångkulturell Monokulturell Interkulturell

20 Vad är kultur? (Lahdenperä m.fl. 2004) Artefakter, dvs kulturella produkter som maträtter, konst, musik etc. Traditioner, upprepade beteendemönster som olika typer av praktik, ritualer, hur man rutar in sin dag etc. Kollektiva trosföreställningar, värdegrunder, religiositet, normer och värderingar, rätt och fel etc. Språk och sätt att tänka, begrepp, metaforer etc. Känslor, sinnesstämningar, tillåtna/otillåtna känsloyttringar etc. Relationer och sätt att kommunicera och relatera till sin omgivning, släkten,familjen, mellan könen etc. Att konstruera sig själv, personlig hållning och självuppfattning etc.

21 Vad handlar mångkulturalitet om!?hur fungerar mångkulturalism i praktiken?! Assimilationsmönster: eller assimilering, syftar på den process genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur, så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner. Integrationsmönster: I samhällsvetenskaper och politisk debatt användas begreppet integration för att beteckna en förening av skilda delar till en större helhet. Ordet kan användas för att beteckna ett önskat mål eller tillstånd av enhet som man vill nå, men även de processer som kan leda till målet. de processer och relationer mellan olika grupper som i en funktionell samverkan skapar ett samhälle rätten att behålla mitt och lära mig något nytt! Isoleringsmönster: Brukar ofta kallas segregation. Ett tillstånd där individer ställer sig utanför majoritetssamhälles normer. Antingen tvingas de till det eller frivilligt isolerar sig från resten av samhället. En rumslig uppdelning mellan olika befolkningsgrupper på basis av faktorer som klass, ras, etnicitet, kön och ålder

22 Interkulturella läroprocesser Utmana rådande ordning Att problematisera, analysera och omarbeta konstruktionen av Vi:et och De andra. Men Hur? Att förstår Vi och de Andra konstruktioner.

23 Interkulturalitet Betecknar handlingar, aktioner, rörelser och processer mellan olika individer, eller aktörer på en mångkulturell plats. Inom interkulturell pedagogik talar man om t.ex. en social interaktion, interkulturell kommunikation och interkulturellt lärande

24 Interkulturalitet och lärande Med interkulturalitet menas det att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tänkesätt, värdegrunder, livsformar och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och olika social aktiviteter.

25 Etnocentrism och eurocentrism Studier om t.ex. läroböckernas innehåll har visat att skolböcker i mer än 100 år har bidragit med etnocentriska förbilder. Det har medfört att en ensidig världsbild och förmedlats till samtliga elever vilket på sikt har fått negativa konsekvenser för deras lärande och världsuppfattning.

26 Postkoloniala tankemönster I den rådande ordningen lever kolonialtidens tankemönster kvar. Elever med ursprung i Orienten nedvärderas och bemöts med kolonialtidens krav på förändring och anpassning till västvärldens civilisation. I ett postkolonialt perspektiv betraktas eleverna som bärare av problem. Dessa problem kopplas regelmässigt till elevernas ursprung. Förklaringar till att elever är oroliga, har inlärningsproblem, sociala problem osv. söks i deras ursprung. Vi ser hur mönstret upprepas varje dag i varje utbildningssammanhang. Den rådande ordningen utgår ifrån ett postkolonialt tänkande där problem ges stereotypa förklaringar. Vi möter inte längre elever vars identiteter kan fastslås på ett enkelt sätt. Den transnationella eleven har många identiteter (hybrididentitet).

27 Normkritisk pedagogik Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik.

28 Fokusområden för normkritik Synliggöra normer: Det viktigaste för en normkritisk pedagogik är att synliggöra de normer som styr våra föreställningar och värderingar. Normer påverkar vår syn på människor och bidrar ofta till diskriminering, kränkningar och särbehandling. Men så klart kan det vara bra med normer ibland, som visar vägen till en moralisk grund som vi alla behöver. Det skulle inte fungera med ett normlöst samhälle. Ifrågasätta normer: Steget efter att ha synliggjort normer är att ifrågasätta dem på grund av deras konsekvenser. Synliggöra privilegier: Ofta är det lättare att vara medveten om när man är underordnad eller förtryckt på något sätt i samhället än att vara medveten om vilka privilegier man har. Det är lätt att se de strukturer som missunnar en. Men i samma stund som någon underordnas eller diskrimineras är det någon annan som vinner på det. Granska egen position: Det är viktigt att syna och granska sig själv; när man själv blir privilegierad och får fördelar eller när man själv blir underordnad eller diskriminerad.

