Miljötillståndsbeslut I ärende enligt 28 i miljöskyddslagen ÄRENDE SÖKANDE GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET

Transkript

1 Miljötillståndsbeslut I ärende enligt 28 i miljöskyddslagen Päiväys/Datum Miljötillståndsenheten PL 262, VAASA Koulukatu 19 PB 262, VASA Skolhusgatan 19 Puh./Tfn Faksi/Fax Kirjaamo.lsu@ymparisto.fi Dnro/Dnr LSU 2004 Y 854(121) ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan gällande justering av tillståndsvillkor för Ab Terjärv Vatten och Avlopps Oy:s avloppsreningsverk på lägenhet Vassverket Rnr 165:0 i Terjärv by i Kronoby kommun. Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy TERJÄRV GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND Miljötillstånd krävs för reningsverk som är avsedda för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, eller för avledning av kommunalt avloppsvatten som omfattar minst 100 personer annanstans än till allmänt avlopp (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 13 a). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Enligt 6 punkt 12e i mjljöskyddsförordningen avgör den regionala miljöcentralen miljötillståndsärenden som gäller reningsverk för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100. Enligt 5 2 mom. i lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) skall miljötillstånd sökas för verksamheten i sin helhet om ett tidigare tillstånd innehåller föreskrifter om att tillståndet skall justeras inom en viss tid.

2 2 ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Ärendet har blivit anhängigt då handlingarna inkommit till Västra Finlands miljöcentral. Västra Finlands miljötillståndsverk har med stöd av 35 miljöskyddslagen och 8 lagen om förvaltningsförfarande överfört ärendet till Västra Finlands miljöcentral. TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN Västra Finlands vattendomstol har med sitt beslut 35/1996/2 den på basen av vattenlagen beviljat Ab Terjärv Vatten och Avlopp tillstånd att avleda avloppsvatten från bolagets reningsverk via Bromossdiket och Hömossdiket till Kronoby å i Kronoby kommun. Enligt beslutets tillståndsvillkor 11 skall tillståndshavaren senast tillställa vattendomstolen en ansökan för översyn av tillståndsbestämmelserna. Västra Finlands miljötillståndsverk har med sitt beslut 72/2003/2 den beviljat Kaustby kommun, Vetil kommun och Terjärv Vatten och Avlopp Ab miljötillstånd för ett gemensamt avloppsreningsverk i Kaustby kommun. Enligt tillståndet upphör Västra Finlands vattendomstols beslut 35/1996/2 att gälla i det skede när avloppsvattnena börjar ledas från Terjärv till reningsverket i Kaustby. OMRÅDETS PLANLÄGGNINGSSITUATION Avloppsreningsverket befinner sig i glesbygd utanför planeområde. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy:s reningsverk är beläget ca en kilometer mot öster från Terjärv centrum vid Broändmossen på lägenhet Vassverket Rnr 165:0 i Terjärv by i Kronoby kommun. Förutom mossen finns i reningsverkets närhet också skog och odlade områden. Mot väster finns på ca 300 meters avstånd en idrottsplats och en sportstuga. Mellan idrottsplatsen och reningsverket finns en skjutbana. Närmaste bostäder finns ca 300 m mot söder. Kemikaliedoseringsanläggningen och en lagerbyggnad finns i Terjärv centrums närhet. Det renade avloppsvattnet leds till Kronoby å via Broändmossdiket och Högmossdiket. Längs dikena är avståndet till ån ca 6 km. Kronoby ås medelflöde är i Terjärv 3,2 m 3 /s. Ån belastas främst av diffus belastning och vattnet är kraftigt brunfärgat och näringsrikt. I den allmänna klassificeringen för vattnets användbarhet har ån hänförts till gruppen försvarlig. I ån som helhet förekommer åtminstone följande fiskarter abborre, gädda, braxen, mört, id, lake, öring och gös. Fiskbeståndet utnyttjas främst av fritids och rekreationsfiskare. I ån bedrivs även i viss mån kräftfångst. Enligt de uppgifter som presenterats gällande fiskfångster i recipientkontrollrapporten från år 2002 är Terjärvområdets sjöar, som finns uppströms från reningsverkets utlopp, de viktigaste fiskeplatserna och 75 % av fångsten fås där. De viktigaste fiskarterna i fångsten är abborre, gädda och braxen, vilka årligen vardera fångas ca 6000 kg. År 2001 var totalfångsten kg. Det viktigaste fiskeredskapet är katsa, krokar och nät. Antalet husbehovsfiskare i området var år personer. Fångst och redskapsmängderna hade från år 1998 bibehållits oförändrade. I ett elfiske som företogs år 2005 ovanför och

