Vägkost. Fortbildning inom småbarnspedagogik Modul 2 Verksamhetskultur och lärmiljö

Transkript

1 Vägkost Fortbildning inom småbarnspedagogik Modul 2 Verksamhetskultur och lärmiljö Ann-Christin Furu PeD, leg talterapeut och universitetslärare Åbo Akademi

2

3 Innehåll Att bygga en gemenskap för lärande (1) Kommunikation och atmosfär som kvalitet i småbarnspedagogiken (2) Om närvaro och samvaro ett relationellt perspektiv Att leva, lära och leda om pedagogisk professionalism (4) Att utvecklas i arbetet: att Vara och att Bli (5) Att leda förändringsprocesser egna och andras

4 Creative Commons/Jessica Creative Commons/Umberto Savagnin

5 Vilka är dina personliga förväntningar på den här dagen? Reflektera en minut eller två och formulera några korta tankar i punktform!

6 Intro

7

8 Balansen mellan fostran, undervisning och vård Hur ser det ut på fältet idag? Hur önskar du att den ska se ut om tio år? Hur kan du arbeta för att din vision ska gå i uppfyllelse? Creative Commons/Umberto Savagnin (diskutera 3 och 3)

9 Pedagogens dubbla uppdrag Omsorgsuppdraget = fostran, vård Människoblivande Främja värden som ansvar, respekt, medmänsklighet Det kunskapsutvecklande uppdraget = undervisning Effektivt lärande Bidra till kunskapsutveckling: vetande, kunnande, förståelse (attityder) (Nordström-Lytz, 2013)

10 Kommunikationen är A och O Det pedagogiska uppdraget utövas genom mellanmänsklig kommunikation. Jensen (2012)

11 Kunskap att veta, kunna och förstå Pixabay/Pezibear

12 Att bygga en gemenskap för lärande

13 En lärande gemenskap Småbarnspedagogiken bildar en gemenskap där barnen och personalen lär sig med och av varandra. (s. 29)

14 Verksamhetskultur Värderingar och principer Tolkning av normer och mål Lärmiljöer och arbetssätt Samarbete alla former Kommunikation och atmosfär Kompetens, professionalism, utveckling Ledning strukturer och praxis Organisering, planering, genomförande och utvärdering (s. 28)

15 Lärmiljö fysisk, psykisk och social Gårdsmiljö, parker, omgivande samhälle och natur IRL och virtuellt Lokaler, möbler, redskap, material, böcker och leksaker för alla sinnen Sociala nätverk också ute i det omgivande samhället Gemenskaper relationer mellan människor Verksamhet, aktiviteter, metoder, rutiner som stödjer barnens utveckling, lärande och kommunikation. (s. 31)

16 Vad kännetecknar en bra lärmiljö? Creative Commons/Umberto Savagnin (diskutera i grupper om 3)

17 Den fysiska miljön Vacker Levande Samtalsbefrämjande Stimulerande rik på erfarenheter för alla sinnen Omväxlande Lockar till utforskande stödjer barnets emotionella och intellektuella erfarande.

18 Den psykiska miljön Lugn Trygg Glädjerik Uppmuntrande positiva förväntningar Bekräftande Utmanande Stöttande - rik på scaffolding för barnet

19 Den sociala miljön Bygger på delaktighet barns och vuxnas Samarbetsinriktad Vilar på samtal, dialog Inkluderande respekterar och välkomnar mångfald (kulturell, språklig, religiös, livsstilsmässig, åldersmässig ) Bidrar till balans mellan individualitet och socialitet Jag och Vi Fostrar till balans mellan rättigheter och skyldigheter

20 Meningserbjudanden! En aktiv vuxen i centrum av barnens verksamhet, stimulerande till gestaltande och skapande i ömsesidighet, med respekt för och uppmärksamhet på spännande olikheter som meningserbjudanden här har vi kanske något av kärnan i små barns liv i förskolan. Det handlar om både miljöns erbjudanden och relationernas vikt, utifrån hur barn med sina perspektiv, bottnande i erfarenheter av olika slag (alltså inte att de är så lika som möjligt), kan se och verka med en gemensamt viktig uppgift. Då verkar pedagogen i en positiv mening som förskolans kulturarbetare. Qvarsell (2011)

21 (1) Kommunikation & atmosfär som kvalitet i småbarnspedagogiken

22 Några utgångspunkter Kvaliteten på interaktionen mellan personal och barn är särskilt viktig personalens värme och responsivitet är avgörande för barns utveckling Sylva K et al. (2003) The effective provision of pre-school education (EPPE) project. Research Brief. Kommunikationen och samspelet är en kvalitetsfråga Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2009) Barns tidiga lärande. Göteborg: Göteborgs Universitet.

