... MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ett ärende enligt 28 i miljöskyddslagen. Givet efter anslag Diarienummer LSU-2008-Y-405 ÄRENDE

Transkript

1 L Ä N S I - S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S... V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Ympäristölupayksikkö/Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh./Tfn telefax MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ett ärende enligt 28 i miljöskyddslagen. Givet efter anslag Diarienummer LSU-2008-Y-405 ÄRENDE Beslut i ett ärende i enlighet med 28 i miljöskyddslagen. Beslutet gäller verksamheten vid avloppsreningsverket i Vörå-Maxmo kommun. SÖKANDE Vörå-Maxmo kommun Vöråvägen Vörå ANLÄGGNING Avloppsreningsverket i Vörå-Maxmo kommun. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET OCH LÄGE Avloppsreningsverket i Vörå-Maxmo kommun togs i bruk år År 1990 effektiverades reningsverket så att det fungerar biologiskt-kemiskt. I reningsverket behandlas avloppsvattnet från utöver ca 1120 invånare som är anslutna till avloppet på avloppsområdet i Vörå-Maxmo centraltätort även avloppsvattnet från några småindustriföretag, ett par servicestationer och ett konditionscentrum. Avloppsnätet började byggas år Avloppsnätet är ca 21 km långt, av vilket uppskattningsvis hälften är kombinerad avloppsledning. Ungefär 70 % av avloppet består av plaströr och resten av betong. I Maxmo finns tillsvidare inget allmänt avloppsnät. Avloppsreningsverket ligger ca 2 km norrut från centraltätorten på fastighet Måttilin Rnr 13:30 i Rökiö by i Vörå-Maxmo kommun. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Enligt 1 punkt 13 a i miljöskyddsförordningen (169/2000) ska ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer ha miljötillstånd.

2 2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Enligt 6 punkt 12 e i miljöskyddsförordningen avgör den regionala miljöcentralen miljötillståndsärenden som gäller reningsverk som är avsedda för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, men högst 4000 personer. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Vörå-Maxmo kommun har skickat tillståndsansökan till miljöcentralen och kompletterat ansökan på begäran av miljöcentralen TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANERNA FÖR OMRÅDET Med sitt beslut Dnr LSU-2004-Y-905 har Västra Finlands miljöcentral beviljat Vörå kommun tillstånd enligt 28 i miljöskyddslagen för kommunens avloppsreningsverk i Vörå kommun. Tillstånd beviljades för att i reningsverket behandla avloppsvatten som avsågs i ansökningsplanen och slam från sedimenteringsbrunnar och slutna brunnar som förs till reningsverket i enlighet med tillståndsbestämmelserna samt för avledande av renat avloppsvatten ut i Vörå å i Vörå kommun. Enligt tillståndsbestämmelse 1 ska avloppsvattnet behandlas minst i enlighet med ansökningsplanen biologiskt-kemiskt eller på motsvarande sätt så att utsläppen i Vörå å blir så små som möjligt. Tillståndsinnehavaren ska se till att reningsverkets kapacitet är tillräcklig. Enligt tillståndsbestämmelse 2 ska avloppsvattnet, innan det leds ut i vattendraget, behandlas så att avloppsvattnets BOD 7ATU -värde är högst 12 mg O 2 /l och totalfosforhalten högst 0,8. Reningseffekten för både BOD 7ATU -värdet och totalfosfor ska vara minst 90 %. Alla nämnda värden räknas som halvårsmedelvärden inklusive eventuella förbitappningar och bräddningar i reningsverket eller i avloppsnätet. Avloppsvattnet ska behandlas så att ammoniumkväve syresätts och totalkväve reduceras så effektivt som möjligt. Reningsverket måste utöver halterna som finns i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget och värdena för behandlingseffekten även uppfylla halterna och gränsvärdena för behandlingseffekten enligt statsrådets beslut 365/1994 (ändring 757/1998) som kontrolleras på det sätt som förutsätts i beslutet. Planerna för området I generalplanen som Vörå kommunfullmäktige har godkänt är reningsverkstomten märkt med beteckningen ET (område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning). FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Reningsverksområdets närmiljö Avloppsreningsverket ligger norr om centraltätorten längs lokalväg Vörå - Bertby. Det renade avloppsvattnet leds i ett ca 10 m långt utloppsrör till det ca 60 m långa öppna avloppet. Det öppna avloppet mynnar ut i Vörå å öster om reningsverket. Reningsverkets miljö är huvudsakligen jordbruksmark. Den närmaste bostadsfastigheten ligger på ca 100 meters avstånd från reningsverket. Avloppsreningsverket ligger inte på ett klassificerat grundvattenområde. På reningsverkets verkningsområde finns inga regionplanemärkta rekreations- eller skyddsområden och inte heller några områden som hör till nätverket Natura 2000.

