... MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ett ärende enligt 28 i miljöskyddslagen. Givet efter anslag Diarienummer LSU-2008-Y-202 (111) ÄRENDE

Transkript

1 L Ä N S I - S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S... V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Ympäristölupayksikkö/Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh./Tfn , telefax MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ett ärende enligt 28 i miljöskyddslagen Givet efter anslag Diarienummer LSU-2008-Y-202 (111) ÄRENDE Beslut i ett ärende enligt 28 i miljöskyddslagen. Beslutet gäller verksamheten vid avloppsreningsverket i kyrkbyn i Oravais kommun. SÖKANDE Oravais kommun PB Oravais ANLÄGGNING Avloppsreningsverket i kyrkbyn i Oravais kommun. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET OCH LÄGE Oravais kommuns avloppsreningsverk fungerar enligt principen med biologisk-kemisk efterfällning, i vilken fosfor fälls ut med aluminium-ferrisulfat (ALF-30). Reningsverket har två linjer och det blev färdigt år År 1996 förnyades reningsverkets maskineri och maskinell slamtorkning togs i bruk. Avloppsnätet är 21,6 km långt, av vilket 2,7 km är betongrör och resten plaströr. Det finns åtta pumpverk för avloppsvatten. Under åren har i genomsnitt 1,7 km nytt avloppsrör byggts varje år. Reningsverket behandlar avloppsvattnet från ca 800 invånare i avloppsanläggningens verksamhetsområde. Efter rening leds avloppsvattnet ut i ett dike och vidare ut i Oravaisfjärden. Reningsverket ligger på den kommunägda fastigheten Reningsverket Rnr 2:155 väster om riksväg 8 på ca en kilometers avstånd från kommunens kyrka. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Enligt 1 punkt 13 a i miljöskyddsförordningen (169/2000) ska ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer ha miljötillstånd.

2 2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Enligt 6 punkt 12 e och 5 punkt 8 i miljöskyddsförordningen avgör den regionala miljöcentralen miljötillståndsärenden som gäller reningsverk som är avsedda för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, men högst 4000 personer. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Tillståndsansökan har blivit anhängig hos Västra Finlands miljöcentral TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANERNA FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har med sitt beslut Dnr beviljat Oravais kommun tillstånd med stöd av 10 kapitlet 24a och 24b i vattenlagen för avledande av avloppsvatten ut i Oravaisfjärden i Oravais kommun. Enligt tillståndet ska avloppsreningsverket och hela avloppsanläggningen skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås. Avloppsvattnet ska behandlas så att BOD 7ATU värdet i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget är högst 15 mg O 2 /l och totalfosfor högst 0,8. Reningseffekten bör både i fråga om BOD 7ATU värdet och totalfosfor vara minst 90 %. Alla nämnda värden räknas som halvårsmedelvärden inklusive eventuella förbitappningar och störningar i reningsverket eller i avloppsnätet. Det behandlade avloppsvattnet bör också uppfylla kraven i statsrådets beslut (365/94) i fråga om kemisk syreförbrukning (COD Cr ) och fastsubstans. Tillståndsinnehavaren skulle senast lämna in en ny tillståndsansökan för översyn av tillståndsbestämmelserna. Planerna för området I delgeneralplanen som har gjorts upp för havsnära byar har reningsverkets område märkts ut med planbeteckningen ET (område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning). Planen har ännu inte fastställts. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Reningsverksområdets närmiljö Avloppsreningsverket ligger på den kommunägda fastigheten Reningsverket Rnr 2:155 i Oravais by ca en kilometer från Oravais kyrka mot nordväst mellan Oravaisfjärden och riksväg 8. Den närliggande miljön består av tämligen tät bebyggelse. Avståndet från reningsverket till det närmaste bostadshuset är ca 150 meter och avståndet till Oravaisfjärden ca 100 meter. Reningsverket ligger inte i ett klassificerat grundvattenområde. Den närmaste allmänna badstranden ligger på ca en kilometers avstånd från utloppspunkten norrut. Söder om badstranden finns en gästhamn. I reningsverkets verkningsområde finns inga naturskyddsområden och inte heller några områden som hör till nätverket Natura Allmän beskrivning av vattenområdet Det behandlade avloppsvattnet leds ut i ett dike som mynnar ut i Oravaisfjärden på ca 100 meters avstånd från reningsverket. Utloppsdiket är ett vattenfattigt dike som rinner genom odlingsområden och för vilket det inte finns några vattenföringsuppgifter. Ungefär 1,6 km från utloppsdiket söderut mynnar Fjärdsbäcken ut i Oravaisfjärden. Fjärdsbäckens avrinningsområde är 17 km 2. Ungefär fyra