3 3 nedanför utsläppspunkten i Kronoby å fick man sex mörtar, en gädda, en gärs och en abborre. En restaureringsplan har utarbetats för en del av åns forsar. Mot nordost från reningsverket finns Åsen A:s grundvattenområde ( A) och Åsen B:s grundvattenområde ( B) till vilka avståndet är ca 3 km respektive ca 4 km. VERKSAMHETEN OCH DESS OMFATTNING Verksamhet Process Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy driver i Terjärv by i Kronoby kommun ett avloppsreningsverk i vilket man behandlar 630 invånares avsloppsvatten vilket är 27 % av Terjärvs befolkning. Ingen industri med stor avloppsvattenbelastning har anslutits till reningsverket. Totallängden för avloppsvattnens ledningsnät består till 11,9 km av plaströr och till 5,5 km av betongrör. Ledningsnätet saneras årligen. Avloppsreningsverket är till sin funktion ett biologiskt dammreningsverk som kompletterats med kemisk försedimentering. Som fällningskemikalie används aluminiumsulfat som tillförs i ledningsnätet före dammreningsverket. Invid dammen finns två försedimenteringsbassänger i vilka de fasta partiklarna sedimenterar innan de leds till dammen. Det slam som samlas i sedimenteringsbassängerna överförs till en slambassäng. Det behandlade vattnet leds från dammreningsverket till Kronoby å via Broändmossdiket och Högmossadiket. Den behandlade avloppsvattnet Trafik Den behandlade avloppsvattenmängden har under åren varierat mellan 265 m 3 /d (2004) och 406 m 3 /d (2001). Läckagevattenmängderna har tidvis varit mycket stora. Inget vatten har letts förbi reningsverket. Dygnsmedelvärdet för den inkommande BS 7 belastningen på reningsverket har åren varierat mellan 29 kg/d (2001) och 35 kg/d (2000 och 2002). Motsvarande värden för totalfosfor är 1,2 kg/d (2001) och 1,4 kg/d (2003) samt för totalkväve 6,4 kg/d (2000) och 8,8 kg/d (2004). Trafiken till reningsverket består huvudsakligen av normal arbetsplatstrafik. Den tunga trafiken består av slamtransport från reningsverket och av kemikalietransport till reningsverket. Slamtransporten sker en gång vart femte år och kemikalietransport ca nio gånger per år. KONTROLL AV VERKSAMHETEN Verksamheten har kontrollerats på basen av ett samgranskningsprogram som är gemensamt för flera belastare inom Esse, Kronoby och Purmo åars avrinningsområde. Nu gällande kontrollprogram, som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral den , är i kraft till utgången av år 2007.