3 Allmän beskrivning av vattenområdet 3 Vörå å mynnar ut i Djupfjärden ca 11 km från kommunens reningsverk. Ån är totalt ca 38 kilometer lång och avrinningsområdet är 223 km 2. I vattendragsområdet finns inga sjöar, vilket betyder att vattenföringsvariationerna är kraftiga. Av vattendragsområdet är 52,0 % skog, 31,6 % åker, 14,7 % myrmark, 0,0 % vattenområden och 1,7 % andra områden. I Vörå å finns inga officiella stationer för mätning av vattenstånd eller vattenföring. Enligt mätningarna som vattenstyrelsen utförde på och 1970-talen är vattenföringen i Vörå å enligt följande: Medelhögvattenföring MHQ 17,8 m 3 /s Medelvattenföring MQ 1,8 m 3 /s Medellågvattenföring MNQ 0,09 m 3 /s Lågvattenföring NQ 0,02 m 3 /s Belastningen i vattenområdet och vattenkvalitet Utöver diffusbelastningen från jord- och skogsbruket belastas Vörå å av kommunens avloppsreningsverk och Valios fabrik i Kaitsor, som leder ut avloppsvattnet i ån ca 10 km nedanför Vörå kommuns avloppsreningsverk. Vörå å är utsatt för kraftig diffusbelastning. Av fosformängden som ån transporterar (4-11 ton/a) uppskattas 70 % vara belastning från jordbruket och av fosformängden ( t/a) uppskattas 75 % komma från jordbruket. Belastningen från åkerområdena kan också uppskattats enligt Rekolainens (1989) ekvationer. Enligt Rekolainen har åkrarnas proportionella andel och vattendragets kväve- och fosforbelastning ett avsevärt motsvarighetsförhållande. Enligt ekvationerna är den kalkylmässiga fosforurlakningen i Vörå ås avrinningsområde under ett år med normal nederbörd 12,1 ton per år och kväveurlakningen 135 ton per år. Vattnet i Vörå å är näringsrikt och eutroft. Syresituationen är i allmänhet nöjaktig, men det har även observerats dåliga värden. Typiskt för vattenkvaliteten är de mycket stora variationerna. På grund av urlakningen från de sura sulfatmarkerna kan försurningen i vattnet vid hög vattenföring tidvis sjunka mycket lågt. När vattenföringen minskar blir ph-värdet vanligen bättre. Försurningsvärdet i ån har varierat mellan 4,2 och 8,7. Försurningen påverkar också vattnets färgtal, som varierar från nästan klart (5 mg Pt/l) till mycket mörkt (700 mg Pt/l). Totalfosforhalternas variation i åvattnet var mycket höga ( µg/l) åren Försurningen påverkar avsevärt åns fosforhalter. Detta framträder i synnerhet när vattenföringen är stor, varvid vattnets ph-värde sjunker och fosforföreningarna fälls ut på bottnen. De högsta fosforhalterna observeras under lågvatten när vattnets phvärde stiger. Totalkvävehalterna under åren var µg/l och ammoniumkvävehalterna µg/l. Fiskbestånd och fiske Enligt det gällande miljötillståndet har kommunen ålagts obligatorisk fiskeriekonomisk kontroll. Resultaten från den första kontrollen som utfördes våren 2008 har ännu inte blivit färdiga. På grund av åns dåliga vattenkvalitet torde ån inte ha någon fiskeriekonomisk betydelse. Enligt fiskeriutredningarna i Djupfjärden har det endast påträffats arter som tål sura förhållanden, såsom abborre, gädda och gers i åns nedre lopp. I åns övre lopp är fiskbestånden sannolikt ännu mindre än i det nedre loppet.

4 Övrig användning av vattenområdet 4 På grund av den dåliga vattenkvaliteten och de låga lågvattenföringarna är möjligheterna att använda ån för rekreation dåliga. Längs ån finns inga allmänna badstränder. Användningen för rekreation riktas nästan i sin helhet till det närliggande havsområdet, där även fiskbeståndet är artrikare och rikligare. På reningsverkets verkningsområde finns inga vattentäkter och vattnet i Vörå å används inte heller som hushållsvatten. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten Reningsverket i Vörå blev färdigt år Vattnet renades på kemisk väg fram till år 1990 när reningsverket effektiverades med en biologisk reningsenhet. År 2007 ersattes borstluftningen i bassängen med bottenluftning och bassängen utrustades med en flödesgenerator. Till typen är reningsverket ett biologisk-kemiskt efterfällningsverk där avloppsvattnets fosforreduktion effektiveras med ferrosulfat i parallellfällningsdelen och med kalk i anläggningens efterfällningsdel. Reningsverkets delprocesser i avloppsvattnets strömningsriktning är följande: pumpverk för inkommande vatten, silning av avloppsvattnet, luftningsbassäng (ringkanal försedd med bottenluftning och flödesgenerator, volym 387 m 3 ), mellansedimenteringsbassänger (2 st., totalt 49 m 2 ), dosering av fällningskemikalie, snabblandningsbassäng, blandningsbassänger (2 st.), efterklarningsbassäng (låg rund bassäng, areal 132 m 2 ), desinficeringsbassäng, avloppsvattenmätning och utloppsrör till ån. Slammet som uppstår vid reningsverket komprimeras i slambassängerna och torkas med silbandpress. Reningsverket har följande värden för den dimensionerade belastningen: - personekvivalenttal dygnsvattenföring (Q med. ) 750 m 3 /d - timvattenföring (q dim. ) 56 m 3 /h - BOD 7 96 kg O 2 /d - fosforbelastning 3,6 Energi- och kemikalieförbrukning Reningsverket värms upp med elektricitet, vilket betyder att det inte finns några bränslelager vid anläggningen. Under åren har energiförbrukningen vid anläggningen varit kwh, vilket är ca 1,01-2,38 kwh/behandlad kubikmeter avloppsvatten. För varje kilogram BOD som reducerats var elförbrukningen 3,34-12,1 kwh under den aktuella perioden. För parallellsedimenteringen förbrukades ferrosulfat och för eftersedimenteringen kalk enligt följande: År ferrosulfat kg/a dosering g/m kalk kg/a dosering g/m

5 5 Ferrosulfatet förs till anläggningen i säckar som rymmer 35 kg. Kalken lagras i en 25 m 3 stor silo. I slambehandlingen används ca 300 kg polyelektrolyt per år för att effektivera vattenavskiljningen. Polyelektrolyten lagras i säckar i ett torrt utrymme i anläggningen. Vid anläggningen används dessutom små mängder olja för pumpar och växlar samt bensin för gräsklipparen. Sanering av avloppsnätet Kommunen har inlett saneringen av avloppsnätet efter Oy Vesi-Hydro Ab:s program i de delar av avloppet som läcker. Avloppen fotograferades år 2001, varefter de varje år har reparerats enligt resultaten av fotograferingarna. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Aktivslamanläggningen som är utrustad med eftersedimentering är en effektiv och känd behandlingsmetod och minskar således effektivt föroreningen av miljön. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Reningsresultat och utsläpp i vattnen I tabellen nedan presenteras den inkommande och avloppsvattenbelastningen, resthalterna i avloppsvattnet och den totala behandlingseffekten som årsmedelvärden och som halvårsmedelvärden (I/II) 2007: Parameter År /I 2007/II Månader Vattenflöde m 3 /d BOD 7ATU inkommande inkommande effekt COD Cr inkommande inkommande effekt Fosfor inkommande inkommande effekt Kväve inkommande inkommande effekt % % % % 52,5 0, ,4 9, ,07 0,16 8,50 0, ,2 6, ,8 1, , ,19 0,11 6,30 0, ,2 7, ,6 0, ,6 12, ,74 0,20 6,70 0, ,3 7, , , ,51 0,52 7,10 1, ,4 11, , , ,01 0,35 6,70 0, ,4 19, ,5 1, , ,91 0,08 7,00 0, ,8 11,