23 Personalens kompetens och samspelet mellan vuxna och barn (omsorgen) är avgörande för kvaliteten Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. Skolverket (2011) Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Barnets växelverkan med andra barn och de vuxnas förmåga till sensitiv växelverkan är viktig för meningsfulla upplevelser av lärande Karila, K. (2016) Vaikuttava varhaiskasvatus. Helsinki: Opetushallitus.

24 Tre typer av samspel minst!

25 Människans känslosystem 1. Söksystemet 2. Rädslosystemet 3. Vredessystemet 4. Leksystemet 5. Omvårdnadsystemet 6. Sorgsystemet 7. Lustsystemet Omarbetning av Jensen (2012, s. 94)

26 Vilka känslosystem är viktiga med tanke på lärande? Creative Commons/Umberto Savagnin (diskutera 3 och 3)

27 Sträva efter pedagogisk känslosmitta 1. Trygghetssystemet: bry sig om, omsorg, värme, grundtrygghet, gemenskap 2. Nyfikenhetssystemet: utforska, söka, pröva sig fram, ha rätten att misslyckas 3. Glädjesystemet: visa humor, trivas tillsammans Omarbetning av Jensen (2012)

28 Pedagogisk atmosfär Samspelande atmosfär Närvaro i barns världar Instabil atmosfär Vänlig distans Kontrollerande atmosfär Ordning och behärskning Lyhördhet Tillkämpat lugn Maktkamp Överträda gränser Motsägelser Johansson (2011, s. 24) Åbo Akademi Strandgatan Vasa 28

29 Samspel mellan vuxen-barn i fokus Vuxnas samspel påverkar barns samspel (Bae, 2012) a) Rymliga mönster = pedagogen är lyssnande, observant och svarar an på barns känsla/upplevelse, välvillig & förstående b) Trånga mönster = pedagogens sätt att kommunicera gör att samspelet tappar vitalitet, barn blir osäkra och drar sig undan dialogen

30 Fyra typer av samspel Samtal Praktiskt samarbete Gränssättning Lekande-humoristiskt samspel Interaktioner mellan vuxen och barn är i genomsnitt 20 sekunder långa Flytande övergångar mellan fokus på individ och grupp

31 Barns möjligheter till delaktighet och inflytande är helt beroende av de vuxnas samspel Delaktigheten är relationellt förankrad = hänger ihop med sättet att leva i social gemenskap och hur detta sker

32 Hur samspelar du som pedagog? Hur ser ditt samspel med barnen i gruppen ut? Trånga mönster? Rymliga mönster? Hur tror du att barnen skulle beskriva dig?

33 Samvarokompetenta barn Kan tyda och förutsäga andras intentioner Kan förverkliga egna intentioner Kan läsa av samvarons sociala mening (socialt gehör) Kan etablera, organisera och bibehålla, förhandla om och utveckla samvaron Kan stärka gruppsammanhållningen Kan hantera konflikter (Sommer, 2005)

34 Pedagogens 3 centrala dialogformer Emotionell dialog Pedagogen känner av och imiterar barnets stämningsläge Pedagogen riktar (positivt) fokus mot barnets upplevelse, känsla eller behov Pedagogen bekräftar barnet: självkänsla Pedagogen ser barnet som någon hen kan identifiera sig med > Dialogen skapar ömsesidig relation

35 ... Meningsskapande och utvidgande dialog Pedagogen sätter ord på upplevelser: visar engagemang och entusiasm, fördjupar och förklarar Pedagogen intar barnets perspektiv Pedagogen följer barnets intressen Pedagogen skapar gemensamt fokus Pedagogen vägleder barnet vidare i sitt tänkande > Dialogen avgörande för barnets sociala, språkliga och kognitiva utveckling