29 Vad som krävs???

30 SStudiecirklar Vision/plan Arabiska Bosniska/ Serbiska kroatiska Pashto Svenska

31 Vad föräldrar/lärare ville diskutera Skolsystemet (läroplaner, skollagen, kursplaner) Barnuppfostran ( vem uppfostrar våra barn, barnomhändertagande) Samverkan skola/hemmen, aktivt deltagande i skolan Att vara förälder i ett nytt land Modersmål/ tvåspråkighet Ungdomars uppväxtvillkor i det svenska samhället Skolans normer och värderingar Föräldrarnas kultur/svensk kultur Integration och anpassning Barnkonventionen Droger/missbruk och ungdomar Barnens hälsa Aktuella samhällsproblem Sex och samlevnad Rasism Religion Demokrati och jämställdhet mellan könen Miljö frågor Tonårsproblemetik Skolmisslyckandet

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola Skolans utmaningar Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst kan bedrivas

Läs mer

Interkulturella läroprocesser och integrering

Interkulturella läroprocesser och integrering Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Umeå, Skolutveckling på mångfaldens grund Den 15 april 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Om du använder hela, eller delar av presentationen, vänligen

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Interkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen

Interkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen Interkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen Umeå universitet den 5 oktober 2016 Pirjo Lahdenperä, professor Pirjo Lahdenperä, 2016-10-04 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA Kunskap

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Regionförvaltningsverket Den 27 oktober 2016, Åbo Professor Pirjo Lahdenperä Pirjo Lahdenperä, 2016-10-27 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kulturella aspekter i skolan. Saima Glogic

Kulturella aspekter i skolan. Saima Glogic Kulturella aspekter i skolan Saima Glogic När man köper sin tågbiljett tänker man inte. Man bara hoppas. Vi lämnade Grekland i tusentals. Det fanns inte plats för oss. Inget arbete, ingen möjlighet att

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Interkulturell skolutveckling och ledarskap

Interkulturell skolutveckling och ledarskap Interkulturell skolutveckling och ledarskap Att vara ledare för en skola på vetenskaplig grund Skolledarkonferensen 29-30 sep 2016 Pirjo Lahdenperä, professor 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA Kunskap och medvetenhet

Läs mer

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund VI TROR på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

Värdegrund & Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Värdegrund & Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Sörliden Björnbär Galaxen Förskolans Björnen Värdegrund & Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Här beskrivs förskolornas värdegrund och likabehandlingsplan som är ett underlag

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

DAGENS INNEHÅLL. Bakgrund Bygga Broar förändringsteorier Några modeller från materialet De första bilderna Kontaktuppgifter

DAGENS INNEHÅLL. Bakgrund Bygga Broar förändringsteorier Några modeller från materialet De första bilderna Kontaktuppgifter DAGENS INNEHÅLL Bakgrund Bygga Broar förändringsteorier Några modeller från materialet De första bilderna Kontaktuppgifter MÅLET Stärka barn och ungas rättigheter Främja integration Förebygga hedersrelaterat

Läs mer

Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor

Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor Bakgrund Att förstå och förklara vad som händer i mångkulturella skolkontexter när föräldrar, lärare, skolledning förväntas samverka. Vidare är Laids intresse

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Denna stund kommer att behandla..

Denna stund kommer att behandla.. Under samma himmel! Denna stund kommer att behandla.. Vad betyder interkulturell pedagogik på förskolan? Varför behöver vi tala normkritiskt/normkreativt tänkande? Vad krävs av oss för att olikheter ska

Läs mer

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten Rättighetscentrum Norrbotten För mångfald mot diskriminering Social hållbarhet för alla? Jan-Olov Madeleine Ågren Lisa Välitalo Jan-Olov.Madeleine.Agren@sensus.se Lisa.Valitalo@sensus.se 0920-25 99 81

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Flerspråkiga barn i förskolan

Flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Bergmanska Förskolan

Bergmanska Förskolan Bergmanska Förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och elevskyddslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Norrtälje östra Förskoleområde Solbacka och Parkens förskolor

Norrtälje östra Förskoleområde Solbacka och Parkens förskolor BARN- OCH SKOLFÖRVALTNINGEN ÖSTRA FÖRSKOLEENHETEN Norrtälje östra Förskoleområde Solbacka och Parkens förskolor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Innehållsförteckning 2 Inledning.

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017

Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017 Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av

Läs mer

Bibliotek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblioteksverksamhet Chefskonferens Örebro 26 november 2015

Bibliotek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblioteksverksamhet Chefskonferens Örebro 26 november 2015 Bibliotek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblioteksverksamhet Chefskonferens Örebro 26 november 2015 Upplägg Botkyrka kommun, Bibliotek Botkyrka och vår bibliotekssyn Värde- kontra

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Skolledarskap i mångfald

Skolledarskap i mångfald Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Utbildningskontoret Ulla Castenvik Barnkonventionen som lag i praktiken Tveta förskolor De fyra grundprinciperna Södertälje kommun Barnkonventionen

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet

Läs mer