4 4 Driftkontroll Avloppsreningsverkets funktion, avloppsvattnens mängd, breddningar, störningar, kemikalieanvändning mm. klargörs genom dagboksanteckningar Belastningskontroll Belastningskontrollen görs 4 gånger per år. Av proven som tas av det inkommande och utgående vattnet analyseras ph, elledningsförmåga, fasta ämnen, BS 7ATU, COD Cr, tot P, totn och alkalinitet. Av det utgående vattnet analyseras dessutom resthalter av fällningskemikalien, fosfatfosfor, ammoniumkväve, nitrat+nitritkväve, syrehalt och termotoleranta koliforma bakterier. I samband med varje provtagningsgång klarläggs anläggningens flödesuppgifter, avsättningsbassängernas siktdjup, syrehalt, uppehållstid. Reningsverkslammet undersöks årligen. Om slammet används för jordbruksändamål görs undersökningen oftare. Av slammet undersöks fasta ämnen, glödgningsåterstod, kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium, mangan, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, zink och ph. Vattendragskontrollen I vattendragskontrollen ingår vattenkvalitetskontroll och biologiska undersökningar. Vattenkvalitetskontrollen görs åren 2003 och Åvattenproverna tas ovanför och nedanför dikets utloppsplats i Kronoby å i mars, i juni efter vårfloden samt i juli augusti under perioden med litet flöde. Av proven analyseras syre, ph, elledningsförmåga, grumlighet, alkalinitet, färg, tot P (under öppet vatten också PO 4 P), tot N (under öppet vatten också NO 3 N, NO 2 N, NH 4 N) termotoleranta koliforma bakterier och under tiden med öppet vatten a klorofyll. Fiskeriekonomisk kontroll Den fiskeriekonomiska kontrollen består av fiskeriförfrågan och provfisken med eldon. Med fiskeförfrågan klarläggs artsammansättning, lekplatser, fångster och fångstens användning samt de renade avloppsvattnens inverkan på fisket och fiskbestånden. Profisket görs med elfiskedon ovanför och nedanför utsläppet i Kronoby å. Förfrågan och provfisket görs vardera en gång under kontrollperioden. Undersökningmetodik Rapportering I all analysering samt provtagning används standardiserade och/eller metoder som godkänts av miljöcentralen. Den som utför kontrollen bör i första hand vara ett laboratorium som är underställt s.k. offentlig tillsyn, vars provtagare är certifierade och laboratoriet är ackrediterat. Resultaten över varje provtagningsgång skickas till den kontrollförpliktigade och myndigheterna inom en månad efter provtagningen. En årssammanfattning utarbetas årligen.

5 5 VERKSAMHETENS MILJÖBELASTNING Avloppsvatten Det renade avloppsvattnet leds från reningsverket till Broändmossdikets övre lopp. Dygnsmedelvärdet för BS 7 belastningen från reningsverket på diket har åren varierat mellan 1,7 kg/d (2000) och 6,0 kg/d (2003). Motsvarande värden för totalfosfor är 0,18 kg/d (2000) och 0,27 kg/d (2005) samt för totalkväve 4,7 kg/d (2000) och 8,4 kg/d (2005). Enligt Västra Finlands vattendomstols beslut 35/1996/2 givet skall reningsverket fungera så att BS 7ATU värdet i det avloppsvatten som leds till vattendraget från och med år 2000 är högst 15 mg O 2 /l och totalfosforhalten högst 1,0 mg P/l, halten fasta partiklar högst 35 mg/l och COD värdet högst 125 mg/l. Beträffande COD värdet skall reningseffekten vara minst 75 % och för övriga värden minst 90 %. Resultaten skall beräknas som halvårsmedelvärden. BS 7ATU Tot P COD Cr Suspend.ämnen mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Tillståndsvillkor: , Halvår: I/2000 6,0 92 0,61 74 II/2000 4,3 97 0,52 91 I/ , ,6 95 II/ , ,5 97 I/ , ,5 95 II/ , ,0 98 I/ , ,4 98 II/ , ,9 97 I/ , ,7 98 II/ , ,7 97 I/ , ,8 96 II/ , ,1 98 Avfall Avloppsreningsverket har inte uppfyllt de uppställda kraven för reningsresultatet. Framförallt har reningen av BS 7ATU och totalfosfor varit otillräcklig men också reningseffekten för COD Cr har periodvis underskridit gränsvärdet. Försedimenteringsbassängernas slam flyttas till slambassängen två gånger per år. Från slambassängen flyttas slammet vidare till ett slamlager två gånger per år. Från slamlagret flyttas det torkade materialet till ett deponeringsområde som även det finns på reningsverksområdet. Från deponeringsplatsen förs materialet i mån av behov och tillgänglig plats för kompostering.