36 ... Den reglerande och gränssättande dialogen Pedagogen hjälper barnet att bemästra sig själv och omvärlden Pedagogen sätter gränser, visar på alternativ Pedagogen stöder barnet i att planera och förutse konsekvenser av sina handlingar > Dialogen bidrar till den sociala utvecklingen Hundeide (2006)

37 Tankar om de tre formerna av dialog? Vad är ni redan bra på? Vad vill ni bli bättre på? Creative Commons/Umberto Savagnin (diskutera 3 och 3)

38 Ett utvecklande samspel är Tryggt, varmt, stabilt Sensitivt för barnets initiativ Öppnar upp för kreativitet och fantasi Bidrar till meningsskapande Ger barn kontroll och möjlighet att överskrida uppgiften egna tankar Utrymme för skifte av position och perspektiv Pedagogen träder fram som ett tydligt subjekt och har förmåga till självreflektion

39 Samspel är en pedagogisk balansakt individ grupp närhet distans styrning frihet talande lyssnande bekräftelse utmaning se Någon se Något Furu (in progress)

40 (2) Om närvaro och samvaro ett relationellt perspektiv

41 Allt verkligt liv är möte. Martin Buber

42 Det relationella perspektivet Vi blir ett Jag genom ett Du = relationer är A och O för människans (barnets) utveckling, mognad, lärande Vi lever inflätade i och omsluten av ett nätverk av relationer Bra eller dåliga? Ytliga eller djupa? Jag-Du eller Jag-Det? Vi vill bli hörda, sedda och bekräftade både som de vi är (realitet) och de vi kan och vill bli (potentialitet) Vem vi ÄR och vem kan vi BLI i förhållande till varandra?

43 Det mellanmänskliga mötet står i fokus Djupa och äkta mellanmänskliga möten kan inte tvingas fram, bara bäddas för Förutsätter att vi blir delaktiga i varandras liv att vi bjuder på oss själva och är lyhörda för den andra Självkänsla Medkänsla Medvetet samspel (dialog) kan skapa förutsättningar för att ett äkta möte sker Omarbetning av Aspelin & Persson (2011)

44 Hur bädda för ett äkta möte? Närvaro deltagande, existens, icke-frånvaro Äkthet och ärlighet Integritet Tillit och trygghet Förtroende Värme Ömsesidighet Omfattning (att kunna härbärgera den andras känslor) Samvaro umgänge, sällskap, gemenskap, vi-känsla

45 Vad innebär närvaro för dig? När är du som mest närvarande i ditt arbete? Hur märker du det hos dig själv? Hur tror du att kollegor och barn märker det? På vilka sätt kan du bli mera en mera närvarande pedagog?

46 Hur tänker ni kring samvaro? På vilket sätt märker man att samvaron är stark i en grupp? Vilka omständigheter bidrar till fin samvaro mellan pedagog och barn? Vilka omständigheter motverkar samvaron i barngruppen? Creative Commons/Umberto Savagnin (diskutera 3 och 3)

47

48 Pedagogik är att leva med barnet Kärlek till och omsorg om barnet en positiv grundton Hopp för och om barnet närvaro, tålamod och tillit Ansvar för barnet den vuxna ska att se till att barnet har det bra Persson & Gustavsson (2016, s )

49 Relationskompetens Pedagogens förmåga att se det enskilda barnet på dess egna premisser och anpassa sitt beteende efter detta, utan att därigenom frånhända sig ledarskapet, samt förmågan att vara autentisk i kontakten = det pedagogiska hantverket. Och som pedagogens förmåga och vilja att påta sig fullt ansvar för relationens kvalitet = den pedagogiska etiken. Juul & Jensen (2009, s )

50

51

52 Verbal och icke-verbal kommunikation Orden svårighetsgrad (ord & grammatik), begreppsanvändning, yttrandenas längd, språkstil, instruktioner, frågor och formuleringar Rösten styrka, läge, kvalitet, variation, tempo, pausering och artikulation (tydlighet) Kroppen rörelser i rummet, närhet & distans, hållning, muskeltonus, gester, miner, blick, sättet att hålla ögonkontakt på Furu (2017)

