Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan"

Transkript

1 1 Hallsbergs kommun Kultur och utbildningsförvaltningen Annette Johansson Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan 1. Organisation och förutsättningar Inledningsvis ger jag en beskrivning av lagtexten gällande grundsärskolan eftersom det är den skolform där det har skett störst förändringar under senare tid. Särskolan Tionde året i grundsärskolan Förändring med anledning av den nya skollagen. Hittills har elever i grundsärskolan haft rätt till ett tionde skolår enligt 6 kap. 3 a i den gamla skollagen (1985:1 100). I den nya skollagen (2010:800) är grundsärskolan en nioårig skolform, vilket regeringen har motiverat med att det underlättar samarbete mellan grundsärskolan och grundskolan. Rätt att slutföra utbildningen Om en elev i grundsärskolan efter det nionde skolåret inte har nått upp till de aktuella kunskapskraven har eleven dock, enligt 7 kap. 15 skollagen (2010:800), rätt att slutföra sin utbildning i grundsärskolan under ytterligare två år. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven

2 2 2. Inledning Huvudbestämmelsen om mottagande i grundsärskolan finns i 7 kap. 5 Skollagen (2010:800). Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och en social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullfölja sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Grundsärskola på försök Om en elev har erbjudits plats i grundsärskolan men vårdnadshavarna är tveksamma till om det är en bra lösning, finns det möjlighet att låta eleven gå i grundsärskola på försök i sex månader. Det är alltså två kriterier som skall vara uppfyllda för att ett barn/elev ska kunna tas emot i grundsärskolan. Barnet/eleven bedöms inte kunna nå grundskolans kunskaps krav. Detta ska bero på att barnet/eleven har en utvecklingsstörning, eller fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autism liknande tillstånd ska vid tillämpning av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning. (I enlighet med 29 kap. 8 (2010:800). Utvecklingsstörning definieras som en nedsättning i intelligens förmåga konstaterad under uppväxten (före 18 års ålder) och en samtidig nedsättning i adaptiv förmåga eller beteende. Dessa två kriterier för att definiera utvecklingsstörning, intelligensförmåga och adaptiv förmåga, återfinns i flera diagnostiska klassifikationssystem. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. Det är barnet/elevens hemkommun som på basis av en allsidig utredning prövar och fattar beslut om barnet/eleven ska tas emot i grundsärskolan. Till skillnad mot vad som gällt tidigare är träningsskolan i den nya skollagen en särskild inriktning inom grundsärskolan (11 kap. 3 Skollagen (2010:800). Beslut om ett barn/elev ska gå inriktning träningsskola (läsa ämnesområden i stället för ämnen) ska fattas av skolhuvudmannen för den skola barnet/eleven går, antingen det gäller en kommunal eller en fristående skola.

3 3 Beslut om vilken typ av bedömningar som ska ingå i beslutsunderlaget fanns tidigare endast i Skolverkets Allmänna råd. Bestämmelserna om beslutsunderlag har nu tagits in i skollagen. Det ska uppfattas som att regering och riksdag skärpt kraven på en allsidig utredning. Att lägga märke till är att lagtexten (7 Kap. 5 Skollagen (2010:800) nu föreskriver EN utredning som innefattar fyra olika delar av bedömning. De allmänna råden som nu är reviderats säger nu att den sociala bedömningen är obligatorisk. Detta blir ytterligare en betoning av att utredningsmaterialet ska utgöra en helhetsbedömning av barnet/eleven. Det framgår vidare att det normalt sett inte räcker med att barnet/eleven blivit utrett ordentligt och att man konstaterat att barnet/eleven inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapskrav på grund av utvecklingsstörning. För att barnet/eleven ska tas emot i grundsärskolan krävs dessutom att vårdnadshavarna ger sitt medgivande till mottagandet. Nytt i den nya skollagen är att kommunen i sällsynta undantagsfall kan fatta beslut om mottagande även mot vårdnadshavarnas vilja. Det kan då finnas synnerliga skäl med hänsyn till barnet/elevens bästa 7 Kap. 5 Skollagen (2010:800). De allmänna råden är uppdaterade och nu anpassade till den nya skollagen. De olika delarna i utredningen har olika syften men de ska alla bidra till en helhetsbedömning. Ingen av de olika delarna kan ensamt avgöra om barnet/eleven har rätt att bli mottagen i grundsärskolan. Syftet med de olika bedömningarna är kortfattat. Den pedagogiska bedömningen Fastställer om barnet/eleven har förutsättningar att kunna nå kunskapskraven i grundskolan. Det skall framgå vilka insatser och anpassningar som skolan vidtagit för att möta barnet/elevens behov och vilka resultat detta gett. Skall utföras av personal med adekvat specialpedagogisk kompetens. Syftet med den pedagogiska bedömningen är att ge en allsidig och realistisk bild av elevens förutsättningar att nå kunskapskraven. Den psykologiska bedömningen Fastställer om eleven har en utvecklingsstörning, och i vilken grad. Skall utföras av en legitimerad psykolog. Den medicinska bedömningen Fastställer om det finns medicinska orsaker till elevens inlärningssvårigheter, om dessa indikerar målgrupps tillhörighet. Syftar till att kartlägga eventuella medicinska orsaker till barnet/elevens svårigheter och vad dessa kan innebära för barnet/elevens fortsatta utveckling. Skall utföras av legitimerad läkare, eller någon annan hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat utbildning.

