MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen. Beslutet givet efter anslag

Transkript

1 Ympäristölupayksikkö/Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh/Tfn: , faksi/fax MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag Diarienummer LSU-2004-Y-905 ÄRENDE Miljötillståndsansökan från Vörå kommuns avloppsreningsverk för justering av tillståndsbestämmelserna. SÖKANDE Vörå kommun Vöråvägen Vörå ANLÄGGNING Vörå kommuns avloppsreningsverk. VERKSAMHETEN OCH DESS LÄGE Till Vörå kommuns avloppsreningsverk leds ca personers avloppsvatten från avloppsområdet i Vörå centraltätort. Till avloppsnätet leds utöver från bosättningen dessutom avloppsvattnet från ett bageri, tre metallföretag, ett byggelementföretag, två verkstäder, ett företag som renar spillolja, ett motionscenter och ett par servicestationer. Avloppsnätet började byggas år Avloppsnätet är ca 21 kilometer långt, av vilket hälften är blandavlopp. Ungefär 70 % av avloppet är byggt av plaströr och resten av betong. Avloppsreningsverket ligger ca 2 km norrut från centrum på lägenhet Måttilin Rnr 13:30 som ägs av Vörå kommun. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Enligt 5 2 momentet lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) skall miljötillstånd sökas för verksamheten i dess helhet, om ett tidigare tillstånd innehåller föreskrifter om att tillståndet skall justeras inom en viss tid.

2 2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Enligt 6 punkt 12e i miljöskyddsförordningen behandlar den regionala miljöcentralen ansökan om det gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst personer. ANSÖKANS ANHÄNGIGGÖRANDE OCH KOMPLETTERINGAR Vörå kommun har skickat tillståndsansökan till miljöcentralen och kompletterat ansökan TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANERNA FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har med sitt beslut nr 23/1996/3 beviljat Vörå kommun tillstånd för avledande av avloppsvatten från kommunens avloppsreningsverk ut i Vörå å i Vörå kommun. Enligt tillståndsbestämmelse 1) i beslutet skall avloppsvattnet innan det leds ut i vattendraget behandlas så att BOD 7ATU -värdet är högst 15 mg O 2 /l och totalfosforhalten högst 1,0 mg/l. Reningseffekten för både BOD 7ATU -värdet och totalfosforn skall vara minst 90 %. Alla nämnda värden räknas som halvårsmedelvärden inklusive eventuella störningssituationer och förbitappningar i reningsverket eller i avloppsnätet. Avloppsreningsverket skall skötas så att bästa möjliga reningseffekt av ammoniumkväve och totalkväve uppnås. Enligt tillståndsbestämmelse 4) i beslutet skulle tillståndsinnehavaren senast lämna in en plan för iståndsättning av avloppsnätet till miljöcentralen för godkännande. Enligt tillståndsbestämmelse 9) i beslutet skulle tillståndsinnehavaren senast lämna in en ny tillståndsansökan för översyn av tillståndsbestämmelserna. Planerna för området I generalplanen som Vörå kommunfullmäktige har godkänt har reningsverkstomten märkts ut med beteckningen ET (område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning). FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Reningsverksområdets närmiljö Avloppsreningsverket ligger norr om centraltätorten längs lokalväg Vörå - Bertby. Det renade avloppsvattnet leds i ett ca 10 m långt utloppsrör till det ca 60 m långa öppna avloppet på reningsverkstomten. Det öppna avloppet mynnar ut i Vörå å öster om reningsverket. Reningsverkets miljö är huvudsakligen jordbruksmark. Den närmaste bostadsfastigheten ligger på ca 100 meters avstånd från reningsverket. Avloppsreningsverket ligger inte på ett viktigt grundvattenområde eller på ett annat för vattenanskaffning i samhällen lämpligt grundvattenområde. På reningsverkets verkningsområde finns inga regionplanemärkta rekreations- eller skyddsområden och inte heller några områden som hör till nätverket Natura 2000.