3 3 kilometer från utloppsplatsen norrut mynnar Kimo å ut i Oravaisfjärden. Kimo å får sin början i Röukasträsket och den har ett avrinningsområde på 196 km 2. Oravaisfjärden är en öppen och tämligen grund havsvik. I de inre delarna är viken 2 4 km bred, men längre ut är viken t.o.m. 15 km bred. I vikens inre delar är vattendjupet 1,7-6,0 meter och längre ut 7,0 15 m. Havsvattenståndet i området har varit -28 cm cm under tiden mellan februari 2007 och februari Belastningen och vattenkvaliteten i vattenområdet Diffusbelastningen från åkrarna och skogarna har uppskattats med hjälp av Rekolainens (1989) ekvationer. I små avrinningsområden kan enligt Rekolainen fosfor- och kvävebelastningen som sköljs ut från åkrarna direkt jämföras med avrinningsområdets areal och åkerprocent. Fosformängden som varje år sköljs ut från Fjärdsbäckens avrinningsområde uppgår enligt Rekolainens ekvationer under en sommar med normal nederbörd till kg/a och kvävemängden till kg/a. Belastningen som Kimo å för med sig har uppskattats uppgå till kg fosfor och kg kväve per år (Hakola m.fl. 1997). Bedömningen av totalbelastningen försvåras av att det saknas uppgifter om belastningen från pälsfarmerna. Vattendragsbelastningen från Oravais kommuns avloppsreningsverk var år 2007 ca 40 kg fosfor, kg kväve, kg fastsubstans och 840 kg organisk substans (BOD 7ATU ). Vattendraget belastas dessutom av pälsfarmer och glesbebyggelse. Det renade avloppsvattnets effekter i recipienten kontrolleras genom att ta prover i fjärden på provtagningspunkten som ligger på ca 200 meters avstånd från avloppsvattnets utloppspunkt. Proverna har undersökts fyra gånger per år: i februari, juli, augusti och oktober. Närsaltshalterna i recipienten har tidvis varierat ganska mycket. Fosforhalten har för det mesta varit under 30 µg/l, men några höga halter på t.o.m.120 µg/l har också observerats. Under de flesta kontrollgångerna har kvävehalten varit under 700 µg/l, men de högsta observerade halterna har varit över µg/l. Kväve- och fosforhalterna har vanligen varit högst vid rikligt regn och snösmältning. Utöver ett undantag har vattnets klorofyllhalt varit under 10 µg/l. Syremättnadsgraden har vanligen varit god eller måttlig. Vattnets hygieniska kvalitet har utöver vissa undantag varit god eller måttlig. På basis av indikatorerna för vattnets kvalitet kan recipientens status karakteriseras som lindrigt eutrofierad. Fiskbestånd och fiske Fiskbeståndet i Oravaisfjärden utreddes åren 2000, 2003 och 2006 i den fiskeriekonomiska obligatoriska kontrollen. I utredningarna påträffades åtminstone följande arter i fjärden: abborre, gädda, gers, skarpsill, gös, nors, braxen, lax, lake, siklöja, björkna, strömming, löja, stäm, sik, mört, id och öring. De talrikaste arterna var abborre, braxen och mört. Enligt fiskeriförfrågan vet man att fjärden är lekplats för åtminstone gädda, sik och abborre. Fjärdens betydelse som förökningsplats för fisk har enligt uppskattningar minskat. Övrig användning av vattenområdet I Oravaisfjärden rör sig mest fritidsbåtar och små fiskebåtar. Vid strandområdena finns rikligt med både fast bosättning och fritidsbosättning. Den allmänna badstranden ligger ca 1 km norr om avloppsreningsverkets utloppsplats. Söder om badstranden finns en gästhamn. Det finns ingen fiskehamn i området. Den östra delen av Oravaisfjärden hör till det 32 hektar stora rekreationsområdet Lönnör-Hästör (VI ) som har reserverats i regionplanen.

4 4 ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten Avloppsreningsverket i Oravais kommun har tagits i bruk år En större sanering utfördes år 1996 då bl.a. reningsverkets maskineri förnyades och en maskinell slamtorkning togs i bruk. I reningsverket renas utöver avloppsvattnet från ca 800 invånare som bor i avloppsområdet i kyrkbyn även avloppsvattnet från Oravais Talo-Hus Oy Ab och KWH Mirka Oy Ab. Avloppsnätet är 21,6 km långt, av vilket 2,7 km är betongrör och resten plaströr. Det finns åtta pumpverk för avloppsvattnet. Reningsverkets delprocesser i avloppsvattnets strömningsriktning är: avlopp, silning av avloppsvattnet, sandavskiljningsbassäng (23 m 3 ), reaktionsbassäng (2 x 85 m 3 ), mellansedimenteringsbassäng (2 x 24,5 m 2 ), snabblandning, omblandning (2 x 17 m 3 ), eftersedimentering (123 m 2 ), flödesmätning, utloppsavlopp. Reningsverket är helt och hållet övertäckt. Slammet som uppstår vid reningsverket torkas maskinellt (silbandpress) och transporteras till Andelslaget Oravais Kompost i Oravais by i Oravais kommun för kompostering. Komposteringsanläggningen har miljötillstånd för verksamheten. Reningsverkets dimensionering Reningsverket har dimensionerats för följande belastning: genomsnittligt dygnsflöde (Q med. ) 890 m 3 /d dimensionerat timflöde (q dim. ) 50 m 3 /h maximalt flöde (q max. ) 100 m 3 /h BOD 7 -belastning 170 kg O 2 /d fosforbelastning 10 kvävebelastning 24 volymbelastning L v 1,0 kg BOD 7 /m 3 xd slambelastning 0,25 kg BOD 7 /kg MLSSxd Energi- och kemikalieförbrukning Åren var avloppsreningsverkets elenergiförbrukning enligt följande: År kwh/a kwh/m 3 0,91 0,67 0,63 0,53 0,53 Energiförbrukningen innefattar elektriciteten som går åt till att värma upp reningsverket. För att fälla ut fosfor används en grynig blandning av aluminium och ferrisulfat (ALF-30). Kemikalien förs till anläggningen med tankbil och den lagras i silon som rymmer 25 m 3. Årsförbrukningen av kemikalien (kg/a) och den specifika förbrukningen (g/m 3 ) har varit enligt följande: År kg/a g/m

5 5 Bästa tillgängliga teknik (BAT) Avloppsvattnet behandlas med eftersedimenteringsmetoden som är känd för att vara effektiv. Reningsverket i Oravais kan anses uppfylla kravet på bästa tillgängliga teknik. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Reningsresultat och utsläpp i vattnen I tabellen nedan presenteras den och avloppsvattenbelastningen, resthalterna i avloppsvattnet och den totala behandlingseffekten som årsmedelvärden och som halvårsmedelvärden (I/II) 2007: Parameter År /I 2007/II Månad Vattenflöde m 3 /d BOD 7ATU effekt COD Cr effekt Fosfor effekt Kväve effekt NH 4 -N effekt % % % % % 111 1, , ,93 0,050 10,2 0, ,0 12, , ,8 1, , ,59 0,059 6,90 0, ,5 13, , ,3 1, , ,77 0,037 7,40 0, ,4 10, , , , ,96 0,17 10,1 0, ,3 12, , ,8 2, , ,32 0,056 6,60 0, , , ,73 0,16 10,0 0,34 97 år 25,9 18, år 16, Fastsubstans effekt % 130 3, ,8 2, ,7 4, , ,8 4, ,2 6,