4 4 Den sociala bedömningen Fastställer om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens inlärningssvårigheter. Skall utföras av kurator/socionom Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på barnet/eleven och dess utveckling bör alltid tas tillvara. Även barnet själv bör i den mån det kan ske, få komma till tals och ges möjlighet att beskriva sin skolsituation, sina behov och önskemål. Om utredarna i den sociala bedömningen finner det särskilt angeläget med en senare ny uppföljning och prövning ska det tydligt framgå både i utredningen och i beslutsmotiveringen. Skäl till detta kan vara att utredningen görs tidigt redan före skolstart, att eleven är ny i Sverige eller att bedömningen av annat skäl är osäker. Det är sedan rektors ansvar att se till att uppföljning kommer till stånd. En helhetsbedömning av eleven är oerhört viktig och därför skall såväl psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social sakkunskap anlitas. Speciellt svårt kan det vara att bedöma barn med annan kulturell och språklig bakgrund där det kan vara vanskligare att bedöma barnets kognitiva förmåga på grund av språksvårigheter. I dessa fall skall alltid tolk medverka i utredningen. En nyanländ elev bör inte mottas i grundsärskolan förrän efter två års undervisning i svensk grundskola. Om inte det finns synnerliga skäl och underlag för at barnet/eleven tillhör personkretsen för särskolans personkrets. När frågan gällande särskola väcks redan i förskolan handlar det oftast om ett barn med grav eller måttlig utvecklingsstörning. Dessa barn uppmärksammas i allmänhet tidigt av barnavårdscentralen och har oftast redan en kontakt med barnhabiliteringen. Men det är i allmänhet för tidigt att göra en utredning om målgruppstillhörighet redan i förskolan. Förskolechefen behöver dock i samråd med barnets vårdnadshavare, säkerställa att hemkommunen är informerad. Det är viktigt att denna information delges den förskoleklass där barnet eventuellt Det är Huvudmannens skyldighet att meddela om förändringar i elevens lärande uppstår eller om misstanke om fel placering föreligger. Att observera är att det alltid är elevens hemkommun som ansvarar för att utredning/omutredning blir gjord för att säkerställa elevens målgruppstillhörighet. Om eleven flyttar till en annan kommun behöver den nya hemkommunen inte göra någon ny utredning eller fatta nytt beslut, såvida det inte bedöms att utredningsunderlaget är bristfälligt eller att det framkommer ny information som indikerar att det tidigare beslutet kan vara felaktigt. Det är angeläget att den nya hemkommunen begär in och får handlingar från elevens tidigare hemkommun.