3 3 Allmän beskrivning av vattenområdet Vörå å är totalt ca 38 kilometer lång och den mynnar ut i Djupfjärden ca 11 km från kommunens reningsverk. Åns avrinningsområde är 223 km 2 och det finns inga sjöar, vilket betyder att vattenföringsvariationerna är kraftiga. Av vattendragsområdet är 52,0 % skog, 31,6 % åker, 14,7 % myrmark, 0,0 % vattenområden och 1,6 % andra områden. I Vörå å finns inga officiella stationer för mätning av vattenstånd eller vattenföring. Enligt mätningarna som vattenstyrelsen utförde på och 1970-talen är vattenföringen i Vörå å enligt följande: Medelhögvattenföring MHQ 17,8 m 3 /s Medelvattenföring MQ 1,8 m 3 /s Medellågvattenföring MNQ 0,09 m 3 /s Lågvattenföring NQ 0,02 m 3 /s Belastningen i vattenområdet och vattenkvalitet Utöver diffusbelastningen från jord- och skogsbruket belastas Vörå å av kommunens avloppsreningsverk och Mejericentralen Milka, som leder ut avloppsvattnet i ån ca 10 km nedanför Vörå kommuns avloppsreningsverk. Av Vörå ås avrinningsområde är ca 31,6 % åker. Belastningen från åkerområdena har uppskattats enligt Rekolainens (1989) ekvationer. Enligt Rekolainen har åkrarnas proportionella andel och vattendragets kväve- och fosforbelastning ett avsevärt motsvarighetsförhållande. Enligt ekvationerna är den kalkylmässiga fosforurlakningen i Vörå ås avrinningsområde under ett år med normal nederbörd kg per år och kväveurlakningen kg per år. Vattnet i Vörå å är näringsrikt och eutroft. Syresituationen är i allmänhet nöjaktig, men det har även observerats dåliga värden. Typiskt för vattenkvaliteten är de mycket stora variationerna. På grund av urlakningen från de sura sulfatmarkerna kan försurningen i vattnet vid hög vattenföring tidvis sjunka mycket lågt. När vattenföringen minskar blir ph-värdet vanligen bättre. Försurningsvärdet i ån har varierat mellan 4,4 och 9,4. Försurningen påverkar också vattnets färgtal, som varierar nästan från klart (5 mg Pt/l) till mycket mörkt (700 mg Pt/l). Totalfosforhalterna i åvattnet var åren mellan 11 och 500 µg/l. Försurningen påverkar avsevärt åns fosforhalter: när vattenföringen är stor på grund av urlakningen från de sura sulfatmarkerna sjunker ph-värdet, vilket innebär att fosforföreningarna fälls ut på bottnen. De högsta fosforhalterna observeras under lågvatten när vattnets ph-värde stiger. Totalkvävehalterna har varit µg/l och ammoniumkvävehalterna µg/l. Fiskbestånd och fiske Det finns ingen tillgänglig information om fiskbeståndet i Vörå å, eftersom Vörå kommun inte är förpliktad att följa upp fiskeriet. På grund av åns dåliga vattenkvalitet torde ån inte ha någon fiskeriekonomisk betydelse. Enligt fiskeriutredningarna i Djupfjärden har det endast påträffats arter som tål sura förhållanden, såsom abborre, gädda och gers i åns nedre lopp. I åns övre lopp är fiskbestånden sannolikt ännu mindre än i det nedre loppet.

4 4 Övrig användning av vattenområdet På grund av den dåliga vattenkvaliteten och de låga lågvattenföringarna är möjligheterna att använda ån för rekreation dåliga. Längs ån finns inga allmänna badstränder. Användningen för rekreation riktas nästan i sin helhet till det närliggande havsområdet. På reningsverkets verkningsområde finns inga vattentäkter och vattnet i Vörå å används heller inte som hushållsvatten. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten Reningsverket i Vörå blev färdigt år 1972 och det har effektiverats med en biologisk reningsenhet år Till typen är reningsverket ett biologisk-kemiskt efterfällningsverk där avloppsvattnets fosforreduktion effektiveras med kalk i anläggningens efterfällningsdel. Reningsverkets delprocesser i avloppsvattnets strömningsriktning är följande: pumpverk för inkommande vatten, avloppsvattensilning, luftningsbassäng (ringkanal försedd med ytluftning, volym 387 m 3 ), mellanklarningsbassänger (2 st., totalt 49 m 2 ), dosering av fällningskemikalie, snabblandningsbassäng, blandningsbassänger (2 st.), efterklarningsbassäng (låg rund bassäng, areal 132 m 2 ), desinficeringsbassäng, avloppsvattenmätning och utloppsrör till ån. Slammet som uppstår vid reningsverket komprimeras i slambassängerna och torkas med centrifug. Reningsverket har följande värden för den dimensionerade belastningen: - personekvivalenttal dygnsvattenföring (Q med. ) 750 m 3 /d - timvattenföring (q dim. ) 56 m 3 /h - BOD 7 96 kg O 2 /d Energi- och kemikalieförbrukning Reningsverket värms upp med elektricitet, vilket betyder att det inte finns några bränslelager vid anläggningen. Under de senaste åren har energiförbrukningen vid anläggningen varit ca kwh, vilket i genomsnitt är ca 2,1 kwh/kubikmeter avloppsvatten. Åren förbrukades kg kalk per år. För parallellförbrukningen förbrukades ferrosulfat kg per år. Kalken lagras i en 25 m 3 stor silo. Ferrosulfatet förs till anläggningen i säckar och lagras i ett torrt utrymme för ändamålet. I slambehandlingen används ca 300 kg polyelektrolyt per år för att effektivera vattenavskiljningen. Polyelektrolyten lagras i säckar vid anläggningen. Vid anläggningen används dessutom små mängder olja för pumpar och växlar samt bensin för gräsklipparen.