53 Empatiskt lyssnande är att Ta ögonkontakt Respektera talarens tempo Låta tala till punkt Höra underliggande betydelse Ana känslor och behov också outtalade Ge bekräftelse (verbal och icke-verbal) Sammanfatta och bolla tillbaka Undra! Baserat på Adelmann (2009)

54 Bra kommunikation - kännetecken Öppenhet, trygghet, respekt Flexibilitet Självkännedom och självkänsla Integritet Ansvar, intresse, sensitivitet Aktivt lyssnande, lyhördhet Perspektivskifte Motivation att utvecklas och förändras Kongruens mellan det verbala och det icke-verbala budskapet

55 Dina viktigaste insikter under förmiddagen Vilka aha-upplevelser har du gjort? På vilket sätt vill du själv utvecklas när det gäller byggandet av gemenskaper för lärande? Vad packar du ner i din ryggsäck?

56

57 Vidare läsning

58 Referenser Adelmann, K. (2009) Konsten att lyssna. Lund: Studentlitteratur. Aspelin, J. & Persson, S. (2011) Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. Bae, B. (2012) Children and teachers as partners in communication: Focus on Spacious and narrow interactional patterns. Early Childhood Education, 44 (1) Furu, A-C. (2017) Professionell röstanvändning i läraryrket. Lund: Studentlitteratur. Furu, A-C. & Ahlskog-Björkman, E. (2015). Meningsskapande i förskolan om kommunikationen mellan pedagog och barn vid en skapande aktivitet. I E. Ahlskog- Björkman & A-C. Furu (red.). Forskningsperspektiv på barnträdgårdslärares professionalism. Vasa: Rapport 37 / 2015, Fakulteten för Pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.

59 Hundeide, K. (2006) Sociokulturella ramar för barns utveckling. Lund: Studentlitteratur. Jensen, M. (2012) Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Juul, J. & Jensen, H. (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber. Nordström-Lytz, R. (2013) Att möta den andra. Det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi. (Diss.) Åbo: Åbo akademis Förlag. Persson, S & Gustavsson L.H. (2016) I Riddersporre, B. m.fl. (red.) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur. Qvarsell B. (2011) Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Nordisk barnehageforskning 4 (2) Sommer, D. (2005) Barndomspsykologiska facetter. Stockholm: Liber.

60 Att leva, lära och leda om pedagogisk professionalism

61

62 (3) Att utvecklas i arbetet: att Vara och att Bli

63 Professionalism = att göra & att vara Professionell kompetens = vad jag gör som pedagog Utforskande Kreativt Reflekterande Professionell identitet = vem jag är som pedagog Min yrkespersonliga utveckling Pedagogisk grundsyn och förhållningssätt Privat, personlig, professionell

64 Professionell självkänsla HUMAN HAVING HUMAN DOING HUMAN BEING

65 Ett relationellt perspektiv: att vara och att bli Realitet Vem är jag? Här och nu Självkännedom, självinsikt våga se sig själv i spegeln Spegling, bekräftelse och utmaning från andra Potentialitet Vem kan och vill jag bli? Vision för framtiden = karta Reflektion, eftertanke, personlig utveckling Konstruktiva samtal hur ser andra at jag kan utvecklas?

66 Teorin om transformativt lärande Den process genom vilken vi transformerar våra referensramar så att de blir öppna för förändring (Mezirow, 2009) 1. Kaos och disorienting dilemma 2. Kritisk reflektion & dialog med andra 3. Ett förändrat Mindset

67 Resultaten beroende av flera faktorer Stöd från den högre ledningen Processens längd och intensitet Gruppens sammansättning gärna mångfald och olikhet Öppet stödjande klimat för (kritisk) reflektion Möjlighet att pröva nytt misslyckas provprata (Lamm 2002)

68 Ett reflekterande arbetssätt Att reflektera = tänka igenom, begrunda, fundera, överväga bearbeta sin upplevelse, utvärdera den, ge den mening eller kritiskt granska den sker både individuellt och genom samtal Den reflekterande praktikern (Schön 1982) Reflection-in-action Reflection-on-action The Learning Cycle (Kolb 1984)

69

70 Vilka är villkoren för ett reflekterande arbetssätt? Vilka omständigheter bidrar till ett reflekterande arbetssätt i teamet? Vilka omständigheter motverkar det? Hur kan man konkret förbättra omständigheterna? Creative Commons/Umberto Savagnin (diskutera 3 och 3)