5 5 3. Särskolan 2013/14 Hallsbergs kommun har under 2013/14 haft 14 elever inskrivna i grundsärskolan. Av dessa 14 elever har kommunen haft huvudmannaskapet för en elev som haft sin utbildning/skolgång i kommunens regi. En elev har haft sin skolgång på grundsärskola i Örebro och därmed har huvudmannaskapet funnits där för dem. De övriga 12 eleverna har haft sin skolgång på Grundsärskolan i Kumla och då har huvudmannaskapet för dessa elever legat i Kumla. Under läsåret har en elev flyttat ut till Örebro och en elev flyttat in till Hallsberg. Detta betyder att kommunen haft 13 elever inskrivna i grundsärskolan under läsåret Av de 13 elever som är inskrivna i grundsärskolan läser fyra elever efter träningsskolans kursplan. Vid vårterminens slut gick en elev vidare till gymnasiesärskolan. Samtliga elever i grundsärskolan har fått betyg och är godkända i sina ämnen. Eleverna som tillhör särskolans träningsklass har alla fått omdömen för träningsskolans ämnesområden. Under läsåret har 5 elever utretts/nyutretts för att säkerställa att eleven är inskriven i rätt skolform och för att tillförsäkra att nya elever skrivs in i rätt skolform. Fyra av dessa utredningar/bedömningar är helt klara och visar att barnet/eleven har rätt till inskrivning i särskolan. Även den femte utredningen kommer att visa att eleven har rätt till särskolans skolform. Av dessa 5 utredningar är det två på elever som redan läser efter särskolans kursplan. De övriga tre utredningar gäller nya elever som kommer att börja särskolan hösten Hallsbergs kommun har under sommaren fått ytterligare en elev som flyttat in till kommunen och som är inskriven och har sin tillhörighet inom särskolan. Detta betyder att Hallsbergs kommun läsåret 2014/15 kommer att ha 16 elever inskrivna och läsa efter särskolans kursplan. Uppföljning av Kommunens elever sker genom regelbundna träffar och samtal med huvud mannen och vårdnadshavare. Detta år har kommunen även tagit del av särskolans resultat i Betygskatalogen. Det vill säga uppgifter om betyg och omdömesblankett för träningsskolans ämnesområden. 4. Verksamheten för Ungdomsfritids 2013/14 Ungdomsfritids Svalan är till för ungdomar över 12 år och som har beslut med stöd från Lss, (Lagen om stöd och service för barn och ungdomar). Svalan ger ungdomarna tillsyn och omsorg på morgnar och eftermiddagar. Under läsåret har öppettiderna varit morgonomsorg, fritidsomsorg. Ungdomsfritids är även öppet under alla lov och studiedagar. Då har öppethållandet varit Under verksamhetsåret har 7 ungdomar varit inskrivna inom verksamheten. Utav dessa ungdomar har två elever sitt ursprung från Grundskolan.

6 6 Ungdomsfritids Svalans lokaler har under detta läsår även använt förmiddagstid/ skoltid av Grundskolan/Långängen. Eleverna/ungdomarna på ungdomsfritids med beslut enligt Lss har skiftande funktionsnedsättningar. Beslut om att starta en särskolegrupp för barn i de yngre åldrarna har skjutits på framtiden men finns fortfarande på agendan. En viktig uppgift vi har är att inventera kompetensen för personal som skulle kunna arbeta inom särskolan. För att starta grundsärskola gäller lärarutbildning och speciallärare. När det gäller barn på tidig utvecklingsnivå gäller lärare/förskollärare/specialpedagog. 5. Särskolans personal Eftersom särskolan inte finns kvar som en egen skolenhet inom Hallsbergs kommun finns det heller inte någon särskild personal kvar tillhörande denna. 6. Beslut gällande den Centrala elevhälsan I september 2013 togs beslut gällande besparing inom den Centrala elevhälsan. Beslutet fick till följd att 2.30 tjänst skulle sparas. Detta fick som konsekvens att en psykolog, särskolans specialkompetens inom autism och 30 procent av talpedagogens tjänst skulle sparas. Ett stort arbete lades under hösten 2013 på att skriva en ordentlig och tydlig riskanalys. Besparingen gällande specialkompetensen inom autismområdet verkställdes i årsskiftet 2013/14. Besparing av psykologtjänsten kunde verkställas från och med februari månad 2014 på grund av föräldraledighet. Talpedagogens tjänst är ännu ej reglerad. Samtal om hur detta skall lösas pågår. Den kvarvarande psykologen har fått annan tjänst och rekrytering av ersättare har påbörjats. En organisationsförändring gällande elevhälsan pågår. Psykolog arbetet läsåret 2013/14 Psykologens arbete kan grovt delas in i följande områden: Individinriktat arbete Utredning, bedömning och diagnostik utifrån allehanda frågeställningar kring elever i grundskolan. Remittering till andra verksamheter, planering av åtgärder/behandling, uppföljning av ärenden. Stödsamtal och samtalsbehandling till elever. Gruppinriktat arbete Konsultationer med pedagoger och elevhälsoteam. Rådgivning till rektorer och föräldrar. Handledning av pedagoger. Föräldrasamtal. Samtalsgrupper med elever. Kontakter med andra verksamheter I individ- och gruppinriktade verksamheter sker kontakter och samarbete/samverkan med angränsande verksamheter så som BUP, BNP, socialtjänst, vårdcentral och BHV.