6 6 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Vattendrag Störande ljud Störande lukt Undersökningarna om verksamhetens inverkan på recipientens vattenkvaliteten görs i Kronoby å ca 6 km från reningsverkets utlopp. I de prov som tagits inom ramen för kontrollundersökningarna år 2004 var närsalthalterna, förutom oorganiskt kväve, högre nedanom dikets utlopp i Kronoby å än ovanför, vilket bedömdes vara en följd av belastningen från reningsverket. Som störst var totalfosforförhöjningen mellan provtagningsplatserna (17 ug/l) i juni. Även klorofyllhalterna ökade märkbart nedströms mellan provtagningsplatserna. Syresituationen var sämre nedanom dikets utlopp i ån än ovanför. Däremot var inte belastningen skönjbar i åns bakteriemängder. I de undersökningar som gjordes år 2003 kunde inga effekter av avloppsvattnen på vattenkvaliteten i Kronoby å skönjas, även om vattnets grumlighet och kvävehalt var något högre nedanom dikets utlopp än ovanför. I reningsverket finns inte sådan verksamhet som föranleder störande ljud. Störande ljud kommer enbart från den trafik som förekommer under arbetsdagarna. Från reningsverket avges inte störande lukt i sådan grad att det skulle föranleda oskäligt besvär för boende. PLANERADE MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER Reningsverkets reningsresultat är inte längre tillfredsställande och Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy har beslutit att avloppsvattnen från Terjärv i framtiden skall ledas till Kaustby avloppsreningsverk. Avtal om gemensam avloppsvattenbehandling i Kaustby har slutits den mellan Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy, Kaustby kommun och Vetil kommun. Västra Finlands miljötillståndsverk har med sitt beslut 72/2003/2 den beviljat Kaustby och Vetil kommuner samt Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy miljötillstånd för ett avloppsreningsverk i Kaustby kommun dit avloppsvatten leds från ledningsnäten i Kaustby och Vetil samt från Terjärv i Kronoby kommun. Enligt Kronoby kommuns miljönämnds utlåtande torde ett överföringsavlopp från Terjärv till Kaustby kunna tas i bruk i slutet av 2006 eller början av år BEHANDLINGEN AV ANSÖKAN Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Kronoby kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla i Seinäjoki under tiden Handlingarna har under kungörelsetiden varit till påseende i Kronoby kommun på miljövårdssekreterarens kontor. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Om kungörelsen har annonserats i tidningarna Keski Pohjanmaa och Österbottningen. Utlåtande har inbegärts av Kronoby kommunstyrel

7 7 Utlåtanden se och av kommunens miljönämnd samt av Österbottens arbetskrafts och näringscentrals fiskerienhet. Kronoby kommunstyrelse har beslutat att avstå från att ge skilt utlåtande över Ab Terjärv Vatten och Avlopp Ab:s anhållan om miljötillstånd. Kronoby kommuns miljönämnd har den avgivit ett utlåtande enligt vilket miljönämnden förordar Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy:s ansökan om miljötillstånd för avloppsreningsverkets fortsatta verksamhet. Miljönämnden anser att tillståndet kan förlängas utan ändringar, eftersom avloppsvattnet inom ett drygt år kommer att ledas till reningsverket i Kaustby. Krav på investeringar för att förbättra reningen vid dammreningsverket i detta skede bedöms som oskäliga och oändamålsenliga. Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy bör dock eftersträva att med till buds stående medel sköta verksamheten så, att överskridningar av tillståndsvillkoren inte kontinuerligt görs. Österbottens arbetskrafts och näringscentral har i sitt daterade utlåtande framfört att Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy kan beviljas tillstånd att avleda renat avloppsvatten vid Broändamossdiket och Högmossdiket vidare ut i Kronoby å. Man bör dock sträva efter att nå de givna tillståndsvillkoren vid avloppsreningsverket. Samtidigt bör man eftersträva att slutföra planerna och byggandet av transportavloppssystemet som möjliggör att avleda avloppsvatten från Terjärv till Kaustby så snabbt som möjligt. Vidare anser Österbottens arbetskrafts och näringscentral att tillståndsinnehavaren bör förpliktas att även i fortsättningen på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt övervaka avloppsvattnets inverkan på fisket och fiskbeståndet. Kontrollen kan förverkligas som samkontroll tillsammans med andra kontrollförpliktigade inom området. Förslag till kontrollprogram skall tillställas centralen inom tre månader efter det att miljötillståndsverkets beslut vunnit laga kraft. Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar eller åsikter har inlämnats i ärendet. Hörande av sökande Västra Finlands miljöcentral har med sitt den daterade brev berett sökanden tillfälle att senast den framföra sitt bemötande till utlåtandena. Sökanden har inte inlämnat bemötande. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar Ab Terjärv Vatten och Avlopp Oy miljötillstånd enligt miljöskyddslagen 28 för avloppsreningsverk på lägenhet Vassverket Rnr 165:0 i Terjärv by i Kronoby kommun. Miljötillstånd beviljas för avloppsvattenreningsverksamhet och för att avleda det renade avloppsvattnet på det sätt som verksamheten beskrivits i den plan som bifogats ansökan under förutsättning att de i detta beslut sagda tillståndsvillkoren iakttas.