6 6 Parametrer År /I 2007/II Månader NH 4 -N effekt % 2, , , , År 14, Fastsubstans inkommande inkommande effekt % 47,7 12, ,9 7, ,1 7, , ,3 19, , Belastningen kg/a från reningsverket i Vörå ut i Vörå å var i genomsnitt enligt följande under åren : BOD 7ATU kg Fosfor 88 kg Kväve kg Ammoniumkväve kg Utveckling av belastningen Under de närmaste åren är avsikten att utvidga avloppsnätet till Maxmo tätort, eftersom det inte ännu finns något allmänt avlopp där. Enligt prognosen som sträcker sig fram till år 2030 kommer belastningen på reningsverket att öka med avloppsvattnet från ca 400 invånare i och med byggandet av avlopp i Maxmo tätort och utvidgning av avloppsnätet i Vörå centraltätort. År 2030 uppskattas att belastningen på reningsverket är enligt följande: Vörå Maxmo Totalt Reningsverkets tätort tätort dimensionering Vattenmängd m 3 /d BOD 7 belastning Fosforbelastning 3,1 0,7 3,8 3,6 Kvävebelastning 18,4 4,1 22,5 14,4 Fastsubstans Enligt sökandens uppskattning skulle avloppsreningsverket också klara av den uppskattade belastningen år 2030 tack vare den rymligt dimensionerade luftningsbassängen. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Ytvattenpåverkan Renat avloppsvatten leds i ett ca 60 meter långt öppet avlopp ut i ån. Vattenmängden från avloppsreningsverket är så obetydlig att den varken påverkar vattenföringen eller vattenståndet i Vörå å. Den kalkylmässiga ökningen av närsaltshalterna i Vörå å på grund av avloppsreningsverket i Vörå var vid medellågvattenföring (MNQ) och medelvattenföring (MQ) enligt följande åren :

7 7 Vattenflöde Anläggningens belastning Ökning av halterna tot.p tot.n tot.p µg/l tot.n µg/l 0,09 m 3 /s (MNQ) 0,24 9, ,8 m 3 (MQ) 0,24 9, De kalkylmässiga ökningarna av fosfor- och kvävehalterna på grund av avloppsvattnet är obetydliga vid medelvattenföring och större vattenföringar. Enligt rapporterna från vattendragskontrollerna visar de höga fosfor- och kvävehalterna ovanför utloppsplatsen att vattnet är mycket eutroft. Vid kontrollplatsen nedanför reningsverket observerades åren vid ungefär varannan kontroll en ökning av fosforhalten jämfört med kontrollplatsen ovanför. Fosforhalten steg i genomsnitt 17 µg/l (26 %) med variationsbredden 0-40 µg/l. I fråga om kväve var ändringarna av halterna tydligare. Mellan provtagningsstationerna var ökningen i genomsnitt µg/l (50 %) med en variationsbredd på µg/l. Ammoniumkvävehalten visade också en ökning vid 13 kontroller av 17. Ammoniumkvävehalten ökade mellan kontrollplatserna % ( µg/l) och i genomsnitt 34 % (350 µg/l). Syremättnadsgraden nedanför reningsverket har för det mesta varit densamma eller en aning högre än ovanför reningsverket. Reningsverkets andel av närsaltsbelastningen (kväve och fosfor) som transporteras i Vörå å var vid lågvattenföring (0,1 m 3 /s) teoretiskt granskat ca 25 % av närsaltsbelastningen som transporteras i ån. Vid medelvattenföring (1,8 m 3 /s) var reningsverkets andel ca 1,4 %. Enligt sökandens uppfattning förorsakar avledandet av avloppsvatten vidare ut i Vörå å inga fiskeriolägenheter på grund av att Vörå å inte har någon stor betydelse för fiskerihushållningen. Enligt sökandens uppfattning orsakar avledandet av renat avloppsvatten ut i Vörå å ingen ersättningsbar skada. Belastningen orsakar heller inga olägenheter för fiskbeståndet eller fiskeriet i det nedre loppet. Utsläpp i luften och buller Utsläppen i luften och i marken är mycket små och har inte fastställts. Eventuella luktolägenheter är också mycket obetydliga och kortvariga och hör samman med lossning och lastning av slam. Bullret från reningsverket har mätts Enligt mätningsresultaten överskred bullret i närområdet inte de gränsvärden som presenteras i statsrådets beslut. Tunga fordon (lastbilar eller traktorer) hämtar slam från anläggningen eller levererar kemikalier eller reservdelar till anläggningen i medeltal 5 gånger per månad. Personbilstrafiken består av anläggningsskötarens resor till och från reningsverket och ca tre gånger per dag och under veckoslutet ett par gånger per dag. Trafiken sker dagtid och medför inga störningar för miljön. Avfall och avfallsbehandling Mängden torkat och kalkstabiliserat slam och rensgalleravfall som uppstår varje år vid reningsverket samt mängden behandlat slam från sedimenteringsbrunnar som behandlas vid reningsverket presenteras i bifogade tabell:

8 8 År Reningsverksslam m 3 /a Rensgalleravfall m 3 /a 20,8 6,0 10,5 12,0 Slam från sedimenteringsbrunnar m 3 /a Slammet används som jordförbättringsmedel i jordbruket, vilket det passar bra för på grund av de låga tungmetallhalterna och kalkstabiliseringen. Grov- och blandavfallet som uppstår vid reningsverket förs till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning. Spilloljan förs till kommunens problemavfallsinsamling. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS PÅVERKAN Kontrollen utförs enligt Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy:s program Västra Finlands miljöcentral har godkänt protokollet Driftkontroll Vid reningsverket utförs driftkontroll i syfte att reda ut reningsverkets funktion, avloppsvattenmängd, förbitappningar, störningar, skötsel, kemikalieförbrukning osv. Dagbok förs över driftkontrollen. Uppgifterna i driftdagboken används bl.a. vid sammanställning av årssammandragen. Belastningskontroll Av det inkommande och avloppsvattnet tas 24 timmars samlingsprover med reningsverkets automatiska provtagare sex gånger per år. Av proverna analyseras temperatur, ph, elektrisk ledningsförmåga, fastsubstans, kemisk syreförbrukning (COD Cr ), biologisk syreförbrukning (BOD 7ATU ), totalfosfor, totalkväve och alkalinitet. Av det avloppsvattnet bestäms dessutom ammoniumkväve, den gemensamma mängden av nitrit- och nitratkväve, värmebeständiga koliformade bakterier, löslig fosfor (av filtrerade prov) och resthalten av fällningskemikalien (av filtrerade prov). Vid varje provtagning bestäms dessutom vattenföringen under provtagningsdygnet, den maximala timvattenföringen under provtagningsdygnet, syrehalten i luftningsbassängen, temperatur, uppehåll, slamsedimentering, fastsubstanshalt, slamindex, slambelastning och volymbelastning. I klarningsbassängerna bestäms siktdjup, syrehalt, uppehåll, slamvolymbelastning och ytbelastning. Av returslammet bestäms sedimentering, fastsubstanshalt, slamindex och returförhållande. Dessutom utreds mängden överskottsslam och slamålder. Kvaliteten på slammet som uppstår vid reningsverket undersöks en gång per år. Av slammet analyseras följande: ph, torrsubstanshalt %, kväve, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink.

9 Kontroll av anläggningens påverkan 9 I vattendragskontrollen följs reningsverkets påverkan upp i vattendraget genom att ta prover nedanför och ovanför utloppsplatsen. Det finns en station ovanför utloppsplatsen och en nedanför. Av proverna analyseras temperatur, syrehalt och syremättnad, ph, elektrisk ledningsförmåga, alkalinitet, färg, kemisk syreförbrukning COD Cr, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, den gemensamma mängden nitratkväve och nitritkväve, värmebeständiga koliformade bakterier, a- klorofyll (av proverna i augusti). Dessutom mäts siktdjupet där det är möjligt. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser i anslutning till vattenkontrollen utförs med standardiserade metoder av ett forskningsinstitut som har kvalitetssystem. Rapportering Resultaten från belastningskontrollen skickas inom en månad från provtagningen till Västra Finlands miljöcentral, Vörå-Maxmo kommun (tekniska nämnden och miljövårdsnämnden) och till reningsverksskötaren. Resultaten av vattendragskontrollen skickas också till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Resultaten från belastnings- och vattendragskontrollen samlas i en kombinationstabell och även elektroniskt (Tyvi-programmet) som sedan skickas till Västra Finlands miljöcentral. Till övriga berörda skickas endast kombinationstabellen. Varje år görs ett sammandrag av kontrollresultaten skilt för belastnings- och vattendragskontrollen. Sammandraget över belastningskontrollen bör vara färdigt före slutet av februari månad och sammandraget av vattendragskontrollen före slutet av maj månad. Sändlistan för årsrapporterna är densamma som för undersökningsresultaten. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Störningarna vid reningsverket kan komma utifrån eller uppstå i processen, s.k. inre störningar. Störningar utifrån är t.ex. exceptionellt stor vattenföring till reningsverket, vilken försämrar klarningsresultatet. Störningen kan bekämpas t.ex. genom att lägga polyelektrolyt i avloppsvattnet som leds till klarningsbassängen, varvid sedimenteringen av fastsubstansen i avloppsvattnet effektiveras. En snabb ökning av den inkommande belastningen av organisk substans (BOD 7 ) ökar behovet av luftning i den biologiska reaktorn. Om syresättningseffekten inte räcker till, blir nedbrytningen av den organiska substansen långsammare och reningsresultatet försämras. Förhöjda fosformängder i det inkommande avloppsvattnet ökar förbrukningen av doseringskemikalien. Giftiga ämnen i det inkommande avloppsvattnet kan försämra reningsresultatet. De kan vanligen observeras först i efterskott när ämnena redan har påverkat anläggningens verksamhet. Utöver plötsliga elstörningar stoppar elavbrott anläggningens verksamhet, varvid obehandlat avloppsvatten kan läcka ut i miljön. De interna störningskällorna är tilltäppta pumpar och söndriga processmaskiner och styranordningar. Om de automatiska styranordningarna går sönder kan processen skötas manuellt. I anläggningen är det också möjligt att internt gå förbi olika avloppsbehandlingsenheter. ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar av tillståndsansökan Ansökan har kompletterats på miljöcentralens begäran