71 Att skapa ett refugium Reflektion = inre dialog Var finns en skyddad tillflyktsort för reflektion? Tid Plats Ro Ensamhet, vänskap, sällskap Jfr. Furu (2011)

72 Exempel: Forskningscirklar Projekt PRP ( ) Samarbete ÅA och Se Barnet-fortbildning Syfte: Att stärka pedagogers relationella professionalism Öka sin kunskap om relationers betydelse Utveckla sin egen relationella kompetens Medverka till ökad relationell kompetens i arbetsgruppen Stöda barns utveckling av deras relationella kompetens

73 Pedagogen ska få redskap att Analysera pedagogiska händelser och sätta in dem i ett större sammanhang Använda begrepp för att bättre förstå pedagogisk verksamhet Använda kunskaper om forskningsprocesser för att undersöka den pedagogiska verksamheten Läsa och förstå relevant forskning inom området Presentera kunskaperna på lämpligt sätt Använda kunskaperna i utvecklings- och förändringsarbete i den egna pedagogiska praktiken (Persson, 2008, s. 11)

74 Tre terminer (ht 2015 ht 2016) Cirka fem träffar/termin cirkulerande mellan olika arbetsplatser Sju deltagare per forskningscirkel Kontinuerlig pendling mellan teori och praktik Deltagarnas process dokumenterades Loggböcker Forskningscirkelledarnas fältanteckningar Avslutande gruppintervjuer

75 Forskningsfråga forskningscirkel ACF Hur kan pedagogen genom sitt förhållningssätt stöda barns förmåga att behandla varandra med (respekt och) empati?

76 presentation undran rapportering diskussion implementering FORSKNINGSCIRKELNS ARBETSFASER problemformulering (syfte och forskningsfrågor) analys och tolkning empirisk fördjupning teoretisk fördjupning PRP/ACF 2015

77 Resultat 1: broschyr Vilja att sprida kunskaperna på ett enkelt sätt till kollegor Något för varje kaffebord på daghemmen och förskolorna Väcka kollegornas nyfikenhet Format som alla orkar läsa Lätt att ta tag i och bläddra igenom Länk till berättelsen i STORIFY, som innehåller mer information om projektet

78 Resultat 2: STORIFY Vilja att sprida erfarenheter i en vidare krets, göra kunskaperna tillgängliga även digitalt Hittas på > lära empati

79 Deltagarnas erfarenheter Lärt mig mycket om hur barn utvecklar empati. Fascinerande Jag har lärt mig saker... Teoretiska saker än sålänge men vart leder det? spännande. Och inte svårt heller. Att jag som pedagog också fått nya tankar, kan mera om barnen som unika, värdefulla, viktiga. Att läsa olika böcker, forskningsmaterial ger nya sätt att se på olika saker. Lönar sig att satsa på olika teman och samtidigt fördjupa sig i dem. Ger resultat i slutändan har vi märkt. Jag tycker att jag mer än förut börjat tänka på hur jag kan ändra mig själv. Att inte tänka på hur jag ska förbättra/ändra på barnet utan mer och mer fokusera på att ändra mig själv. Tänker på hur viktigt det är och på vilken roll jag faktiskt har. Hur viktigt vårt (pedagogers) förhållningssätt är. Tänker faktiskt mera och reflekterar över hur jag är i olika situationer. Jag har mognat och reflekterat över mig själv och konstaterar att det är den vuxnes beteende som är avgörande i många relationer. 79

80 Hur möjliggör du mellanmänskliga möten där du själv och andra kan växa som människa?

81 (4) Att leda förändringsprocesser - egna och andras

82 Fjärilseffekten en marginell påverkan i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans i systemet (Wikipedia)

83 ... "Ledarskap handlar om att få alla medarbetare att med beslutsamhet och entusiasm sträva mot samma mål. Ledare blir du genom ditt sätt att vara och hur du påverkar andra. Ditt ledarskap formas i dina relationer till framför allt dina medarbetare. Organisationen Ledarna 83

84 Att vara ledare Att se andras värde och potential Att kommunicera dem så tydligt att medarbetarna själva ser dem Att se vad som behöver göras Att ibland avstå från att göra Sandahl m.fl. (2010) 84