8 8 Verksamheten leder inte till en sådan på förhand bestämbar skada som hänför till förorening av vattendrag och för vilken ersättning borde fastställas. Svar på yrkanden som framförts i utlåtanden och anmärkningar Miljöcentralen har tagit hänsyn till de yrkanden som har framförts i Kronoby kommuns miljövårdsnämnds och Österbottens arbetskrafts och näringscentrals utlåtanden på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna. Tillståndsvillkor 1 Avloppsvattnets behandlingsmetod Avloppsvattnen skal behandlas enligt den metodik som angivits i ansökningshandlingarna eller med annan sådan metodik som ger ett lika bra eller bättre reningsresultat. Anläggningen skall skötas så att reningsresultatet i alla förhållanden är det bästa möjliga och att vattendragsbelastningen är så liten som möjligt. Avrinningsvattnet från reningsverksområdets slamdepåer skall ledas till reningsverket för behandling. 2 Reningsresultat 3 Buller Det behandlade avloppsvattnet skall med beaktande av eventuella förbiledda vatten, överflöden och avvikande situationer uppnå följande halvårsvisa halter samt sträva till att uppnå målvärdena för reduktionen: Målvärde för Högsta halt reduktionen minst BS 7 15 mg O 2 /l 90 % Totalfosfor 1,0 mg P/l 90 % COD Cr 125 mg O 2 /l 75 % Suspenderade ämnen 35 mg/l 90 % 4 Utsläpp i luft Utöver detta skall de bestämmelser som givits i statsrådets beslut 365/1994 (ändrad 757/1998) uppfyllas. Det avloppsvatten som leds till vattendraget får inte innehålla tungmetaller i skadliga mängder eller andra ämnen som är skadliga för hälsan eller miljön. Störande ljud skall undvikas. Sådana arbeten som orsakar buller och fordonstrafik bör koncentreras till tidpunkter då olägenheterna är som minst. Verksamheten skall bedrivas så att det inte uppkommer luktolägenhet i reningsverkets omgivning. Den trädbård som finns runt anläggningen skall bibehållas så länge verksamheten vid reningsverket pågår. 5 Sanitära förhållanden Verksamheten skall bedrivas så att det inte uppstår risk för sanitär olägenhet. Skadedjur skall bekämpas vid behov.

9 9 6 Skötsel och underhåll Reningsverket med tillhörande ledningsnät skall skötas och underhållas så att man i alla lägen uppnår bästa möjliga reningsresultat och så att den olägenhet och skada som verksamheten förorsakar blir så liten som möjligt. Tillståndsinnehavaren skall ombesörja att anslutningar till ledningsnätet görs inom anläggningens verksamhetsområde. Ledningsnätets skick skall ständigt övervakas och förbättras så att andelen läckagevatten är så liten som möjligt. Tillståndsinnehavaren skall övervaka att det inte till ledningsnätet kommer sådana ämnen som kan vara till skada för anläggningarna eller reningsprocessen. För driften och underhållet skall utnämnas en ansvarig skötare, vars namn och kontaktuppgifter skall meddelas Västra Finlands miljöcentral. 7 Avvikande avloppsvatten Om industrifastigheter eller andra anläggningar med avvikande avloppsvatten ansluts till ledningsnätet skall tillståndsinnehavaren ombesörja att den anslutna anläggningen i tillräcklig grad förbehandlar sitt avloppsvatten och att övervakningen är så effektiv att vattnen inte förorsakar störningar i reningsanläggningens funktion eller leder till förorening av vattendrag. Tillståndsinnehavaren skall känna till mängd, kvalitet och förbehanling på sådant avvikande avloppsvatten som leds till reningsanläggningen. Uppgifter om det avvikande vattnets mängd och kvalitet skall inkluderas i reningsverkets rapportering. Anslutningsavtal om avledande av industriavloppsvatten i allmänt avlopp skall uppfylla bestämmelserna i statsrådets beslut 365/1994. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten skall dessutom bestämmelserna i statsrådets beslut 363/1994 iakttas. 8 Slambehandling Det slam som avlägsnas från reningsprocessen skall behandlas, förvaras på tätt underlag och transporteras på ett sådant sätt att det inte uppstår läckage till marken, grundvattnet eller vattendrag. Man skall också ombesörja att inte obehöriga kommer i kontakt med slammet eller att det uppstår skadedjursproblem. Slammet skall transporteras till en mottagare som har miljötillstånd att ta emot och behandla slam. Slammet skall i mån av möjlighet i första hand återvinnas. Uppgifter om slammets förvaring, transport och behandling skall årligen skickas till Västra Finlands miljöcentral och till den kommun där slammet deponeras. 9 Avfallsbehandling Avfall skall levereras till en sådan mottagare som har miljötillstånd för mottagning och återvinning av avfallet. Avfallet skall i första hand återvinnas. Problemavfall skall föras till en anläggning med miljötillstånd för mottagning och behandling av sådant avfall. Avfallsbehandlingen skall ske enligt Kronoby kommuns avfallsbehandlingsbestämmelser. 10 Lagring av kemikalier och avfall Kemikalier, bränslen och avfall skall lagras och behandlas på ett sådant sätt att de inte förorsakar osnygghet, nerskräpning, damm, luktolägenhet eller föroreningsrisk av marken, yt eller grundvattnet eller annan skadlig inverkan på miljön.