6 6 Belastningen från reningsverket ut i vattendraget var i genomsnitt följande under åren : BOD 7ATU 940 kg Fosfor 31,1 kg Kväve 4890 kg Fastsubstans 1700 kg VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Ytvattenpåverkan Enligt kontrollresultaten har vattenkvaliteten i Oravaisfjärden varierat åren under olika årstider enligt följande (n = antalet kontroller): vårvinter/vår sommar höst (februari/maj, n=8) (juni-augusti, n=12) (september-nov., n=8) ph 6,0 7,3 7,1 8,4 6,0 7,8 medeltal 6,8 7,7 7,3 konduktivitet ms/m medeltal fosfor µg/l 8, medeltal kväve µg/l medeltal Vattenkvaliteten i Oravaisfjärden har i allmänhet varit sämst när det har bildats smältvatten och vid rikliga regn. Effekterna av smältvatten avspeglas i höga kvävehalter på våren och lite lägre värden för konduktivitet och försurning. Vattnets fosforhalter har varit högst på sommaren och hösten. Enligt sökandens uppfattning är fosforbelastningen som kommer från reningsverket så liten att reningsverket sannolikt inte höjer fosforhalterna i Oravaisfjärden. På lång sikt har man heller inte kunnat se någon tydlig stigande trend i fråga om fosforhalterna. Enligt uppskattning kommer reningsverkets belastning inte att öka under de närmaste åren, varför vattendragsbelastningen inte förväntas ändras under de närmaste åren. Utsläpp i luften och buller Luktolägenheterna från reningsverket har inte utretts, men inga betydande luktolägenheter har konstaterats i området och heller inga klagomål om lukt har framförts. Den mest betydande bullerkällan vid reningsverket är luftkompressorerna, vars låga ljud hörs via anläggningens luftintag ut i luften. Kompressorerna ger också upphov till lätt vibration, men ljudet stannar inuti anläggningen. Bullret har inte uppmätts utomhus. Trafiken till och från reningsverket är ganska obetydlig.

7 7 Avfall och avfallsbehandling Vid reningsverket uppstår m 3 avfall per år när avloppsvattnet silas. Avfallet förs till Ekorosk Ab:s avfallsbehandlingsanläggning i Jakobstad. Övrigt grovt avfall uppstår endast i liten utsträckning och det transporteras tillsammans med silningsavfallet till Ekorosk Ab. I tabellen nedan presenteras mängden slam som uppstår vid reningsverket och mängden slam från sedimenteringsbrunnar som behandlas vid reningsverket varje år: År Reningsverksslam m 3 /a Slam från sedimenteringsbrunnar m 3 /a Slammet torkas maskinellt till ca 14 %:s torrsubstanshalt och transporteras vidare till Andelslaget Oravais Kompost för kompostering. Tungmetallhalterna i reningsverksslammet underskrider de högsta tillåtna tungmetallhalterna för slam som används inom jordbruket i enlighet med statsrådets beslut 284/1994. Stabiliserat slam är således lämpligt för att användas inom jordbruket. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS PÅVERKAN Kontrollen utförs enligt Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy:s program. Västra Finlands miljöcentral har godkänt programmet Driftkontroll Driftkontrollen utförs i första hand av anläggningens ägare i enlighet med konsultens anvisningar. Kontrollen omfattar utredning av reningsverkets funktion, avloppsvattenmängd, förbitappningar, störningar, kemikalieförbrukning m.m. Dagbok förs över driftkontrollen. Uppgifterna i driftdagboken används bl.a. vid sammanställning av årssammandragen. Belastnings- och utsläppskontroll Syftet med belastningskontrollen är att så tillförlitligt som möjligt utreda mängden avloppsvatten som leds ut i vattendraget och avloppsvattnets kvalitet, dvs. belastningen och uppfyllelse av tillståndsbestämmelserna. Ett laboratorium som är offentligt övervakat tar proverna som behövs för belastningskontrollen och analyserar dem. Belastningsproverna ( + ) tas som 24 timmars flödesbetonade samlingsprover av det och avloppsvattnet vid reningsverket. Provet som tas av det avloppsvattnet till reningsverket får inte innehålla vatten från det interna kretsloppet i anläggningen. Proverna tas fyra gånger per år: i februari, april, juli-augusti och oktober. Av det och avloppsvattnet analyseras följande: temperatur, ph, elektrisk ledningsförmåga, fastsubstans, alkalinitet, COD Cr, BOD 7ATU, totalfosfor och totalkväve. Av det avloppsvattnet bestäms dessutom löslig totalfosfor, ammoniumkväve, den gemensamma mängden av nitrit- och nitratkväve, resthalten av fällningskemikalien och värmebeständiga koliformade bakterier.