7 7 Förebyggande/pedagogiskt arbete Kunskapsspridning till elever, föräldrar, pedagoger, rektorer, elevhälsoteam och chef. Konsultationer och utbildning med pedagoger. Metodutveckling och utvärdering Utveckling och tydliggörande av psykologtjänstens innehåll och plats i organisationen. Deltagande i diskussioner och framläggande av förslag till elevhälsoorganisationens utveckling av uppdrag och arbetsmetoder. Deltagit i möten, kurser, konferenser och utbildningar. Medverkan vid arbetsgrupp kring Möjlighetsskolan. Medverkan i arbetsgrupp kring revidering av länsövergripande riktlinjer för utredning och neuropsykiatriska tillstånd. Administrativa arbetsuppgifter Journalföring, utlåtande- och intygsskrivning, korrespondens (remisser och planering) med angränsande verksamheter. Under läsåret 2013/14 arbetade två psykologer heltid till och med februari månad. Därefter har det endast funnits psykolog på 1.0 tjänst. Det betyder att stor kraft lagts på att omfördela arbetet och hitta nya strukturer för arbetet. När det gäller aktiviteter ur kvantitativ synpunkt så är det svårt att räkna alla enstaka möten och konsultationer som sker med elevhälsoteam, pedagoger och föräldrar. Man behöver också vara medveten om att varje enskilt fall skiljer sig mycket åt. De varierar i hur frekvent man har träffats och hur mycket det är runt omkring till exempel med kontakter med andra verksamheter eller med andra aktörer inom skolan. Utredning Handledning Konsultationer Elevkonferenser Personliga kontakter Kompetensutveckling Den kvarvarande psykologen har trots besparingen klarat av att ha två psykologpraktikanter. Detta har varit ett stort stöd för verksamheten. Psykologpraktikanterna har varit inkopplade på två områden, Folkasboskolan och Transtensskolan. Psykologpraktikanterna har bland annat haft handledning på skolorna och även hjälpt till med egna utredningar med stöd och handledning av vår egen psykolog och universitetet. Handledande pedagogs arbetsuppgifter Handledande pedagogens arbetsuppgifter är från och med årsskiftet 2013/14 utlagda på specialpedagogerna i teamen. IT-pedagogens arbetsbeskrivning IT-pedagogen har fortsatt arbeta med Skoldatateket. För att få en uppfattning om hur eleverna som lånar dator som kompensatoriskt hjälpmedel via Skoldatateket, och hur de arbetar med denna träffar hon elever på olika skolor i kommunen. De pratar och tittar tillsammans på hur de använder datorn och IT-pedagogen kommer