10 10 11 Oförutsedda utsläpp 12 Kontroll Om det uppstår utsläpp av giftig ämne eller andra utsläpp av osedvanlig kvantitet eller kvalitet som kan ha skadliga effekter på miljö eller hälsa skall tillståndsinnehavaren omedelbart underrätta räddningsmyndigheten och vidta åtgärder för att stoppa utsläppet. Även Kronoby kommuns miljömyndighet och Västra Finlands miljöcentral skall omedelbart underrättas om det skedda. Tillståndsinnehavaren skall kontrollera reningsverkets funktion samt avloppsvattnets mängd, kvalitet och inverkan på recipienten på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt samt på fisket och fiskbeståndet på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollen kan verkställas som samkontroll med andra kontrollförpliktade. Förslag till kontrollplan skall inlämnas till nämnda myndigheter inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Samtliga kontrollresultat skall tillsändas Västra Finlands miljöcentral och miljömyndigheten i Kronoby kommun. Resultaten av utsläpps, drift och belastningskontrollerna liksom vattendragskontrollen skall även skickas till Västra Finlands miljöcentral digitalt i det format för dataöverföring som används i miljöförvaltningen. Kontrollerna av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall rapporteras till Österbottens TE centrals fiskerienhet. 13 Journalföring Över reningsanläggningen och dess funktion skall föras journal i vilken antecknas uppgifter om: driften av reningsanläggningen inklusive uppgifter om flöden, energi och kemikalieförbrukning samt om underhåll och reparationer. till kvantitet eller kvalitet avvikande inflöden till anläggningen. slammets mängder, lagring och behandling. avfallsmängder och kvalitet, ursprung, lagring och deponering inklusive uppgifter om transport. funktionsstörningar och deras tidpunkter inkluderande information om störningarnas varaktighet, förlopp och de åtgärder som vidtagits med anledning av störningarna. uppgifter om mängd och kvalitet på eventuella industri eller andra avvikande avloppsvatten som leds till ledningsnätet och på vilket sätt dessa vatten förbehandlas. 14 Avslutande av verksamheten Om verksamheten upphör skall alla obehövliga kemikalier samt allt avfall omedelbart, dock senast sex månader efter upphörandet avlägsnas från området. Obehövliga anläggningar skall avlägsnas och eventuella förorenade områden återställas. Området skall inom två år efter att verksamheten har upphört vara försatt i ett sådant skick att det inte orsakar risk för hälsa, osnygghet eller förorening av miljön. En undersökning skall utföras för att klarlägga vilka åtgärder som erfordras för att försätta området i