5 5 Sanering av avloppsnätet Kommunen har inlett saneringen av avloppsnätet efter Oy Vesi-Hydro Ab:s program i de delar av avloppet som läcker. Avloppen fotograferades år 2001, varefter de varje år har reparerats enligt resultaten av fotograferingarna. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Det biologiska avloppsreningsverket i Vörå kommun som har effektiverats med kemisk efterfällning är tekniskt och ekonomiskt ändamålsenligt, eftersom det effektivt minskar föroreningen i miljön. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSNING AV DEN Reningsresultat och utsläpp i vattnen Halvårsmedelvärdena (I/II) för totalbelastningen, avloppsvattenhalterna och behandlingseffekterna som leddes till och från reningsverket åren 2001, 2002 och 2003 har enligt den obligatoriska kontrollen varit enligt följande: (i fråga om ammoniumkväve och totalkväve har resultaten presenterats som årsmedelvärden) BOD 7ATU År/period 2001/I 2001/II 2002/I 2002/II 2003/I 2003/II Vattenföring m 3 /d Inkommande kg O 2 /d mg O 2 /l 45, , , , , ,5 217 Utgående kg O 2 /d mg O 2 /l 1,40 0,82 1,20 0,42 0,85 0, Effekt % Fosfor År/period 2001/I 2001/II 2002/I 2002/II 2003/I 2003/II Inkommande kg/d mg/l 1,90 3,9 2,20 8,4 1,90 4,7 1,80 13,0 2,30 8,2 1,80 8,8 Utgående kg/d mg/l 0,23 0,095 0,22 0,14 0,15 0,16 0,46 0,36 0,55 1,00 0,53 0,80 Effekt %

6 6 Totalkväve År Vattenföring m 3 /d Inkommande kg/d mg/l Utgående kg/d mg/l 11, , ,2 46 8,10 8,50 6, Effekt % Ammoniumkväve År Utgående kg/d mg/l 3, , ,00 12 Effekt % Kemisk syreförbrukning År/period 2001/I 2001/II 2002/I 2002/II 2003/I 2003/II Inkommande kg O 2 /d mg O 2 /l 93, , ,7 442 Utgående kg O 2 /d mg O 2 /l 20,7 15,6 12,8 7,00 8,50 11, Effekt % Fastsubstans År/period 2001/I 2001/II 2002/I 2002/II 2003/I 2003/II Inkommande kg/d mg/l 80, , , , , ,8 165 Utgående kg/d mg/l 11,8 6,80 10,2 4,70 14,8 11, Effekt % Belastningen från reningsverket i Vörå ut i Vörå å var enligt följande år 2003: BOD 7ATU Fosfor Kväve Ammoniumkväve 270 kg 58 kg kg kg

7 7 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Ytvattenpåverkan Renat avloppsvatten leds i ett ca 60 meter långt öppet avlopp ut i ån. Vattenmängden från avloppsreningsverket är så obetydlig att det påverkar varken vattenföringen eller vattenståndet i Vörå å. Den kalkylmässiga ökningen av närsaltshalterna i Vörå å på grund av avloppsreningsverket i Vörå var vid medellågvattenföring (MNQ) och medelvattenföring (MQ) enligt följande år 2003: Vattenföring Anläggningens belastning Ökning av halterna tot.p kg/d tot.n kg/d tot.p µg/l tot.n µg/l 0,09 m 3 /s (MNQ) 0,16 6, ,8 m 3 (MQ) 0,16 6, De kalkylmässiga ökningarna av fosfor- och kvävehalterna på grund av avloppsvattnet har varit obetydliga vid medelvattenföring och större vattenföringar. Enligt rapporterna från vattendragskontrollerna åren vid kontrollplatsen nedanför reningsverket har fosforhalten stigit 0 40 µg/l, i genomsnitt 8 µg/l. I februari 1996 observerades exceptionellt hög fosforhalt, 500 µg/l. Detta berodde uppenbart delvis av muddringarna i ån. Mellan provtagningsstationerna har totalkvävehalterna ökat i genomsnitt 890 µg/l med en variationsbredd på µg/l. I februari 1996 under pågående muddring var även kvävehalten exceptionellt hög nedanför utloppsplatsen, µg/l. Ammoniumkvävehalten har varierat mycket och avloppsvattnen har inte kunnat konstaterats ha uppenbar inverkan på dessa halter. Syremättnadsgraden nedanför reningsverket har för det mesta varit densamma eller en aning högre än ovanför reningsverket. Enligt uppskattning kommer vattendragsbelastningen från reningsverket att hållas ungefär på nuvarande nivå under de närmaste åren. Enligt sökandens uppfattning förorsakar avledandet av avloppsvatten vidare ut i Vörå å inga fiskeriolägenheter på grund av att Vörå å inte har någon stor betydelse för fiskerihushållningen. Enligt sökandens uppfattning orsakar avledandet av renat avloppsvatten ut i Vörå å ingen ersättningsbar skada. Belastningen orsakar heller inga olägenheter för fiskbeståndet eller fiskeriet i det nedre loppet. Utsläpp i luften och buller Utsläppen i luften och i marken är mycket små och har inte fastställts. Eventuella luktolägenheter är också mycket obetydliga och kortvariga och hör samman med lossning och lastning av slam.