10 Kungörelse av tillståndsansökan 10 Miljötillståndsansökan har delgivits genom att hålla kungörelsen framlagd till påseende i Vörå- Maxmo kommun och på Västra Finlands miljöcentral i Vasa Kungörelsen har publicerats i dagstidningarna Vasabladet och Pohjalainen. Västra Finlands miljöcentral har begärt utlåtande med anledning av ansökan av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral och miljövårdsmyndigheterna i Vörå-Maxmo kommun. Meddelande om tillståndsansökan har skickats separat till de behöriga som man känner till. Utlåtanden Österbottens arbetskrafts- och näringscentral anser att Vörå-Maxmo kommun kan beviljas miljötillstånd för fortsatt avloppsreningsverksamhet och avledande av det renade vattnet till Vörå å. Genom att leda avloppsvattnet från Maxmo tätort till effektiverad rening vid reningsverket i Vörå minskar belastningen på skärgårdens vattenområden. Arbetskrafts- och näringscentralen anser att belastningen ut i Vörå å bör minskas genom att reningsverkets funktion fortsättningsvis effektiveras och genom att undvika situationer med förbitappning av orenat avloppsvatten. Österbottens arbetskrafts- och näringscentral konstaterar att det renade avloppsvattnets andel av totalbelastningen i Vörå å är förhållandevis liten, men framförallt under tider med litet vattenflöde i ån kan avloppsvattnen i märkbar grad inverka på åns vattenkvalitet. I synnerhet ammoniumkvävebelastningen bör minskas, eftersom ammoniumkvävet dels förbrukar syre och dels uppnår så höga halter vid lågvattenföring att den i sig är skadlig för fisken. Arbetskrafts- och näringscentralen anser att belastningen som leds ut i vattendraget bör minskas genom att effektivera reningsverkets verksamhet. Avloppsnätet bör saneras, så att förbitappningar kan undvikas. Med dessa åtgärder är det möjligt att nå följande behandlingsresultat: BOD 7ATU 10 mg O 2 /l, totalfosfor 0,5, COD Cr 100 ja ammoniumkväve 8. Österbottens arbetskrafts- och näringscentral anser att tillståndsinnehavaren ska åläggas att också i fortsättningen undersöka verksamhetens inverkan på fiskbestånden och fisket på ett av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan genomföras som samkontroll tillsammans med övriga kontrollförpliktade i området. Tillsynsnämnden i Vörå-Maxmo kommun anser att det är förnuftigare att avleda avloppsvattnet från Maxmo centraltätort till Vörå för behandling i stället för att avloppsvattnet renas i fastighetsvisa reningsverk. Reningsverket bör skötas så att det inte orsakar luktolägenheter för dem som använder de närliggande fastigheterna. Tillsynsnämnden anser att de gällande behandlingskraven är tillräckliga med beaktande av reningsverkets relativt obetydliga andel av belastningen i Vörå å. Enligt nämndens uppfattning kommer reningsverkets behandlingskapacitet att bli för liten, vilket betyder att kapaciteten bör utökas. Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar och åsikter har lämnats in om ansökan. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Miljöcentralen har berett sökanden tillfälle att bemöta utlåtandena. Inom utsatt tid har Vörå-Maxmo kommun inte gett något bemötande.

11 Inspektion 11 Miljöcentralen har inspekterat anläggningen Protokollet från inspektionen har bifogats till handlingarna. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar Vörå-Maxmo kommun miljötillstånd enligt 28 i miljöskyddslagen för avloppsreningsverket i Rökiö by i Vörå-Maxmo kommun. Tillstånd beviljas för behandling av avloppsvatten och slam från slambrunnar och slutna behållare som avses i ansökningsplanen vid reningsverket på lägenhet Måttilin Rnr 13:30 i Rökiö by i Vörå- Maxmo kommun samt för avledande av renat avloppsvatten från reningsverket vidare ut i Vörå å i Vörå-Maxmo kommun. Tillståndsbestämmelser för att hindra förorening 1) Avloppsvattnets behandlingsmetod Avloppsvattnet ska behandlas åtminstone i enlighet med ansökningsplanen biologisk-kemiskt eller på motsvarande sätt så att utsläppen i Vörå å blir så små som möjligt. Tillståndsinnehavaren ska se till att reningsverkets kapacitet är tillräcklig. 2) Behandlingseffekt och utsläpp i vattnen Ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i Vörå å och reningseffekten ska uppfylla följande krav: Utsläpp maximal halt minimieffekt BOD 7ATU 12 mg O 2 /l 90 % Fosfor 0,8 90 % COD Cr 125 mg O 2 /l 75 % Fastsubstans % Inom ett år från att avloppsvattnet från Maxmo tätort har börjat avledas till avloppsreningsverket i Vörå-Maxmo kyrkby, ska värdena för halterna och behandlingseffekten för avloppsvattnet som leds ut i Vörå å uppfylla följande krav: Utsläpp maximal halt minimieffekt BOD 7ATU 10 mg O 2 /l 90 % Fosfor 0,5 90 % COD Cr 100 mg O 2 /l 75 % Fastsubstans % Avloppsvattenbehandlingen ska dessutom sträva efter så effektiv syresättning av ammoniumkväve som möjligt. Alla ovan nämnda värden räknas som halvårsmedelvärden med beaktande av eventuella förbitappningar och överlopp vid reningsverket och i avloppsnätet.

12 12 Utöver ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget och reningseffekten ska dessutom halterna och gränsvärdena för reningseffekten i statsrådets beslut 888/2006 uppfyllas och kontrolleras på det sätt som förutsätts i beslutet. Avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får inte innehålla tungmetaller i skadliga mängder eller andra farliga ämnen för hälsan eller miljön. 3) Buller Störande buller ska undvikas. Arbetsfaser som orsakar buller och trafik i anslutning till verksamheten bör begränsas till sådana tidpunkter när bullerolägenheterna är minst. Vid närmaste störningskänsliga objekt får bullret från reningsverket inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) kl och inte ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ) kl ) Utsläpp i luft I anläggningens verksamhet bör man sträva efter att det uppstår så lite skadliga utsläpp i luften som möjligt. Verksamheten får inte orsaka luktolägenheter i reningsverksområdets omgivning. 5) Avloppsnätet Avloppsnätet ska utvecklas och saneras så att regn-, läck- och dräneringsvatten så noga som möjligt hindras från att läcka in i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren ska varje år skicka en utredning till Västra Finlands miljöcentral om de åtgärder som har vidtagits och ska vidtas för att minska mängden läck- och dräneringsvatten. En restaureringsplan för avloppen som baserar sig på undersökningar av avloppens skick inklusive kostnadsberäkning och tidtabell ska skickas till Västra Finlands miljöcenttal senast ) Avloppsverkets och reningsverkets skötsel och användning Tillståndsinnehavaren ska se till att verksamheten inklusive avloppsvattensystemen inte medför sanitära olägenheter. Allt avloppsvatten som uppstår på avloppsanläggningens verksamhetsområde, och som kan behandlas tillsammans med hushållsavloppsvatten, ska ledas till avloppsreningsverket. Tillståndsinnehavaren ska å sin sida se till att det inte läcker in skadliga ämnen i avloppsanläggningen, som kan skada avloppsnätet eller reningsverkets drift. Reningsverket och hela avloppsanläggningen ska användas och skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås och så att olägenheterna av avloppsvattnet och reningsfunktionen förblir så små som möjligt. Reningsverket ska ha en ansvarig skötare med behörig kompetens. Skötarens namn och adress meddelas till Västra Finlands miljöcentral och Vörå-Maxmo kommuns miljövårdsnämnd. 7) Avvikande avloppsvatten Tillståndsinnehavaren ska å sin sida se till att skadligheten hos det industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som leds ut i avloppet och som avsevärt avviker från hushållsavloppsvatten minskas tillräckligt med behörig förbehandling eller på annat sätt. Sådana anläggningar, i vars avloppsvatten det kan läcka ut olja, gift eller andra ämnen som är skadliga för reningsverket, ska utrustas med tillräckliga säkerhetsåtgärder i syfte att hindra dylika ämnen från att läcka ut i avloppsnätet.