8 8 Av det filtrerade provet analyseras löslig fosfor och resthalten av fällningskemikalien. Kvaliteten på slammet som uppstår vid reningsverket undersöks en gång per år. Av slammet analyseras följande: ph, torrsubstanshalt, glödgningsrest, kväve, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, kadmium, krom, kvicksilver, nickel, bly, zink och koppar. Kontroll av anläggningens påverkan I vattendragskontrollen tas proverna i samband med belastningskontrollen fyra gånger per år: i februari, april, juli-augusti och oktober. Varje år bör proverna tas tidsmässigt så jämförbart som möjligt. Proverna tas på 1 meters djup och av proverna analyseras siktdjup, temperatur, syre och syremättnadsgrad, ph, konduktivitet, färg, grumlighet, totalfosfor och totalkväve. Även siktdjupet utreds. Vid provtagningen i slutet av sommaren (juli-augusti) undersöks också ammoniumkväve, den gemensamma mängden av nitrit- och nitratkväve, fosfatfosfor, a-klorofyll och fekala koliformade bakterier. I provtagningen och analyserna tillämpas standardiserade metoder. Fiskeriekonomisk kontroll Enligt förslag utförs den fiskeriekonomiska kontrollen i enlighet med ett kontrollprogram som har uppgjorts av Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy och godkänts av Österbottens TE-central år Den fiskeriekonomiska kontrollen består av en fiskeenkät och provfiske. Med hjälp av fiskeenkäten utreds fiskeriet i kontrollområdet. Enligt förslag utförs fiskeenkäten vart sjätte år och första gången år Målgruppen för fiskeenkäten är Oravais fiskelag och de personer som har löst fisketillstånd. Med hjälp av provfiske strävar man efter att komplettera resultaten från fiskeenkäterna särskilt i fråga om fisk av s.k. lägre värde. Provfiske utförs med nät i anläggningens verkningsområde. Rapportering Resultaten från belastningskontrollen skickas inom en månad från provtagningen till Oravais kommun (tekniska nämnden, miljönämnden och hälsovårdsnämnden), reningsverksskötaren och till Västra Finlands miljöcentral. Utöver till ovan nämnda instanser skickas resultaten av vattendragskontrollen också till Österbottens arbets- och näringscentral. Resultaten skickas till miljöcentralen även i elektronisk form. Kontrollresultaten (även som pappersutskrift), de periodvisa resultaten från drift- och belastningskontrollen samt avfallshanteringsuppgifterna (varje år) skickas elektroniskt via miljöförvaltningens tyvi-operator till Västra Finlands miljöcentral. Resultaten från fiskeenkäten och provfisket sammanställs i skilda rapporter som skickas till beställaren, Oravais fiskelag, Norra Kvarkens fiskeområde och Österbottens arbets- och näringscentral. Varje år görs ett sammandrag av kontrollresultaten skilt för belastnings- och vattendragskontrollen. Sammandraget över belastningskontrollen skickas in före slutet av februari månad och sammandraget av vattendragskontrollen före slutet av maj månad.

9 9 EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Störningar i sedimenteringen som uppstår av vattenflöde som avviker från det normala kan minskas genom att tillföra polymer i dykröret som leder ut till sedimenteringsbassängen. Om den organiska belastningen plötsligt ökar vid anläggningen, kan den biologiska reningen försämras. Detta kan undvikas genom att leda en del av avloppsvattnet direkt till den kemiska eftersedimenteringen. Eventuella gifter som finns i avloppsvattnet kan försämra den biologiska verksamheten. Möjligheterna att avvärja giftutsläpp på förhand är dåliga, eftersom giftet hinner påverka anläggningens funktion redan innan det upptäcks. Den vanliga källan till giftutsläpp är industriavloppsvatten. Inga industrianläggningar som kan ge upphov till giftiga utsläpp är anslutna till Oravais kommuns avloppsreningsverk. Den ökade fosforbelastningen i det avloppsvattnet kan kontrolleras genom att öka doseringen av fällningskemikalien. Anläggningen har två mellansedimenteringsbassänger där störningarna kan förekomma vid pumpningen av returslammet. Det är lätt att se när pumparna är tilltäppta och det är tämligen lätt att reparera felet. Fastsubstans som läcker ut från eftersedimenteringen kan orsaka grumling eller syrebrist i recipienten. Läckage av fastsubstans kan förhindras genom att dosera polyelektrolyt i vattnet som rinner till eftersedimenteringsbassängen. De som arbetar vid anläggningen känner till egenskaperna hos de kemikalier som används i avloppsvattenbehandlingen och de vet hur de ska gå tillväga vid olyckssituationer. ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har kompletterats under inspektionen som utfördes Kungörelse av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har delgivits genom att hålla kungörelsen och ansökningsplanen framlagda till påseende i Oravais kommun och på Västra Finlands miljöcentral i Vasa Västra Finlands miljöcentral har begärt utlåtande med anledning av ansökan av Österbottens arbets- och näringscentral och miljövårdsmyndigheterna i Oravais kommun. Meddelande om tillståndsansökan har skickats separat till de behöriga som man känner till. Utlåtanden Österbottens arbets- och näringscentral konstaterar i sitt utlåtande att Oravais kommun kan beviljas miljötillstånd för fortsatt avloppsreningsverksamhet och avledande av det renade avloppsvattnet till Oravaisfjärden. Reningsverkets andel av den totala belastningen på Oravaisfjärden är förhållandevis liten, men framförallt på vintern och under tider med små vattenståndsvariationer kan avloppsvattnens inverkan åtminstone lokalt vara märkbar på Oravaisfjärdens vattenkvalitet. Framförallt gäller detta de syreförbrukande ämnena och näringsämnesbelastningen som medverkar till områdets eutrofieringsutveckling. För att minska vattenområdets eutrofiering och begränsa mörtfiskbestånden är det skäl att fortsättningsvis utveckla reningsverkets funktion. Framförallt bör man fästa vikt vid reduktionen av fosforoch ammoniumkvävebelastningen. Det torde med nuvarande anläggningar vara fullt möjligt att i det renade vattnet underskrida gränsvärdena. Arbets- och näringscentralen anser att den nuvarande anläggningen har goda möjligheter att uppnå följande reningsresultat: BOD 7ATU 10 mg O 2 /l, totalfosfor 0,5 och kemisk syreförbrukning 100 mg O 2 /l. Målet bör dessutom vara att minska ammo-