8 8 Den biologiska reaktorns ytluftningsaggregat utomhus orsakar obetydligt buller. Bullret har inte mätts. Tunga fordon (lastbilar eller traktorer) hämtar slam från anläggningen eller levererar kemikalier eller reservdelar till anläggningen i medeltal 5 gånger per månad. Personbilstrafiken består av anläggningsskötarens resor till och från reningsverket och ca tre gånger per dag och under veckoslutet ett par gånger per dag. Trafiken sker dagtid och medför inga störningar för miljön. Avfall och avfallsbehandling Vid reningsverket uppstår varje år ca 450 m 3 torkat kalkstabiliserat slam med en torrsubstanshalt ca %. Slammer används som jordförbättringsmedel i jordbruket. Grov- och blandavfallet som uppstår vid reningsverket förs till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning. Spilloljan förs till kommunens problemavfallsinsamling. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS PÅVERKAN Kontrollen utförs enligt Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy:s program Västra Finlands miljöcentral har godkänt protokollet Driftkontroll Vid reningsverket utförs driftkontroll i syfte att reda ut reningsverkets funktion, avloppsvattenmängd, förbitappningar, störningar, skötsel, kemikalieförbrukning osv. Dagbok förs över driftkontrollen. Uppgifterna i driftdagboken används bl.a. vid sammanställning av årssammandragen. Belastningskontroll Av det inkommande och utgående avloppsvattnet tas 24 timmars samlingsprover med reningsverkets automatiska provtagare fyra gånger per år. Av proverna analyseras temperatur, ph, elektrisk ledningsförmåga, fastsubstans, kemisk syreförbrukning COD Cr, biologisk syreförbrukning BOD 7ATU, totalfosfor, totalkväve och alkalinitet. Av det utgående avloppsvattnet bestäms dessutom ammoniumkväve, den gemensamma mängden av nitrit- och nitratkväve, värmebeständiga koloformade bakterier, löslig fosfor och resthalten av fällningskemikalien. Vid varje provtagning bestäms dessutom vattenföringen under provtagningsdygnet, den maximala timvattenföringen under provtagningsdygnet, syrehalten i luftningsbassängen, temperatur, uppehåll, slamsedimentering, fastsubstanshalt, slamindex, slambelastning och volymbelastning. I klarningsbassängerna bestäms siktdjup, syrehalt, uppehåll, slamvolymbelastning och ytbelastning. Av returslammet bestäms sedimentering, fastsubstanshalt, slamindex och returförhållande. Dessutom utreds mängden överskottsslam och slamålder. Kvaliteten på slammet som uppstår vid reningsverket undersöks en gång per år. Av slammet analyseras följande: ph, torrsubstanshalt %, kväve, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink.

9 9 Kontroll av anläggningens påverkan I vattendragskontrollen följs reningsverkets påverkan upp i vattendraget genom att ta prover nedanför och ovanför utloppsplatsen. Det finns en station ovanför utloppsplatsen och en nedanför. Av proverna analyseras temperatur, syrehalt och syremättnad, ph, elektrisk ledningsförmåga, alkalinitet, färg, kemisk syreförbrukning COD Cr, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, den gemensamma mängden nitratkväve och nitritkväve, värmebeständiga koliformade bakterier, a-klorofyll (av proverna i augusti). Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna i anslutning till vattenkontrollen utförs med standardiserade metoder av ett forskningsinstitut som har kvalitetssystem. Rapportering Resultaten från belastningskontrollen skickas inom en månad från provtagningen till Västra Finlands miljöcentral, Vörå kommun (tekniska nämnden och miljövårdsnämnden) och till reningsverksskötaren. Resultaten från belastnings- och vattendragskontrollen samlas i en kombinationstabell och även elektroniskt (Tyvi-programmet) som sedan skickas till Västra Finlands miljöcentral. Till övriga berörda skickas endast kombinationstabellen. Varje år görs ett sammandrag av kontrollresultaten skilt för belastnings- och vattendragskontrollen. Sammandraget över belastningskontrollen bör vara färdigt före slutet av februari månad och sammandraget av vattendragskontrollen före slutet av maj månad. Sändlistan för årsrapporterna är densamma som för undersökningsresultaten. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Störningarna vid reningsverket kan komma utifrån eller uppstå i processen, s.k. inre störningar. Störningar utifrån är t.ex. exceptionellt stor vattenföring till reningsverket, vilken försämrar klarningsresultatet. Störningen kan bekämpas t.ex. genom att lägga polyelektrolyt i avloppsvattnet som leds till klarningsbassängen, varvid sedimenteringen av fastsubstansen i avloppsvattnet effektiveras. En snabb ökning av den inkommande belastningen av organisk substans (BOD 7 ) ökar behovet av luftning i den biologiska reaktorn. Om syresättningseffekten inte räcker till, blir nedbrytningen av den organiska substansen långsammare och reningsresultatet försämras. Förhöjda fosformängder i det inkommande avloppsvattnet ökar förbrukningen av doseringskemikalien. Giftiga ämnen i det inkommande avloppsvattnet kan försämra reningsresultatet. De kan vanligen observeras först i efterskott när ämnena redan har påverkat anläggningens verksamhet. Utöver plötsliga elstörningar stoppar elavbrott anläggningens verksamhet, varvid obehandlat avloppsvatten kan läcka ut i miljön. De interna störningskällorna är tilltäppta pumpar och söndriga processmaskiner och styranordningar. Om de automatiska styranordningarna går sönder kan processen skötas manuellt. I anläggningen är det också möjligt att internt gå förbi olika avloppsbehandlingsenheter.