13 13 Tillståndsinnehavaren ska känna till kvaliteten på det avvikande avloppsvattnet som leds ut i avloppsnätet, dess mängd samt förbehandling. Uppgifterna om detta ska skickas till Västra Finlands miljöcentral och Vörå-Maxmo kommuns miljövårdsmyndighet i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drift- och belastningskontroll och vid behov visas upp på skild begäran. Anslutningsavtalet om avledande av industriavloppsvatten ut i allmänt avlopp ska uppfylla bestämmelserna i statsrådets beslut 888/2009. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten ska dessutom iakttas bestämmelserna i statsrådets beslut 1022/ ) Avfall, avfallsbehandling och avfallsåtervinning Verksamhetsutövaren ska känna till avfallets kvalitet och mängd. Slammet ska behandlas och deponeras så att det inte orsakar fara för förening av vatten. Slammet ska behandlas på det sätt som lagstiftningen förutsätter så att slutprodukten uppfyller kvalitetskraven och de sanitära kraven enligt ändamålet som slutprodukten ska användas för. Nödvändiga uppgifter om förfarandet ska skickas till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Vörå-Maxmo kommun eller till miljövårdsmyndigheten i en annan eventuell kommun där slammet deponeras. Slammet som uppstår i avloppsvattenreningen ska i mån av möjlighet utnyttjas t.ex. i jordbruket eller för grönbyggande eller användas för att anpassa en stängd avstjälpningsplats till landskapet. I lagen om gödselmedel ges bestämmelser om användning av slutprodukter inom jord- och skogsbruket eller inom trädgårdsodlingen. Livsmedelssäkerhetsverket övervakar verkställandet av lagen och den tillämpas inte i miljötillstånd som har utfärdats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen. Tungmetallhalterna i slam som sprids på åker får inte heller överskrida tungmetallhalterna som har utfärdats i statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (SRb 282/1994). Reningsverksslammet kan i enlighet med ansökan skickas för behandling till en anläggning som har tillstånd för ändamålet. Annat återvinningsbart avfall såsom pappers- och pappavfall, glasavfall och metallavfall bör sorteras och föras till återvinning i första hand som material och i andra hand som energi. Blandat avfall och annat med hushållsavfall jämförbart avfall, som inte kan återvinnas, bör skickas för behandling i enlighet med de kommunala avfallshanteringsföreskrifterna. Annat avfall som inte kan återvinnas kan föras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut det är tillåtet att ta emot dylikt avfall. Problemavfall ska föras till en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen det är tillåtet att ta emot problemavfall, i det fall att det inte kan föras till de kommunala ekopunkterna. 9) Lagring Kemikalier, bränsle och avfall ska lagras och hanteras på området så att de inte orsakar osnygghet, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller fara för förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller andra olägenheter i miljön.

14 14 10) Störningssituationer och andra exceptionella utsläpp Om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som avviker från det vanliga i fråga om kvalitet och mängd har läckt ut eller hotar läcka ut i miljön, ska tillståndsinnehavaren utan dröjsmål meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och Vörå-Maxmo kommuns miljövårdsmyndighet och genast vidta åtgärder för att bekämpa skadorna och hindra att händelsen upprepas. Om det är fråga om olja ska även räddningsmyndigheterna i Vörå-Maxmo kommun informeras. 11) Kontrollbestämmelser Tillståndsinnehavaren ska kontrollera anläggningens verksamhet och dess miljöpåverkan på ett sätt som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Inverkan på fiskbeståndet och fisket ska kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser ska utföras i enlighet med standardmetoderna och metoderna som förutsätts i statsrådets förordning 888/2006. Av det inkommande och avloppsvattnet tas minst ett samlingsprov varannan månad. Provet som tas av det inkommande avloppsvattnet tas så att det inte innehåller rejektvatten från slambehandlingen. Programmen för drift- och utsläppskontroll ska ses över om det är nödvändigt för att få ett tillförlitligt resultat, styra anläggningens drift eller på annat sätt utveckla avloppsanläggningen. Avloppsvattnets inverkan på recipientens status och vattenkvalitet samt faunan ska kontrolleras minst på det sätt som framförs i ansökan och som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Avloppsvattnets inverkan på fiskbeståndet och fisket ska kontrolleras på det sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser ska utföras i enlighet med standardmetoder. En plan för kontroll av konsekvenserna för fiskbeståndet och fisket ska skickas till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral för godkännande och planer för kontroll av andra konsekvenser skickas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom tre månader från att detta beslut har vunnit laga kraft. Om kontrollplanerna fattas separata beslut, i vilka skilt kan ansökas om ändring. 12) Bokföring Detaljerad bokföring ska föras över mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser i anslutning till drift-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna. Till bokföringen fogas resultaten från varje mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen och åtgärden, en utredning över sättet att räkna utsläppen och en uppskattning av resultatens representativitet. Bokföring ska också föras över bl.a.: reningsverkets och avloppsanläggningens drift, energi- och kemikalieförbrukning vid reningsverket samt serviceåtgärder. den inkommande belastningen till reningsverket, andra faktorer som påverkar verksamheten och miljöutsläppen inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsreningsverket samt förbehandling av vattnet. service- och reparationsåtgärder i reningsverket och avloppet. mängden reningsverksslam och dess behandling, egenskaper, lagring och deponering såsom även transporttidpunkter och transportörer.