10 10 niumkvävebelastningen. Dessutom bör reningsverkets verksamhetsområde utvidgas och fler fastigheter anslutas till avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren ska åläggas att också i fortsättningen undersöka verksamhetens inverkan på fiskbestånden och fisket på ett av Österbottens arbets- och näringscentral godkänt sätt. Tillståndsinnehavaren ska senast tre månader efter att tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft lämna in ett förslag till fiskeriekonomisk kontrollplan till Österbottens arbets- och näringscentral för godkännande. Miljönämnden i Oravais kommun konstaterar att reningsverket har fungerat enligt tillståndsvillkoren och att det finns ledig kapacitet. Miljönämnden förordar en fortsatt verksamhet vid avloppsreningsverket. Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar och åsikter har lämnats in om ansökan. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Miljöcentralen har berett sökanden tillfälle att bemöta utlåtandena med anledning av ansökan. Sökanden har inte kommenterat utlåtandena. Inspektion Miljöcentralen har inspekterat anläggningen Protokollet från inspektionen har bifogats till handlingarna. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar Oravais kommun miljötillstånd enligt 28 i miljöskyddslagen för kommunens avloppsreningsverk i Oravais kommun. Tillståndet gäller inte vidarebehandlingen av slam som utförs på ett annat ställe. Tillstånd beviljas för behandling av hushålls- och industriavloppsvatten samt slam från sedimenteringsbrunnar och slutna brunnar som förs till reningsverket i enlighet med tillståndsbestämmelserna på fastighet Reningsverket, Rnr 2:155 i Oravais by i Oravais kommun och för avledande av renat avloppsvatten till den nuvarande utloppspunkten i Oravaisfjärden i Oravais kommun. Genom att bedriva verksamheten på det sätt som föreskrivs i detta beslut förorsakar verksamheten på förhand uppskattat inga ersättningsbara skador i anslutning till förorening av vattnen. Tillståndsbestämmelser för att hindra förorening 1. Avloppsvattnets behandlingsmetod Avloppsvattnet ska behandlas åtminstone i enlighet med ansökningsplanen biologisk-kemiskt eller på motsvarande sätt så att reningsresultatet i tillståndsbestämmelse 2 kan uppnås i alla situationer som kan förutspås. Tillståndsinnehavaren ska se till att reningsverkets kapacitet är tillräcklig.

11 11 2. Behandlingseffekt och utsläpp i vattnen Ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i havet och reningseffekten ska uppfylla följande krav: Utsläppsstorhet Maximal halt Minimieffekt BOD 7ATU 12 mg O 2 /l 90 % COD Cr 100 mg O 2 /l 80 % Fosfor 0,6 90 % Fastsubstans % Avloppsvattenbehandlingen ska dessutom sträva efter så effektiv syresättning av totalkväve som möjligt. Alla ovan nämnda värden räknas som halvårsmedelvärden med beaktande av eventuella förbitappningar och bräddningar vid reningsverket och i avloppsnätet samt övriga exceptionella situationer. Utöver ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget och reningseffekten ska dessutom halterna och gränsvärdena för reningseffekten i statsrådets beslut 888/2006 uppfyllas och kontrolleras på det sätt som förutsätts i beslutet. Avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får inte innehålla tungmetaller i skadliga mängder eller andra farliga ämnen för hälsan eller miljön. 3. Buller Störande buller ska undvikas. Arbetsfaser som orsakar buller och trafik i anslutning till verksamheten bör begränsas till sådana tidpunkter när bullerolägenheterna är minst. Vid närmaste störningskänsliga objekt får bullret från reningsverket inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) kl och inte ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ) kl Utsläpp i luft I anläggningens verksamhet bör man sträva efter att det uppstår så lite skadliga utsläpp i luften som möjligt. Verksamheten får inte orsaka luktolägenheter i reningsverksområdets omgivning. 5. Avloppsnätet Avloppsnätet ska utvecklas och saneras så att regn-, läck- och dräneringsvatten så noga som möjligt hindras från att läcka in i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren ska varje år skicka en utredning till Västra Finlands miljöcentral om de åtgärder som har vidtagits och ska vidtas för att minska mängden läck- och dräneringsvatten. 6. Avloppsverkets och reningsverkets skötsel och användning Tillståndsinnehavaren ska se till att verksamheten inklusive avloppsvattensystemen inte medför sanitära olägenheter. Allt avloppsvatten som uppstår på avloppsanläggningens verksamhetsområde, och som kan behandlas tillsammans med hushållsavloppsvatten, ska ledas till avloppsreningsverket. Tillståndsinnehavaren ska å sin sida se till att det inte läcker in skadliga ämnen i avloppsanläggningen, som kan skada avloppsnätet eller reningsverkets drift.