10 10 ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar av tillståndsansökan Ansökan har kompletterats på miljöcentralens begäran Kungörelse av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har delgivits genom att hålla kungörelsen framlagd till påseende i Vörå kommun och på Västra Finlands miljöcentral Västra Finlands miljöcentral har begärt utlåtande om ansökan av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral och Vörå kommuns miljövårdsmyndighet. Utlåtande Meddelande om tillståndsansökan har skickats separat till de behöriga som man känner till. Österbottens arbetskrafts- och näringscentral konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att trots sökanden anser att Vörå å knappast alls har någon fiskeriekonomisk betydelse på grund av åns dåliga vattenkvalitet, har dock havsområdet, som Vörå å mynnar ut i, avsevärt fiskeriekonomiskt värde. I området fiskar över 40 yrkesfiskare, vars fångstmängder har varit ton. I havsområdet bedrivs också omfattande husbehovs- och fritidsfiske. Havsområdet norr om Vörå å i närheten av Hällnäs sund är ett populärt fiskeområde. Vattenkvaliteten i Vörå å påverkar i stor utsträckning fiskeriet i havsområdet utanför ån. Österbottens arbetskrafts- och näringscentral anser att Vörå kommun fortfarande kan beviljas tillstånd för avledande av avloppsvatten ut i Vörå å. TE-centralen framför att sökanden förpliktas utreda och kontrollera åns fiskbestånd i verkningsområdet på ett sätt som har godkänts av TE-centralen. Vörå kommuns miljövårdsnämnd anser att reningsverkets effekter i ån har varit mycket obetydliga och att det således inte finns något hinder för fortsatt verksamhet. Miljönämnden anser att det är möjligt att förbättra reningsresultatet genom att fästa uppmärksamhet på reningsverkets skötsel, förnya anläggningens teknik enligt behov och genom att varje år iståndsätta avloppsnätet. Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar och åsikter har lämnats in om ansökan. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har beretts tillfälle att bemöta de utlåtanden som framförts i ärendet. Vörå kommun har i sitt bemötande som anlänt till miljöcentralen meddelat att på grund av rensningen i Vörå å har kommunen redan inlett kontrollen av åns fiskbestånd i enlighet med programmet som har godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Kommunen framför att programmet också skulle vara möjligt att använda i kontrollen av avloppsreningsverkets påverkan.

11 11 MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar miljötillstånd för Vörå kommuns avloppsreningsverk. Reningsverket är beläget på lägenhet Måttilin Rnr Tillstånd beviljas för behandling av avloppsvatten och slam från fällningen och slutna behållare som förs till reningsverket enligt ansökningsplanen samt för avledande av renat avloppsvatten från reningsverket vidare ut i Vörå å i Vörå kommun. Verksamheten orsakar inte sådan förorening eller skada i vattendraget som skulle kunna uppskattas på förhand och för vilka nu måste fastställas ersättningar. Tillståndsbestämmelser för att hindra förorening 1) Avloppsvattnets behandlingsmetod Avloppsvattnet skall behandlas åtminstone i enlighet med ansökningsplanen biologiskkemiskt eller på motsvarande sätt så att utsläppen i Vörå å blir så små som möjligt. Tillståndsinnehavaren skall se till att reningsverkets kapacitet är tillräcklig. 2) Behandlingseffekt och utsläpp i vattnen Ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i Vörå å och reningseffekten skall uppfylla följande krav: Maximal halt Minimireningseffekt BOD 7ATU 12 mg O 2 /l 90 % fosfor 0,8 mg/l 90 % Alla värden räknas som halvårsmedelvärden med beaktande av eventuella förbitappningar, överlopp vid reningsverket och i avloppsnätet. Avloppsvattenbehandlingen skall dessutom sträva efter så effektiv syresättning av ammoniumkväve och totalkvävereduktion som möjligt. Utöver ämneshalterna i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget och reningseffekten skall dessutom halterna och gränsvärdena för reningseffekten i statsrådets beslut 365/1994 (ändring 757/1998) uppfyllas och kontrolleras på det sätt som förutsätts i beslutet. Avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får inte innehålla tungmetaller i skadliga mängder eller andra farliga ämnen för hälsan eller miljön. 3) Buller Störande buller skall undvikas. Arbetsfaser som orsakar buller och trafik i anslutning till verksamheten bör begränsas till sådana tidpunkter när bullerolägenheterna är minst.