15 15 mängden annat slam som förs till och från reningsverket och dess kvalitet, ursprung, lagring och deponering, leveransplatser, transporttidpunkter och transportörer samt eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, deras tidpunkt, varaktighet och de utsläpp som de har föranlett och åtgärder som har vidtagits på grund av dem. 13) Rapportering Resultaten av alla kontroller ska rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och Vörå-Maxmo kommuns miljövårdsmyndighet. Till Västra Finlands miljöcentral ska resultaten av utsläpps-, driftoch belastningskontrollerna även skickas i elektronisk form på det sätt som tillämpas inom miljöförvaltningen. När det gäller resultaten från kontrollen av konsekvenserna för fisket och fiskarna ska resultaten dessutom rapporteras till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Årsrapporterna för utsläpps- och driftkontrollen skickas till ovan nämnda tillsynsmyndigheter före slutet av februari månad följande år och årsrapporterna för konsekvenskontrollerna före slutet av maj månad följande år om inte annat har överenskommits med myndigheterna. 14) Åtgärder efter att verksamheten har lagts ner Tillståndsinnehavaren ska i god tid, senast sex månader innan verksamheten vid reningsverket läggs ner, skicka in en ansökan till miljöcentralen om åtgärder som vidtas i anslutning till skydd av vattnen, luften, marken och landskapet samt avfallshanteringen i syfte att bestämmelser i enlighet med 90 i miljöskyddslagen ska utfärdas. OFÖRUTSEDDA SKADOR För ersättningsbar skada, som nu enligt förhandsuppskattning inte orsakas, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten orsakar, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan eller annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten. Verksamheten orsakar heller inte sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten har inte placerats i strid med plan. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelserna 1 och 2 Vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna har hänsyn tagits till verksamhetens karaktär, egenskaperna hos området där verksamhetens inverkan framgår, verksamhetens miljöpåverkan, betydelsen av de åtgärder som avser hindra förorening i miljön samt tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra åtgärderna.

16 16 Tillståndsbestämmelserna baserar sig på 43 i miljöskyddslagen och 19 i miljöskyddsförordningen. I tillståndsbestämmelserna har dessutom beaktats statsrådets förordning om behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse 888/2006. Efter att överföringsavloppet tas i bruk har de framtida kraven på avloppsvattenbehandlingen setts över så att vattendragsbelastningen i Vörå å inte avsevärt ska öka på grund av avloppsvattnet från Maxmo. Effektiv fosforreduktion är nödvändig för att minska eutrofieringen som orsakas av avloppsvattnet. Även den organiska substansen måste minskas i syfte att förbättra vattnets hygieniska kvalitet. Utöver fosfor är även kväve en närsalt som medför eutrofiering i vattendraget. Krav på minskning av totalkväve har inte framförts, eftersom det i statsrådets förordning 888/2006 inte krävs kvävereduktion av reningsverk, vars personekvivalenttal är mindre än För ammoniumkväve ställs inte heller ovillkorliga reduktionskrav, eftersom ammoniumkväve inte har konstaterats medföra uppenbara olägenheter för syrehushållningen i ån. Tack vare den låga belastningsgraden finns det möjligheter till nitrifierande driftsätt vid anläggningen åtminstone under en del av året. Denna möjlighet bör utnyttjas i driften, eftersom effektiv drift av reningsverket möjliggör ytterligare minskning av eutrofieringen i vattendraget. Tillståndsbestämmelserna 3 och 4 Tillståndsbestämmelsen om buller grundar sig på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Tillståndsbestämmelse om utsläpp i luft och lukt är nödvändig i syfte att undvika oskäligt besvär för grannarna enligt 17 i lagen (26/1920) angående vissa grannelagsförhållanden. Tillståndsbestämmelse 5 Sanering av avloppsnätet minskar mängden läck- och dagvatten i avloppen, vilket gör att reningsverket blir effektivare och behovet av förbitappningar minskar. Saneringarna riktas så att bästa möjliga nytta uppnås, vilket fordrar undersökning av avloppens skick och utarbetning av en saneringsplan på basis av detta. Tillståndsbestämmelserna 6 och 7 Industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten ska vid behov förbehandlas så att det inte utgör en fara för reningsverks- och avloppsarbetarnas hälsa och inte heller skadar reningsverkets eller avloppets konstruktion eller på ett oskäligt sätt försvårar reningsverkets behandlingsprocesser, återvinningen av slam eller ger upphov till andra miljöolägenheter. Underhållet av reningsverket och avloppsanläggningen, avloppsnätets omfattning och yrkeskunnig skötsel gör det möjligt att uppnå bästa möjliga reningsresultat samtidigt som olägenheterna av avloppsvattnen minskar. Kravet på att förhindra sanitär olägenhet baserar sig på 42 i miljöskyddslagen. Tillståndsbestämmelse 8 Tillståndsbestämmelsen om reningsverksslam och annat avfall baserar sig på avfallslagen, enligt vilken avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader jämfört med avfallshantering som har ordnats på annat sätt. Det är möjligt att använda stabiliserat eller komposterat reningsverksslam i jordbruket eller för grönbyggande om det är dugligt med avsikt på tungmetallhalterna eller de övriga egenskaperna.