12 12 Reningsverket och hela avloppsanläggningen ska användas och skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås och så att olägenheterna av avloppsvattnet och reningsfunktionen förblir så små som möjligt. Reningsverket ska ha en ansvarig skötare med behörig kompetens. Skötarens namn och adress meddelas till Västra Finlands miljöcentral och Oravais kommuns miljönämnd. 7. Avvikande avloppsvatten Tillståndsinnehavaren ska å sin sida se till att skadligheten hos det industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som leds ut i avloppet och som avsevärt avviker från hushållsavloppsvatten minskas tillräckligt med behörig förbehandling eller på annat sätt. Sådana anläggningar, i vars avloppsvatten det kan läcka ut olja, gift eller andra ämnen som är skadliga för reningsverket, ska utrustas med tillräckliga säkerhetsåtgärder i syfte att hindra dylika ämnen från att läcka ut i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren ska känna till kvaliteten på det avvikande avloppsvattnet som leds ut i avloppsnätet, dess mängd samt förbehandling. Uppgifterna om detta ska skickas till Västra Finlands miljöcentral och Oravais kommuns miljömyndighet i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drift- och belastningskontroll och vid behov visas upp på skild begäran. Anslutningsavtalet om avledande av industriavloppsvatten ut i allmänt avlopp ska uppfylla bestämmelserna i statsrådets beslut 888/2009. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten ska dessutom iakttas bestämmelserna i statsrådets beslut 1022/ Avfall, avfallsbehandling och avfallsåtervinning Verksamhetsutövaren ska känna till avfallets kvalitet och mängd. Slammet ska behandlas och deponeras så att det inte orsakar fara för förening av vatten. Slammet ska behandlas på det sätt som lagstiftningen förutsätter så att slutprodukten uppfyller kvalitetskraven och de sanitära kraven enligt ändamålet som slutprodukten ska användas för. Nödvändiga uppgifter om förfarandet ska skickas till Västra Finlands miljöcentral och miljömyndigheten i Oravais kommun eller till miljövårdsmyndigheten i en annan eventuell kommun där slammet deponeras. Slammet som uppstår i avloppsvattenreningen ska i mån av möjlighet utnyttjas t.ex. i jordbruket eller för grönbyggande eller användas för att anpassa en stängd avstjälpningsplats till landskapet. I lagen om gödselmedel ges bestämmelser om användning av slutprodukter inom jord- och skogsbruket eller inom trädgårdsodlingen. Livsmedelssäkerhetsverket övervakar verkställandet av lagen och den tillämpas inte i miljötillstånd som har utfärdats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen. Tungmetallhalterna i slam som sprids på åker får inte heller överskrida tungmetallhalterna som har utfärdats i statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (SRb 282/1994). Reningsverksslammet kan i enlighet med ansökan skickas för behandling till en anläggning som har tillstånd för ändamålet. Annat återvinningsbart avfall såsom pappers- och pappavfall, glasavfall och metallavfall bör sorteras och föras till återvinning i första hand som material och i andra hand som energi. Blandat avfall och annat med hushållsavfall jämförbart avfall, som inte kan återvinnas, bör skickas för behandling i enlighet med de kommunala avfallshanteringsföreskrifterna. Annat avfall som inte kan återvinnas kan föras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut det är tillåtet att ta emot dylikt avfall. Problemavfall ska föras till en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen det är tillåtet att ta emot problemavfall, i det fall att det inte kan föras till de kommunala ekopunkterna.

13 13 9. Lagring Kemikalier, bränsle och avfall ska lagras och hanteras på området så att de inte orsakar osnygghet, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller fara för förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller andra olägenheter i miljön. 10. Störningssituationer och andra exceptionella utsläpp Om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som avviker från det vanliga i fråga om kvalitet och mängd har läckt ut eller hotar läcka ut i miljön, ska tillståndsinnehavaren utan dröjsmål meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och Oravais kommuns miljömyndighet och genast vidta åtgärder för att bekämpa skadorna och hindra att händelsen upprepas. Om det är fråga om olja ska även räddningsmyndigheterna i Oravais kommun informeras. 11. Kontrollbestämmelser Drift- och utsläppskontrollen ska utföras på det sätt som framförs i ansökningsplanen justerad på det sätt som fordras i bestämmelserna i detta tillstånd. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser ska utföras i enlighet med standardmetoderna och metoderna som förutsätts i statsrådets förordning 888/2006. Av det och avloppsvattnet tas dygnssamlingsprover i förhållande till vattenflödet minst fyra gånger per år. Provet som tas av det avloppsvattnet tas så att det inte innehåller intern belastning från reningsverket. Programmen för drift- och utsläppskontroll ska ses över om det är nödvändigt för att få ett tillförlitligt resultat, styra anläggningens drift eller på annat sätt utveckla avloppsanläggningen. Avloppsvattnets inverkan på recipientens status och vattenkvalitet samt faunan ska kontrolleras minst på det sätt som framförs i ansökan och som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Avloppsvattnets inverkan på fiskbeståndet och fisket ska kontrolleras på det sätt som har godkänts av Österbottens arbets- och näringscentral. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser ska utföras i enlighet med standardmetoder. Förslagen till kontrollplaner ska skickas till ovan nämnda myndigheter för godkännande inom tre månader från att detta beslut har vunnit laga kraft. Om kontrollplanerna fattas separata beslut, i vilka skilt kan ansökas om ändring. 12. Bokföring Detaljerad bokföring ska föras över mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser i anslutning till drift-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna. Till bokföringen fogas resultaten från varje mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen och åtgärden, en utredning över sättet att räkna utsläppen och en uppskattning av resultatens representativitet. Bokföring ska också föras över bl.a.: reningsverkets och avloppsanläggningens drift, energi- och kemikalieförbrukning vid reningsverket samt serviceåtgärder.

14 14 den belastningen till reningsverket, andra faktorer som påverkar verksamheten och miljöutsläppen inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsreningsverket samt förbehandling av vattnet. service- och reparationsåtgärder i reningsverket och avloppet. mängden reningsverksslam och dess behandling, egenskaper, lagring och deponering såsom även transporttidpunkter och transportörer. mängden annat slam som förs till och från reningsverket och dess kvalitet, ursprung, lagring och deponering, leveransplatser, transporttidpunkter och transportörer samt eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, deras tidpunkt, varaktighet och de utsläpp som de har föranlett och åtgärder som har vidtagits på grund av dem. 13. Rapportering Resultaten av alla kontroller ska rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och Oravais kommuns miljömyndighet. Till Västra Finlands miljöcentral ska resultaten av utsläpps-, drift- och belastningskontrollerna även skickas i elektronisk form på det sätt som tillämpas inom miljöförvaltningen. När det gäller resultaten från kontrollen av konsekvenserna för recipienten, fisket och fiskarna ska resultaten dessutom rapporteras till Österbottens arbets- och näringscentral. Årsrapporterna för utsläpps- och driftkontrollen skickas till ovan nämnda tillsynsmyndigheter före slutet av februari månad följande år och årsrapporterna för konsekvenskontrollerna före slutet av maj månad följande år om inte annat har överenskommits med myndigheterna. 14. Åtgärder efter att verksamheten har lagts ner Tillståndsinnehavaren ska i god tid, senast sex månader innan verksamheten vid reningsverket läggs ner, skicka in en ansökan till miljöcentralen om åtgärder som vidtas i anslutning till skydd av vattnen, luften, marken och landskapet samt avfallshanteringen i syfte att bestämmelser i enlighet med 90 i miljöskyddslagen ska utfärdas. OFÖRUTSEDDA SKADOR För ersättningsbar skada, som nu enligt förhandsuppskattning inte orsakas, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten orsakar, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan eller annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten. Verksamheten orsakar heller inte sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten har inte placerats i strid med plan.