11 11 ovan sagda skick. För återställandet skall en plan utarbetas. I planen skall också ingå ett program för hur områdets efterkontroll skall utföras. Planen skall tillsammans med undersökningens resultat inlämnas till Kronoby kommun och till Västra Finlands miljöcentral senast ett år efter att verksamheten har avslutats. OFÖRUTSEDDA SKADOR För skador som berör förorening av vattendrag har den skadelidande rätt att söka ersättning i den ordning som föreskrivs i miljöskyddslagens 72. MOTIVERINGAR TILL BESLUTET Miljöcentralen anser att en i detta beslut avsedd verksamhet, med beaktande av de givna tillståndsvillkoren, uppfyller de krav som ställts i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Verksamheten orsakar inte, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten. Verksamheten orsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten har inte placerats i strid med plan. Tillståndsbestämmelsernas motiveringar Vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna har hänsyn tagits till verksamhetens karaktär, egenskaperna hos området där verksamheten inverkar, verksamhetens miljöpåverkan, betydelsen av de åtgärder som avser hindra förorening i miljön samt tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra åtgärderna. 1 Reningsmetod Västra Finlands miljöcentral bedömer att man med den valda reningsmetoden kan uppnå ett sådant reningsresultat att det inte uppstår risk för förorening av vattendrag. Genom att leda slammets avrinningsvatten till reningsprocessen förhindras att slammets vatten leder till förorening av vattendrag. 2 Reningsresultat Målsättningen för reningsresultatet har fastställts på basen av bestämmelserna i statsrådets beslut 365/1994 och på basen av vattenkvalitetsuppgifter från recipienten. I de kontrollundersökningar som har gjorts i Kronoby å har man noterat en högre näringsämnes och klorofyll a halt nedanför den plats där diket med vattnet från reningsverket utmynnar än ovanför densamma. Kronoby å är eutrofierad och har fiskeriekonomiskt värde. För att förhindra ytterligare eutrofiering och försämring av det fiskeriekonomiska värdet finns det därför skäl att ytterligare minska belastningen på ån. Genom att sköta reningsverket på ett sådant sätt att de satta gränsvärdena uppnås kan man ytterligare reducera belastningen så att risken för förorening av vattendraget kan minskas. 3 Buller Genom att förhindra buller på det sätt som sagts i villkoret minskas risken för att det uppstår oskäligt besvär för grannar.

12 12 4 Lukt Genom att minska den lukt som avges från reningsverket minskas risken att det uppstår oskäligt besvär för grannar. 5 Sanitära förhållanden Genom att ombesörja att de sanitära förhållandena är goda och att skadedjur bekämpas minskas risken för att det uppstår olägenhet för hälsan. 6 Skötsel och underhåll Reningsverkets reningsresultat är i avgörande grad beroende av på vilket sätt anläggningens skötsel och underhåll utförs. Genom att anpassa verksamheten efter de rådande förhållandena kan man i avsevärd grad påverka det reningsresultat som uppnås och därigenom minska risken att vattendrag förorenas. Genom att öka anslutningsgraden och minska andelen läckagevatten förbättras reningsverkets verksamhetsområdes vattenskydd som helhet. Det är för övervakningens del betydelsefullt att myndigheterna har kännedom om vem som ansvarar för reningsverkets drift och underhåll. 7 Avvikande avloppsvatten Genom att ha tillräcklig information om från normalt hushållsavloppsvatten avvikande vattens sammansättning och mängd kan reningsverkets processer anpassas så att de på bästa möjliga sätt motsvarar reningsbehovet. Därigenom finns också den information tillgänglig som behövs om det uppstår oförutsedda händelser. Med en sakenlig förbehandling av avvikande vatten förhindras processtörningar vid reningsverket. 8 Slambehandling Genom att förvara och behandla slam på det sätt som angivits i tillståndsvillkoret minskas risken för att marken, grundvattnet eller vattendragen förorenas eller att det uppstår sanitär olägenhet eller annan olägenhet. 9 Avfallsbehandling En sakenlig lagring av avfall medför att risken minskas för förorening av marken och grundvattnet. Avfall skall enligt avfallsalgen återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader. 10 Lagring av kemikalier och avfall Genom att lagra kemikalier och avfall på det sätt som sagts i tillståndsvillkoret minskas risken att det uppstår förorening av marken, yt eller grundvattnet eller annan skadlig inverkan på miljön och hälsan. 11 Oförutsedda utsläpp Genom att snabbt vidta åtgärder mot oförutsedda utsläpp kan man förhindra att det uppstår skadliga effekter på miljön och hälsa. Genom att underrätta myndigheterna kan lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra skada på miljön och hälsa. 12 Kontroll Kontrollförpliktelse är nödvändig för att kunna bedöma reningsverkets funktion och den belastning som verket åsamkar vattendraget samt för att kunna utvärdera belastningens effekter på vattendraget, fiskbestånden och fisket.