17 17 Tillståndsbestämmelserna 9 och 10 Tillståndsbestämmelsen om lagring utfärdas i syfte att minska risken för förorening av marken och grundvattnet, eftersom lagring av olja och kemikalier innebär en risk för olyckor och miljöskador. Bestämmelsen om exceptionella situationer har utfärdats i syfte att hindra förorening och den grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen. Tillståndsbestämmelserna 11, 12 och 13 Bestämmelserna om kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för att följa och övervaka att tillståndsbestämmelserna efterföljs och för att reda ut verksamhetens resultat, konsekvenser och olägenheter samt behovet och möjligheterna att minska olägenheterna. Tillståndsbestämmelse 14 Tillståndsbestämmelsen om nedläggning av verksamheten baserar sig på 43 i miljöskyddslagen och i bestämmelsen beaktas 90 i miljöskyddslagen. SVAR PÅ YRKANDEN SOM FRAMFÖRTS I UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR Miljöcentralen har tagit hänsyn till yrkandena som har framförts i utlåtandena av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral och Vörå-Maxmo kommuns tillsynsnämnd på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillstånd är i kraft tillsvidare, dock tills att beslutet över en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Om avledandet av avloppsvattnet från Maxmo tätort till avloppsreningsverket i Vörå- Maxmo inleds senast år 2015, ska tillståndsinnehavaren lämna in en ny tillståndsansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna till Västra Finlands miljöcentral senast , i annat fall ska den nya ansökan lämnas in senats Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljöcentralen på eget initiativ eller på ansökan av kommunen eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan skall utöver en plan även bifogas ett sammandrag av drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8-11 i miljöskyddsförordningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats tillstånd med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.

18 BESLUT SOM ERSÄTTS 18 Detta tillstånd ersätter Västra Finlands miljöcentrals miljötillståndsbeslut Dnr LSU-2004-Y-905, som har utfärdats Det nämnda beslutet ska dock följas tills att detta beslut har vunnit laga kraft. TILLÄMPADE LAGNORMER Miljöskyddslagen (86/2000) 4-6, 28, 31 2 mom., 35-38, 41-43, 45-47, 52-56, 90 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 19, 30 och 36 Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 7 Statsrådets förordning (1022/2006) om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön Statsrådets förordning (889/2006) om ämnen vars utsläppande i vatten eller i ett vattentjänstverks avlopp kräver miljötillstånd Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå Statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN euro Avgiften fastställs enligt miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer. Enligt förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer euro. Avgiften som uppbärs för behandling av en tillståndsansökan som gäller väsentlig ändring av verksamheten (28 3 momentet i miljöskyddslagen) är 50 % av avgiften enligt tabellen. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbetskrafts- och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Vörå-Maxmo kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Bertby-Palvis fiskelag/erik Henriksson, Palvis, Vörå Edén Eva Elisabeth, Londvägen 10, Vörå Edén Lars Ole, Londvägen 10, Vörå Elevförbundet Vid Vörå Folkhögskola-Breidablick r.f.,vöråvägen 305, Vörå Fors Roland Andreas, Bertby-Lålaxvägen 202, Vörå Förars Lars-Erik, Lotlaxvägen 89, Vörå Granberg Gösta Erik Ingmar, Vöråvägen 329, Vörå Granberg Sven Torvald, Vöråvägen 323, Vörå

19 Haga Alma Anita, Baggbergsvägen 2, Vörå Haga Bengt Harry och Doris Bernice, Bertby-Lålaxvägen 186, Vörå Haga Åke Johannes, Bertby-Lålaxvägen 57, Vörå Härtull Lars Kristian, Vöråvägen 455, Vörå Kaitsor fiskelag/bengt Holmqvist, Österöv. 177, Oxkangar Lundström Tage Jörgen, Vöråvägen 479, Vörå Norra Kvarkens fiskeområde Carina Rönn c/o Österbottens fiskarförbund, Fredsgatan 20, Vasa Nygård Kjell Johan, Nygårdsbackvägen 54, Vörå Nyman Siv Ann-Kristin, Ålandsvägen 20 A, Mariehamn Påhls Kenneth och Marie-Louise, Bertby-Lålaxvägen 120, Vörå Rökiö-Röukas fiskelag, Kurt Henriksson, Keskisv. 632, Komossa Smulter Malin Ann-Helen, Bertby-Lålaxvägen 217, Vörå Småros Per Erik Magnus, Vöråvägen 345, Vörå Stenback Bengt Nils Erik, Jakobstået 85 A, Kimo Stuns Klas Sune rättsinnehavare, Bertby-Lålaxvägen 51, Vörå Svens Barbro Marita, Dalkarbyvägen 135 bst. 7, Jomala Svens Carola Ulrika, Kyrkvägen 76, Replot Svens Dan Robert, Emmavägen 1 A 6, Korsholm Svens Jan Anders, Timmermansgatan 29 B 20, Vasa Svens Rut Gurli, Vöråvägen 343, Vörå Vägförvaltningen, Vasa vägdistrikt, PB 93, Vasa Tuomela Brita Marita, Roparnäsvägen 37 bst. 1, Vasa Vörå församling, Bertby-Lålaxvägen 10, Vörå Vörå-Maxmo kommun, Vöråvägen 18, Vörå Östman Benita Helene och Tor, Kvarngränd 1, Vörå Kungörelse 19 Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Vörå-Maxmo kommuns officiella anslagstavla och Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla samt i dagstidningarna Pohjalainen och Vasabladet. Dessutom ges meddelande om beslutet till dem som med stöd av 38 2 momentet miljöskyddslagen separat har informerats om tillståndsansökan. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Ändring i avgiften som uppbärs för ärendets behandling söks i samma ordning som i huvudärendet. Rätt att anföra skriftligt besvär har den som ansökt om tillstånd och de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljö-, hälso- eller naturskydd samt trivseln i boendemiljön och på vars verksamhetsområde de ifrågavarande miljökonsekvenserna framträder. Dessutom får ändring sökas av kommunen där anläggningen är belägen eller av annan kommun på vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och av sådana myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Äldre ingenjör Matti Seppälä Byggmästare Matti Panu

20 20 BILAGOR Karta Mk 1: Besvärsanvisning