15 15 Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelserna 1 och 2 Vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna har hänsyn tagits till verksamhetens karaktär, egenskaperna hos området där verksamhetens inverkan framgår, verksamhetens miljöpåverkan, betydelsen av de åtgärder som avser hindra förorening i miljön samt tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra åtgärderna. Tillståndsbestämmelserna baserar sig på 43 i miljöskyddslagen och 19 i miljöskyddsförordningen. I tillståndsbestämmelserna har dessutom beaktats statsrådets förordning om behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse 888/2006. I kontrollerna av vattenkvaliteten i Oravaisfjärden har det tidvis observerats förhöjda fosfor- och kvävehalter i vattendraget. Trots att vattendragsbelastningen från avloppsreningsverket i Oravais kommun är ganska liten, bör i synnerhet fosfor reduceras effektivt i syfte att begränsa eutrofiering av vattendraget på grund av avloppsvattnen. Även i de allmänna målen för vattenskyddet som miljöministeriet har ställt upp förutsätts att fosforbelastningen i vattendragen minskas. Genom att minska den organiska substansen förbättras vattnets hygieniska kvalitet. Kväve är utöver fosfor en närsalt som medför eutrofiering i vattendraget. Man bör sträva efter att minska mängden totalkväve. Kravet är dock inte ovillkorligt, eftersom det i statsrådets förordning 888/2006 inte krävs kvävereduktion av reningsverk, vars personekvivalenttal är mindre än Enligt uppskattning är det möjligt att uppnå ett behandlingsresultat enligt tillståndsbestämmelserna vid det nuvarande avloppsreningsverket utan att några betydande effektiveringsåtgärder är nödvändiga. Tillståndsbestämmelserna 3 och 4 Tillståndsbestämmelsen om buller grundar sig på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Tillståndsbestämmelse om utsläpp i luft och lukt är nödvändig i syfte att undvika oskäligt besvär för grannarna enligt 17 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Tillståndsbestämmelse 5 Sanering av avloppsnätet minskar mängden läck- och dagvatten i avloppen, vilket gör att reningsverket blir effektivare och behovet av förbitappningar minskar. För att säkerställa behörig verksamhet vid reningsverket bör saneringarna utföras regelbundet. Tillståndsbestämmelserna 6 och 7 Industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten ska vid behov förbehandlas så att det inte utgör en fara för reningsverks- och avloppsarbetarnas hälsa och inte heller skadar reningsverkets eller avloppets konstruktion eller på ett oskäligt sätt försvårar reningsverkets behandlingsprocesser, återvinningen av slam eller ger upphov till andra miljöolägenheter. Underhållet av reningsverket och avloppsanläggningen, avloppsnätets omfattning och yrkeskunnig skötsel gör det möjligt att uppnå bästa möjliga reningsresultat samtidigt som olägenheterna av avloppsvattnen minskar. Kravet på att förhindra sanitär olägenhet baserar sig på 42 i miljöskyddslagen.

16 16 Tillståndsbestämmelse 8 Tillståndsbestämmelsen om reningsverksslam och annat avfall baserar sig på avfallslagen, enligt vilken avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader jämfört med avfallshantering som har ordnats på annat sätt. Det är möjligt att använda stabiliserat eller komposterat reningsverksslam i jordbruket eller för grönbyggande om det är dugligt med avsikt på tungmetallhalterna eller de övriga egenskaperna. Tillståndsbestämmelserna 9 och 10 Tillståndsbestämmelsen om lagring utfärdas i syfte att minska risken för förorening av marken och grundvattnet, eftersom lagring av olja och kemikalier innebär en risk för olyckor och miljöskador. Bestämmelsen om exceptionella situationer har utfärdats i syfte att hindra förorening och den grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen. Tillståndsbestämmelserna 11, 12 och 13 Bestämmelserna om kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för att följa och övervaka att tillståndsbestämmelserna efterföljs och för att reda ut verksamhetens resultat, konsekvenser och olägenheter samt behovet och möjligheterna att minska olägenheterna. Tillståndsbestämmelse 14 Tillståndsbestämmelsen om nedläggning av verksamheten baserar sig på 43 i miljöskyddslagen och i bestämmelsen beaktas 90 i miljöskyddslagen. SVAR PÅ YRKANDEN SOM FRAMFÖRTS I UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR Miljöcentralen har tagit hänsyn till yrkandena som har framförts i utlåtandena av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral och Oravais kommuns tillsynsnämnd på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillstånd är i kraft tillsvidare, dock tills att beslutet över en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Tillståndsinnehavaren ska lämna in en ny tillståndsansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna till den behöriga tillståndsmyndigheten senast Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan tillståndsmyndigheten på eget initiativ eller på ansökan av kommunen eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan ska utöver en plan även bifogas ett sammandrag av drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8-11 i miljöskyddsförordningen.