8 8 med tips och idéer på nya sätt som skulle kunna underlätta vardagen för dem. TPD: Tal- och Punktskriftsbiblioteket har utkommit med en ny tjänst som de flesta av dessa elever har nytta av. IT-pedagogen träffar berörda när de skaffat kort till detta bibliotek. IT-pedagogen har behörighet att registrera nya användare för att underlätta för lånetagarna att komma igång I arbetet deltar hon i vissa elevmöten tillsammans med elevhälsoteamen rörande elever som har kompensatoriska hjälpmedel. IT-pedagogen arbetar även tillsammans med förvaltningens IT-pedagog. IT-pedagogen ansvarar även för inköp av nya datorer till Skoldatateket, samt andra kompensatoriska hjälpmedel som eleverna behöver. IT-pedagogen deltar i kommunens arbete gällande lärarnas PIM- utbildning under tre terminer med start under hösten Den första träffen hölls tillsammans med fyra rektorer + examinations ansvariga som är IT-pedagog i det centrala elevhälsoteamet och kommunens IT-pedagog. Kommunens IT-pedagog kommer att ansvara för att edwise införande och elevhälsans IT-pedagog kommer att finnas med som resurs när kommunens ITpedagog är borta eller när det behövs av andra orsaker. Under läsåret har IT-pedagogen arbetat mer med pedagogisk handledning utifrån önskemål och behov. Utbildning IT-pedagogen deltar i den utbildning som behövs för att driva arbetet/verksamheten framåt. Talpedagogens verksamhet Tal- och Specialpedagogens arbete omfattar kommunens alla förskolor och grundskolor. I uppdraget ingår att utföra språkliga bedömningar och insatser kring barn/elever i behov av språkligt stöd, samt verka för en språkligt utvecklande miljö i verksamheterna. Handleda och vara rådgivare för pedagoger, stödja föräldrar och samarbeta med övriga elevhälsan och andra instanser exempelvis logopedmottagningen. Ärendehantering: Pedagoger inom förskola och skola kan rådgöra med talpedagogen som också är utbildad specialpedagog kring frågor gällande språk och språkutveckling. Om behov finns av regelbunden kontakt för rådgivning och samtal lämnas skall en ärendeansökan lämnas via rektor/förskolechef till elevhälsan. Detta gäller även då behov av individuell språkträning finns för elever/barn. Målsman skall även finnas med som delaktig i ärendet. Tal och specialpedagogen samarbetar med övrig elevhälsa samt pedagoger på förskola och skola. Därutöver finns en regelbunden kontakt med föräldrar, möten/telefonkontakt.

9 9 Inför start i förskoleklass överlämnas information från logoped till tal och specialpedagogen i kommunen. Detta sker för att barnen innan start i förskoleklass tillhört landstingets organisation. Logopeden finns även med som samtalspartner för barn i förskoleåldern och som vistas på förskolor i kommunen. Under verksamhetsåret har tal och specialpedagogen arbetat med olika typer av insatser på förskolor och skolor. Insatsen har handlat om stöd för elever med lättare uttalssvårigheter till grav språkstörning i kombination av tilläggssvårigheter i form av ADHD och inom autismspektrumstörning. Språkliga svårigheter förekommer på olika nivåer såsom fonologiska svårigheter, grammatiska svårigheter (handlar bl.a. om att kunna producera grammatik korrekta meningar, använda rätt ordföljd), semantiska svårigheter (handlar bl.a. om ordförråd och språkförståelse) samt pragmatiska svårigheter (handlar bl.a. om att uppfatta och förstå omgivningens yttrande samt att själv kunna använda språket på rätt sätt vid rätt tillfälle). Talpedagogen har under läsåret haft ett arbete runt 53 elever. Användandet av tecken som stöd för kommunikation och språkutveckling rekommenderas ofta som insats för barn i behov av särskilt stöd i den språkliga utvecklingen. Under året har tal och specialpedagogen påbörjat teckenstödsutbildning på två förskolor i kommunen. Ett viktigt förebyggande arbete är insatser via den pedagogiska verksamheten i förskola och skola, ge stöd genom information och utbildning till pedagoger. Detta sker genom information och rådgivande samtal till berörda pedagoger i det specifika ärendet. En oerhört viktig del i det förebyggande arbetet som tal och specialpedagog är att hela tiden hålla sig uppdaterad inom forskningen. Detta sker genom att införskaffa nya kunskaper genom att läsa litteratur och delta i utbildningar. Lärande samtal med andra. Talpedagogen har under året avslutat sin utbildning till specialpedagog. Kommunens talpedagog har följande utbildningar; förskollärarutbildning. talpedagogutbildning och specialpedagogutbildning. Förutom det traditionella arbetet som talpedagog, med bedömning, upplägg och träning av elever med tal- och språksvårigheter, har hon även deltagit i eller initierat handledning till enskilda pedagoger och olika arbetslag

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2014-05-08 2016-04-25 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor UN.2016.33 Dokumentinformation Riktlinje för mottagande

Läs mer

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Huvud- och underrubriker Sidan Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------2

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA 1 (9) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd 2001:23 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande i särskola. En ny skollag har införts

Läs mer

Riktlinjer för mottagande i särskola

Riktlinjer för mottagande i särskola Riktlinjer för mottagande i särskola Särskolan är en egen skolform. Särskolan omfattar grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola.