12 12 Vid närmaste störningskänsliga objekt får bullret från reningsverket inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) kl och inte ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ) kl ) Utsläpp i luft I anläggningens verksamhet bör man sträva efter att det uppstår så lite skadliga utsläpp i luften som möjligt. Verksamheten får inte orsaka luktolägenheter i reningsverksområdets omgivning. 5) Avloppsnätet Avloppsnätet skall utvecklas och saneras så att regn-, läck- och dräneringsvatten så noga som möjligt hindras från att läcka in i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall varje år skicka en utredning till Västra Finlands miljöcentral om de åtgärder som har vidtagits och skall vidtas för att minska mängden läck- och dräneringsvatten. 6) Avloppsverkets och reningsverkets skötsel och användning Tillståndsinnehavaren skall se till att verksamheten inklusive avloppsvattensystemen inte medför sanitära olägenheter. Allt avloppsvatten som uppstår på avloppsanläggningens verksamhetsområde, och som kan behandlas tillsammans med hushållsavloppsvatten, skall ledas till avloppsreningsverket. Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att det inte läcker in skadliga ämnen i avloppsanläggningen, som kan skada avloppsnätet eller reningsverkets drift. Reningsverket och hela avloppsanläggningen skall användas och skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås och så att olägenheterna av avloppsvattnet och reningsfunktionen förblir så små som möjligt. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med behörig kompetens. Skötarens namn och adress meddelas till Västra Finlands miljöcentral och Vörå kommuns miljövårdsnämnd. 7) Avvikande avloppsvatten Tillståndsinnehavaren skall å sin sida se till att skadligheten hos industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som avsevärt avviker från hushållsavloppsvatten minskas tillräckligt med behörig förbehandling eller på annat sätt. Sådana anläggningar, i vars avloppsvatten det kan läcka ut olja, gift eller andra ämnen som är skadliga för reningsverket, skall utrustas med tillräckliga säkerhetsåtgärder i syfte att hindra dylika ämnen från att läcka ut i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren skall känna till kvaliteten på det avvikande avloppsvattnet som leds ut i avloppsnätet, dess mängd samt förbehandling. Uppgifterna om detta skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och Vörå kommuns miljövårdsmyndighet i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drift- och belastningskontroll och vid behov företes på skild anmodan.

13 13 Anslutningsavtalet om avledande av industriavloppsvatten ut i allmänt avlopp skall uppfylla bestämmelserna i statsrådets beslut 365/1994. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten skall dessutom iakttas bestämmelserna i statsrådets beslut 363/ ) Avfall, avfallsbehandling och avfallsåtervinning Slammet som uppstår i avloppsvattenreningen skall i mån av möjlighet utnyttjas t.ex. i jordbruket eller för grönbyggande. Slammet skall behandlas och deponeras så att det inte orsakar fara för förening av vatten. Nödvändiga uppgifter om förfarandet skall skickas till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Vörå kommun eller till miljövårdsmyndigheten i en annan eventuell kommun där slammet deponeras. Annat återvinningsbart avfall skall föras till återvinning. Endast avfall som inte kan återvinnas kan föras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut det är tillåtet att ta emot dylikt avfall. Problemavfall skall föras till en anläggning i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen det är tillåtet att ta emot problemavfall. 9) Lagring Kemikalier, bränsle och avfall skall lagras och hanteras på området så att de inte orsakar osnygghet, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller fara för förorening av marken, yteller grundvattnet eller andra olägenheter i miljön. 10) Störningssituationer och andra exceptionella utsläpp Om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som avviker från det vanliga i fråga om kvalitet och mängd har läckt ut eller hotar läcka ut i miljön, skall tillståndsinnehavaren utan dröjsmål meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och Vörå kommuns miljövårdsmyndighet och genast vidta åtgärder för att bekämpa skadorna och hindra att händelsen upprepas. Om det är fråga om olja skall även brandverket i Vörå kommun informeras. 11) Kontrollbestämmelser Tillståndsinnehavaren skall kontrollera anläggningens verksamhet och dess miljöpåverkan på ett sätt som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Inverkan på fiskbeståndet och fisket skall kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna skall utföras i enlighet med standardmetoderna och metoderna som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 och 757/1998. Av det inkommande och utgående avloppsvattnet tas minst ett samlingsprov varannan månad. Provet som tas av det inkommande avloppsvattnet tas så att det inte innehåller rejektvatten från slambehandlingen. Bullret från verksamheten vid närmaste störningskänsliga objekt skall mätas på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt minst en gång per år från att detta beslut har vunnit laga kraft och vid behov även senare.