85 Pedagogiskt ledarskap i småbarnspedagogik Att styra och leda undervisning, lärande och relationer i pedagogiska verksamheter Kopplat till fyra dimensioner Kontext: organisationsstuktur, resurser, samhällsuppdrag (mikro>makro) Organisationskultur: interaktion och arbetsgemenskap, distribuerat ledarskap Professionalism: ledarstil, uppgiftshantering, tidshantering Substansfrågor: pedagogisk kompetens, teoretisk och praktisk kunskap, utveckling av verksamheten, förmåga till yrkespersonlig utveckling Nära relaterat till verksamhetens mål, processer och resultat Fonsén (2013) 85

86 Hinder och möjligheter för målinriktat arbete Yttre förutsättningar, strukturella aspekter Tidsbrist Stora barngrupper Brist på personal Arbetsmiljön Yrkesskicklighet, sociala aspekter Pedagogisk medvetenhet Relevanta strategier för arbetet Förhållningssätt till barnen och varandra Johansson (2011)

87 Vilka hinder och möjligheter för utveckling upplever ni i den egna arbetsvardagen? (diskutera 3 och 3) Creative Commons/Umberto Savagnin

88 Kollegialt samspel Skapa en lustfylld, kreativ och hälsosam gemenskap Alla uttrycker sina tankar och känslor Alla blir sedda och bekräftade Alla visar intresse, nyfikenhet för varandra Alla får och ger stöd och uppmuntran hitta guldkornen! Alla får försöka och misslyckas Skapa motivation och engagemang Att finna (gemensam) mål och mening med arbetet Vägleda varandra och sätta gränser Att ge och få konstruktiv respons Niss & Söderström (2015)

89 Tio punkter för gott arbetsklimat 1. Utmaning och engagemang 2. Frihet och självständighet 3. Idéstöd och uppmuntran 4. Tillit och trygghet 5. Livfullhet och dynamik Lekfullhet och humor 7. Debatt och dialog 8. Konflikter och emotionella spänningar hantera dem! 9. Risktagande och handlingsberedskap våga! 10. Idétid och reflektion (Ekvall, 1996) 89

90 Coda

91 Balans i livet och arbetslivet Vita activa: arbete och engagemang Vita contemplativa: eftertanke och reflektion Vita regenerativa: vila, sömn och återhämtning Arendt (1958/1998) 91

92 Positiv psykologi som inspirationskälla Vilka är mina medmänniskors resurser och kompetenser? Hur kan jag bidra till andra människors möjlighet till välbefinnande, lycka, hälsa och livskvalitet? Vilka faktorer triggar positiva känslor och beteenden i gemenskapen? Hur skapar vi en arbetskultur med utrymme för flow? Vilka är friskfaktorerna som bidrar till ett hälsofrämjande arbetsliv och en återhämtande fritid för mig själv? Baserat på Blom & Hammarkrantz (2014)

93 Dina viktigaste insikter under eftermiddagen Vilka aha-upplevelser har du gjort? På vilket sätt vill du själv utvecklas när det gäller din pedagogiska professionalism? Vad packar du ner i din ryggsäck?

94

95 Vidare läsning

96 Referenser Arendt, H. (1958/1998) Människans villkor. Göteborg: Daidalos. Blom, K. & Hammarkrantz, S. (2014) Lycka på fullt allvar. Stockholm: Natur och kultur. Ekvall, G. (1996) Organizational climate for creativity and innovation. European Journal of Work and Organizational Psychology, 5 (1). Fonsén, E. (2013) Dimensions of Pedagogical leadership in early childhood education and care. I Hujala, E. m.fl. (red.) Researching leadership in early childhood education. Tampere: Tampere University Press. Mezirow, J. (2009) An overview of transformative learning. I Illeris, K. (red.) Contemporary theories of learning. London: Routledge.

97 Niss, G. & Söderström, A-K. (2015) Samarbete i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Persson, S. (2008) Forskningscirklar en vägledning. Metodbok från Malmö Stad. Sandahl, C., Falkenström, E. & von Knorring, M. (2010) Chef med känsla och förnuft. Stockholm: Natur och kultur.

98 Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv. Astrid Lindgren

99 Tack!