17 17 Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats tillstånd med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. BESLUT SOM ERSÄTTS Detta tillstånd ersätter Västra Finlands vattendomstols miljötillstånd Dnr 98107, som har utfärdats Det nämnda beslutet ska dock följas tills att detta beslut har vunnit laga kraft. TILLÄMPADE LAGNORMER Miljöskyddslagen (86/2000) 4-6, 28, 31 2 mom., 35-38, 41-43, 45-47, 52-56, 90 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 19, 30 och 36 Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 7 Statsrådets förordning (1022/2006) om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön Statsrådets förordning (889/2006) om ändring av miljöskyddsförordningen, som gäller ämnen vars utsläppande i vatten eller i ett vattentjänstverks avlopp kräver miljötillstånd Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå Statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN euro Avgiften fastställs enligt miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer. Enligt förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbets- och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Oravais kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Backlund Johan, Tallstigen 4, Oravais Backlund Jonas, Strandbyvägen 70, Oravais Backman Johan, dödsbo c/o Bäckman Christina, Kantelevägen 4 F 54, Helsingfors

18 18 Bertils Greta, Öjvägen 6, Oravais Bertils Rita, Skolvägen 9, Oravais Blomström Rut Cecilia, Öjvägen 4, Oravais Bostads Ab Rospiggen c/o Balansfix, PB 2, Oravais Bruun Eva Christina, Styresvägen 12 A 000, Helsingfors Dahlin Börje, Tunnelvägen 36, Oravais Elenius Valter, Strandbyvägen 82, Oravais Ena Lisen, Lomvägen 10, Jakobstad Fastighets Ab Herrlinsbo Oy, Saarela Jan, Skolvägen 7 b, Oravais Fastighets Ab Oravais bankhus, Öurvägen 6, Oravais Fastighets Ab Oravais Centrumgården, Nordea, Ourvägen 23, Oravais Finskas Paul Henrik dödsbo c/o Ågren Kerstin, Skolvägen 18a-b A 4, Oravais Hannelius Gunilla Maria, Frontmannavägen 20, Borgå Hemminki Pentti, Skolvägen 5, Oravais Holmström Gunnel Cecilia, Ovanstensvägen 76, Helsingfors Holmström Lars Jakob, Visasbacken 2 B 41, Jakobstad Häggblad Bengt Vilhelm, Skolvägen 21, Oravais Häggblad Bertel Torvald, Östervägen 14, Oravais Häggblad Magnus, Östervägen 14, Oravais Häggblad-Åman Carina, Nybrännarsvägen 591, Purmo Jakobsson Dan, Strandbyvägen 33, Oravais Jakobsson Per och Margareta, Strandbyvägen 43, Oravais Johansson Bo, Vöråvägen 1356, Kaitsor Johansson Ulf, Thorsbacken 14, Oravais Kantola Rosita och Kullström Mikael, Öurstranden 40, Oravais Karls Mauritz och Alma, dödsbo c/o Karls Anna-Brita, Stenbacka, Jägerdal, Björnlunda Sverige Karvat fiskelag Kenneth Lassus, Karvatvägen 181, Kaitsor Lassus Alice, dödsbo Lassus Frans, Öurvägen 5, Oravais Lassus Paul, Tunnelvägen 24, Oravais Lillkung Mikael, Öurstranden 35, Oravais Lillkung Nils Johan, Björksgatan 30 B, Göteborg Sverige Lygdman Roy Erik, Radiovägen 26, Jakobstad Malmsten Gretel Lovisa, Rievägen 12 A 015, Helsingfors Munsala Västra Fiskelag Kaj Wik, Monäsvägen 474, Hirvlax Norra Kvarkens fiskeområde Carina Rönn c/o Österbottens fiskarförbund, Fredsgatan 20, Vasa Norrgård Anneli Maria, Tunnelvägen 34, Oravais Norrgård Roland, Tunnelvägen 35, Oravais Nygård Elvi, dödsbo Nygård Einar, Tavastehusgatan 2 B 9, Vasa Nyholm Kjell, Strandbyvägen 80, Oravais Oravais & Kimo SMF c/o Tor-Erik Hägg, Siffrisvägen 67, Kimo Oravais Fiskargille Bror Björklund, Tallstigen 30, Oravais Oravais fiskelag Tor-Erik Hägg, Kimo Oravais församling, PB 17, Oravais Oravais kommun, PB 6, Oravais Pörn Brita Marianne, Strandbyvägen 78, Oravais Pörn Erik Hilding dödsbo, Strandbyvägen 78, Oravais Rintamäki Dan Göran Mikael, Skolvägen 17, Oravais Sandström Gunvi Marita, Rodergränd 13, Söderkulla Sandström Karl-David, Öjvägen 19, Oravais Sjöberg Gunvor och Holm Marika, c/o Sjöberg Johannes, Öurstranden 25, Oravais Strand Ingmar, Nämndemansvägen 8, Oravais

19 19 Strand Tom, Strandbyvägen 56, Oravais Säkenistö Malvina, Tunnelvägen 2 A 1, Oravais Thors Leif Henrik och Marita, Thorsbacken 10, Oravais Thors Mårten och Catharina, Slagfältsvägen 51 bst 1, Oravais von Wendt Inger och Lars, Starrmossvägen 6, Oravais Wallin Harriet Cecilia, Sjötullsgatan 20 A 005, Helsingfors Wörlund Maj-Lis, Bockbergsvägen 34, Oravais Ylinen Marlene och Ostberg Anita, Tunnelvägen 18, Oravais Kungörelse Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Oravais kommuns officiella anslagstavla och Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Dessutom ges meddelande om beslutet till dem som med stöd av 38 2 momentet miljöskyddslagen separat har informerats om tillståndsansökan. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Ändring i avgiften som uppbärs för ärendets behandling söks i samma ordning som i huvudärendet. Rätt att anföra skriftligt besvär har den som ansökt om tillstånd och de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljö-, hälso- eller naturskydd samt trivseln i boendemiljön och på vars verksamhetsområde de ifrågavarande miljökonsekvenserna framträder. Dessutom får ändring sökas av kommunen där anläggningen är belägen eller av annan kommun på vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och av sådana myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Äldre ingenjör Matti Seppälä Byggmästare Matti Panu BILAGOR Karta Mk 1: Besvärsanvisning