Läs mer

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26 Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan i Åstorps kommun Inledning

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN 1(13) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN GRUNDSÄRSKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd SKOLFS 2013:20 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande

Läs mer

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan Sanningen om särskolan Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan September 2010 Vårt förslag: Tillsätt en oberoende granskningsgrupp för att granska vilka fel som begicks

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan Särskolan i Malmö Information till dig som har barn i särskolan Skollagen På skolverkets webbplats, www.skolverket.se och på Sveriges riksdags webbplats www.riksdagen.se kan du läsa om skollagen. Särskolan

Läs mer

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Barns rätt till utbildning Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan Barn som inte når upp till grundskolans kunskapskrav för att de

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun 1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Tilläggsbelopp. information och handledning

Tilläggsbelopp. information och handledning 2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...

Läs mer

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola Skolstöd INFORMATION 2017-11-21 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elever med omfattande behov av särskilt stöd

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018

Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Anvisningar för ansökan om ersättning/tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information gäller förskola, förskoleklass,

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-01-11 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-50833010 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Mer tid för kunskap -

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand 1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Sida 1 (8) Rinkebyskolan ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 2013-04-12 Reviderad 2014-11-11 Reviderad 2015-08-21 Reviderad 2016-08-02 SID 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: , Isabell Hellerstedt 50% skolkurator 50% biträdande rektor Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566 isabell.hellerstedt@finspang.se Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Entreprenad och samverkan

Entreprenad och samverkan Juridisk vägledning Reviderad mars 2017 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal

Läs mer

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se.

SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA 2013-01-12. Bankgiro 621-6907. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.se. SÄRSKOLAN RUTINER FÖR MOTTAGANDE I SÄRSKOLA Vad är särskolan? Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar som på grund av en utvecklingsstörning inte kan nå målen i grundskolan tar del av en individuellt

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rin Skolinspektionen Dnr 43-2016:4444 Lidingö kommun för grundsärskola efter tillsyn i Lidingö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Manual för mottagande i grundoch. gymnasiesärskolan

Manual för mottagande i grundoch. gymnasiesärskolan Manual för mottagande i grundoch gymnasiesärskolan Enligt Skolverkets Allmänna råd (2013) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och elevhälsoenheten Version 3/Juni 2016 Innehåll Inledning... 3 Anvisningar...

Läs mer

Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun

Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun Örebro kommun Programnämnden Barn och utbildning Box 30000 701 35 Örebro 1 (9) Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun Beslut Skolinspektionen riktar allvarlig kritik mot Örebro

Läs mer

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015 Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Regler för skolansökan till kommunala förskoleklasser och grundskolor samt grundsärskolor i Sollentuna

Regler för skolansökan till kommunala förskoleklasser och grundskolor samt grundsärskolor i Sollentuna Regler för skolansökan till kommunala förskoleklasser och grundskolor samt grundsärskolor i Sollentuna Antagna av barn- och ungdomsnämnden 2017-11-14, 2017/103, dnr 2017/2177 BUN, träder i kraft 2018-01-01

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Beslut för förskoleklass

Beslut för förskoleklass Skolinspektionen Askrike Utbildning AB Org.nr. 556888-4257 Beslut för förskoleklass efter tillsyn i Flottiljens skola belägen i Täby kommun Förstagångstillsyn Flottiljens skola Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Delegationsordning Barn- och ungdomsnämnden

Delegationsordning Barn- och ungdomsnämnden Delegationsordning ungdomsnämnden Beslutad i nämnd 2011-06-22, reviderad 2015-05-28 A. Allmän del A Ärende/ärendegrupp Författning Delegat Noteringar/Villkor A:1 Beslut i brådskande 6 kap. 36 KL Efter

Läs mer

Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd

Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ANVISNINGAR Till rektor för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor med elever folkbokförda i Malmö Offentliga bidrag på lika villkor Tilläggsbelopp

Läs mer