13 13 13 Journalföring Bestämmelsen om journalföring är nödvändig för myndighetsövervakningen av reningsverkets funktion. 14 Avslutande av verksamheten Genom att avlägsna skadliga ämnen från området och genom att planenligt åtgärda föroreningar och försätta området i ett sakenligt skick förhindras att det uppstår risk för hälsa, osnygghet eller förorening av miljön. Genom undersökning och planlagt förfarande säkerställs att lämpliga åtgärder vidtas. BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBE STÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta beslut är i kraft tillsvidare eller tills verksamheten har upphört och området återställts på det sätt som föreskrivits i tillståndsvillkor 14. Om verksamheten inte har upphört före utgången av år 2010 skall tillståndsinnehavaren lämna in en ansökan om översyn av tillståndsvillkoren till Västra Finlands miljöcentral senast Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljöcentralen på eget initiativ eller på ansökan av kommun eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan om översyn av tillståndsvillkoren skall en plan fogas över på vilket sätt reningen av Terjärvs avloppsvatten skall handhas i fortsättningen. I planen skall också ingå en redogörelse över på vilket sätt reningsverkets funktion skall utvecklas så att man uppnår ett bättre reningsresultat än den nivå som ställts i detta beslut. Till ansökan skall även bifogas ett sammandrag av drifts, utsläpps, recipient och den fiskeriekonomiska kontrollen och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8 11 i miljöskyddsförordningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. BESLUT SOM ERSÄTTS Detta beslut ersätter Västra Finlands vattendomstols beslut 35/1996/2 från den TILLÄMPADE LAGNORMER Miljöskyddslagen (86/2000) 5, 28, 31 2 mom., 35 38, 41 43, 45 46, 52 56, 62, 90 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 8 11, 19, 30 och 36 Lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) 5 2 momentet Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 19, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 5 8

14 14 Statsrådets beslut 363/1994 om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut 365/1994 om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN euro Avgiften fastställs enligt miljöministeriets förordning 1237/2003 om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer. Enligt förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, 1400 euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbetskrafts och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Kronoby kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Timmerbacka Nils, Johannevägen 4, TERJÄRV Timmerbacka Jarl, Sandkullavägen 50, TERJÄRV Forsbacka Greger Johannes, Silvast, JEPPO Forsbacka Dorrit Elisabet, Forslindvägen 3, TERJÄRV Forsbacka Torleif Gunder Matias, Fogdevägen 13, JAKOBSTAD Hansson Boris, Harjuvägen 2, TERJÄRV Terjärv ungdomsförenings sportklubb r.f., TERJÄRV Granbacka Lars Ole Mikael, c/o Granbacka Jan Erik, Näsevägen 31, TERJÄRV Jansson Stig Göran, Smedasvägen 16, TERJÄRV Jansson Harry Helge Teodor, Östanlidvägen 9, JAKOBSTAD Knif Ingmar Richard, Törnintie 5, HALIKKO Döfnäs Lars Erik Matias, Dianavägen 23, Ludvika, Sverige Nylund Siv, Tallåsavägen 9, SANNÄS Sandström Helena Margareta, Bäckasvägen 4, KRONOBY Döfnäs Peter, Ylätie 34 A, BJÖRNEBORG Fors Viola Kristina, Vekavägen 2, TERJÄRV Wiik Bengt, Petasgränd 3, TERJÄRV Kronoby kommun, PB 22, KRONOBY Viklund Harriet, Västergränd 2, JAKOBSTAD

15 15 Kungörelse Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Kronoby kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Dessutom ges meddelande om beslutet till dem som med stöd av 38 2 momentet miljöskyddslagen separat har informerats om tillståndsansökan. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Ändring i avgiften som uppbärs för ärendets behandling söks i samma ordning som i huvudärendet. Rätt att anföra skriftligt besvär har den som ansökt om tillstånd och de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljö, hälso eller naturskydd samt trivseln i boendemiljön och på vars verksamhetsområde de ifrågavarande miljökonsekvenserna framträder. Dessutom får ändring sökas av kommunen där anläggningen är belägen eller av annan kommun på vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och av sådana myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Chef för miljötillståndsenheten jurist Päivi Kentala Överinspektör Stefan Nyman