14 14 En plan för kontroll av konsekvenserna för fiskbeståndet och fisket skall skickas till Österbottens TE-central för godkännande och planer för kontroll av andra konsekvenser skickas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom tre månader från att detta beslut har vunnit laga kraft. 12) Bokföring Detaljerad bokföring skall föras över mätningar i anslutning till drift-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna. Till bokföringen fogas resultaten från varje mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen och åtgärden, en utredning över sättet att räkna utsläppen och en uppskattning av resultatens representativitet. Bokföring skall också föras över: reningsverkets och avloppsanläggningens drift, energi- och kemikalieförbrukningen vid reningsverket samt serviceåtgärder. den inkommande belastningen till reningsverket, andra faktorer som påverkar verksamheten och miljöutsläppen inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsreningsverket samt förbehandling av vattnet. mängden reningsverksslam och dess behandling, egenskaper, lagring och deponering. mängden annat slam som förs till och från reningsverket och dess kvalitet, ursprung, lagring och deponering, leveransplatser, transporttidpunkter och transportörer samt eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, deras tidpunkt, varaktighet och de utsläpp som de har föranlett och åtgärder som har vidtagits på grund av dem. 13) Rapportering Resultaten av alla kontroller skall rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och Vörå kommuns miljövårdsmyndighet. Till Västra Finlands miljöcentral skall resultaten av utsläpps-, drift- och belastningskontrollerna även skickas i elektronisk form på det sätt som tillämpas inom miljöförvaltningen. När det gäller resultaten från kontrollen av konsekvenserna för fisket och fiskarna skall resultaten dessutom rapporteras till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Årsrapporterna för utsläpps- och driftkontrollen skickas till ovan nämnda tillsynsmyndigheter före slutet av februari månad följande år och årsrapporterna för konsekvenskontrollerna före slutet av maj månad följande år om inte annat har överenskommits med myndigheterna. OFÖRUTSEDDA SKADOR För ersättningsbar skada, som nu enligt förhandsuppskattning inte orsakas, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen.

15 15 MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten orsakar, med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan eller annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten. Verksamheten orsakar heller inte sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten har inte placerats i strid med plan. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna har hänsyn tagits till verksamhetens karaktär, egenskaperna hos området där verksamhetens inverkan framgår, verksamhetens miljöpåverkan, betydelsen av de åtgärder som avser hindra förorening i miljön samt tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra åtgärderna. I tillståndsbestämmelserna 1 och 2 beaktas statsrådets beslut 365/1994 om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp med vilket verkställs Europeiska gemenskapens råds direktiv (91/271/EEC) om behandling av samhällsavloppsvatten. Dessutom har statsrådets principbeslut om vattenskyddets mål fram till år 2005 beaktats såsom även åtgärdsprogrammet för vattenskyddet fram till år 2005 som godkändes av miljöministeriet Kraven i tillståndsbestämmelse 2 baserar sig på det eventuella avloppsvattenbehandlingsresultatet vid det nuvarande reningsverket. Effektiv fosforreduktion är nödvändig för att minska eutrofieringen som orsakas av avloppsvattnet. Även kvävereduktionen minskar eutrofieringen. Krav på minskning av totalkväve har inte framförts, eftersom det i statsrådets beslut 365/1994 inte krävs kvävereduktion av reningsverk, vars personekvivalenttal är mindre än För ammoniumkväve ställs inte heller ovillkorliga reduktionskrav, eftersom ammoniumkväve inte har konstaterats medföra uppenbar olägenheter för syrehushållningen i ån. Tack vare den låga belastningsgraden finns det möjligheter till nitrifierande driftsätt vid anläggningen åtminstone under en del av året. Denna möjlighet bör utnyttjas i driften, eftersom effektiv drift av reningsverket möjliggör ytterligare minskning av eutrofieringen i vattendraget. Tillståndsbestämmelse 3 om buller grundar sig på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Tillståndsbestämmelse 4 om utsläpp i luft och lukt är nödvändig i syfte att undvika oskäligt besvär för grannarna enligt 17 i lagen (26/1920) angående vissa grannelagsförhållanden.

16 16 Regn-, dränerings- och läckvatten bör hindras från att läcka in i avloppet, eftersom de späder ut eller kyler ner avloppsvattnet och således försämrar reningsresultatet. Mindre läckvatten frigör bassängutrymme, varvid kvävereduktionsmöjligheterna förbättras (tillståndsbestämmelse 5. Tillståndsbestämmelserna 6 och 7 om drift och skötsel av avloppsanläggningen och reningsverket samt förbehandling av industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten ges i syfte att säkerställa tillämpningen av bästa tillgängliga teknik. Kravet på att hindra sanitär olägenhet grundar sig på 42 miljöskyddslagen. Tillståndsbestämmelse 8 om reningsverksslam och annat avfall baserar sig på avfallslagen enligt vilken avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader jämfört med avfallshantering som har ordnats på annat sätt. Med hjälp av bestämmelse 9 om lagring minskas risken för förorening av marken och grundvattnet, eftersom lagring av olja och kemikalier innebär risk för olyckor och miljöskador. Bestämmelsen 10 om exceptionella situationer har utfärdats i syfte att hindra förorening och de grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen. Bestämmelserna 11, 12 och 13 om kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för att följa och övervaka att tillståndsbestämmelserna efterföljs och för att reda ut verksamhetens resultat och konsekvenser. SVAR PÅ YRKANDEN SOM FRAMFÖRTS I UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR Miljöcentralen har tagit hänsyn till yrkandena som har framförts i Österbottens arbetskraftsoch näringscentrals och Vörå kommuns miljövårdsnämnds utlåtanden på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillstånd är i kraft tillsvidare, dock tills att beslutet över en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Tillståndsinnehavaren skall lämna in en ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna till Västra Finlands miljöcentral senast Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljöcentralen på eget initiativ eller på ansökan av kommunen eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan skall utöver en plan även bifogas ett sammandrag av drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrollerna och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8 11 i miljöskyddsförordningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats tillstånd med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.

17 17 BESLUT SOM ERSÄTTS Detta beslut ersätter vattendomstolens tillståndsbeslut nr 23/1996/3 som har utfärdats TILLÄMPADE LAGNORMER Miljöskyddslagen (86/2000) 5, 28, 31 2 mom., 35-38, 41-43, 45-46, 52-56, 62, 90 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 19, 30 och 36 Lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) 5 2 momentet Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 19, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 8 Statsrådets beslut 363/1994 om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut 365/1994 om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN euro Avgiften fastställs enligt miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer. Enligt förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, 1400 euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbetskrafts- och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Vörå kommun Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Bertby-Palvis fiskelag / Martin Ollqvist, BERTBY Edén Lars Ole ja Eva Elisabeth, Låndvägen 10, VÖRÅ Eden Lars Ole och Eva Elisabeth, Låndvägen 10, VÖRÅ Elevföreningen vid Vörå Folkhögskola-Breidablick r.f., Vöråvägen 307, VÖRÅ Fors Roland Andreas, Bertby-Lålaxvägen 202, VÖRÅ

18 18 Förars Lars-Erik, Lotlaxvägen 89, VÖRÅ Granberg Gösta Erik Ingmar, Vöråvägen 329, VÖRÅ Granberg Sven Torvald, Vöråvägen 323, VÖRÅ Haga Bengt Harry o. Doris Bernice, Bertby-Lålaxvägen 186, VÖRÅ Haga Sven Anders rättsinnehavare Haga Alma Anita, Baggbergsvägen 2, VÖRÅ Haga Sven Anders rättsinnehavare Smulter Malin Ann-Helen, Bertby-Lolaxvägen 217, VÖRÅ Haga Åke Johannes, Bertby-Lålaxvägen 57, VÖRÅ Härtull Kristian, Vöråvägen 455, VÖRÅ Kaitsor fiskelag, Bengt Holmqvist, Öserövägen 177, KAITSOR Lundström Tage Jörgen, Vöråvägen 479, VÖRÅ Norra Kvarkens fiskeområde Are Söderblom,Kättalotvägen 245,66640 MAXMO Norrvalla Folkhälsan Ab, Vöråvägen 305, VÖRÅ Nygård Kjell, Nygårdsbackvägen 54, VÖRÅ Nyman Siv Ann-Kristin, Nygårdsbackvägen 31, VÖRÅ Påhls Kenneth o. Marie-Louise, Bertby-Lålaxvägen 120, VÖRÅ Rökiö-Röykäs fiskelag Kenneth Hägg,Brännarsvägen 41,66820 KOMOSSA Småros Per Erik Magnus, Vöråvägen 345, VÖRÅ Stenback Bengt, Jakobstået 85, KIMO Stuns Klas Sune rättsinnehavare, Bertby-Lålaxvägen 51, VÖRÅ Svens Johannes Bernhard rättsinnehavare c/o Svens Gurli, Vöråvägen 343, VÖRÅ Svens Johannes Bernhard rättsinnehavare, Svens Barbro Marita, Dalkarbyvägen 135 bst 7, JOMALA Svens Johannes Bernhard rättsinnehavare, Svens Carola Ulrika, Leukosvägen 86, VÖRÅ Svens Johannes Bernhard rättsinnehavare, Svens Dan Robert, Vörågatan 36 bst 1, VAASA Svens Johannes Bernhard rättsinnehavare Svens Jan Anders, Timmermansgatan 29 B 20, VASA Svens Johannes Bernhard rättsinnehavare, Tuomela Brita Marianne, Roparnäsvägen 37, bst 1, VASA Vörå Församling, Bertby-Lålaxvägen 10, VÖRÅ VÖRÅ KOMMUN, Vöråvägen 18, VÖRÅ Östman Tor Boris rättsinnehavare c/o Östman Benita Helene, Kvarngränd 1, VÖRÅ Kungörelse Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Vörå kommuns officiella anslagstavla och Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Dessutom ges meddelande om beslutet till dem som med stöd av 38 2 momentet miljöskyddslagen separat har informerats om tillståndsansökan.

19 19 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Ändring i avgiften som uppbärs för ärendets behandling söks i samma ordning som i huvudärendet. Rätt att anföra skriftligt besvär har den som ansökt om tillstånd och de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljö-, hälso- eller naturskydd samt trivseln i boendemiljön och på vars verksamhetsområde de ifrågavarande miljökonsekvenserna framträder. Dessutom får ändring sökas av kommunen där anläggningen är belägen eller av annan kommun på vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och av sådana myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Chef för miljötillståndsenheten jurist Päivi Kentala Byggmästare Matti Panu BILAGOR Karta Mk 1: Besvärsanvisning